2/99 Småbanebladet Årg 2s Foto : Emil Bengtsson Högstens håll- och lastplats på 191 O-talet 1 SmB nummer 1/1999 frågar J. Åke Norden om ladan i Högsten. Då jag tillbringat över 50 somrar några i Älvsjöhyttan mil från Högsten har jag inne i detta blad försökt skriva samman litet om industrierna vid Högsten på f.d. Mellersta Södermanlands Järnväg (MISIJ). Fotot ovan är taget av bygdefotografen Emil Bengtsson (död1919) visar bl a två småbanor. Till vänster om hållplatsbyggnaden syns 600-banan från Norra Södermanlands T ort AB:s torvströfabrik, vilken närmast järnvägen gick på högbana för att underlätta lastningen på normalspårsvagnar. Längst till vänster skymtar brädstaplar och en högbana vid Högstens (eller Gröndals) ångsåg.
~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororo~wroro SJK Småbaneavdelning Klubbmästare : Mats Freding, Hägerstensvägen 162, 126 53 HÄGERSTEN. Telefon/fax : 08/19 65 89. E-post: matsf@ buss. si. se Kassör:, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, 125 42 ÄLVSJÖ. Telefon: 08/86 13 81 Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen : Småbanebladet, Box 4119, 141 04 HUDDINGE. E-post: smabane. bladet@ swipnet. se Telefon till redaktionen: 08m4 50 34 Medlemsavgift: 60:-/år ( utiandsboende 1 00:-/år) Pg. : 62 90 88-6 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororo~wroro Sista manusdag för SmB ~199: 18/9-99 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororo~wwro Redaktören har ordet : Årets 2:a nummer är här. Lite försenat p.g.a. Mycket att göra på mitt ordinarie jobb. Redaktionen har fått ny e-post adress, den är : smabanebladet@ yahoo.com Från och med nu kan Småbanebladet även ta emot dia och negativ för publicering. Trevlig och ''spårig" sommar önskar SmB Redaktionen In f o Från och med 27/5 ägs AGV OHL-3 411/1970 av mig, Magnus Lindelöf. Tidigare ägare var Hasselfors garden. Loket finns i Aska, Vadstena kommun. Jag skulle vilja ha mer info om detta lok. När jag köpte det var det stationerat på Sandhagsmossen i Närke, men hade inte varit i drift på 3 år eller mer. Tyvärr verkar Råsjö Torvs inköp av nämnda bolag inneburit att arkiven rensats hårt. Sandhagsmossen har f.ö. fortfarande spårdriften kvar. Dom har ett AGV-Iok och ett ASP-Iok? i drift.(finns med i industrilok i Närke fast då stationerade på annan plats.) Vet någon hos er mer än det som står i "industrilok i Västergötland" om AGV-Ioket jag köpt? Loket är provkört, och verkar fungera bra trots sitt långa stillestånd. Jag kommer att använda det som dragkraft på min vedbana i Aska. Vet någon vem som köpt loket som fanns på lngvaldstorp?(närke) Jag bjöd på detta lok, men gav upp när två andra märkligt nog bjöd på samma lok samtidigt. Magnus Lindelöt 2
Protokoll från Årsmöte 1999-02-20 i Värtans stationshus för Svenska Järnvägsklubbens Småbaneavdelning. Närvarande: 11 medlemmar. 1 Klubbmästare Mats Freding hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Val av funktionärer för mötet: till mötesordförande valdes Lennart Abrahamson, till mötessekreterare valdes Lars Eriksson, till justeringsman valdes Bertil Sundeman. 3 Kallelse till mötet var införd i SmB 4/98, vilket godkändes. 4 Klubbmästaren redogjorde för verksamheten under 1998: fyra nummer av Småbanebladet gavs ut, två medlemsmöten hölls i april och november, avdelningen deltog i hjulmarknaden i stadshuset, boken Industrilok i f.d. Kristianstad län av Janis Priedits gavs ut under året. 5 Kassören redogjorde för de ekonomiska förhållandena. 1998 års bokslut publiceras i SmB 1/99. SJK:s revisorer har erhållit vårt bokslut. Antalet medlemmar är nu 154 st. 6 Bokslut för det gångna året godkändes. 7 Funktionärerna beviljades ansvarsfrihet för 1998. 8 Val av funktionärer fram till nästa årsmöte: till klubbmästare omvaldes Mats Freding, till kassor omvaldes, till redaktör omvaldes Per Nyberg. 9 Årsavgift för 2000 fastställdes till 60 kr, för utländska medlemmar till 1 00 kr. 1 o Bokförsäljning under året uppgick till 295 st, varav den senaste boken 11 O st. T otalt har vi sålt 8.435 st böcker. Pågående bokprojekt gäller Dalarna och en bok om hästbanor. 11 Planerad resa i maj 1999 går till Linköping-Västervik-Nässjö med besök vid RLJ, Almvik, Verkebäck, Oskarshamn, Silverdalen, Pauliström, Vetlanda och Lannaskede Under 2000 kan vi göra en dagsresa till Industribanemuseet i Frövi och eventuellt en flerdagarsresa till norra Sverige. 12 Under övriga frågor nämndes annonsering på SJK:s och SmB: s hemsidor samt möjligheten till försäljning via!t-bokhandel. 13 Årsmötet förklarades avslutat. Lars Eriksson mötessekreterare Lennart Abrahamson mötesordförande Bertil Sundeman justeringsman 3
Här kommer ett sammandrag av några artiklar i Falköpings Tidning om Ryttarens torvmosse, som varit införda under åren 1998 och under den första delen av 1999. "Ryttarens torvmosse av nationellt intresse" Ryttarens Torvströfabrik med tillhörande stora områden kommer att bevaras för framtiden. Det stod klart i mars 1999, när en interimsstyrelse bildades i den nya intresseföreningen Föreningen för torvströfabriken i Ryttaren. Två forskare vi Göteborgs Universitet, Simon Johansson och Hans Hellman besökte redan 1993 Ryttaren. Då var även driften igång och skulle så förbli ytterligare några år av Hasselfors Garden, som köpt byggnaderna och fabriksområdet och arrenderat omkringliggande mossar fram till År 2011. Hans och Simon har dokumenterat och beskrivit torvindustriepoken i Kättilstorp och skrivit en B-uppsats, som ska ligga klart i år. Först gäller det att bevara det som finns kvar. Några byggnader måste få taken åtgärdade. Sedan får man röja upp längs spåren. Det senaste loket finns fortfarande kvar intakt. Det återstår ca tre kilometer järnvägsspår på mossmarkerna där fortfarande en del torv finns att bryta. Både Hasselfors Gardens ägare och företrädare till större delen av markerna, familjen Hartelius, ställer sig positiva och gläds nu att området bevaras till eftervärlden. Svenska Järnvägsklubbens Småbaneavdelning har gett ut ett antal förnämliga skrifter om industrilok i olika landskap och där är torvindustrin rikligt representerad genom sin mångfald av lok som trafikerat mossarna. Loket vid Ryttaren är en märklig skapelse. Det konstruerades av Måns Hartelius, som arbetade som ingenjör vid Volvo i Göteborg. Han hade försett loket med en besinmotar som drev en generator. Den ström som generatorn alstrade drev sedan en elmotar som var lokets direkta kraft. Detta gav en ryckfri och jämn gång. Sten Ove Pettersson, före detta produktionschef på Ryttaren, är mycket optimistisk. - En sevärdhet som borde vara av stort nationellt intresse, säger Sten Ove, när man för en liten tid sedan visade upp den snart hundraåriga anläggningen för allmänheten. Idag är Sten Ove en viktig kontakt mellan intresseföreningen och ägarna. - Fabriken som sådan är mycket intressant som visningsobjekt, säger han. Det är den enda i Sverige som finns kvar i sitt ursprungliga skick med den här sekelskiftsprägeln. Den 20 juni kommer fabriken att väckas till liv igen. Då ska föreningen visa hela fabriken i drift. Loket ska dra vagnarna från mossen. Vinschen ska dra upp tovvagnarna i fabriken och elevator och mullrivare skall vidarebefordra torven till sikten. Precis som för hundra år sedan. Föreningen kommer att anordna studiecirklar för de som vill lära sig mera om torvströfabriken. Men först måste lokalerna göras i ordning så att man kan garantera säkerheten och göra det publikvänligt för besökarna. Väl mött den 20 juni! (Tyvärr hann inte tidningen ut i tid. red anm.) Staffan Eronn. - ngvagn byggd på BB-Iokram från Ryttaren. Roger S. Jansson 4
Tågsommar 1999 - Semestertips Med tidningen TÅG nr 3/1999 distribuerades broschyren med rubr. namn. l denna finns många trevliga resmål med industribaneanknytning. Här kommer förslag på ytterligare resmål med småbaneanknytning. Dala-Floda: Här finns våra medlemmar Staffan och Erik Eronns Närsen-G råntjärns Järnväg med bl a omkring 10 motorlok av olika slag. Telefon: Staffan 0243-232764 och Erik 0243-232799. Hallstahammar : Vid Åsby vagnmusem planerar Svedvi-Bergs hembygdsförening att lägga ut ett 600- spår till sommaren 1999 och köra med det nyrenoverade loket från Bredmossen jämte två nyrenoverade torvvag nar. Det är dock inte helt klart om spårbygget kommer till stånd i år! Hör med Kanalmuseet, vilket administreras av Svedvi-Bergs hembygdsförening (tel 0220-17409). Kristineberg : Gruvmuseet på platsen uppges ha lok i sin samling. Rapport till Småbanebladet önskas. Lakvik är hemvisten för Risten - Lakviks Järnväg, vilka har ett större antal industrilok i sin ägo jämte flera lok deponerade här av medlemmar. Trafik i sommar planeras bl a med nyrenoverat ånglok. Information finns på föreningens hemsida: http://user.tninet.se/-nax978i eller ring 0120-60064. RLJ:s ordf. tel 08-590 825 61. Landafors i Bollnäs kommun. Här är Föreningen för Landabanan verksamma med sin 600 mm bana. Föreningen disponerar ett ånglok (deposition från Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle) och två motorlok. Trafiken sker i samband med ångbåten S/S Warpens (tel. 0278-12895) turer från Bollnäs. För ytterligare uppgifter om trafiken ring: Bollnäs Turism 0278-24450 eller vår medlem Peter Ericsson 0278-15459. Molkom : Här har Nyeds Hembygdsförening en 350-400 m lång bana, vilken trafikeras med ett ackumulatorlok (ASEA 55/1914), vilket ursprungligen använts på banan mellan Lindfors station och Blombacka Bruk. Trafiken består av beställningstrafik för förskolor m. m. l år kommer man att ha trafik för allmänheten den 21 aug. då föreningen firar sitt sjuttioårsjubileum. Troligen kommer man även att ha trafik på Kulturhusens dag den 12 sept. Föreningens ordförande är Nils Andersson, tel 0553-10276. Robertstors : Här har Föreningen Robertstors Bruksjärnväg bevarat fem ellok med spårvidden 750 mm från bruksbanan Roberfors-Sikeå. Loken förvaras i den gamla järnvägsbyggnaden "tunneln". l det närbelägna bruksmuseet finns ytterligare ett lok från banan. Telefon till bruksmuseet är 0934-10045. Smedjebacken : Här finns stiftelsen Smedjebackens Ångbåtshamn med litet museum med ett 600- ånglok och hästbanevagnar med 802 mm spårvidd. Svartvik söder om Sundsvall. Här är Sällskapet Ostkustbanans Vänner (OKBv), vilka har flera industrilok i sina samlingar. OKBv handhar växlingen till Bröderna Edstrands järnlager i Svartvik, vilken växling även kan ske på lär- eller söndag. Zinkgruvan : Sedan några år tillbaka visar Zinkgruvans Bygdeförening sitt gruvmuseum på somrarna. Öppettider: vardagar 12.00-16.00 under tiden 15 juni till 14 aug. samt den 16 och 23 aug. och 6 sept. Vid museet, som ligger vid Knalla gruva, finns en liten 600-bana på området som trafikeras med två gruvlok. Information/bokningar Sture lngvarsson 0583-20097. övrigt : För ytterligare tips hänvisas till Småbanebladet 2/1994, där ett större antal tips presenterades. Tänk dock på att mycket har hänt sedan 1994, så alla tipsen är inte längre aktuella. 5
Massmedia Dala-Demokraten 1999-03-30 Artikel om Gruvmuseet i Grängesberg, vilka under maj månad skall öppna en besöksgruva inredd i ett gammalt skyddsrum. l "gruvan" skall anordnas olika utställningar. l en del skall visas en tryckluftsdriven lastmaskin, en vagn samt ett G la-lok. Vem vet mer om detta lok? Industribane-Nytt 3/1998 Detta nummer innehåller som vanligt en del om föreningens verksamhet som hemtagningen av 760 mm- ånglok och vagnar från Höganäs och besök med IBMF ängvagn på Classic Motor Festival, Ånnaboda. Lennart Ericson presenterar i ord och bild Dylta Bruks ångsåg, där det funnits spår med tre spårvidder 600, 780 och 891 mm. Industribane-Nytt 1/1999 Förutom en hel del om förenings verksamhet finns en tresidig artikel om bröderna Jonas och Magnus Forsen 600-bana, Karaby skogsbana, någonstans i Småland. Vidare notis om att förenings lilla lok från Tranberga Torvströfabrik lånats ut till Örkaggens järnväg. SmB tackar för gratisannonsen för vår senaste bok!. Nya Wermlands-Tidningen 1999-04-24, 04-28 och 05-06. En artikelserie om Fryksta-banans 150-årsfirande av det första spadtaget, med historia och sista dagen ett referat från festligheterna på eftermiddagen den 5 maj med besök i Fryksta av ångloket med samma namn från Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle, landshövdingen i länet, SJK forskningsavdelning och många andra. Spadtaget nr 15 (Informationsblad från Frykstad Clara Elfs Jernvägs Sällskap) 1 detta nummer finns reklam för sällskapets nya bok (se under litteraturtips) och programmet för jubilemsdagen den 5 maj 1999, vilket var 150 år efter det första spadtaget på banbygget Vidare finns en reseberättelse från en resa den 16 september 1858 av Carl Cederström på Bråte under rubriken "Jagtfärd till Finnskogen för 40 år sedan" Berättelsen skrevs 1898 och beskrevs en resa från Karlstad med båt och tåg till Torsby. Vidare finns Svante Forsceus kommentarer till resebeskrivningen, vilken förvaras i det Cederströmska arkivet i Värmlandsarkiv. Svenska Dagbladet 1999-05-03 Under rubriken "Tomma bergrum söker syfte" presenteras det omfattande system av bergrum som finns under Skeppsholmen. Det är cirka 5000 meter gångar och bergrum, vilka i stort stått oanvända sedan flottan på 1960-talet flyttade till Muskö. l artikeln nämnas spår i golven för torpedtransportvagnar! ÖSJ-Biadet 1/1999 Janis Priedits fortsätter i detta nummer sin genomgång av industrier och industribanor i Småland. Följande banor behandlas: Svenska Möbelfabrikerna, Bodafors; Hyllela Torv, Överum; Hylte Bruks AB; Hyltetorps Torvströfabrik, Elenshylte; Hädinge Torv AB, Kittlakull; Hällaryds Torvindustri, Hällaryd; Hässelby Sanatorium, Mariannelund; Hässelås Gård (Torvfabrik); Hästhagens Såg, Vislanda; Högsby Tegelbruk, Högsby; Hökhults Bränntorvfabriks AB; Hörda Förnyade Torvströfabrik, Ormesberga; Hörda Torvströfabrik, lngelstad, Hörle Torv AB, Värnamo; AB Hörle Tråd- och Spikfabrik, Hörle; Hörnebo Skiffergruva, Ramkvilla; Industri & Handels AB, Älmhult; Ingatorps Torvströfabrik, lngatorp; Jacobsson & Co, Byholma; Albin Johansson, Urhult; Helmer Johanssons Torvindustri, Myresjö; Jönköpings Stads Byggnadskontor och AB Jönköping-Vulcan. Vidare finns kommentarer till artikeln i nr 4/1998 om Nordiska Järnvägsbyggnads AB:s byggnadslok SAPPEUR som använts vid byggandet av SÖJ. Göteborgs-Posten 1999-03-04 "Lok på villovägar" är rubriken på en artikel om ångloket från Bohus-Malmön (O&K 13088/1937) på hamnpiren i Hjo. Ägaren till loket, Nils Gunnar Jansson, vill ha tillbaka loket till Bohuslän för uppställning på Bohus-Malmön eller på någon plats i Bohuslän. Vem vet vad som hänt i omplaceringsfrågan? Hans Simonsson 6
forts. Massmedia Il sydsvenskan Il den 25 april 1999 beskriver industrihistoria med rubriken "Unik teknik i glömd fabrik" på två hela sidor i färg och sv. Det handlar om Sandbergs mekaniska verkstad i Ebbamåla (Blekinge) som var i drift mellan 18875 och 1967. Visserligen nämns inget om smalspår (korta sådana fanns ju även i mekaniska verkstäder) men den fantastiskt välbevarade fabriksmiljön liknar den vi såg på SmB:s utflykt nu i maj i Åtvidaberg med svarvar, fräsar, gamla verktyg och fritt hängande drivremmar. Verkstaden är byggnadsminne sedan 1996. Tilläggas bör att i Ebbamåla fanns (finns kvar?) en torvfabrik med spår och avställt lok, se tidigare SmB. Janis Priedits Dalademokraten 1999-03-30 Reportage om det nya gruvmuseet i Grängesberg, som öppnats under maj i år. l ett gammalt skyddsrum har man iordningställt en "besöksgruva" med bl a ett GIA-Iok och en tryckluftdriven Atlas LM1 00 lastmaskin. Utanför museet skall man ställa upp ett antal maskiner som inte får plats inomhus. För er med Internet finns mer information på: www.gruvmuseum.com. Dalademokraten 1999-05-19 "Det våras för gruvbrytningen i Ludvika" Artikel om nystartade gruvbolaget Ludvika Mining AB - med kontor i statsgruvors gamla huvudkontor i Håksberg! - som beräknar starta brytning av zink i Storfallsgruvan mellan Råmshyttan och Grangärde år 2001. l inledningsskedet blir det dagbrottsbrytning och senare byggs en ramp ner till malmen. Malmen skall anrikas i anrikningsverket i Stråssa, som alltså än en gång får uppleva en renässans efter nedläggningen av Lovisagruvan där 1994! Järnvägsinspektionen informerar 5/1998 Fagerdala Industri AB i Falkenberg har fått tillstånd att driva spåranläggning i Herting, strax söder om Falkenberg och Hägglunds Drives AB har fått tillstånd för samma sak i MellanseL Dila Logistik får driva en spåranläggning i Torsvik söder om Jönköping och Allemballage MV AB en spåranläggning i Jordbro. Västerås hamn har övertagit Västerås stads fastighetskontors spåranläggningar vid Västerås Djuphamn. Järnvägsinspektionen informerar 111999 Rail Combi AB i Göteborg har fått sitt tillstånd för trafikutövning i Göteborg utökat att även gälla körning mellan Göteborg och Sävenäs och Rail Combi i Gävle har fått tillstånd att inneha spåranläggning på Näringen i Gävle. Orsatåg AB, som tidigare haft tillstånd för godstrafik på Inlandsbanan och trakten runt Mora, har nu också tillstånd att köra via Orsa och Bollnäs till Vallvik. Marieholms Järnvägsspår, ekonomisk förening har fått tillstånd att driva spåranläggning vid Göteborg-Marieholm. Oscarsson Skog AB har fått tillstånd att anlägga och driva en spåranläggning som blir anknuten till Timrå station. Vågar vi hoppas att det dyker upp något eget lok på dessa anläggningar? MoDo Insikt 2199 (MoDo personaltidning) Kort notis med foto på SJ Z66 599 och 618 vid Hallsta pappersbruk i Hallstavik. Sedan hösten 1998 har SJ stationerat två lok vid pappersbruket och har utbildat fem bruksanställda till lokförare. De turas om att köra en tur per dag mellan Hallstavik och Örbyhus tur och retur och det hela rör sig om ett pilotprojekt, som kan få efterföljd på fler platser. Södra Dalarnas Tidning 1997-03-11 Historik över kalkbrottet väster om Bergbacken i Säter. Kalkbrottet öppnades 1894 av Daniel Westman. Han byggde ut verksamheten med två kalkugnar i början av 1900-talet och sålde 191 o kalkbruket till Stockholms Superfosfatfabriks AB. Det sysselsatte då 20 man. Westman fortsatte med gruvbrytning i Broddgruvan, men efter första världskriget upphörde efterfrågan på malm och Westman gick i konkurs. Mats Freding 7
forts. Massmedia Sockenmagazinet 1985 l denna årsbok från Knifsta hembygdsgille behandlas tegelbruken i Knivsta socken. l Lagga på Morby bys ägor fanns ett tegelbruk som blev nedlagt redan före 1890 och vid Ledinge lät baron von Paykull anlägga ett bruk på 1820-talet. Det var i drift ända till 1907. Ur småbanesynpunkt är dock det stora tegelbruket invid Knivsta station mer av intresse. Det anlades 1 906 av HB Knifsta Sågbolag, Rosenlund & Co och drevs från 1917 av Lundqvist & H uddens Tegel- och Trävaru AB. Artikeln innehåller ett antal mycket fina bilder från detta bruk, bl a på grävmaskin i lertaget 1 948. Det finns dessutom en helt fantastisk bild på brukets ellok, tillverkat i Vittinge 1 937 och flyttat till Knivsta 1 944. Mats Freding Bokanmälan "Danmarks smalsperede industribaner" av S.A.Guldvanq (Haslev 1998}. En rikt illustrerad bok på 176 sidor behandlar Danmarks alla möjliga industribanor, t.ex. jordbruksbanor, tegelbruksbanor, sockerbruksbanor, lertagsbanor och banor vid "mergel'' (=lertag?). Inte särskilt många banor har haft ellok men cementfabriken i Rördal hade dylika. Utmärkta kartor och mycket text gör hela boken till ett riktigt praktverk för den industribaneintresserade. Vi kan konstatera att ännu på 1 970-talet fanns en del spår kvar i drift. Litteraturtips Janis Prisdits Frykstad Jernvägs Actie Bolag 1849-1873 är titeln på Svante Forsreus senaste bok, vilken kom ut i slutet av 1998. Det är en bolagskrönika utgiven av Frykstad Clara Elfs Jernvägs Sällskap och bygger på protokollsamlingen från bolaget, vilken finns i Värmlandsarkiv. Intressant text men av förklarliga skäl inte så mycket bilder. Boken kan rekvireras från Sällskapets postgiro 50 09 20-4 och priset är inkl. porto 135:-. Bengt Ullman och Frykstabanan är titeln på ett litet häfte författat av Georg Ullman och utgivet av Ullmanska släktföreningen och innehåller mycket personhistora. Bengt Ullman var förvaltare vid Frykstabanan åren 1858-1872. Förfrågningar Jag undrar om ni i Småbanebladet någon gång skrivit om alla de gruvbanor som tidigare fanns runt Nora och Lindesberg i Bergslagen. Mig veterligen finns det ingen bok som utförligt behandlar dessa banor. Eller? Mats Areskoug Jag har "hittat" en liten nedlagd småbana i nära anslutning till Värnarna i området Ljussveka och användes förmodligen av ett tegelbruk som ligger i anslutning till den. Om Ni har lite information om denna bana vore jag tacksam att få ta del av den. Tacksam för svar! Mattias Eriksson stenberget i Tyringe l boken "Mina Tyringebilder, del 1" sammanställd av Sven Rosengren 1995, finns en trevlig hästbanebild med texten "stenbrytning ägde rum under sekelskiftet uppe på Stenberget". Vem vet mera exakt var denna bana gick? l Näringsstatistiken (Kommerskollegium) 1904 finns ett Tyringe stenhuggeri i Finja socken omnämnt. Företaget tillverkade detta år 2000 ton makadam, 250 m 3 gatsten och 300 löpmeter kantsten. Uppgifterna är undertecknade av N p Lennartsson i Lund. Troligen var det väl detta företag som hade hästbanan. 8
forts. förfrågningar Hobbybanor På Bo Malmborgs hemsida på Internet har jag hittat uppgifter om några hobbybanor, vilka jag tror ej omnämnts i bladet tidigare. Vem kan berätta litet om: Kobjers Järnväg i Lund (Ola Nived). Spårvidd 390 mm. Qlöverdala Lokala Järnväg, Boet, Ödeshög (Hans Blomberg) samt Lennart Östenssons vedbana i Östabacken, Fjugesta Tommy Svanbergs bana i Gisslarbo, Kolsva För fyrtio år sedan! År 1959 inköpte jag min första kamera och de första bilderna togs på SJK resa Hällefors-Fredriksberg Neva och retur. Mitt intresse för industribanor var inte riktigt utvecklat vid denna tid, men på förhösten samma år sändes jag ut från Strängnäs att arbeta en dag på dåvarande skandinaviska Bankens kontor i Stallarholmen. Färdsättet var moped och resan startades rätt tidigt och med på färden fanns min nya kamera av märket Kodak Retina 1 b. När jag kom fram till kontoret, beläget på Selaö-sidan av Stallarholmen, hade kontorsföreståndaren inte kommit, varför jag på mopeden fortsatte ut åt Ytterselaö-hållet Efter bara någon minut var jag framme vid Husby stora tegelbruk och på fältet på vänster sida om vägen kom ett litet lertåg på väg till bruket. Dragkraft var ett lok tillverkat av Orenstein & Koppel. Jag hann ta två bilder, och de blev de ända som jag kom att ta på tåg vid d~tta tegelbruk, där lertågen slutade gå 1963. l dag är både bankkontoret och tegelbruket i stallarholmen nedlagda. Foto : 9
Kommentarer och Kompletteringar Kommentar till "Grängesberg - GBBJ" (SmB 1/99:6) Loket kommer mycket riktigt från Hybo och är G la 7 4 7/1973 av typ DHS-60. Omspårning till 802 mm spårvidd samt hyttbygge har utförts av G la under vintern (målning återstår) och loket används nu vid spårbygget på Grängesbergs malmbangård. Bygget av smalspårsbanan har kommit ungefär halwägs och stomme och tak till ett lokstall har uppförts. Spår samt växlar har inköpt och rivits vid Sandvikens Järnverk. Jan-Erik Hedlöt Grindberga Kraftverk CSmB 1/99 sid 1 0) Bilden visar ett tågsätt med typiska "Western"-vagnar, vanliga på arbetsspår med 750 och 891 mm spårvidd. Ångloket bär alla likheter med Hanomag av samma typ som Vattenfalls CF2. Se SJK-bok 28 (sid 180) och Industrilok i Bohuslän (mittuppslaget). Att spårvidden inte är 600 torde framgå av fotot i SmB. Frågan är om det är 750 eller 891. Björn Waldenström Normalspåriga diesellok i Domnarvet 1948-1997 Oj. nr. Axelföljd. Tillverkare Nr År Motortyp Hk Till Oj såld An m 1 1 Yarkeen Bo Bo Gen. Electric 29960 1948 Cat 17000 2x195 De1948 1984 V8 2 Masen B Falun 576 1950 scania V8 2x157 Dh1950 1977 3 Herman c Deutz 55160 1953 Deutz 6 450 Dh1953 1960-62 4 Kåre Bo Bo Falun 787 1958 scania V8 2x350 De1958 5 800 1960 2x416 De1961 6 799 1960 De1962 3 879 1966 o o De1966 7 B Deutz 5680 1955 Deutz V4 240 Dh1976 1992 2 Bo Bo Falun 794 1960 scania V8 2x416 De1981 8 786 1958 2x350 De1983 (1) Tune Oslo T45 1971 HedemoraV16 2000 De1996 An m. 1. Yarkeen finns som museielok i Falun hos Mf. GDJ. 2. Masen överlämnades till Grycksbo pappersbruk skrotad 1982. Sveriges första tillverkade tvåmotorslok 3. Herman såldes till Nejmans i Trollhättan skrotad 1965. 4. Lok 6 gick som provlok hos SJ i Värahamnen SJ V4 men lämnades tillbaka till ASJ i Falun. 5. Lok 3 är avställt och motorerna är urtagna. 6. F.d. Mackmyra Sulfit nr. 1. Finns i Falun som museilok hos Mf. GDJ. 7. F.d. TGOJ Vo 1 nr. 851. Oxelösund 31 senare 731 O. 8. F.d. Korsnäs Marrna nr. 1. 9. T 45 327 gick i SJ tjänst 1971-77. Tjänstgjorde som växellok hos ASEA i Ludvika såldes till Oxelösund järnverk. Efter en tid avställes loket stod avställt i ca. 1 O år Tanken var att T 45 skulle ersätta lok 3. 4. Och 8 men det blev ej så, Oxelösund äger fortfarande loketlok 2. 5. och 6 var vid leveransen från ASJ försedda med Cummins NVH-12-B1 (V12) motorer 2x420 hk. Lok 3 var försedd med Cummins NRI-6 (6) motorer 2x300 hk. lok 4 och 8 var försedda med Cummins NT-335-BI (6) motorer 2x250 hk. Anders Östling 2 3 4 5 6 7 8 g 10
Normalspårsånglok i Domnarvet 1889-1958. Dj. nr Axelföljd Tillverkare nr. och År Till DJ. 1 B Nohab 292 1889 1889 2 B Falun 71 1908 1908 4 1 B Nohab 226 1919 1919 5 B O&K 12206 1930 1930 6 1 B Munktell 24 1930 1930 1 1 Nohab 396 1934 1934 6 1 c Nohab 515 1937 1937 4 C-2 Nohab 156 1942 1942 7 c Fax, Walker 293 1941 1941 6 1 c Nash, Wilson 187 1945 1945? 2B1?? 1945 1945 Såld skrot. 1930? 1931 1959 1938 1953 1944 1948 1948 1951 1950 An m. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anm: 1. Domnarvets första lok "Jösse Eriksson" 2. F.d. BJ S 101. (Bergslagernas Järnväg) 3. F.d. WBJ 6 'Borås" (Varbergs-Borås Järnväg) VbäJ 6. (Varberg-Ätrans Järnväg) 4. F.d. NrSLJ 3 (Norra Södermanlands Järnväg) SJ NSa 1492. 5. F.d. MVaJ 3 (Matfors-Vatjom Järnväg) SJ 1485. 6. F.d. HNJ D? Halmstad-Nässjö Järnväg) BJ K3 303 (Bergslagenas Järnväg) 7. F.d. HNJ T4 21 (Halmstad-Nässjö Järnväg) 8. F.d. NKJ 1 o "Venern" (Nara-Karlskoga Järnväg) NBJ 1 O (Nara-Bergslags Järnväg) 9. F.d. SNJ 3 (Stockholm-Nynäs Järnväg) Axelföljden ändrades till2 B-2. Loket fick smeknamnet "Fantomen". Anders Östling Norra Södermanlands Torf AB År 1906 inregistrerades rubricerade bolag, vilket hade till ändamål att arrendera del av Hemassen (ibland benämnd Hedmossen) i Dunkers socken och idka tillverkning av torvströ och bränntorv. Bolagets stiftare var till stor dellantbrukare i norra Södermanland och med överste Henrik von stockenström på Ekensholm som störste aktieägare. Han hade till bolaget sålt awerkningsrätten på 49,3 tid av Hemassen i 30 år till bolaget mot likvid i aktier. Det inbetalda aktiekapitalet var kr 31.400 och ett förslag fabrik mm utarbetades av Svenska Tortbyrån i Markaryd. Platsen för fabriksbyggnaden låg i mosskanten, cirka 300 meter från Högstens håll- och lastplats på Mellesta Södermanlands Järnväg (MISIJ). Högstens håll- och lastplats inrättades 1907. Mellan fabrik och MISIJ fanns ett 600-spår liksom ut på mossen. År 1908 beslöt bolagets styrelse att söka ett lån ur fonden för torvindustrins befrämjande och i oktober gjordes en besiktning och värdering av företaget. Denna ger bl a följande uppgifter: Byggnader: torvströfabrik med maskindel i sten, bostadshus om 3 rum och kontor samt 50 torvlador. Maskiner: lokomobil (ca 30 hk) av Munktalls äldre typ, två torvströpressar från Svedala och en cirkelsåg. Spår: 2000 meter räls på stålsyll samt 650 meter på träsyll Spårvidden var 600 mm. Vagnar: 8 torvbärgningsvagnar och 4 utlastningsvagnar. Från början tillverkades endast torvmull och torvströ men 1917 inköptes ett bränntorvverk av Åkermans tillverkning och med fotogenmotor. Bränntorv tillverkades i större omfattning under åren 1917-1920 för att upphöra under 1926. Under åren anlades flera torvlador och 1912 hade man 81 st. År 1914 inköptes en större arbetarbostad från Högstens (eller Gröndals) Ångsågs konkursbo. Byggnaden var i tre våningar och innehöll 12 rum. Denna såg uppfördes troligen i samband med att MISIJ invigdes 1907 och blev kortlivad (konkurs omkring 1914). Sågen beskrevs 1911 ha två ramar, kantverk, klyvsåg och stawerk. Antalet anställda var 75 personer och tillverkningen 2000 standards sågade varor. Ägare var grosshandlare H W Hanzon, Stockholm. Hanzon drev även Karmansbo och Baggå ångsågar ( 1911). Forts. Nästa sida 11
Forts. Norra Södermanlands Torf AB Under 1929 dog hastigt torvmästaren. Detta var troligen en av anledningarna till ett beslut att avveckla bolaget genom försäljning av fabrik och rörelse till överstinnan Eva von stockenström och likvidera bolaget, vilket under åren 1911-1930 alltid redovisat positiva resultat. Aktieägarna erhöll vid likvidationen 172 kr per aktie. Den nya ägarinnan lät 1933 utöka verksamheten med ett sågverk men 1945 brann anläggningen för att samma år återuppföras. År 1962 besökte jag anläggningen och det föreföll då vara en ringa verksamhet på mosse och i fabriken. Spåret till Högstens håll- och lastplats var rivet men spåret från fabriken ut på mossen, cirka 1 km låg kvar. Längs spåret låg en plankgång, vilket tyder på att handkraft använts för att förflytta vagnarna på spåret utom närmast fabriken, där ett linspel användes. En hel del torv fanns i ladorna på mossen och en rälslastad vagn fanns där, en annan vagn fanns i ett enkelt vagnskjul nedanför fabrikens ramp. Några år senare besökte jag ånyo fabriken och då var spåren rivna och rälsen låg i travar vid fabriken. L l Här två foton från torvbana/fabrik från den 12 aug. 1962. Fotot visar det klena spåret med plankvandring för att ge bra fotfäste för de personer som sköt torvvagnarna från mosse till fabrik. Foto: Fotot visar fabriksbyggnaden med ramp och enkelt vagnsskjul samt en vagn. Inne i fabriken finns balpressen kvar. Foto: 12