HÄLLEBERGSSKOLAN Björne Torstenson Centralt innehåll: UPPGIFT ATTEFALLSHUS Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Uppgift: Lär dig först ritteknik genom att göra var sin ritning över en valfri klots. Se bifogade sidor om ritteknik. Tid till förfogande: Gör sedan i grupper ett förslag på Attefallshus som ska kunna fungera som enkel bostad för en person. (Se regler för Attefallshus från Boverket) Bygg en modell av huset i skala 1:50 av kapaskiva. Ni skall tänka på att ge en god design samtidigt som huset ska uppfylla de krav som man kan tänka sig behövs för att fungera som boende. Gör även en ritning över husets utformning och lämplig inredning i skala 1:50 på millimeterrutat papper. Ritningen ska vara dels uppifrån och dels som en genomskärning. Motivera sedan var och en varför ni utformade huset som ni gjorde och vad som skulle kunna gjorts bättre. Vecka Måndag Onsdag Torsdag 15 80 80 60 17 LEDIGA 80 60 18 80 LEDIGA 60 19 80 80 60 Bedömning av uppgifterna. Del av uppgiften Delaktighet i förberedelserna samt genomförandet. Dokumentation av motivering av utformning med avseende på design och funktion. Förslag på förbättringar. Bedömning av inlämnad ritning över klots och huset samt modell av huset. Bedömning Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva / pröva och ompröva / systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla / utvecklade / välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt / formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt / formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.. Eleven gör enkla / utvecklade / välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del / relativt väl är väl synliggjord. Namn:
Detta gäller för attefallshus Du som har ett en- eller tvåbostadshus får, förutom friggebod på maximalt 15 kvadratmeter, även uppföra attefallshus på maximalt 25 kvadratmeter. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. Storlek på ett attefallshus Attefallshus får uppföras i bostadshusets omedelbara närhet. Den högsta höjden från mark till taknock får vara 4,0 meter. Du kan bygga flera attefallshus, men den totala byggnadsarean får inte överstiga 25 kvadratmeter. Huset kan användas antingen som en självständig bostad (komplementbostadshus) eller som exempelvis förråd, gäststuga eller garage (komplementbyggnad). Om du uppför attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Vad får ett attefallshus användas till Till skillnad från friggeboden får attefallshuset inredas som självständig bostad, som får användas både som fritidsbostad och permanentbostad. I så fall är den ett komplementbostadshus. Det är också möjligt att använda attefallshuset som komplementbyggnad, det vill säga som till exempel uthus, garage, förråd, växthus, gäststuga, bastu eller båthus. Byggregler Ett attefallshus ska följa Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Reglerna är olika beroende på vad ett attefallshus ska användas till. Till exempel ska ett attefallshus som ska användas som ett komplementbostadshus för permanentboende ha alla bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad. Det är då exempelvis funktionerna inredning och utrustning för matlagning och personlig hygien och möjlighet att förvara saker. Attefallshus som ska användas som komplementbostadshus för permanentboende ska också vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. ------- http://www.boverket.se
Exempel på husritningar i skala 1:100
Exempel på husritningar i skala 1:100 Andra detaljer: Minikök (https://media1.bauhaus.se/media/energi/data/4801099a.pdf)
HÄLLEBERGSSKOLAN RITTEKNIK Björne Torstenson sid 1 INLEDNING: En arbetsritning skall ge information om viktiga data för tillverkaren som : hur delen skall utformas vilka mått detaljen skall ha vilket material som den skall tillverkas av För att ritningar skall kunna följas oberoende av vilket land den är gjord i försöker man standardisera och använda vissa gemensamma regler. Nedan följer ett antal exempel på sådana regler. TEXTNING: Textningen skall utföras med enkel och tydligt blockstil. Skrivstil får aldrig förekomma. Staplarnas lutning mot baslinjen bör vara ca 70. Höjden bör vara 3,5, 5, 7, 10 eller 14 mm. För att få rätt höjd bör man göra hjälp linjer som sedan raderas. Nedan finns ett förslag på lämplig stil: LINJER Man bör använda sig av följande typer av linjer: A Heldragen grov linje: synliga konturer. B C D Heldragen fin linje: Streckad linje: Streckprickad linje: måttlinjer, snittstreckningslinjer skymda konturer centrumlinjer VYER: På en ritning måste man avbilda ett föremål sett från olika håll eller riktningar. Då kommer föremålets form och mått att framträda fullt tydligt. När man gör en ritning behöver man börja med en ritning där föremålet ses i perspektiv. Där kan man sedan markera de olika vyerna och sedan göra en ritning från de olika vyerna.
HÄLLEBERGSSKOLAN RITTEKNIK Björne Torstenson sid 2 Föremålet till vänster betraktas från tre riktningar, som ligger vinkelrätt mot varandra: 1) framifrån 2) uppifrån 3) från sidan Därefter gör man en ritning där man visar hur föremålet ser ut från de tre olika riktningarna. MÅTTSÄTTNING: Eftersom en ritning skall kunna vara ett underlag för tillverkning måste den vara försedd med mått. Samtliga mått anges i mm, men man sätter inte ut enheten efter mätetalen, utan detta är underförstått. Konturerna förlängs med tunna måttgränslinjer. Mellan dessa sätter man ut en måttlinje som avslutas med pilar i ändarna. Om avståndet är för litet för att få plats med pilarna mellan så sätter man dem utanför. Se figur till vänster. Behövs flera måttlinjer sätter man dem under varandra. Måtten textas ovanför måttlinjen.
HÄLLEBERGSSKOLAN RITTEKNIK Björne Torstenson sid 3 Till höger syns en ritning på en platta med två hål. Genom hålen ligger centrumlinjer, och måtten till hålens centrum är utsatta. Hålets centrum är mycket viktigt eftersom det anger var borrspetsen skall sättas ned. I den nedre vyn anges hålets diameter. Lägg märke till tecknet som sätts framför måttet. Detta tecken betyder att det är diametern för hålet som angetts. SKALA: Om detaljen är liten eller stor kan arbetsritningen göras som en förstoring eller förminskning. Lämpliga skalor för förstoring är 2:1, 5:1, 10:1 medan man för förminskning brukar använda 1:2,5, 1:5, 1:10, 1:20, 1:50, 1:100, 1:500 osv. Källa: Bilder och innehåll är mestadels taget ur Ritteknik, faktahäfte av B Arne Gustafsson utgivet av LiberLäromedel Malmö.
Klots ritad i ett ritprogram: