2016-10-14 Sid 1 (8) Till Samhällsvetenskaplig fakultet Verksamhetsberättelse 2015/16 och Verksamhetsplan för samhällsvetarprogrammet 2016/17 Beskrivning av programmet Samhällsvetarprogrammet (180 hp) vid Umeå universitet är ett av den samhällsvetenskapliga fakultetens äldsta program. Intag sker varje höst och f.n. finns det 30 utbildningsplatser. Samhällsvetarprogrammets öppna struktur med möjlighet till examen inom 12 olika huvudområden erbjuder möjligheter till att forma en unik examensprofil. Programmet saknar praktiktermin. Under 2015/16 har programrådet genomfört några övergripande förändringar. Dessa berör dels berör basterminen och dels den tidigare valfria termin 6. Genom en gemensam insats av lärarlaget, med representanter från baskursen samtliga fem ämnen reviderades kursplanen för Baskurs i samhällsvetenskaplig analys, 30 hp. Den reviderade kursplanen, giltig från 2016-08-01, har fortfarande två moment om vardera 15 hp. Momentnamn, momentbeskrivningar och förväntade studieresultat har dock omarbetats. Därtill har antalet FSR minskats från 17 till 13. Dessa nya FSR speglar också bättre kursens utveckling som på senare år har berört upplägg, litteratur, och examinationer. Den andra huvudsakliga förändringen berör den valfria termin 6 (Utredningsmetoder och praktiska tillämpningar, 30 hp) som nu omarbetats till en kurs på avancerad nivå. Tabell 1: Programmets upplägg och möjliga huvudområden för vilka platsgaranti ges. Termin 1. Baskurs i Ämnen utanför baskursen, men som utgör Möjlighet samhällsvetenskaplig möjligt huvudområde termin 2-6 att i analys, 30 hp. Utgör även möjliga huvudområden termin 2-6 Ekonomisk historia (15hp) Informatik (4 hp) Pedagogik (3 hp Sociologi (4 hp) Statsvetenskap (4 hp) - Företagsekonomi - Genusvetenskap - Kulturgeografi - Freds och konfliktstudier - Nationalekonomi - Psykologi - Statistik - Rättsvetenskap (A/B)* *För rättsvetenskap ges ej platsgaranti till C-nivå/kandidatuppsats. I examen kan valfria breddningskurser utanför ovanstående ram ingå om högst 30 hp. 1 programmet inräkna 30 hp valfri kurs på avancerad nivå Som tabell 1 visar så utgörs den gemensamma nämnaren för samhällsvetarprogrammet av den inledande basterminen: Baskurs i samhällsvetenskaplig analys, 30 hp. Under termin 2-6 har de behöriga studerande platsgaranti till ett stort utbud av kurser och ämnen. Vid sidan om kravet på 180 hp, varav 90 hp/kandidatuppsats i ett ämne, så utgör den första terminen således den enda formella begränsningen för programexamen.
2016-10-14 Sid 2 (8) I den sammansättning som finns för programrådet fr.o.m. september 2016 finns i skrivande stund två vakanta platser för studenter som avser ordinarie och ersättare för kull 2014. Se nedan. Programrådet har sedan förra Vp och Vb sammanträtt 3 ggr (2016-02-12, 2016-05-20 och 2016-09-23). Vid samtliga möten har programrådet varit beslutfört. Tabell 2. Programrådets sammansättning från och med ht- 2016 Ordinarie Institution (Programsamordnare) Geografi och ekonomisk historia Magnus Bohman Geografi och ekonomisk historia Jessika Wide Statsvetenskap Tage Alalehto Sociologi Annakarin Nyberg Informatik Torbjörn Lindmark Pedagogik *Vakant studentplats Student 2014 Student Student 2015 Student Student 2016 Maria Lindström (Sekreterare) Geografi och ekonomisk historia Ersättare Jonatan Svanlund Geografi och ekonomisk historia Magnus Blomgren Statsvetenskap Daniel Larsson Sociologi Mårten Almerud Pedagogik Daniel Skog Informatik *Vakant studentplats Student 2014 Student Student 2015 Student Student 2016 *Vakanta platser vid första programmötet den 23 september. Programspecifika förutsättningar Programmets öppna struktur med olika ämneskombinationer och fördjupningsalternativ har både för- och nackdelar. Detta kan utläsas från de årliga utvärderingarna av den inledande baskursen och efter termin sex då de studerande förväntas ta sin examen. I det senare fallet, när utvärderingen omfattar hela programmet, blir frågor om övergripande utbildningskvalitet, forskningsanknytning, progression etc., dock starkt beroende av den enskilde studentens specifika ämneskombination och fördjupning. Numera genomförs programutvärderingen alltid via Cambro, vilket innebär att svarsfrekvensen är långt under den nivå som nåddes genom de tidigare skriftliga utvärderingarna i sal. En generell bild av utvärderingarna visar att basterminen, som baseras på fem olika ämnen, ger en bra introduktion till fortsatta universitetsstudier. De varierande examinationsformerna uppskattas och anses ge god grund för ämnesstudierna. Men den öppna programstrukturen kritiseras också av vissa studenter som ser det som svårt 2
2016-10-14 Sid 3 (8) att välja. En vanlig fråga som uppstår några veckor inpå höstterminens baskurs berör därför val av kurs inför kommande vårtermin. Under tidigare år har vi alltid reserverat tid i schemat för presentationer från studievägledarna från de ämnen som erbjuder programkurserna. Detta har inte bara varit tidskrävande att samordna utan också lett till många långa informationspass som inte alla studenter har uppskattat. Vanligtvis har de flesta studerande en grundläggande tanke med sina kommande studier. Många står och väger mellan två eller tre ämneslaternativ. Vi har därför i år valt att ha en annan modell för vägledningen inför vt-2017. I samband med undervisningen börjar vi med några inledande samtal med studentgruppen om kommande studier och vilka alternativ som finns. Därefter stämmer vi av ungefär i vilka banor som de studerande tänker. De som så önskar får vidare vägledning hos programansvarig/programvägledare. Andra vill själva eller i grupp kontakta och söka upp de studievägledare som bäst kan svara på deras specifika frågor. Denna modell verkar fungera bra. Mer än hälften av de studerande på samhällsvetarprogrammet väljer sin ämnesfördjupning i antingen statsvetenskap, sociologi eller freds- och konfliktstudier. Resten fördelas relativt jämt mellan övriga ämnen. På senare år har även ekonomiämnena blivit mer sökta inom programmet vilket gör att fler under det första året kompletterar sin behörighet i matematik. Till B-kursen i ekonomisk historia, vilken de studerande har behörighet till efter baskursen, söker 2-4 studerande per år. Internationalisering Studenter som studerar vid samhällsvetarprogrammet möter under sina sex terminer olika inslag av internationalisering. Graden av internationalisering blir dock beroende av den enskilde studentens specifika ämnesval/ämneskombinationer. Under baskursen är internationalisering främst en fråga som berör tematiska inslag i undervisningen, t ex aspekter på globalisering kopplat till ett ekonomisk-historiskt, statsvetenskapligt, sociologiskt, pedagogiskt eller informatiksperspektiv. Delar av baskursens litteratur är också författad på engelska av icke-svenska forskare, vilket även det kan ses som ett litet steg mot internationalisering. Men internationella perspektiv och utblickar blir också märkbara i samband med den obligatoriska gruppuppsatsen som författas i slutet av baskursen. Där ska de studerande formulera sina frågeställningar utifrån teman och områden som återfinns i kurslitteraturen. På detta sätt blir oftast uppsatserna kopplade till frågor som på ett eller annat sätt tangerar de globala eller internationella relationerna. Beroende av ämnesval fr o m termin 2 finns naturligtvis ytterligare möjligheter till internationalisering. Dels kan de studerande samläsa på Campus med internationella studenter genom att välja kurser på engelska och dels kan de själva studera på ett utländskt universitet in om ramen för olika avtal. Mellan 4 och 7 studerande tar årligen en eller två utbytesterminer. Vid programintroduktionen och vid den fortlöpande studievägledningen betonas alltid vikten av utlandsstudier. Fortlöpande information från Umeå Universitets om utlandsstudier eller olika institutioners utbytesavtal läggs också regelbundet upp på Cambro. 3
2016-10-14 Sid 4 (8) Samverkan med det omgivande samhället Från våren 2011 t o m våren 2016 fanns det i programmet en valfri kurs som specifikt var inriktad just mot samverkan med det omgivande samhället: Utredningsmetoder och praktiska tillämpningar, 30 hp. Som det nämndes inledningsvis så har vi dock tvingats stänga denna kurs eftersom söktrycket varit för lågt. En förklaring kan finnas i tröskelkravet om avslutad kandidatuppsats under termin fem, vilket allt för få har kunnat uppnå. Den nedlagda kursen har dock omarbetats till en valbar fristående kurs om 15 hp på avancerad nivå. Kursen heter Praktiskt utredningsarbete, 15 hp (50 % studietakt) och ges fr o m ht-2017. På detta sätt bibehålls den samverkan som byggts upp med myndigheter och organisationer genom att den nya kursen, på samma sätt som den tidigare, vilar på externt initierade utredningsuppdrag. En bank med utredningsuppdrag och etablerade kontakter finns därmed kvar som grund för en fortsättning. Nyckeltal Söktrycket till samhällsvetarprogrammet har varit relativt jämnt under de senaste åren. Så även könsfördelningen. I den grupp som antogs hösten 2013 fanns det 32 registrerade studenter på introduktionsterminen: Baskurs i samhällsvetenskaplig analys, 30 hp. Våren 2016 var det dock bara tre av dessa som tog ut examen (se tabell 3 och 4). Via Ladoc ser vi att detta i många fall handlar om senarelagda utlandsstudier, att kandidatuppsatsen inte slutförts eller att man helt enkelt avvaktar med examen. Tabell 3: Nyckeltal antagning Samhällsvetarprogrammet Innevarande år 2016 Föregående år 2015 Antal nybörjarplatser (enl budget) 30 30 Antal förstahandssökande 1 37 61 Antal förstahandssökande per plats 1.2 2.0 Antal antagna 2 45 40 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: 35 19 16 32 15 17 1 Enligt UHR s antagningsstatistik - http://statistik.uhr.se/ 2 Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) - http://statistik.uhr.se/ 4
2016-10-14 Sid 5 (8) Tabell 4: Nyckeltal genomströmning Examen: Samhällsvetarprogrammet Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Innevarande år (antagna ht/2013) 32 14 18 3 0 3 9 9 Föregående år (antagna ht/2012) 31 14 17 8 4 4 26 13 13 Den första prognosen för antagning 2016 som kom under våren visade på ett oroväckande lågt söktryck. Eftersom reservantagning alltid innebär ett vågspel uppstod också tvivel om att vi skulle kunna fylla våra 30 platser. Strategin blev att anta några fler reserver än tidigare. Dessutom hade vi en engagerad fjolårsstudent, som under sommaren arvoderades för att ringa upp de antagna studenterna, vilket gav ett väldigt bra gensvar. Den 29 augusti hade vi 35 studerande på plats vid registrering fördelat på 19 män och 16 kvinnor. Endast ett fåtal av dessa har meddelat att de kommer att lämna programmet. Vi räknar därför med att drygt 30 studerande går vidare till termin två. Idag vet vi också att den magra prognosen i maj delvis berodde på ovanligt många sena anmälningar och att det inte fanns tillräcklig beredskap för att hantera dessa senare anmälningar omgående. Beträffande genomströmning och examen under den treårsperiod inom vilken de studerande potentiellt bör avklara sina studier, så finns det några olika förklaringar. Dels att vissa studerande tar ut en examen utanför programmet och dels att studenter tar studieuppehåll. Om vi såg till antalet examina som tas ut varje år (oavsett vilket år den studerande antogs) så borde genomströmningen vara betydligt högre. Säkring av examensmål. Eftersom den valfria termin 6 inte länge erbjuds så omfattar matrisen i bilaga 1 endast Baskurs i samhällsvetenskaplig analys. Här visas både de nationella examensmålen och de specifika FSR som preciseras i respektive kursplan. I samband med revideringen av kursplanen under hösten 2015 så minskades antalet FSR från 17 till 13 st. Matrisen och inplaceringen av nuvarande FSR bör också förstås mot bakgrund av 3 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5
2016-10-14 Sid 6 (8) att fem ämnen medverkar i baskursen och att en mångfald av examinationsformer tillämpas. Som tabell 5 visar, så omfattar baskursen fyra obligatoriska litteraturseminarier: i ekonomisk historia, statsvetenskap, pedagogik och sociologi. Därtill kommer två muntliga examinationer, fyra stycken salstentamen, en hemtentamen, en PM samt en kortare uppsats där 2-3 studerande samarbetar. Varje uppsats har en utsedd handledare som ventileras på klassiskt vis i ett uppsatsseminarium med opponent och respondent. Med denna blandning av examinationsformer så möts ett flertal av lärandemålen i respektive box i matrisen. Tabell 5: Examinationer under baskursen, 30 hp. Moment 1 Ämnen Poängfördelning Alla examinationer måste nå godkänt resultat = 50 % Examination 1 Obligatoriskt seminarium i ekonomisk historia 3 p Närvaro och aktivt deltagande Examination 2 Ekonomisk historia - PM 12 p Se separata instruktioner från lärare Examination 3 Ek. hist. muntlig examination 10 p Baseras på i förväg utdelade instuderingsfrågor Examination 4 Tentamen i ekonomisk historia 35 p G = 18 p Examination 5 Tentamen i statsvetenskap 20 p G = 11 p Examination 6 Hemtentamen i informatik 20 p G = 11 p Moment 1 100 G = (51-74 p) = VG = 75p - Moment 2 Examination 7 Tentamen i sociologi 20 p G = 11 p Examination 8 Tentamen i pedagogik 20 p G = 11 p Examination 9 Uppsats: två/tre studerande per 40 p G = 21 p uppsats Examination 10 Muntlig tentamen i ekonomisk 20 p G = 11 p historia moment 2 100 G = (50% +1p) = 51-74 p SLUTBETYG UPPNÅDDA POÄNG/2 VG =75p - Förändringsarbete under 2015-16. Eftersom förändringarna har berörts mer utförligt tidigare i detta dokument så sammanfattas dessa i punktform nedan. Hösten 2015 reviderades kursplanen för Baskurs i samhällsvetenskaplig analys. Detta innebar nya FSR, både bättre formulerade och färre än tidigare. Varje ämne förfogar nu över ett specifikt FSR. Nya momentnamn och beskrivningar tillkom som en produkt av detta. Litteratur har också uppdaterats. Den valfria termin 6 har upphört. Kursen ges i ny form på avancerad nivå fr o m ht-2017. Sommarringning 2016 med hjälp av en arvoderad student gav positivt gensvar. Många frågor om studier, studentliv och kursspecifikt innehåll kunde besvaras. 6
2016-10-14 Sid 7 (8) Studievägledningen för termin ett sker i ökad utsträckning med studenterna i sal eller i grupp. En bit in i studierna finns senare den personliga lärar- eller studievägledarkontakten med andra ämnen, såvida den studerande inte valt att fördjupa sig inom ämnet ekonomisk historia. Lärarlaget har åstadkommit ett mer samordnat schema för ht 2016. Instruktioner för uppsatsdelen har uppdaterats Tydlig information om tentamen/omtentamen har getts från dag ett. Programutvärdering för studerande antagna 2013 (se Bilaga 2). Utvärdering av programmets avgående studenter. I juni 2016 gjordes den årliga övergripande programutvärderingen för de studerande som antogs ht-13. Utvärderingen gjordes via Cambro. Svarsfrekvensen var något bättre än i fjol: 9 studenter av totalt 27 svarade. Vad som står på utvärderingen: 9/34 inbegriper nämligen 7 st namn på lärare. Av de 9 svarande studenterna hade sex st statsvetenskap som huvudområde. Två läste freds-och konfliktstudier och en hade företagsekonomi som huvudämne. Se bilaga 2. Övergripande kommentarer till utvärderingen Av utvärderingen kan det utläsas att de studerande i generell mening verkar nöjda med sina studier vid Umeå universitet och samhällsvetarprogrammet. De menar att de nationella kunskapsmålen har mötts av utbildningen. Beträffande de lokala examensmålen så är det endast målet om att kommunicera på engelska som ifrågasätts. En majoritet menar att utbildningen helt eller delvis varit forskningsanknuten och att progression funnits beträffande ämneskunskaper, vetenskaplighet och yrkesförberedelse. På samma sätt har examinationsformerna även bidragit till lärande menar en majoritet. Om föreläsningarnas betydelse och koppling till FSR råder lite mer delade meningar. Detsamma gäller för seminariernas roll till att utveckla lärandet och förståelsen. Dock är det fortfarande en majoritet som utrycker nöjdhet i dessa frågor. När det kommer till kurslitteratur så ser de flesta den som relevant. En tredjedel uttrycker dock missnöje med de bedömningar som gjorts under programmets gång i olika examinationer samtidigt som mer än hälften är nöjda med de bedömningar som gjorts. När studenterna blickar tillbaka på basterminen är det sex av sju som har specifika positiva erfarenheter på innehåll, examinationer, skrivande och de ingående ämnena. En student menar att på basterminen är ett hop-plock. Av programmet som helhet har de studerande mest positiva erfarenheter. Någon efterlyser en praktiktermin, vilket dock inte är möjligt att administrera inom ramen för dagens upplägg med så många olika fördjupningsalternativ. De generiska kompetenserna framhålls som en av programmets styrkor; t ex att skriva, muntligt presentera, kritiskt diskutera och inhämta kunskap. Vi kan till sist konstatera att det som under tidigare år endast är ett fåtal studenter som når upp över mer än 25 timmars studier per vecka. 7
2016-10-14 Sid 8 (8) Planerade förändringar och utvecklingsarbeten för 2016-2017. Vi ska mot bakgrund av goda erfarenheter från 2016 arvodera en student för sommarringning 2017. Motivera de studerande att påbörja inläsning av litteratur tidigare. Verka för att fler studerande väljer utlandsstudier. Verka för att fler studenter tar ut examen inom programmet. 8