VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

Författare Jimmy Diamandopoulos Ingemansson Technology AB Jonas Larsson Lars Landström För mera information se www.ingemansson.se

Vibrationsguiden Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid helkroppsvibrationer Vibrationsguiden för riskbedömning av helkroppsvibrationer är ett enkelt hjälpmedel för att upptäcka och bedöma riskerna för skador vid exponering av helkroppsvibrationer på en arbetsplats eller i ett arbete. Guiden skall användas som underlag till åtgärder för att minska risker om dessa finns. Guiden kan användas som ett led i arbetsgivaren systematiska arbetsmiljöarbete och utgöra en del av de rutiner som krävs för att upptäcka och åtgärda risker i arbetet. Guiden består av fyra blanketter, A Planera, B Kartläggning av arbetsuppgifter, C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer och D Åtgärdsplanera. A Planering Arbetsgivaren utser en ansvarig som genomför kartläggningen och bedömningen tillsammans med de anställda. En tidplan sätts upp för arbetet och förekomst av helkroppsvibrationer och besvär utreds och eventuella tidigare undersökningar gås igenom. B Kartläggning av arbetsuppgifter Den ansvarige för kartläggningen, tillsammans med de anställda, går igenom alla arbetsuppgifter och anger de arbetsuppgifter där man utsätts för helkroppsvibrationer. Viktigt är att också försöka ta reda på vad det är som orsakar vibrationerna. Kartläggningen utgår från 1. Vilka fordon/maskiner används i arbetsuppgifter där man utsätts för vibrationer 2. Hur ofta, och hur lång tid, används fordonen/maskinerna. 3. Förekommer vibrationer och/eller stötar. C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer De arbetsuppgifter som har noterats i blankett B skall i blankett C användas för att kunna få en nivå på den totala dagliga vibrationsexponeringen för varje anställd som utsätts för helkroppsvibrationer. Denna nivå ligger som grund för åtgärdsplaneringen i blankett D Riskanalys utgår från: 1. Utsätts du för helkroppsvibrationer? 2. Hur starka vibrationer utsätts du för? 3. Hur lång tid under en arbetsdag utsätts du för dessa vibrationer? D Åtgärdsplanera Beroende på vilka vibrationsnivåer olika anställda utsätts för måste olika åtgärder planeras. Dessa skall föras in i blankett D där ansvariga för åtgärderna samt en tidsplan skall anges. I de fall gränsvärdet överskrids skall åtgärder utföras omedelbart.

Allmänt om vibrationer Var finns helkroppsvibrationer? Vibrationer: Med vibrationer menas att ett föremål svänger fram och tillbaka kring ett centrum, exempelvis som pendeln i en klocka eller en gunga. Vibrationsnivå För att ange vibrationens styrka eller nivå används vanligen begreppet acceleration (m/s 2 ), eftersom den storheten bäst beskriver effekterna på människan. Exponeringstid Tiden man utsätts för helkroppsvibrationerna är en viktig faktor i riskbedömningen, det är viktigt att man endast räknar tiden man verkligen utsätts för vibrationer som exponeringstid. T.ex. en lastbilschaufför som jobbar 8 timmar kanske endast utsätts för vibrationer i 1 timme per dag, då lastning och lossning ofta är en stor del av arbetsuppgifterna. Vibrationstyper Vibrationer kan vara både kontinuerliga vibrationer, eller stötar. Kontinuerliga vibrationer pågår under en längre tid. Stötar pågår under en mycket kort tid, ofta med mycket högre nivåer än det kontinuerliga vibrationsförloppet. Exempel på stöt är när man kör över en tröskel med en truck. Stötar skall behandlas med speciell uppmärksamhet! Glöm inte bort vad som kan hända vid störningar Det finns också arbetssituationer och moment som förekommer sällan som inte får glömmas bort. Kraftiga stötar inträffar ofta när man provar sig fram, kanske under stress, för att desperat köra bort saker som sitter fast, man är ovan, eller då rutiner eller utrustning saknas. Exempel på förekomst och symtom vid exponering av helkroppsvibrationer Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter eller står på ett vibrerande underlag och uppträder i t.ex. truckar, skogs- och entreprenadmaskiner, traktorer, grävmaskiner, bussar, lastbilar. Vibrationer kan också överföras till människa via olika byggnadsdelar t ex i verksamheter med tunga vibrerande maskiner. Övergående besvär från helkroppsvibrationer är t ex trötthet och nedsatt prestationsförmåga. Vid mycket låga frekvenser kan helkroppsvibrationer ge upphov till åksjukeliknande symptom. De bestående skadorna utgörs av besvär i rygg, skuldror och nacke. Denna effekt kan förstärkas av olämpliga sittställningar.

Allmänt om bestämmelser för helkroppsvibrationer Insats och gränsvärden För insatsvärden och gränsvärde för total daglig helkroppsvibrationsexponering (A(8)) återfinns i arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:15, Vibrationer följande värden: Helkroppsvibrationer Insatsvärde 0,5 m/s 2 Helkroppsvibrationer Gränsvärde 1,1 m/s 2 Insatsvärde Vid överskridande över insatsvärdet skall åtgärder utformas så att riskerna till följd av vibrationsexponeringen minimeras. Om åtgärder inte utförs omedelbart skall de föras in i en handlingsplan där det anges vem som är ansvarig och när åtgärden skall vara genomförd. Utbildning och medicinsk kontroll är åtgärder som måste utföras då man överskrider insatsvärdet. Gränsvärde Vid överskriande av gränsvärde skall omedelbara åtgärder vidtas för att minska vibrationsexponeringen så att den ligger under det överskridna gränsvärdet. Information och utbildning I de fall arbetstagare utsätts för risker till följd av vibrationer skall arbetsgivaren säkerställa att de utsatta får information och utbildning om riskerna. Medicinsk kontroll Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som utsätts för vibrationer som överstiger insatsvärdet. Medicinsk kontroll skall utföras enligt föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6). Den medicinska kontrollen syftar till att upptäcka tidiga tecken på vibrationsskada och att arbetsgivaren på så sätt ska kunna vidta lämpliga åtgärder för att minska exponeringen och förhindra ytterligare skada. Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall det förekommer vibrationer som kan misstänkas innebära en risk för skador. Särskilt känsliga arbetstagare Helkroppsvibrationer kan öka risken för missfall hos gravid

Planera! (BLANKETT A) Tänk igenom före! Planering behövs för att man ska kunna jobba effektivt och få ett bra resultat. Börja med att läsa igenom det här häftet och gå igenom hur blanketterna ska användas. Hur lång tid och hur ofta? Helst ska kartläggningen inte ta längre tid än en eller högst ett par veckor. Riskbedömningen ska uppdateras vid alla typer av förändringar av verksamheten t.ex. vid inköp av nya maskiner/fordon och när man får ny information om risker med den utrustning man använder. Vad vet vi redan? Ett bra första steg är att gå igenom det som tidigare hänt på arbetsplatsen och hur man hanterat skador och risker orsakade av helkroppsvibrationer. Det kan handla om att titta på rapporter om sjukfrånvaro, nack- eller ryggont och anmälda tillbud. Eventuella skyddsrondsprotokoll och material om påpekanden av omotiverad trötthet eller yrsel kan också ge ledtrådar. Dela upp i lämpliga områden! Dela upp verksamheten i områden t.ex. efter lokaler eller verksamheter som lager, tillverkning, transporter och underhåll mm. Ett område skall vara naturligt avgränsat och inte för omfattande. Notera områdena i blankett A. Se upp med hemmablindheten! Det är lätt att glömma en del risker med kraftiga vibrationer som man vant sig att leva med. Det är heller inte ovanligt att man bortser från situationer där man inte kan se någon lösning. Alla moment med kraftiga helkroppsvibrationer ska lyftas fram och antecknas för att man ska få fram en rättvis riskbedömning.

PLANERA VIBRATIONSGUIDEN Företagsnamn BLANKETT A HELKROPPSVIBRATIONER Ansvarig för riskbedömning: Deltagare: Tidsplan: Startdatum: Slutdatum: Uppföljning: FÖRETAGET DELAS UPP I FÖLJANDE OMRÅDEN Finns det idag kända medicinska besvär som beror på helkroppsvibrationer? Vilka symptom kännetecknar besvären? BAKGRUNDSMATERIAL Ja Nej Vet ej Har några medicinska kontroller utförts? Har tidigare vibrationsutredningar utförts? TIDIGARE ARBETE MED HELKROPPSVIBRATIONER Finns det idag utförda åtgärder för att minska vibrationsexponering? Tas hänsyn till vibrationer vid inköp av utrustning mm idag? Sker arbetsplanering för att minska vibrationsexponering? Signatur, ansvarig Datum Ort

Kartläggning av arbetsuppgifter! (BLANKETT B) Alla område/arbetsplatser där personal utsätts för helkroppsvibrationer skall kartläggas Vilken arbetsuppgift kartläggs? T.ex. truckkörning på lager mm. Vilka delmoment utförs i arbetsuppgiften? Används flera fordon/maskiner? Vad är det som är upphovet/källan till vibrationerna inom delmomentet? Identifiera karaktären på vibrationerna, stötar och/eller kontinuerliga vibrationer? Hur ofta, och hur lång tid, används varje fordon/maskin? Kan källan som åstadkommer vibrationerna direkt åtgärdas? T.ex. byte av fordon/maskin, ny golvbeläggning på lagret mm. Denna kartläggning utförs för alla områden/verksamheter där personal utsätts för vibrationer. För varje område/verksamhet utses en grupp som gör kartläggningen inom sitt område tillsammans med den ansvarige för kartläggningen av hela företaget. Det är viktigt att de som arbetar inom området medverkar aktivt i kartläggningen. Kan vissa arbetsmoment åtgärdas direkt? Om det finns möjligheter till att direkt åtgärda något delmoment där man utsätts för helkroppsvibrationer, skriver man in vilken åtgärd som har utförts i tabell D. Därmed behöver man inte ta med delmomentet i Blankett C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer (förutsatt att åtgärden utförs omedelbart). Om alla delmoment som åstadkommer vibrationer kan åtgärdas omedelbart, (d.v.s. ingen personal utsatta för helkroppsvibrationer efter utförda åtgärder), kan man direkt gå vidare till tabell D.

KARTLÄGGNING AV ARBETSUPPGIFTER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT B Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum 2006-02-27 VAD ORSAKAR ARBETSUPPGIFT DELMOMENT VIBRATIONERNA? Truckkörning Kör på gården Grop, grus Kör inomhus Tröskel ÄR DET KONTINUERLIGA VIBRATIONER ELLER STÖTAR? HUR OFTA FÖREKOMMER EXPONERING Både och Stöt 20 min / h, Stötar 2 ggr / h ca 8 stötar / h FINNS MÖJLIGHET ATT HELT TA BORT VIBRATIONERNA NEJ ja Här kan man direkt inse att om tröskeln som genererar stöten i trucken avlägsnas så försvinner även risken! förekommer ej mer Här får man utreda stötar mer ingående. Läs mer i bilagan Informationsbaserad uppskattning Om denna åtgärd genomgörs omgående behöver man inte räkna med denna i blankett C

Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer! (BLANKETT C) För all personal som utsätts för helkroppsvibrationer i arbetsuppgifter och delmoment enl. blankett B skall en riskbedömning göras för att få fram den totala dagliga vibrationsexponeringen. Namn på anställd. Om många personer jobbar med exakt samma arbetsuppgift (t.ex. kör truck på lagret en dag i veckan) kan riskbedömningen göras för en grupp anställda. Definiera vilka delmoment som utförs, enl. blankett B Definiera exponeringstiden per delmoment (d.v.s enbart tiden då man utsätts för vibrationerna, inte hela arbetstiden) Ange exakt vilket fordon/maskin åstadkommer vibrationen? Fabrikat, modell, tillverkningsår, internbeteckning mm. Ange vibrationsnivån för fordonet/maskinen. Finns det uppmätta värden på helkroppsvibrationer vid användning? Måste mätningar utföras, kontakta expert inom området. Beräkna daglig helkroppsvibrationsexponering för varje fordon/maskin, kontakta expertis alternativt använd förenklade metoder såsom de i bilagan Informationsbaserad uppskattning i slutet av denna skrift. Där föreslås även andra källor för informationssökande. Beräkna total daglig helkroppsvibrationsexponering för varje utsatt anställd, kontakta expertis alternativt använd förenklade metoder såsom de i bilagan Informationsbaserad uppskattning i slutet av denna skrift. Där föreslås även andra källor för informationssökande.

RISKBEDÖMNING AV PERSONAL UTSATTA FÖR HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT C Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum 2006-02-27 KÄLLA FÖR VIBRATIONSDATA (UPPMÄTT VÄRDE, DATABAS MM) UPPMÄTT/UPPSK. ANV. NIVÅ ANSTÄLLD / GRUPP DELMOMENT EXPONERINGSTID FORDON / MASKIN Glenn Karlsson 20min x 6 = 2 h Atlet x34x Uppmätt värde 0,6 m/s 2 0,3 m/s 2 Kör truck på gården DAGLIG EXPONERING TOTAL DAGLIG EXPONERING Kör truck på lagret 40min x 6 = 4 h kalmar L45 Uppmätt värde 0,3 m/s 2 0,2 m/s 2 0,4 m/s 2 Vibrationsnivå för fordonet fås från mätningar eller från databaser. (se kap "Informationsbaserad uppskattning"). Daglig exponering från varje fordon/maskin räknas ut via ekvation i föreskrifterna AFS 2005:15 alternativt på Arbetslivsinstitutets hemsida. Total daglig exponering d.v.s. den totala exponeringen under dagen från alla fordon/maskiner. A(8). Detta värde skall jämföras med insatsvärdet och gränsvärdet.

Åtgärdsplanera! (BLANKETT D) Förekommer exponering för vibrationer (som innebär risker) skall åtgärder i form av utbildning och information genomföras. Överskrids insatsvärdet skall medicinska kontroller erbjudas arbetstagarna som utsätts för risker. Samt åtgärder för att minska vibrationerna Överskrids gränsvärdet krävs omedelbara åtgärder för att kunna fortsätta med berörd verksamhet. Fånga upp förslag till åtgärder från samtliga inblandade. Skriv ner medarbetarnas och egna idéer och förslag på hur man kan minska exponeringen. Skapa en bra och diskussion så att alla förslag kommer fram. Sammanställ och planera åtgärder Efter kartläggningen ska en åtgärdsplan tas fram och för varje åtgärd ska en ansvarig utses. Gå igenom B och C-blanketterna och välj ut de fordon/maskiner där åtgärder ska genomföras. I andra kolumnen ska förslag till åtgärder skrivas in. Observera att ett förslag också kan vara att ge en expert i uppdrag att arbeta fram en lösning. Allt kanske inte kan åtgärdas på en gång. Kostnader, investeringar och produktionsfaktorer kan göra det nödvändigt att upprätta en tidplan. Risker som hänger ihop med störningar i produktionen bör man försöka bygga bort. Då kan man också få positiva effekter på ekonomin. Det är inte alltid en teknisk lösning är bäst. Ibland kan utbildning, information eller organisatoriska förändringar vara både billigare och effektivare. När det gäller risker för belastningsskador, speciellt sådana som kan uppstå på längre sikt, är arbetsrotation en bra och enkel lösning. Tänk på att det är effektivare att åtgärda vibrationsnivåerna hos källan till vibrationerna än att förkorta respektive exponeringstid. I vissa fall är det inte fordonet som är problemet utan underlaget det körs på, då är det effektivaste att förbättra underlaget. Viktigt! Välj de viktigaste åtgärderna först och sätt realistiska tider. Det är bättre att lösa problemen målmedvetet i små steg än att stå inför en oöverstiglig uppgift, även om planen ser fin ut. Följ upp att samtliga åtgärder ni beslutat om blir genomförda! Kom överens om en tid för uppföljning.

ÅTGÄRDSPLANERA HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT D Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum 2006-02-27 DELMOMENT ÅTGÄRD Körning med truck på gården över gropig Inköp av speciellt anpassad - PLANERAT DATUM FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE AV ÅTGÄRD ANSVARIG FÖR UTFÖRANDE AV ÅTGÄRD 2006-03-15 Kjell svensson, inköpare och ojämn mark. vibrationsisolerad sits Fylla igen hålen på gården 2006-03-25 Sonja Hult, driftchef Det kan som i exemplet ovan behövas fler än en åtgärd per delmoment för att totalt sett minska vibrationsexponeringen. Det är viktigt att notera tid för planerad färdigställning av åtgärd

Bilaga 1 Informationsbaserad uppskattning För att underlätta riskbedömningsprocessen under de mer detaljerade stegen föreslås i detta kapitel exempel på vart man kan vända sig för att få information om vibrationsnivåer, förklaringar till direktivet och ytterliggare hjälp för att underlätta riskbedömningen. Erfarenhet från andra mätningar Det är inte alltid nödvändigt att utföra mätningar för att ta reda på vibrationernas storlek. Ibland kan det finnas tillgång till data från mätningar som är gjorda på en motsvarande arbetssituation. Sådana data kan finnas, t.ex. hos en branschorganisation. Vilka data har er branschorganisation tillgång till? På arbetslivsinstitutets hemsida finns en gemensam databas. http://www.arbetslivsinstitutet.se/kunskapsbanken/default.asp http://vibration.niwl.se/sv/hkvhem.lasso Rekommenderad läsning från Arbetsmiljöverket är även boken Vibrationer hur du minskar risken för skador, (Friberg, Burström, Nilsson) ISBN 91-7464-457-2. http://www.av.se/publikationer/ Du kan också få mera information på: www.ingemansson.se. Andra institutioner tillhandahåller också databaser se t.ex. http://www.humanvibration.com/eu/eu_index.htm Beräkning av daglig exponering från enskilt verktyg/maskin: Ett enkelt sätt att beräkna daglig exponering för ett verktyg/maskin är att använda helkroppsvibrationskalkylatorn på Arbetslivsinstitutets hemsida. Formlerna för beräkningarna kan hämtas från föreskriften AFS 2005:15. Beräkning av Total daglig eponering I helkroppsvibrationskalkylatorn på Arbetslivsinstitutets hemsida räknas även den totala dagliga exponeringen ut då flera verktyg/maskiner används under en arbetsdag. Formlerna för beräkningarna kan hämtas från föreskriften AFS 2005:15.

Beräkningskalkylator www.arbetslivsinstitutet.se/norr Under vibrationsdatabaser finns exponeringskalkylatorn för både helkroppsvibrationer och hand-arm vibrationer Här anger man exponeringstiden. Här visas den dagliga exponeringen från varje fordon/maskin Här anger man fordonets/maskinens uppmätta eller uppskattade vibrationsnivå. Här visas den totala dagliga exponeringen A(8).

Viktiga standard och förslag till standarder SS-ISO 2631-5 Vibration och stöt Vägledning för bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan Del 5: Metod för bedömning av vibrationer med många stötar Utgåva 1 (2004). Del 5 behandlar problematiken med stötexponering. det anses vara kompression av ländryggen som ger upphov till hälsoriskerna. Standarden syftar därför till att uppskatta vilket kompressionstryck ländryggen utsätts för vid stötar. Utifrån trycket beräknas sedan en så kallad ekvivalent dos för statiskt kompressionstryck, S ed. med denna dos kan sedan risken för skada uppskattas. SS-EN 14253 Vibration och stöt Mätning och värdering av operatörens exponering för helkroppsvibrationer med avseende på hälsa Praktisk vägledning, Utgåva 1 (2003). Beskriver hur man mäter och hur man ur mätdata beräknad daglig vibrationsexponering. Bl.a. finns information om hur man summerar när man exponeras under kortare tider på dagen och hur man summerar vibrationer mätta under olika arbetsmoment. Man kan ju spara mycket arbete och tid genom att gå igenom hur arbetet utförs och mäta under typiska arbetsmoment och därefter summera till en typisk arbetsdag. I normen säger man att minimitiden för en mätning bör vara 3 minuter. Standarden innehåller även appendix med exempel. prcen/tr 15172-2 Whole-body vibration Guidelinesfor vibration hazards reduction Part 1 är ett bra hjälpmedel om man vill få en uppfattning om vad i konstruktionen av maskinen som har väsentlig betydelse för vibrationsgenereringen (inkl val av säte). Ett appendix (Annex B) handlar om frågor man bör ställa när man bedömer en maskins konstruktion ur vibrationsalstringssynpunkt Part 2 vänder sig främst till mindre och medelstora arbetsgivare, beskriver hur man värderar hälsorisk för vibrationer inklusive tolkning av PAD s krav och i vad mån man kan använda leverantörens deklarerade värden som grund för värderingen. Vidare hur man minimerar exponeringen genom genomgång av arbetssätt (med en figur som illustrerar körhastighetens betydelse för olika fordonstyper), genom val av maskin, arbetsverktyg, säten, däck, underhåll, justering av säten, rattinställning, utbildning etc. Det finns med ett appendix (Annex A) med exempel på maskintyper för vilka det är osannolikt att insatsvärdet överskrids och exempel på maskiner där det är sannolikt att insatsvärdet överskrids. Exempel på mätdata från skotare och jordbrukstraktorer finns med. Ett annat appendix (Annex B) visar hur man systematiskt går tillväga vid värdering av skaderisk från helkroppsvibration. Ett tredje (Annex C) hur man väljer maskiner med avseende på vibrationsgenereringen, ett fjärde (Annex D) vilka frågor man bör ställa till maskinleverantören innan man köper maskin. Ett appendix (Annex E) handlar om val av säten. Det sista appendixet (Annex G) handlar om hälsokontroller med avseende på helkroppsvibration.

Bilaga 2 Åtgärder vid helkroppsvibrationer Välj rätt maskin för det arbete som ska utföras. Undvik att utföra arbeten med maskiner som inte är konstruerade för att köra i den aktuella terrängen med. Fundera över om arbetet kan göras säkert och effektivt utan användning av fordon eller mobila maskiner. Arbeta i naturlig kroppsställning och medverka i den ergonomiska utformningen av arbetsplatser och arbetsmoment. Underhåll underlag och vägar så att de är plana och jämna, eller undvik körning i ojämna partier genom ett bättre vägval. Minska överföringen av vibrationer och stötar från källan till föraren med hjälp av lämpligt vald förarstol och vibrationsdämpande hytt. Justera förarstolen efter din vikt så att dess vibrationsdämpande funktion fungerar på tänkt sätt. Se över hur detaljer, som påverkar stöt- och vibrationsdämpningen, underhålls, t.ex. förarstolar, stötdämpare och fjädrar i hjulupphängningen samt avvibrering av förarhytter. Följ de instruktioner som tillverkaren ger för användning av arbetsutrustningen. Felanvändning kan ge upphov till kraftigt förhöjd vibrationsexponering. Välj lämpliga hjul och däck för den terräng där fordonet används och kontrollera att fordonets däcktryck följer tillverkarens rekommendation. Använd hjälpmedel så att du får god sikt och en naturlig körställning. Justera reglage så att du når dem på ett komfortabelt satt. Undvik att köra vid hastigheter som ger upphov till självsvängning i fordonet (resonans). Kör inte maskinen på tomgång i onödan. Använd hjälpmedel vid lastning och lossning av tunga objekt. Förenkla i- och urstigning med hjälp av steg och handtag, så att den totala påfrestningen på ryggen minskas. Ta regelbundna pauser utanför maskinen. Begränsa den individuella exponeringen genom arbetsrotation och planering.

KARTLÄGGNING AV ARBETSUPPGIFTER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT B Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum ARBETSUPPGIFT DELMOMENT VAD ORSAKAR VIBRATIONERNA? ÄR DET KONTINUERLIGA VIBRATIONER ELLER STÖTAR? HUR OFTA FÖREKOMMER EXPONERING FINNS MÖJLIGHET ATT HELT TA BORT VIBRATIONERNA

RISKBEDÖMNING AV PERSONAL UTSATTA FÖR HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum ANSTÄLLD / GRUPP DELMOMENT EXPONERINGSTID FORDON / MASKIN KÄLLA FÖR VIBRATIONSDATA (UPPMÄTT VÄRDE, DATABAS MM) UPPMÄTT/UPPSK. ANV. NIVÅ BLANKETT C DAGLIG EXPONERING TOTAL DAGLIG EXPONERING

ÅTGÄRDSPLANERA HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT D Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum DELMOMENT ÅTGÄRD PLANERAT DATUM FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE AV ÅTGÄRD ANSVARIG FÖR UTFÖRANDE AV ÅTGÄRD