2012-08-20 Vanliga frågor och svar om VA-strategin 1. Vad är syftet med VA-strategin? Att värna om de boendes hälsa och vår miljö samt möjliggöra utveckling. 2. Hur förbättrar VA-strategin människors hälsa? Egna brunnar kan bli förorenade av smittoämnen från egna eller andras enskilda avloppsanläggningar. Även större grundvattentäkter kan bli förorenade. Saltvatten kan börja tränga in i din brunn om du använder för mycket vatten. Kustområden är särskilt drabbade. Genom att koppla sig till det kommunala VA-systemet försvinner många enskilda VAanläggningar och hälsoriskerna minskar. I de områden där kommunalt VA inte är aktuellt kan hälsoriskerna minska genom att de boende går ihop och gör gemensamma lösningar med en vattenbrunn och en större avloppsanläggning placerad på ett lämpligt ställe. 3. Hur förbättrar VA-strategin vår miljö? Det största miljöproblemet i våra kustvatten är övergödning med syrebrist, igenväxning och algblomning som följd. Övergödning beror på utsläpp av näringsämnen, främst kväve och fosfor, från bland annat jordbruk och avlopp. De inre, grunda kustvikarna är mest påverkade. När VA-strategin genomförs kommer utsläppen av näringsämnen från avlopp att minska eftersom många avlopp kommer anslutas till kommunens reningsverk som är mycket effektiva. Utsläppet av näringsämnen flyttas från de känsliga inre kustvikarna till den östra skärgården som har bättre förutsättningar för att klara av miljöbelastningen. Dessutom kommer utsläppet av näringsämnen från de enskilda avloppsanläggningarna att minska då alla ska uppfylla dagens miljökrav. Det kan innebära att fastighetsägare behöver uppgradera sin anläggning. 4. Hur möjliggör VA-strategin utveckling? I många områden i kommunen råder restriktioner för bebyggelse på grund av vatten- och avloppssituationen. Där det är mycket stor brist på vatten råder i princip nybyggnadsförbud och på många ställen är bostadsytan, byggrätten, begränsad. Med kommunalt vatten och avlopp löser vi VA-situationen på ett långsiktigt sätt och dessa restriktioner kan omprövas. Det innebär större möjligheter för permanent boende med ökade byggrätter och i vissa fall även avstyckningar och nyexploatering. Kommunen har fortfarande kontroll på områdena i plan- och bygglovsskede.
2(7) 5. Vilka fastigheter kommer att anslutas till kommunalt VA? De områden med störst behov av att lösa sin VA-situation. Det är bland annat samlad bebyggelse i sydvästra skärgården (Oxnö, Svärdsö, Torö, Lisö) och i Landfjärden. I VAstrategin på sid 7 finns en kartbild där de tänkta områdena för kommunalt VA är inringade. I arbetet med VA-strategin har en behovsbedömning gjorts. De områden med högt behov är de områden som har dåliga naturliga förutsättningar för enskilda avlopp (dålig tillgång på grundvatten, hög saltrisk, mycket berg och lera som gör det svårt att ta hand om avloppsvattnet på egna tomten samt små och kuperade tomter) bebyggelsetryck (förfrågningar om bygglov, avstyckningar och exploatering) miljöbelastning (vattenområdenas känslighet och status idag) Även vissa områden som ligger nära kommunalt VA idag har prioriterats för VAutbyggnad t ex Hoxla i samband med ny bebyggelse i Gudby. I VA-handlingsplanen kommer det framgå mer precist vilka fastigheter som är tänkt att anslutas. 6. Hur vet jag om just min fastighet kommer att anslutas till kommunalt VA? För en första grov bedömning, titta på kartbild 2 på sidan 7 i VA-strategin. Är din fastighet inringad med svarta prickar? Ligger din fastighet inom tätbebyggt område markerat med grönt, blått eller rött? Om du kan svara ja på båda ovanstående frågor är din fastighet tänkt att anslutas till kommunalt VA. Områdenas gränser kommer att fastställas mer i detalj i VA-handlingsplanen. 7. Vad kommer det kosta mig? Det finns tre varianter: 1. Kommunen bygger ut kommunalt VA endast till gränsen av bostadsområdet medan fastighetsägarna själva bygger ut och bekostar ett gemensamt ledningsnät i området. Det blir då en gemensamhetsanläggning med kommunal anslutning. Fastighetsägaren betalar: en lägre engångsavgift för anslutningen (anläggningsavgift*) brukningsavgift löpande till kommunen enligt gällande VA-taxa. ledningsdragningen på sin egen tomt och övriga kostnader i samband med detta. 2. Kommunen bygger ut kommunalt VA även inom bostadsområdet och upprättar ett så kallat verksamhetsområde. Fastighetsägaren betalar: en engångsavgift för anslutningen (anläggningsavgift*) brukningsavgift löpande till kommunen enligt gällande VA-taxa. ledningsdragningen på sin egen tomt och övriga kostnader i samband med detta. 3. Fastigheten kommer inte beröras av den kommunala VA-utbyggnaden utan har kvar sitt egna eller gemensamma vatten och avlopp. Fastighetsägaren kan då få krav på sig att uppgradera sin VA-anläggning så att den uppfyller gällande miljökrav och står själv för de kostnaderna. Det rör sig uppskattningsvis om 60 000 till 130 000 kr. *Anläggningsavgiftens storlek är inte bestämd ännu eftersom VA-taxan måste anpassas till det nya utbyggnadsläge som kommer gälla om VA-planen beslutas. Kommunfullmäktige tar beslut om detta under våren 2013.
3(7) 8. Måste jag ansluta mig till både vatten och avlopp? Nej, men du måste ändå betala en anslutningsavgift för både vatten och avlopp. Du kan sedan välja att fortsätta använda sin egen brunn eller koppla in dig på vattnet och använda din egen brunn för exempelvis bevattning, så länge systemen inte är ihopkopplade. 9. Går det att kombinera kommunala VA och eget VA? Om kommunen bygger ut VA fram till tomtgräns och upprättar ett VA-verksamhetsområde blir avloppsanläggningarna intvingade till kommunalt VA. Man kan däremot ha kvar sitt eget vatten (se frågan ovan). Om kommunen bygger ut VA till en gemensamhetsanläggning måste fastighetsägarna koppla in sig på kommunalt avlopp om Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har dömt ut den egna avloppsanläggningen. Vatten kan man välja som ovan. Kommunen kommer ta betalt av samfällighetsföreningen som om alla fastigheter kopplar in sig på kommunalt VA. 10. VA-kollektivet, vad är det? VA-kollektivet är benämningen på alla fastigheter som är anslutna till kommunalt vattenoch avlopp i kommunen. VA-kollektivet äger alla allmänna VA-anläggningar såsom ledningar, pumpstationer och verk och representeras av kommunens VA-avdelning som sköter anläggningarna. VA-kollektivet är taxefinansierat och inte skattefinansierat. 11. Vad innebär enhetlig taxa? En enhetlig VA-taxa innebär att den är lika stor i hela kommunen. Alla nya områden som ska anslutas kräver stora investeringar och då är det bättre att höja taxan generellt i hela kommunen och ha en enhetlig taxa. Nivån ska anpassas till de kommande utbyggnadsplanerna. 12. Finns det andra lösningar än kommunalt VA? I VA-strategin har vi studerat andra lösningar än att dra ut kommunalt VA, både att behålla de enskilda lösningarna och att ha mer lokala lösningar på plats. I både VA-utredningen om Landfjärden och Torö med flera har överföringsledningar till större kommunala verk förespråkats eftersom det varit både billigast och bäst för den lokala vattenmiljön. Därför förespråkar vi det alternativet i VA-strategin. 13. Blir inte lokala eller egna lösningar mycket billigare? De stora kostnaderna ligger i de lokala ledningsnäten i områdena. Lokala större avloppsreningsverk eller överföringsledningar till kommunens avloppsreningsverk ligger i samma kostnadsnivå. Egna lösningar ger billigare investeringar men även där kan driftskostnaderna öka jämfört med idag om t ex fler måste installera slutna tankar för WC-vatten som måste tömmas. 14. Hur ska avlopp som är dåliga idag hanteras i väntan på kommunalt VA? Det beror på hur lång tid som det tar innan kommunalt VA är på plats. Om det är 30 år måste de investera i en egen anläggning, godkänd enligt dagens krav. Om det dröjer 10 år kanske man inte behöver göra något. Det beror även på i vilket skick anläggningen är, om det går att göra lättare åtgärder och vilken recipient som belastas.
4(7) 15. Varför skickar ni ut info om detta nu när det ligger 20-30 år fram i tiden? Vi vill gå ut med informationen tidigt för att underlätta för de boende och de eventuellt blivande fastighetsägarna om kommunens planer. Tanken är att den planerade utbyggnaden ska vara klar inom 20-30 år. Utbyggnaden kommer dock starta så fort alla beslut är fattade så vissa områden kan få kommunalt VA redan om några år om det går som planerat. 16. Sker detaljplaneläggning samtidigt som vatten och avlopp installeras. Hör de här frågorna ihop? Kommunen ser helst att detaljplan finns i området när VA-ledningarna anläggs för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Befintliga fastigheter kan anslutas till kommunalt VA utan ny detaljplan eller ändring av befintlig detaljplan. För att möjliggöra avstyckning eller nybyggnation krävs ny detaljplan. För fastigheter som önskar större byggrätt (utöver det som medges i gällande detaljplan) krävs att befintlig detaljplan ändras. Vilka områden som kan vara lämpliga för nybyggnation kommer att pekas ut i handlingsplan för VA. I detaljplanen regleras bland annat byggrätt och lokalisering av ledningar och pumpstationer. Initiativ till planläggning kan tas av kommunen eller fastighetsägare. Detaljplaneläggning bekostas av fastighetsägaren. Detaljplan krävs generellt för byggnation av tre eller fler nya fastigheter. 17. Hur kommer jag som fastighetsägare att få mer information? Kommunen kommer att kalla till informationsmöten under hösten 2012 och våren och sommaren 2013. Du som är berörd fastighetsägare kommer att få ett brev med inbjudan. Vi kommer att lägga upp all ny information på vår webbplats: www.nynashamn.se/va-plan 18. Om jag har en enskilt belägen fastighet långt från havsvikar (Sorunda nordväst) med egen brunn och godkänd vattenkvalitet samt en tvårumskammare i änden på tomten som slamsugs en gång per år, måste jag då betala för en anslutning till kommunalt VA? Det låter som din fastighet inte är tänkt att anslutas till kommunalt VA. Titta i VA-strategin på bild 2. Om du är utanför de inringade områdena så ligger du utanför planeringen för kommunalt VA enligt VA-strategin och kommer även i fortsättningen ha kvar ditt enskilda vatten och avlopp. Då behöver du inte betala anslutningsavgift för kommunalt VA. Det kan hända att du behöver uppgradera avloppsanläggningen i framtiden. Det kravet kommer i så fall från tillsynsmyndigheten för enskilda avlopp, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. 19. Ska Segersängs fritidshusområde och de fastigheter som hör till Segersängs Västra samfällighetsförening anslutas till kommunalt VA? Ja, Segersängs fritidshusområde är tänkt att anslutas till kommunalt VA enligt VA-strategin. Området bör detaljplaneras innan VA-utbyggnaden.
5(7) 20. Ska Landfjärden anslutas till kommunalt VA? Ja, Landfjärden är tänkt att anslutas till kommunalt VA enligt VA-strategin. Området bör detaljplaneras innan VA-utbyggnaden. 21. Kommer Storuddens fritidshus på Torö att erbjudas anslutning till VA? Ja, Storuddens fritidshusområde är tänkt att anslutas till kommunalt VA i framtiden. Tanken är att kommunens endast bygger ut överföringsledningar till de områden som ligger långt bort, t ex Storudden, och att områdena själva bygger ut ledningsnätet i området som en gemensamhetsanläggning som sen ansluts till kommunalt VA. Om det lokala ledningsnätet i området är byggt efter kommunens standard finns det en möjlighet att kommunen i framtiden tar över det lokala ledningsnätet. 22. Kommer Ängsholmen att räknas som en del av Oxnö och omfattas av denna plan? Ja, Ängsholmen räknas som en del av Oxnö och kommer på sikt att anslutas till kommunalt VA om VA-planen beslutas som planerat. 23. Vilken del av Lisö kan komma att beröras? Alla områden med samlad bebyggelse på Lisö är tänkt att på sikt anslutas till kommunalt VA enligt VA-strategin. Titta i VA-strategin på bild 2. De områden som är samlad bebyggelse syns som röda eller blå områden. Eftersom de är inringade är de tänkta för kommunalt VA. 24. Kommer vi som har fastigheter på Södra Dyvik att kallas till informationsmöte under augusti september 2012? Nej. Fastighetsägare på Södra Dyvik kommer att kallas till informationsmöten senare, troligtvis under 2013. Datum annonseras på: www.nynashamn.se/va-plan så fort det är bestämt. 25. Kommer Frönäs, Frönäs sjöväg på Lisö att anslutas? Fritidshusområdena på Lisö, inklusive Frönäs är tänkta att anslutas till kommunalt VA i framtiden. Tidplanen är inte bestämd ännu men Lisö ligger längst bort från Nynäshamn och kommer troligtvis anslutas på slutet. Informationsträffar med Lisö och övriga delar av kommunen som inte är med på informationsträffarna nu i augusti-september kommer att ske senare, troligtvis under 2013. Datum annonseras på: www.nynashamn.se/va-plan så fort det är bestämt. 26. Kommer Ekeby/Kängsta att anslutas till kommunalt VA? Ekeby/Kängsta är inte tänkta att anslutas till kommunalt VA enligt VA-strategin. Det står mer om detta på sidan 7 i VA-strategin (området är inte inringat med prickar). Informationsmöten för de områden som även i fortsättningen kommer att ha eget eller gemensamt VA planeras under 2013. Datum annonseras på: www.nynashamn.se/va-plan så fort det är bestämt. 27. Vad gäller för Fagersjöns Fritidsområde? Vi har genom åren haft kontakt med kommunen om detta samt blivit inbjudna till diskussion om VA. Fagersjöns fritidshusområde är tänkt att anslutas till kommunalt VA enligt VA-strategin. Tanken är att området själv ansvarar/bygger ut ledningsnätet i området. Gemensamhets-
6(7) anläggningen ansluts sedan till kommunalt VA. Om det lokala ledningsnätet och eventuella pumpstationer i området är byggt efter kommunens standard finns det en möjlighet att kommunen i framtiden tar över det lokala ledningsnätet. 28. Vad finns det för koppling mellan Översiktsplanen och VA-strategin? Då utställningshandlingen av översiktplanen kom var inte VA-strategin framtagen. Då nu VA-utbyggnad föreslås till Torö, Lisö med flera måste texterna i översiktsplanen om framför allt landsbygd och skärgård ses över. En VA-utbyggnad på öarna medför troligtvis att fler vill bosätta sig där permanent och stycka av tomter. Hur det ska gå till och i vilken omfattning det ska tillåtas ska beskrivas i en omvandlingsområdesstrategi där fler aspekter tas med till exempel strandskydd, avstånd till kollektivtrafik med mera. 29. Reningsgrad i Nynäshamns reningsverk? Nynäshamns reningsverk har en biologisk rening och slamavskiljning i verket. Vattnet går sedan till våtmarken för ytterligare rening. Det man brukar ange som reningsgrad är hur mycket kväve (N)och fosfor (P) som verket tar bort. För Nynäshamn är reningsgraderna ungefär 75 % för kväve och 98-99 % för fosfor. 30. Marsta reningsverk, måste inte det byggas om tidigare än 2030? Det kan hända om myndigheternas krav skärps eller utbyggnaden runt Stora Vika blir större än planerat. I så fall får nerläggningen av Marsta och Torp tidigareläggas eftersom vi anser att det är bättre att bygga överföringsledningar till Nynäshamn än att göra stora investeringar i de små verken. Förhoppningsvis kan vi utnyttja de redan gjorda investeringarna i verken och lägga ner dem så sent som möjligt. 31. Hur stor kapacitet har Stockholmledningen? Idag har den har en kapacitet på 127 s/l. Det motsvarar ungefär 450 m3/h. Det räcker till ca 27000 personer samt Nynas AB och Norviks uppskattade förbrukning år 2030, dvs till ca 9000 fler personer än idag. 32. Hur längre räcker Gorranvattnet? Vi har tillstånd för 46 l/s och utnyttjar idag ca 6 l/s (Sorunda och Stora Vika). Om sydvästra skärgården ansluts kommer det gå åt ca 28 l/s på sommarhalvåret. 33. Varför tar inte avloppsreningsverket i Nynäshamn emot "saltvatten som samlats i sluten tank"? Förhöjda kloridhalter i avloppsvattnet stör mikrobiologin i det biologiska steget i reningsverk vilket resulterar i lägre reningseffekt. 34. Varför är det bättre med utsläpp i Östersjön än i inre skärgården? De inre havsvikarna är ofta grunda, instängda och påverkas mer av utsläpp av näringsämnen än vad de större recipienterna gör. Det är ofta där fisken har sina lekplatser. Utsläpp i Östersjön, på kommunens östra sida, utanför Nynäshamn har mindre påverkan på miljön eftersom bassängen där är större. I de stora havsbassängerna är påverkan dessutom större av fosfor från andra källor som uppträngning av mer salthaltigt och näringsrikt bottenvatten. Då har mänskliga utsläpp relativt liten betydelse.
7(7) 35. Inventering av vatten? Vattenförekomsterna i kommunen kommer beskrivas bättre i en vattenförvaltningsplan som ska tas fram. 36. Det verkar finnas vatten på Torö, räcker inte det? Det finns grundvatten på Torö och på Lisö men det räcker inte för samlad bebyggelse i de områdena enligt VA-utredningen på Torö m fl. Även på Oxnö och Svärdsö bedöms grundvattenförsörjning inte vara möjlig för samlad bebyggelse. Det finns också kvalitetsproblem med grundvattnet som måste behandlas i vattenverk om det ska användas för åretruntboende. 37. Hur påverkar havsnivåhöjningar vattenkvaliteten? Ett förändrat klimat påverkar framför allt vattentäkter genom att de kan bli översvämmade av förorenat vatten vid skyfall. Konsekvenser av höjningar i havets nivå i scenarier från SMHI bedöms ha ringa betydelse för allmän vattenförsörjning enligt Svenskt vattens M135. 38. Det finns avsaltningsanläggning på Utö, kan vi inte ha det här också? Skärgårdsstiftelsen har en avsaltningsanläggning på Utö som använts under ca 15 år. Det är länets största med en kapacitet av 500 m3/dygn. Möjlighet finns att bygga fler om alternativet med lokala lösningar för sydvästra skärgården väljs. Det är dock en åtgärd i sista hand eftersom hälsoaspekterna inte är riktigt klarlagda samt att det är en energikrävande teknik. Kommunen säger nej till ny bebyggelse vars vattenförsörjning är baserad på avsaltning. 39. Varför utnyttjas inte Himmerfjärdens avloppsreningsverk? Det alternativet har varit uppe men förkastats eftersom det är längre sträcka dit än att bygga överföringsledningar till Ösmo när Torp och Marsta avloppsreningsverk ska läggas ner. Det blir alltså dyrare. 40. Det finns olika forskningsresultat om hur havet påverkas av kväverenings, vad gäller? Forskningsresultat i Himmerfjärden (Himmerfjärden Nitrogen Study 2007-2010) tyder på att vattenmiljön blir bättre ju mer kväve som renas bort. 41. Vad är recipient? Med recipient menas ett vattendrag som ett utsläpp hamnar i. Det kan var en bäck, sjö eller havsvik m.m. En liten instängd recipient klarar kanske inte av att ta emot någon förorening medan större recipienter har större möjlighet att klara av ett utsläpp, som t.ex. Östersjön. 42. Vad betyder personekvivalent, pe? Personekvivalent, pe, anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Den mängd organiska substanser som en person ger upphov till per dag är proportionerlig till övriga föroreningar som fosfor och kväve. Därför mäts mängden organiska substanser i vatten för att ge ett mått på antalet personekvivalenter.