Dnr VA-strategi Nynäshamns kommun

Transkript

1 Dnr VA-strategi Nynäshamns kommun

2 Innehåll Innehåll Inledning Syfte och mål VA-strategi Strategiska vägval... 6 Strategi 1 Bygga ut kommunalt VA... 6 Strategi 2 Flytta utsläppspunkter... 8 Strategi 3 Framtida vattenförsörjning... 9 Strategi 4 Etappvis utbyggnad till sydvästra skärgården (Oxnö, Svärdsö, Torö och Lisö)... 9 Strategi 5 Finansiering Strategi 6 Enskilda och gemensamma VA-anläggningar Principiella ställningstaganden Principer vid utbyggnad av kommunal VA-anläggning Principer för enskilt och gemensamt VA Bilaga 1 VA-översikt Lagstiftning, direktiv och andra styrande dokument VA-situationen i kommunen idag Huvudmannaskap och tillsyn Innanför kommunala verksamhetsområden Utanför kommunala verksamhetsområden Bilaga 2 Förutsättningar och behov Behovsanalys Nyttoanalys och konsekvenser Recipienters känslighet för övergödning Begreppsförklaringar VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN / 2 (23)

3 1 Inledning Det finns många olika styrande faktorer som påverkar hur vatten- och avloppsutvecklingen ska se ut i Nynäshamns kommun och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp om hur VA-frågan ska lösas i ett större och mer långsiktigt sammanhang. I Nynäshamns kommun finns det idag många bostadsområden där det finns problem med de enskilda VA-lösningarna. Både områden där man redan idag bor permanent men också många fritidsområden där fler och fler väljer att bosätta sig permanent, så kallade omvandlingsområden. Samtidigt ställs allt tuffare miljökrav genom lagstiftning, miljömål och EU-direktiv på både enskilda, gemensamma och kommunala vatten- och avloppsanläggningar. Det innebär också stora ekonomiska investeringar att bygga VA-anläggningar, vare sig det handlar om kommunala -, gemensamma - eller enskilda anläggningar. I grunden kommer kostnaden att på något sätt belasta fastighetsägarna. Det ekonomiska utrymmet är begränsat och för att nyttja den investeringsvolym som finns, krävs det gemensam planering mellan olika myndigheter för att få ut den mest miljöriktigt hållbara och långsiktiga lösningen. Oplanerade åtgärder kan försena den, för miljön och ekonomin, bästa lösningen. Bild 1. Drivkrafter som styr en planeringen av vatten och avlopp i kommunen. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Inledning 3 (23)

4 För att få fram ett underlag som behandlar dessa behov och krav och hur de ska lösas på längre sikt, beslutade kommunfullmäktige att ge VA-avdelningen uppdraget att i samråd med kommunstyrelseförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen utarbeta en kommunal vatten- och avloppsstrategi, i fortsättningen kallad VA-plan. VA-planen innefattar för närvarande planering av VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområden för kommunalt VA. VA-planen är uppdelad i två dokument, en VAstrategi och en VA-handlingsplan. VA-planen VA-strategi VA-handlingsplan VA-planen är ett komplement till kommunens översiktsplan där bland annat förväntad befolknings- och bebyggelseutveckling samt kommunens intentioner beskrivs. VA-strategin beskriver de strategier och ställningstaganden som kommunen vill ska gälla för VAplaneringen i fortsättningen. Dessa grundar sig på de omvärldsfaktorer som påverkar oss såsom lagar och mål, hur VA-situationen ser ut idag i kommunen och på bebyggelsegruppernas behov av långsiktigt hållbara VA-lösningar. VA-handlingsplanen innehåller en VA-utbyggnadsplan för utbyggnad av kommunalt VA med prioriterade områden och tidplaner med sikte på år framåt i tiden. Där finns även handlingsplaner för de områden som väntar på kommunalt VA och de som även i fortsättningen kommer att ha enskilt eller gemensamt VA. Även tillvägagångssätt beskrivs. Utbyggnad av kommunalt VA enligt VA-strategins förslag kommer innebära ett ökat tryck på utveckling av de områden som länge har varit begränsade pga vatten- och avloppssituationen. Kommunen har dock kontroll över områdena i plan- och bygglovsskede och det är inte bara VAfrågan som är avgörande. En omvandlingsområdesstrategi som beskriver hur dessa områden ska få utvecklas i form av ökade byggrätter, avstyckningsmöjligheter och nyexploatering är under framtagande. Principerna ska skrivas in i kommunens översiktsplan och implementeras område för område i VA-handlingsplanen. Enligt Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt , åtgärd 37, ska kommunerna i samverkan med länsstyrelsena, utveckla vatten- och avloppsplaner. De bör även innehålla planering och åtgärdsbehov för vatten och avlopp innanför nuvarande verksamhetsområden för kommunalt VA, dagvattenstrategi och vattenförsörjningsplan. Delvis finns dessa dokument redan framtagna i kommunen. Tanken är att de kommer att implementeras i VA-planen vid en framtida revidering. Vattenförsörjningsplanen kommer att vara ett eget dokument. VA-strategin har antagits av kommunfullmäktige VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Inledning 4 (23)

5 2 Syfte och mål Syftet med en övergripande VA-strategi för Nynäshamns kommun är att skapa en långsiktig och hållbar planering för hur VA-utvecklingen ska utformas i kommunen utifrån de lagkrav och förutsättningar som finns. VA-strategin med tillhörande handlingsplan ska fungera som ett beslutsunderlag för kommunens tjänstemän och politiker, men även som information till kommunens invånare. Ett av målen med VA-strategin är att förse de boende med en hållbar VA-lösning. Det kan vara att anslutas till kommunalt VA eller till en väl fungerande gemensam VA-anläggning. Hälsoriskerna minskar då enskilda anläggningar som riskerar att förorena egna eller andras brunnar försvinner. I områden där grundvattenbrist råder, kan problemet med saltvatteninträngning i brunnar minska/upphöra då vatten tas från andra håll. Vissa delar av kommunen kommer att även i fortsättningen ha eget eller gemensamt VA och där är målet att anläggningarna ska leva upp till myndigheternas krav. Ett annat mål med VA-strategin är förbättra den lokala vattenkvaliteten särskilt i de inre kustvikarna. I arbetet med vattenförvaltning (EU:s ramdirektiv för vatten) har alla vattenförekomster i Sverige statusklassificerats. Klasserna är god, måttlig, otillfredställande och dålig status. Samtliga ytvattenförekomster ska uppfylla normen god ekologisk status och god kemisk status och samtliga grundvattenförekomster ska uppfylla normen god kemisk status och god kvantitativ status till år 2015, om inte vattenmyndigheten beslutat att kvalitetskraven får uppfyllas vid en senare tidpunkt. I Nynäshamns kommun har stora delar av vattnen måttlig eller otillfredställande status, se bild 3. Det beror till stor del på utsläppen av näringsämnen, främst kväve och fosfor från bland annat jordbruk och avloppsanläggningar, som bidrar till övergödning. Det krävs kraftfulla åtgärder för att nå god status. Denna VA-strategi medverkar till att uppfylla vattenförvaltningens intentioner genom att den minskar mängden utsläppt kväve och fosfor från avloppsanläggningar i kommunen och flyttar många av utsläppspunkterna för utsläppen från känslig skärgård till öppnare hav. För att vatten- och avloppslösningarna ska bli långsiktigt hållbara måste VA-systemen anpassas till kommande klimatförändringar. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Syfte och mål 5 (23)

6 3 VA-strategi 3.1 Strategiska vägval Arbetet med att ta fram VA-planen har lett fram till några övergipande strategier som redovisas här. Strategi 1 Bygga ut kommunalt VA För att åstadkomma den för miljön och hälsan mest hållbara VA-lösningen är kommunens ambition att bygga ut kommunalt VA för att möjliggöra anslutning av de högst prioriterade områdena, de inringade områdena i bild 2. Det innefattar de områden som har som har störst behov av att lösa sin VA-situation enligt gjord behovsanalys (röda områden i bild 2) samt de områden som har bra förutsättningar ekonomiskt, dvs de som ligger nära kommunala verksamhetsområden idag. De högst prioriterade områderna är bland annat Landfjärden, Segersängs fritidshusområde och Hoxla i samband med detaljplanering. Resterande områden kommer att beskrivas mer ingående i VA-handlingsplanen. Utöver utbyggnad av kommunalt VA enligt VA-planen kommer fler områden bli aktuella för kommunalt VA fram till år 2030, bland annat de exploateringsområden där detaljplanering med kommunalt VA pågår. Kommunen kommer att samarbeta över kommungränserna där det kan bli aktuellt. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 6 (23)

7 Bild 2. Resultatet av behovsanalysen och inringade områden för anslutning till kommunalt VA. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 7 (23)

8 Strategi 2 Flytta utsläppspunkter VA-strategins slutliga mål är att minska utsläppen i känsliga områden genom att flytta utsläppspunkter för avloppsvatten från den inre skärgården till Östersjön. På sikt leds allt kommunalt avloppsvatten till Nynäshamns reningsverk på den östra sidan för att värna Fållnäsviken, den inre avsnörpta delen av Himmerfjärden samt andra skyddsvärda inre havsvikar. Bild 3.Utsläppspunkter flyttas på sikt till östra sidan och Nynäshamns reningsverk VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 8 (23)

9 De största fördelarna med att flytta utsläppspunkterna är Stordriftfördelar med ett stort reningsverk istället för flera små, både ur personal- och kostnadssynpunkt samt reningssynpunkt. De kommunala reningsverken i Marsta och Torp läggs ner på sikt. Nynäshamns reningsverk har krav på kväverening. I Nynäshamns reningsverk ingår Alhagens våtmark som ett sista steg för kväverening. Östersjön, som är recipienten utanför Nynäshamns reningsverk, har mycket bättre förutsättningar att klara av miljöbelastningen. Strategi 3 Framtida vattenförsörjning I ett långsiktigt perspektiv ska den västra delen av kommunen försörjas med vatten från Gorran. Detta gäller även den sydvästra skärgården som vid en kommunal utbyggnad dock i ett första steg försörjs med Stockholmsvatten via Nynäshamn. Den östra delen av kommunen kommer att som idag försörjas med vatten från Stockholm. På så sätt utnyttjas kapaciteterna bäst och investeringar i ledningsnäten görs i takt med att behoven ökar. Strategi 4 Etappvis utbyggnad till sydvästra skärgården (Oxnö, Svärdsö, Torö och Lisö) Utbyggnaden av kommunalt VA till den sydvästra skärgården kräver stora investeringar och skulle kunna göras på olika sätt. Kommunens strategi för dessa områden är att bygga ut kommunalt VA i etapper med de ledningsdragningar som visas i bild 4. För övriga områden i kommunen som blir aktuella för kommunalt VA är ledningsdragningen mer förutbestämd efter det befintliga VA-ledningsnätet. Landfjärden kommer t ex att kunna anlutas till det östra ledningsnätet via Segersäng. Prioritering och utbyggnadstakt för alla områden som blir aktuella för kommunalt VA kommer att presenteras i VA-handlingsplanen. Sydvästra skärgården (Oxnö, Svärdsö, Torö, Lisö) Avloppet från samlad bebyggelse i dessa områden förs till Nynäshamns reningsverk. Överföringsledningar byggs från Nynäshamn via Norsbol till Oxnö och Svärdsö (etapp 1) och sedan till Torö och Lisö (etapp 2). Områdena försörjs med Stockholmsvatten från Nynäshamn ända till ledningen från Stockholm har uppnått sin fulla kapacitet. Då kan ledningen mellan Sunnerby-Stora Vika förstärkas och områdena förses med vatten från Gorrantäkten i Sorunda (etapp 3)*. Nerläggning av Torp och Marsta avloppsreningsverk De mindre kommunala reningsverken i Torp och Marsta utnyttjas tills de når sin fulla kapacitet, innan de läggs ner och avloppet förs till Nynäshamns reningsverk. Överföringsledningar byggs från Torp och Marsta till Ösmo via Ristomta (etapp 3)*. Därefter utnyttjas befintliga ledningar till Nynäshamn. Om områdena mellan Ristomta och Ösmo ska anslutas läggs en vattenledning med. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 9 (23)

10 * Etapp 3 innehåller utbyggnad av två olika anledningar; vatten från Gorran till skärgården och nerläggning av Torp och Marsta reningsverk. Då en stor del av ledningssträckan sammanfaller blir det en samordningsvinst genom att göra detta samtidigt och de beskrivs här som samma etapp. Bild 4. Utbyggnad etappvis av kommunala VA-ledningar till sydvästra skärgården. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 10 (23)

11 Strategi 5 Finansiering VA-utbyggnaden kommer att finansieras av de blivande VA-abonnenterna och fastighetsägarna som ansluts till kommunalt VA. Skattekollektivet ska inte bidra till kommunalt vatten och avlopp enligt ett redan taget principbeslut av kommunen. Det är en fördel om fler kan vara med och dela på kostnaderna, dvs om nya fastigheter kan tillskapas genom förtätning eller nyexploatering i kommunen. VA-taxan kommer att behöva anpassas till de planerade utbyggnaderna. En enhetlig VA-taxa för hela kommunen eftersträvas. VA-taxans anläggningsavgift måste anpassas till den kostnadsnivå som de kommande utbyggnadsplanerna innebär. Anläggningsavgiften ska motsvara kommunens genomsnittliga utbyggnadskostnad. VA-taxans brukningsavgift bör anpassas så att en större andel blir fast på grund av att det kommer finnas fler fastigheter som inte är åretruntbostäder. Den fasta avgiften avser nyttan med VA-anslutningen. Vid en anslutning av en gemensamhetsanläggning till kommunalt VA tas inte hela anläggningsavgiften ut, med hänsyn till att gemensamma lokala ledningar byggs ut av föreningen. Finansiering av gemensamma och enskilda VA-lösningar, detaljplaneändringar liksom ledningsdragning inom tomtmark står fastighetsägarna för. Strategi 6 Enskilda och gemensamma VA-anläggningar De områden som inte kommer att beröras av VA-utbyggnadsplanerna kommer även fortsättningsvis att ha kvar sin enskilda eller gemensamma VA-lösning. För dem gäller det att se till att anläggningarna är i det skick att de uppfyller kraven som miljöbalken ställer och kommunen ska verka för större gemensamma anläggningar. Uppgradering av befintliga och även utbyggnad av nya gemensamhetsanläggningar möjliggör en snabbare utbyggnadstakt. Ska kommunen ansvara och bygga ut kommunalt VA till alla områden med behov kommer utbyggnadstiden att bli mycket lång. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 11 (23)

12 3.2 Principiella ställningstaganden För att på sikt få till hållbara VA-lösningar och följa VA-strategin vill kommunen arbeta enligt vissa principer som redovisas i punktform nedan. Där kommunalt VA ska byggas ut är det viktigt att veta var ledningarna ska dras och så noga som möjligt veta hur många fastigheter de ska försörja. Därför är viktig att detaljplaner finns. Detaljplaner reglerar t ex byggrätter och tomtstorlek. Kommunal VA-lösning innebär att problemen med VA-situationen i områdena blir lösta. Det kan medge ökade byggrätter genom nya detaljplaner. För redan planlagda områden kan detaljplanen behöva ändras. Även en förtätning inom områdena kan vara möjligt. Större vatten- och avloppsreningsanläggningar är att föredra framför mindre. Det gäller både för enskilt, gemensamt och kommunalt VA. För större verk blir reningen mer effektiv och utsläppspunkter kan lokaliseras till mindre känsliga utsläppsplatser. Tillsynskontrollen av myndigheter förbättras. Flera VA-utredningar* för utbyggnad av kommunalt VA visar på att överföringsledningar till befintliga VA-verk är billigare både ur investerings- och driftsynpunkt än att bygga nya lokala vatten- och avloppsreningsverk. För att underlätta införandet av VA-strategin och för att hjälpa fastighetsägare som vill bygga eller förnya sin egna eller gemensamma VA-lösning ska rådgivning erbjudas av kommunen/södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF. Om gemensamhetsanläggningar som ansluts till kommunalt VA byggs ut efter kommunens standard möjliggör det ett eventuellt framtida övertagande av anläggningen och införlivande i verksamhetområdet. VA-avdelningen anser att verksamhetsområde inte ska upprättas förrän man har beredskap att bygga ut eller ta över en VA-anläggning inom en nära framtid. På vissa platser i kommunen råder grundvattenbrist. Där finns restriktioner i val av VA-lösning för att skydda vattentillgången (klass 3 och klass 4-områden). För de områden med störst brist på grundvatten innebär det att ingen ny bebyggelse kan komma till om kommunalt VA inte är ett alternativ. Utökade byggrätter blir inte heller aktuellt. Befintlig bebyggelse kan lösa sin vattenförsörjning med t ex avsaltningsanläggningar. *VA-utredning för Landfjärden omvandlingsområde (Sweco Viak, 2004) och VA-utredning Lisö, Torö, Svärdsö och Oxnö (Tyréns, 2006) VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 12 (23)

13 Principer vid utbyggnad av kommunal VA-anläggning Utbyggnad av kommunalt VA bör föregås av detaljplanering av området. Vid utbyggnad av kommunalt VA ska ledningsdragning till befintliga vatten- respektive avloppsreningsverk eftersträvas, framför ny utbyggnad av mindre lokala anläggningar. Kommunal medverkan vid VA-försörjning inom områden utöver VA-utbyggnadsplan ska normalt endast ske om detta inte påverkar den fastställda tidplanen för kommunal VA-utbyggnad. Särtaxa, enligt vattentjänstlagen, kommer att tillämpas för områden där investeringskostnaderna uppgår till nivåer utöver det vanliga vid utbyggnad av kommunalt VA. Vid utbyggnad av kommunalt VA i ett område ska samtliga fastigheter inom området betala anläggningsavgift. Vid kommunal utbyggnad i omvandlingsområden kommer verksamhetsområde för dagvatten inte att upprättas. Huvudmannaskap bestäms från område till område. För de områden med stort behov och liten ekonomisk möjlighet till kommunalt VA bygger kommunen i första hand ut en överföringsledning och erbjuder en förbindelsepunkt i områdets närhet. Ledningar och pumpstationer i områdena förutsätts byggas ut av en samfällighetsförening. Huvudmannaskapet blir då gemensamhetsanläggning med kommunal anslutning. Detta gäller även i de områden som idag har gemensamhetsanläggningar. Kommunen ska långsiktigt verka för att all bebyggelse som betjänas av den kommunala VA-anläggningen ska ingå i verksamhetsområdet. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 13 (23)

14 Principer för enskilt och gemensamt VA I områden där enskilda eller gemensamma VA-lösningar kan vara ett långsiktigt alternativ ska kommunen erbjuda rådgivning till berörda fastighetsägare. Det ska eftersträvas att framtida gemensamhetsanläggningar för avlopp dimensioneras för mer än 25 personekvivalenter, pe. För vatten ska gemensamhetsanläggningar eftersträvas att dimensioneras för mer än 50 pe eller att anläggningen producerar mer än 10 m3/dygn. Vid ny-/ombyggnation i områden med fåtal fastigheter är det eftersträvansvärt med mindre gemensamhetsanläggningar framför enskilda anläggningar. Kommande gemensamhetsanläggningar bör byggas ut efter kommunens standard och kommunens VA-avdelning bör få möjlighet att granska och godkänna handlingarna. Gemensamhetsanläggningar i områden som är lämpliga för en gemensam VA-lösning godtas endast om majoriteten av fastighetsägare inom området ingår. I områden som inte kommer att lösas med kommunalt VA och där det är brist på grundvatten (Klass 3 område enligt SMHOFs klassning) ska toalett endast tillåtas som inte kräver förbrukning av grundvatten. Det är inte tillåtet med toaletter som spolas med saltvatten som samlas upp till sluten tank, då detta inte tas emot av avloppsreningsverket i Nynäshamn. I områden där bristen på grundvatten är mycket markant (Klass 4 område enligt SMHOFs klassning) är det varken tillåtet att installera toalett eller BDT som kräver grundvatten. För dessa områden ska det även införas tillståndplikt för befintliga fastighetsägare för installationer för grundvattenuttag. Nyexploatering får endast ske där det finns naturliga förutsättningar för vatten- och avloppsförsörjning om kommunalt VA inte är ett alternativ. Vattenförsörjning från avsaltningsanläggningar anses extraordinära och är därför inte tillåtet**. I befintlig bebyggelse där det uppstått brist på sött grundvatten kan det vara acceptabelt att lösa vattenförsörjningen med annan teknik än med grundvatten. Avsaltning av saltpåverkat grundvatten är dock inte tillåtet. För områden som enligt VA-strategin och handlingsplanen väntar på kommunalt VA inom en 10-årsperiod ska endast tidsbegränsade tillstånd för enskilda avlopp ges. För att kommunen ska klara sitt lokala miljömål att samtliga enskilda avlopp ska vara inventerade till 2020 ska kommunen satsa extra resurser för att öka inventeringstakten. ** Det finns ett PM, Avsaltning för vattenförsörjning (Tyréns, 2011) som berör denna punkt. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN VA-strategi 14 (23)

15 Bilaga 1 VA-översikt 1 Lagstiftning, direktiv och andra styrande dokument Utvecklingen av olika vatten och avloppslösningar i Nynäshamns kommun är påverkad av flera lagstiftningar. Andra viktiga direktiv och mål är EU:s vattendirektiv och de nationella, regionala och lokala miljömålen samt kommunens översiktsplan. Kommunalt VA Gemensamhetsanläggning Enskilt VA Vattentjänstlagen Anläggningslagen Plan och bygglagen Livsmedelslagen Livsmedelslagen Miljöbalken Plan- och bygglagen Miljöbalken Jordabalken Miljöbalken Bild 5. Lagar som styr VA-lösningarna. 2 VA-situationen i kommunen idag Huvudmannaskap och tillsyn Det finns tre olika typer av huvudmannaskap för VA-anläggningar: 1. Ett område där kommunen bestämt ett verksamhetsområde för vatten och avlopp och inrättar en allmän VA-anläggning. Kommunen är huvudman för denna. 2. Ett område med gemensam anläggning för vatten och/eller avlopp där fastighetsägarna kommer överens om att bilda en samfällighetsförening eller delägarförvaltning som blir huvudman för denna. 3. Ett område med enskilda VA-lösningar där varje fastighetsägare väljer sin egen tekniska lösning. Varje enskild fastighetsägare är huvudman för sin egen lösning. I praktiken kan det finnas kombinationsvarianter, exempelvis att ett område har en gemensamhetsanläggning som är ansluten till kommunalt VA eller ett område som är anslutet till kommunalt vatten men har enskilda avloppsanläggningar, osv. Allt utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och kräver tillstånd från tillsynsmyndigheten. I Nynäshamns kommun är det Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF, som är tillsynsmyndighet. Det är förbundet som med hänvisning till miljö- eller hälsoskyddet som kan kräva att en fastighet ansluter sig till en kommunal VAanläggning. Förbundet bedriver även tillsyn på gemensamma dricksvattenanläggningar ur hälsoskyddssynpunkt. Tillsyn och tillståndsprövningar görs utifrån gällande lagstiftning och vilka naturliga förutsättningar som finns på platsen mm. Tillgång på sött grundvatten samt markförhållanden är ofta två av de viktigaste naturliga förutsättningarna. SMOHF har enbart rätt att besluta i ett enskilt ärende, därför görs alltid en separat bedömning ärende för ärende. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 1 VA-översikt 15 (23)

16 Med enskilt avlopp avses vanligen en avloppsanläggning som behandlar avloppsvatten från ett till fem hushåll (5-25 pe). En gemensam avloppsanläggning för mer än 5 hushåll har skarpare krav än de små avloppen. Större vattenverk som producerar mer än 10 m3 vatten per dygn eller försörjer mer är 50 pe lyder under livsmedelslagen och har årlig tillsyn och kontroll. 2.2 Innanför kommunala verksamhetsområden Idag är ca personer anslutna till de kommunala VA-verken. De områden som idag är verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp är uppdelade i två stråk. Ett stråk på den västra sidan med områdena Grödby, Sunnerby, Spångbro, Ristomta och Marsta och ett stråk på den östra sidan med områdena Segersäng, Ösmo, Älby industriområde, Lidatorp och Nynäshamn, enligt bild 6. Bild 6. Översiktbild över kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp (2011) VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 1 VA-översikt 16 (23)

17 Kommunalt vatten De östra verksamhetsområdena för kommunalt vatten försörjs med dricksvatten från Stockholm Vatten AB sedan hösten De västra verksamhetsområdena försörjs med grundvatten från Gorrantäkten i Sunnerby. Gorrantäkten Sorunda Ledning från Stockholm Tillstånd till 46 l/s 127 l/s (enligt dagens avtal och anläggning) Utnyttjas l/s 80 l/s Personer anslutna Stockholmvattenledningens kapacitet på 127 l/s motsvarar vattenbehovet för ca personer och de största industriernas uppskattade behov år 2030, enligt prognos gjord Kommunens vattenskyddsområden för grundvattentäkterna Gorran och Älby-Berga-Fjättern med tillhörande skyddsföreskrifter håller på att uppdateras. Grundvattentäkten i Berga-Älby används som reservvatten och Fjättern skyddas för eventuellt framtida bruk. Kommunalt avlopp Det finns tre kommunala avloppsreningsverk, Nynäshamn, Marsta och Torp och ca 60 pumpstationer i Nynäshamns kommun. Information om reningsverken finns i tabell nedan. Nynäshamns avloppsreningsverk Marsta avloppsreningsverk Torp avloppsreningsverk Dimensionerat för pe m3 brunnsslam per år 1600 pe 2000 pe Nuvarande belastning pe + ca m3 brunnsslam per år ca 600 pe ca 1400 pe Personer anslutna Recipient Östersjön via våtmark Alhagen Fållnäsviken Fitunaån som mynnar längst in i Himmerfjärden Reningsgraden i Nynäshamns avloppsreningsverk är % för fosfor och ca 75 % för kväve. Slamproduktionen vid Nynäshamns avloppsreningsverk är certifierad enligt REVAQ för spridning av avloppsslam på åkermark. Syftet är att återvinna fosfor som växtnäringsämne eftersom fosfor är en ändlig resurs. Certifieringen innebär arbete med ständiga förbättringar av slamkvaliteten t ex genom uppströmsarbete och har stora krav på spårbarhet. Nynäshamns reningsverk tar emot det slam som produceras i de mindre reningsverken i Torp och Marsta samt brunnsslam från enskilda avloppsanläggningar i kommunen. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 1 VA-översikt 17 (23)

18 Marsta och Torp har lägre krav på rening. Reningsgraden är ca 89 % för fosfor och ca % för kväve. Information om bland annat reningsprocesserna och de kravs som ställs på reningsverken finns sammanställda i Miljörapporten för respektive reningsverk. Dessa upprättas en gång per år. Kommunalt dagvatten Kommunen har verksamhetsområde för dagvatten i Nynäshamn, Ösmo, Älby industriområde, Grödby, Sunnerby, Spångbro, Marsta samt i den nybyggda delen av Lidatorp. På de flesta ställen tas dagvattnet om hand via dagvattenledningar till närmaste recipient (havsvik, sjö eller vattendrag). I de äldre bebyggelseområdena finns även kombinerade ledningar i vilka dagvattnet leds tillsammans med spillvattnet till reningsverken. En dagvattenpolicy som gäller för Nynäshamns kommun arbetades fram och antogs av kommunfullmäktige Utanför kommunala verksamhetsområden Idag finns det ungefär 4700 fastigheter i Nynäshamns kommun som har en egen eller gemensam VA-lösning. Gemensamhetsanläggningar I Nynäshamns kommun finns det idag ett 20-tal gemensamhetsanläggningar för avlopp som försörjer ca 800 fastigheter. Det är anläggningar för bad- disk och tvättavlopp (BDT) och/eller WC. Det finns också cirka 30 gemensamma dricksvattenanläggningar av varierande storlek. Enskilda anläggningar Antalet enskilda avlopp uppskattas till ungefär 4000 i kommunen och troligtvis finns det lika många vattenbrunnar. Erfarenheten från tillsyn av befintliga enskilda avlopp visar att ca 3/4 av dessa inte uppfyller kraven, utan måste åtgärdas. Detta är troligtvis genomgående för alla områden, även för de som inte är inventerade. Skyddsnivåer i olika områden Naturvårdsverket gav år 2006 ut allmänna råd för små avloppsanläggningar. Enligt dessa bör kommunen ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I t ex vattenskyddsområden och känsliga vattendrag och kustvikar gäller därför hög skyddsnivå (klass 1 och 2-områden). I Övriga områden gäller normal skyddsnivå. Nynäshamns kommun har länge intagit en mycket restriktiv hållning till tillstånd för anläggande av avloppsanordningar i känsliga områden, främst på grund av begränsad vattentillgång. I vissa områden är det förbud för installation av WC (klass 3-områden) och i andra, ännu känsligare områden råder förbud för installation av WC- och BTD-avloppsanläggningar (klass 4-områden). Där ges inga nya tillstånd till enskilda avloppsanläggningar och i princip råder nybyggnadsförbud. Hos Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund finns klassificeringen beskriven mer noggrant i Bedömningsgrunder för enskilt avlopp med tillhörande karta. Det är ett levande dokument som förändras i takt med att VA-strategin förverkligas eller om ny kunskap tillkommer inom ett område. Dagens klassindelning visas i bild 7. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 1 VA-översikt 18 (23)

19 Klass 1- Hög skyddsnivå gällande miljöskydd Klass 2- Hög skyddsnivå gällande hälsoskydd Klass 3- Förbud mot installation av WC Klass 4- Förbud mot installation av WC och BDT Klass 0- Normal skyddsnivå- Övriga områden som ej ingår i kommunalt verksamhetsområde. Bild 7. Klassificering av områden för bedömning av enskilda VA-anläggningar år 2011 VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 1 VA-översikt 19 (23)

20 Bilaga 2 Förutsättningar och behov Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning skiljer sig åt i olika områden i kommunen. För att komma fram till den långsiktiga VA-strategin och för att kunna prioritera områden för kommunal VA-utbyggnad har en behovsanalys gjorts där behov och möjligheter sammanvägts. Även en nytto- och konsekvensbeskrivning har gjorts och beskrivs kortfattat här. 1 Behovsanalys Alla områden med befintlig samlad bebyggelse(mer än 10 sammanhängande fastigheter) i hela kommunen har analyserats med avseende på behov och möjligheter. Behoven styrs av miljö- och hälsoskäl och förutsättningarna för långsiktigt hållbara enskilda lösningar. Viktiga faktorer är befolknings- och bebyggelsetryck, naturliga förutsättningar som vattentillgången, markens beskaffenhet, bebyggelsetätheten och miljöbelastning i recipienterna. Med möjligheter avses områdenas möjlighet att anslutas till den till kommunalt VA. I praktiken styrs detta av avståndet till kommunalt VA och områdets storlek. Resultatet visar att de områden med störst behov att lösa VA-frågorna finns i de sydvästra delarna av kommunen där det delvis råder vattenbrist och där skärgårdsområdena är extra känsliga, se bild på sid 2. 2 Nyttoanalys och konsekvenser För att komma fram till den bästa VA-lösningen har en enkel nyttoanalys gjorts och konsekvenser beskrivits för olika huvudalternativ, se även sammanställning i tabell nedan. 1. Nollalternativ- godkända enskilda anläggningar och ingen ytterligare utbyggnad av VA-ledningsnät. Även fortsättningsvis kommer ca 4700 fastigheter ha enskilda eller gemensamma anläggningar och ca personer vara anslutna till kommunalt VA. Alla fastighetsägare ansvarar för att deras egna eller gemensamma anläggning uppfyller dagens krav. Många VA-anläggningar kommer att behöva uppgraderas. När detta är gjort kommer utsläppen att minska jämfört med dagens situation för att sedan öka igen när avloppsanläggningen blir föråldrad, markbäddar har en livslängd på ca år. Nya investeringar måste då göras igen. I områden med grundvattenbrist kommer den restriktiva hållningen till nya tillstånd av avloppsanläggningar fortsatt gälla. Det medför att den framtida utvecklingen av områdena försvåras. Kostnaden för detta förslag uppskattas till miljoner kr exkl. moms (om 3000 fastighetsägare behöver åtgärda sitt vatten och avlopp för kr var) för uppgraderingen som krävs nu. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 2 Förutsättningar och behov 20 (23)

21 2. Utbyggnad av kommunalt och gemensamt VA till de områden som är högst prioriterade, med lokala lösningar i sydvästra skärgården och godkända egna eller gemensamma lösningar i övrigt. Ca 700 fastigheter inom bland annat Landfjärden, Segersäng och Fagersjö som idag har eget eller gemensamt VA ansluts till kommunalt VA. Det innebär t ex att recipienterna Sittuviken och Landfjärden blir helt avlastade från avloppsvatten från samlad bebyggelse i Landfjärden. I sydvästra skärgården dvs Oxnö, Svärdsö, Torö och Lisö byggs gemensamhetsanläggningar med ledningsnät, reningsverk och vattenverk eller avsaltningsanläggningar dit ca 2000 fastighetsägare ansluts. Med lokala reningsverk i sydvästra skärgården kommer utsläppen att minska men inte upphöra helt jämfört med dagens situation. Det blir ett begränsat antal utsläppspunkter. De befintliga fastigheterna kommer att kunna utvecklas men nyexpolatering begränsas av grundvattentillgången. Stora investeringar krävs, även för de lokala gemensamma ledningsnäten. Kostnaderna uppskattas vara i samma storleksordning som alternativ 3. De lokala verken medför driftkostnader och driftansvar. De kvarvarande ca 2000 fastighetsägare i kommunen med egen eller gemensam VA-lösning ansvarar för att de uppfyller dagens krav. 3. Utbyggnad av kommunalt VA till de områden som är högst prioriterade, se bild 2, med endast ett stort reningsverk och godkända egna eller gemensamma lösningar i övrigt. Ca 2700 fastigheter med enskilda eller gemensamma anläggningar anslut till kommunalt VA. Det är de fastigheter som har störst behov av att lösa sin VA-situation som ansluts till kommunalt VA. De kvarvarande ca 2000 fastighetsägare med egen eller gemensam VA-lösning ansvarar för att de uppfyller dagens krav. En VA-utbyggnad enligt alternativ 3 är det mest långsiktigt hållbara alternativet. Mängden utsläppt kväve och fosfor från avlopp i kommunen minskar uppskattningsvis med 40 % respektive 65 % jämfört med dagens situation. Effekten av utsläppsminskningen blir i verkligheten ännu större i och med att utsläppen flyttas till Nynäshamns reningsverk på östra sidan. Utsläppen av kväve och fosfor från avlopp skulle i stort sett upphöra i de inre vikarna om kommunalt VA byggdes ut. För de boende skulle kommunalt vatten och avlopp innebära att det finns bättre möjligheter att bosätta sig permanent i områdena, bygga ut eller stycka av tomter, under förutsättning att det är lämpligt med hänsyn till Plan- och bygglagen, miljöbalken och översiktsplanen. Stora investeringar krävs. Det är främst de lokala ledningsnäten i områdena som står för den största delen. Den totala kostnaden för överföringsledningar och lokalnät har uppskattats till miljoner kr exkl. moms. Sedan tillkommer kostnader för fastighetsägarna för ledningar inom tomtmark. Den varaktiga effekten blir längst med en kommunal utbyggnad, ledningar skrivs av på 50 år men håller längre medan en enskild avloppsanläggning förväntas hålla i ca år. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 2 Förutsättningar och behov 21 (23)

22 Alternativ 1. Nollalternativ, godkända enskilda lösningar 2. VA-utbyggnad med lokala verk på Torö, Oxnö m fl. 3. VA-utbyggnad med ett reningsverk Uppskattade Konsekvenser kostnader miljoner kr Livslängd ca år Avsaltning till befintliga Ingen exploatering/förtätning i områden med grundvattenbrist Sämre rening med tiden Dyr och svår drift av lokala verk Ingen exploatering/förtätning i områden med grundvattenbrist Livslängd minst 50 år Bäst för miljö och hälsa Exploatering/förtätning möjlig och önskvärd under vissa förutsättningar Tabell 1. Uppskattade kostnader och konsekvenser för olika alternativ 3 Recipienters känslighet för övergödning I bedömningen hur känslig en recipient är för övergödning har VA-strategigruppen gjort en utvärdering utifrån idag känd status. På Vattenkartan som är länsstyrelsens digitala informationskarta finns information samlad om vattenförekomsternas status, miljökvalitetsnormer, miljöproblem mm, se För Nynäshamns kommun är den ekologiska statusen för de flesta vatten måttlig, se även bild 3. Fållnäsviken och Västra Styran har otillfredställande ekologisk status, medan Grindsjön har god ekologisk status. Miljökvalitetsnormerna innebär att åtgärder måste vidtas för att alla vattenförekomster ska ha god status till år 2015, alternativt till år Det största miljöproblemet för vattnen i Nynäshamns kommun är övergödning, dvs för höga halter av näringsämnen som härstammar från bland annat jordbruk och avloppsutsläpp. Den ekologiska statusen, vad gäller just näringsämnen för kommunen, visar att det är de inre kustvikarna på kommunens västra och södra sida tillsammans med Västra Styran som har störst problem med övergödning. Där är statusen otillfredsställande. Kommunens övriga sjöar, vattendrag och kustvatten har måttlig ekologisk status för näringsämnen, endast Grindsjön har god status. Övergripande har det under de senaste åren forskats på hur olika delar av Östersjön påverkas av näringsutsläpp. Det senaste forskningsresultatet från Himmerfjärdsverkets försök, se med olika reningsmetoder och dess påverkan på Himmerfjärden, indikerar att utsläpp i vattenområden som är en del i öppna Östersjöns egna näringsomlopp, dvs stora och djupa havsbassänger, har en mycket liten påverkan på Östersjöns vattenkvalitet.utsläpp i inre skärgården och i havsvikar med låg vattenomsättning påverkar vattenkvaliteten i större grad. Kommunens VA-strategi fokuserar därför på att avlasta de inre kustvikarna och andra känsliga recipienter från utläpp av avloppsvatten. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga 2 Förutsättningar och behov 22 (23)

23 Begreppsförklaringar VA Vatten och avlopp Spillvatten Förorenat vatten från bad, disk, tvätt och toalett Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten Avloppsvatten Ett samlingsnamn för spillvatten och dagvatten BDT-vatten Avloppsvatten från bad, disk och tvätt ARV Avloppsreningsverk Personekvivaltenter, pe Personekvivalenter, pe, anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Genom att mäta mängden organiska substanser och deras biokemiska syrgasförbrukning, BOD 7, fås ett mått på hur många personer som avloppsvattnet härstammar ifrån. Personekvivalent, pe, definieras i Sverige som en BOD 7 -belastning på 70 g per person och dygn. Begreppet är bra för att räkna om t ex industriers bidrag till reningsverken. Tillstånden för reningsverken är ofta angivna i antal pe. Recipient (mottagare) Yt- eller grundvatten som tar emot utsläpp av spillvatten eller dagvatten. Det kan vara ett dike, vattendrag, sjö, kustvikar eller grundvatten. VA-taxa Kommunalt VA är en taxefinansierad verksamhet där kostnader för leverens och omhändertagande av vatten och avlopp ska täckas av brukningsavgifter, medan utbyggnad av ledningsnätet ska finansieras av anläggningsavgifter. Anläggningsavgift för nytt abonnenmang är en engångssumma fastighetsägare får betala för att anslutas till kommunalt VA. Brukningsavgift betalas löpande av anslutna fastighetsägare och består av en rörlig och en fast del. Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogrammen är en del i vattenförvaltningens arbete för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten. Där redovisas de åtgärder som behöver göras av kommuner och andra myndigheter för att miljökvalitetnormerna ska kunna uppnås. Syftet är att bevara eller förbättra vattnets kvalitet. Åtgärd 37 rör kommunala vatten- och avloppsplaner. VA-STRATEGI NYNÄSHAMNS KOMMUN Begreppsförklaringar 23 (23)