Behovsutredning enligt miljötillsynsförordning Del 2 Resurser Dnr: Mbn 2013-1019 Anne Pagès Oktober 2013
2013-10-22 1 (6) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. UNDERLAG... 2 4. METOD... 3 4.1. Revidering av underlaget... 3 4.2. Identifiering av verksamheter... 3 4.3. Val av tillsynsmetod... 3 4.4. Bedömning av resursbehovet... 3 5. RESULTAT... 4 5.1. Tillsynsintervall... 4 5.2. Tillgänglig tid för tillsyn... 4 5.3. Hur stor del av tillsynen kan planeras?... 4 5.4. Verksamhetsutveckling och vidareutbildning... 4 5.5. Behov 2014... 5 6. SLUTSATSER... 6
2013-10-22 2 (6) 1. BAKGRUND I Miljötillsynsförordningen som trädde i kraft 1 mars 2011, står följande: 6, Hos en operativ tillsynsmyndighet ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Under 2011 gjorde enheten en behovsutredning enligt Miljötillsynsförordningen. Utredningen utgick från de nationella, regionala miljökvalitetsmålen och Järfälla kommuns miljöplan. Vi identifierade där vilka problemområden som enheten ska fokusera tillsynen på. Sedan 2011 har regeringen reviderat miljökvalitetsmålen. Arbetet som återstår är nu att ta fram tillsynsåtgärder och aktiviteter som behövs för att nå målen samt att göra en beräkning av de resurser som behövs för detta. I verksamhetsplanen har 200 timmar avsatts för projektet. Projektmedlemmar är Gabriella Harlin, Annelie Stigsäter, Kjersti Wik och Anne Pages (projektledare). Inom miljöbalksområdet har vi idag 8,5 tjänster avsatta plus administratörer. 2. SYFTE Syftet med utredningen är att göra en bedömning av vilka resurser som behövs för att utöva tillsyn enligt Behovsutredning del 1. Utredningen ska ligga till grund för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsplanering där tillsynens omfattning och vilka tillsynsmetoder som ska användas prioriteras. Vi har valt att begränsa oss till miljöbalkstillsynen samt Strålskyddslagen och Tobakslagen. Parallellt med denna utredning har enheten reviderat taxan för miljöbalkstillsynen samt taxan för livsmedelstillsynen. Materialet från Behovsutredningen har använts i det projektet. 3. UNDERLAG Behovsutredning Del 1, där projektgruppen sammanställt de nationella miljö- och folkhälsomålen, regionala målen och kommunens miljöplan samt problemområden, har använts som underlag till utredningen. Även Naturvårdsverkets, Socialstyrelsens, Länsstyrelsens m.fl. verksamhetsplaner har använts som underlag. Kunskap har hämtats från bl.a. Miljöhälsorapporten. Miljö- och hälsoskyddsenhetens tidredovisning 2011-2013 har använts för att bedöma hur många timmar som behövs för den verksamhet som vi inte kan styra över d.v.s. inkommande klagomål, anmälningar, remisser mm.
2013-10-22 3 (6) 4. METOD Metoden bygger på naturvårdsverkets TIM-modell (Modell för tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverkets rapport 5347). I TIM-modellen används fem steg. Vi har valt att lägga in ytterligare ett steg, det vi benämner nummer 1. Del 1 1. Identifiering av miljömål att arbeta mot 2. Identifiering av problemområden 3. Viktning av problemområden Del 2 4. Identifiering av verksamheter 5. Val av tillsynsmetoder 6. Bedömning av resursbehov Del 1 beskrivs närmare i rapport Behovsutredning 2011, enligt miljötillsynsförordningen, Del 1, Dnr: 2011-168 4.1. Revidering av underlaget Innan arbetet med att identifiera verksamheter påbörjades behövde vi se över miljömålen eftersom regeringen gjort en förändring av miljökvalitetsmålen. I och med förändringen av miljökvalitetsmålen har även problemområdena i den så kallade gubblistan setts över ( gubblistan togs fram i behovsutredning 2011). Viktning av problemen har genomförts enligt tidigare framtagen metod, Behovsutredning 2011, Del 1. 4.2. Identifiering av verksamheter Vi identifierade sedan de enskilda verksamheter och de grupper av verksamheter och åtgärder som har påverkan på problemområdet och vilka vi borde bedriva tillsyn mot. 4.3. Val av tillsynsmetod Vi valde sedan ut vilken eller vilka tillsynsmetoder som ger störst miljönytta för varje verksamhet eller åtgärd. Vi tog hänsyn till synergieffekter som att uppfylla fler miljömål samt till samverkansprojekt som Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen eller Länsstyrelsen planerar. Vi tog även hänsyn till Miljösamverkan Stockholms och andra regionala samverkansområdens tillsynsprojekt. 4.4. Bedömning av resursbehovet Slutligen har vi gjort bedömning av tidsåtgång och kostnader för de tillsynsmetoder som vi valt och också en bedömning av vilka resurser som krävs för att svara upp mot kraven på en kompetent och effektiv myndighetsutövning samt en rättssäker och likformig tillsyn.
2013-10-22 4 (6) 5. RESULTAT Behovsutredningen visar att enheten saknar resurser på 0,6 av en årsarbetskraft. I behovsutredningen har allt arbete på miljö- och hälsoskyddsenheten (utom tillsyn enligt livsmedelslagen), dvs. myndighetsutövning, information och rådgivning, deltagande i fysisk planering mm tagits hänsyn till. 5.1. Tillsynsintervall Enhetens behov styrs bl.a. av vilka tillsynsintervall olika verksamheter bedöms behöva. Miljöfarliga B-verksamheter får minst ett kontrollbesök per år medan skolorna hittills har haft kontroll vart tredje år. Bedömningen av tillsynsintervallen gör miljöoch hälsoskyddsenheten utifrån verksamhetens uppskattade risk 5.2. Tillgänglig tid för tillsyn Hur stor del av årsarbetskraften kan användas för tillsynsarbete? Utredningen ska visa på behovet utifrån de ambitioner vi har. Därför är det viktigt att veta hur stor del av årsarbetskraften som är tillgänglig för tillsyn. Beräkningen baseras på kommunförbundets årsarbetstid minskad med semester, sjukdom, verksamhetsplanering, övergripande interna möten, utbildning, verksamhetsutveckling och IT-frågor. Enligt enhetens tidredovisning under 2010 till 2012 beräknas den tillgängliga tillsynstiden till 1010 timmar årsarbetstid. 5.3. Hur stor del av tillsynen kan planeras? Arbetsuppgifterna på enheten kan delas in i inkommande (utifrån initierat) ärenden, i planerad tillsyn samt i planering och utveckling av verksamheten. De inkommande ärendena som anmälningar, klagomål, remisser och enkäter kan vi inte styra över, men av erfarenhet från vår tidredovisning vet vi ungefär hur stor del den utgör. Den del av tillsynen som vi råder över och kan planera är då den resterande tiden. Andelen inkommande ärenden på miljöskydd har genom åren varierat mellan 35-40% och detsamma gäller närmiljö. För området fysisk planering är den inkommande delen så stor som 75-80%. Det beror på att enheten får detaljplaneförslag från Kommunstyrelseförvaltningen på remiss. De senaste åren har det skett en ökning av de inkommande (extern initierade) ärendena på miljöskyddssidan. Detta beror bl.a. på ett ökat antal anmälningar om markföroreningar, projekt Mälarbanan och att nya verksamheter tillkommit. 5.4. Verksamhetsutveckling och vidareutbildning Av tillsynsförordningen framgår att personalen ska ha tillräcklig kunskap och vara effektiva. I dagsläget har mellan 20 och 25 % av den totala årsarbetstiden avsatts för planering och uppföljning samt utbildning. Miljöskydd 20 %, Närmiljö 26 % och fysisk planering 20 %
2013-10-22 5 (6) Miljö och bygglovsavdelningen arbetar dessutom med gemensamma projekt för att öka gemenskapen samt förbättra och likställa hanteringen av ärenden. Tid har avsatts för sådan utveckling. Det finns ett framtida behov av att ta fram indikatorer för uppföljningen av verksamheten samt att arbeta vidare med kvaliteten i arbetssättet. Tidsåtgången för detta är svår att uppskatta. 5.5. Behov 2014 Det totala resursbehovet för tillsyn enligt miljöbalken har sammanställts och har jämförts i tabellen nedan med tillgängliga resurser. Förändringen beror på nya tillsynsområden som energitillsyn, bygg- och rivningsavfall samt ett ökat antal inkommande miljöskyddsärenden som anmälan om markföroreningar mm. Det har varit svårt att beräkna resursbehovet inom området fysik planering eftersom det är beroende av Kommunstyrelseförvaltningens projekt. Detaljplaneringen av Barkarbyfältet och en allmän förtätning av kommunen kommer att fortsätta vilket indikerar ett fortsatt behov. Resursbehov i timmar Moh debiterbart miljöskydd närmiljö fys plan Planerad tillsyn Totalt 4225 3287 2949 1256 20 Ordinarie tillsyn 2554 2147 2024 530 0 Projekt 1671 1140 925 726 20 Initierat utifrån Totalt 5000 2600 1800 600 Kvalitetsarbete kompetensutveckling Totalt 3655 2080 1495 80 Spec proj 855 630 225 20% 2800 1450 1270 80 Tid inkl. P/U 12880 7629 4551 700 Avdelningsgemensamt 2000 Tid för tillsyn MB 9225 5549 3056 620 Tillsynstid/årsarbetare enligt tidredovisning 1010 1010 1010 1010 Årsarbetare/behov 2014 9,1 5,5 3,0 0,6 Årsarbetare 2013 8,5 4,4 3,5 0,6 Skillnad -0,6-1,1 +0,5 0
2013-10-22 6 (6) 6. SLUTSATSER Syftet med behovsutredningen var att göra en bedömning av resursbehovet för vår verksamhet enligt miljöbalken. Resultatet visade att vi har ett underskott på 0,6 tjänst för verksamheten. Resultatet visade också att vi inför 2014 behöver omfördela våra resurser. En halv tjänst flyttas därför från närmiljö till miljöskydd. I och med utredningen såg vi också att vi hade en ojämn fördelning av tillsynstiden över åren. Det är svårt att planera resurser när timtiden skiljer på flera hundra timmar från år till år. Vi har av den anledningen valt att omdisponera vår tid, ett exempel på detta är att vi tittar på 50 procent av alla skolor och förskolor ett år och resterande 50 procent året efter. Utredningen tog mer tid i anspråk än beräknat men vi bedömer att vi har haft stor nytta av den i vår verksamhetsplanering för 2014 eftersom det kvarvarande arbetet var att prioritera mellan de redan framtagna aktiviteterna. Behovsutredningen sträcker sig fem år framåt i tiden, den bör ses över en gång per år och detta kommer att ske i samband med verksamhetsplaneringen. I behovsutredningen finns idag en femårsplan som årligen kommer att behöva revideras.