Översiktsplan Centrala Sandviken 2003

Översiktsplan Centrala Sandviken 2003 Antagen av kommunfullmäktige 1 december 2003 www.sandviken.se/planer 1

2

Innehåll Översiktsplan.. sid 04 Planlagda områden - en karta. sid 06 Sandviken i regionen sid 07 Sandviken i framtiden. sid 10 Befolkning... sid 12 Bebyggelseområden sid 16 centrum centrumstråk arbetsområden Sandvik AB Sandbacka Park bostäder Friluftsliv och turism..... sid 26 Kanalen Jädraån Trebo Högbo Trafik... sid 31 kollektivtrafiknät vägnät Naturvärden. sid 35 Kulturmiljöer. sid 38 Tekniska försörjningssystem... sid 42 vatten o avlopp avfall energi o data Hälsa och säkerhet... sid 46 Större markägare - en karta.. sid 49 Riksintressen........ sid 50 Konsekvenser sid 52 Förordnanden..... sid 54 Referenser. sid 55 Länsstyrelsens granskningsyttrande sid 56 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning formell karta på ena sidan. omslaget illustrationskarta på den andra... omslaget 3

Översiktsplan Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. I Sandvikens kommun finns det en översiktsplan från 1990, men den saknar en beskrivning av tätorten Sandviken. Det är därför den här planen har tagits fram. En översiktsplan är en karta med tillhörande beskrivning. Kartan visar i stort vad kommunen vill att mark och vatten ska användas till och bebyggelsen utvecklas till. En översiktsplan ska också visa vilka avvägningar som gjorts mellan olika allmänna intressen och hur miljö- och riskfaktorer bör beaktas. Allmänna intressen kan t.ex. handla om vägar och ledningar, sällsynta objekt i natur och bebyggelse, större friluftsområden och kulturarv. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande för en kommun vid senare beslut och detaljplanering. Planen ska omfatta en relativt lång tidsperiod, cirka 10 år. Planområdet Översiktsplan för Centrala Sandviken sträcker sig geografiskt från sjön Öjaren i norr till Storsjön i söder, från Stigen, Tuna- och Sätraområdet i väster till kommungränsen i öster. En karta på sid 6 visar planområdets utsträckning i förhållande till tätorten Sandviken, som den beskrivs i Översiktsplan för Sandvikens kommun 1990. Som framgår av kartan är ett större område medtaget i den här planen. Anledningen är att Sandvikens gräns mot Gävle kommun ligger så pass nära att den bör ingå i planområdet och att större friluftsområden är medtagna som en framtida utvecklingspotential. Den här planen släcker därmed ut underliggande översiktsplaner (se karta s6). Arbetets gång Arbetet med att ta fram en översiktsplan för centrala Sandviken leddes av arkitekt Marie Ekblad. Hon skrev också texterna till översiktsplanen. Kartorna i häftet utarbetades av Ann-Christin Persson och teckningarna av unga sandvikenbor. Under planeringsperioden träffades två arbetsgrupper, sociala respektive tekniska gruppen, en gång i månaden för att diskutera översiktsplan för centralorten. Deltagarna representerade Agenda 21, bygg- och miljökontor med miljö- och stadsarkitektavdelning, exploatering, folkhälsoplanering, kultur- och fritidskontor, kunskapskontor, Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB med Gata och Vatten, socialkontor, tillväxtkontor och utredningsenhet. Före omorganisation 2003 var tre kommundelskontor också representerade. Under de två år som översiktsplaneringen pågick framställde bygg- och miljökontoret följande dokument: Du sandvikenbo: Vi behöver dig i planeringen 4sid annons i Annonsbladet, 29 jan-02. Man har liksom allt här; vatten, fisket, skogarna 24sid illustr, utdrag ur brev, maj-02. Sandviken ser framåt hur vill du/ni ha det 4sid samrådshandling, sep-02. Så här vill jag/vi ha det i centralorten! 24sid samrådsredogörelse, apr-03. Sandviken ser framåt! förslag till översiktsplan 60sid utställningshandling, aug-03. Utlåtande efter utställning av översiktsplan 10sid synpunkter o åtgärdsförslag, okt-03. För internet-läsare lades aktuellt planmaterial in kommunens hemsida. Samråd vå-02 I jan-02 gavs alla kommunens invånare möjlighet att skriva om Sandvikens framtid och nutid; om hur mark och vatten skulle kunna användas på bästa sätt inom centralorten. Det var en fyrsidig annons riktad till läsarna av det lokala Annonsbladet. Under feb-mar informerade projektledaren ca 400 personer vid trettio olika tillfällen. Under våren 2002, 29jan-28mar, lämnade sjuttio personer in texter om centrala Sandviken, sin hembygd. Utdrag ur breven ställdes 4

samman i ett särskilt häfte, där sandvikenbor nas kärlek till sin hembygd framstår klart och tydligt. Samråd hö-02 Under hösten 2002, 20sep 30nov, var planförslaget ute på samråd. Projektledaren bjöds in till trettio olika möten dit ca 700 personer kom, bl.a. för att informera sig om översiktsplaneringen av centrala Sandviken. Drygt tretusen planförslag delades ut, varav hälften på allmänna platser. Cirka åttio brev lämnades in till bygg- och miljökontoret under samrådstiden. Länsstyrelsen konstaterade i Tidigt samrådsyttrande att kommunens planförslag hade karaktär av program och begärde därför samråd kring koncept till utställningsförslag. Planen behövde kompletteras och förtydligas bland annat med avseende på riksintressen, hälsa och säkerhet, tydlighet, konsekvenser, tillväxt och miljömål. Utställning Ett mer formellt förslag med textavsnitt enligt länsstyrelsens önskemål var utställt under tiden 22aug-22okt 2003. De största planförändringarna var en ny infartsväg till Sandvik, gågata i stället för gårdsgata vid centrumkrysset, fler cykelbanor, centrumstråk i stället för centrumområde och ny bostadsbebyggelse endast i närheten av kollektivtrafik och kommunal avloppsledning. Kommunen ordnade en framtidsmässa i tre veckor, där bland annat bygg- och miljökontoret informerade om sin verksamhet. Vid mässan delades utställningsförslaget ut och planen diskuterades under olika teman. Antagande Den här översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i dec-03. Fullmäktige ska aktualisera den kommuntäckande planen minst en gång under varje mandatperiod. Sandvikenbor inspirerar Då projektledaren började sitt arbete med ö- versiktsplan för centrala Sandviken var området helt nytt för henne. Hon valde att ta sig tid att cykla runt, se sig omkring och tala med de människor hon mötte. Det blev en positiv upplevelse av Sandviken och dess invånare. Under 2002-03 fortsatte sandvikenbor att berätta för översiktsplaneraren om centralorten i Sandviken, via såväl telefon som mail. Att ö- versiktsplaneringen fick sjuttio brev under våren 2002 som svar på en fyrsidig annons i Annonsbladet var ett gott resultat. I häftet Man har liksom allt här lyser kärleken till hembygden genom de texter som togs fram ur breven. Den kärleken var en oersättlig inspirationskälla för projektledaren under hela hennes tid i Sandviken. 5

SAM Kommunalförbundet SAM sköter hjälpmedelsverksamheten och utbyggnaden av bredband åt länets kommuner och landstinget. Tillväxtrådet i Gävleborg Tillväxtrådet i Gävleborg består av representanter från länsstyrelsen, kommunförbundet, landstinget, högskolan i Gävle, Mellansvenska Handelskammaren och Företagarna. Ett gemensamt avtal lämnades till regeringen -02. Där beskrivs hur rådet och länets kommuner vill genomföra avtalets ambitioner. I centrum för tillväxtarbetet står näringslivet; det är framför allt i företagen som ökad sysselsättning och därmed ekonomisk tillväxt kan ske. Samhällets aktörer, d.v.s. kommuner och stat, kan bidra med kompetensutveckling, fungerande kommunikationer, utbyggnad av IT och attraktiva livsmiljöer. Ett tillväxtprogram ska tas fram för tiden 2004-07. Regionala miljömål 2002-2010 Länsstyrelsen i Gävleborg beslutade om nya regionala miljömål 2002. Förslag till mål hade tagits fram av arbetsgrupper där även kommuner, näringsliv och intresseorganisationer varit representerade. Översiktsplaneringen berörs framför allt av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, där länsstyrelsen i Gävleborg bl.a. föreslår följande åtgärder: I sin översiktsplanering: bör kommunerna i Gävleborgs län år 2008 ta ställning till hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas, ta ställning till hur ett mer miljöanpassat transportsystem ska utvecklas, ta ställning till hur strukturer för grön- och vattenområden ska bevaras och utvecklas, ta särskild hänsyn vid trafikplanering av trafikbullerstörda bostäder, arbeta in energiförsörjning och energianvändning. Folkhälsoråd Regeringen vill förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Elva målområden har tagits fram för det samlade folkhälsoarbetet, bl.a. delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet samt sunda och säkra miljöer och produkter. I Sandvikens kommun finns ett folkhälsoråd med projektanställd sekreterare. Rådet är ett samarbete sedan 1993 mellan landsting och kommun. Rådet har prioriterat följande insatsområden: tobak, alkohol o droger; ungdomsfrågor; barn-trygga uppväxtvillkor; stad-livsmiljö samt traditionellt folkhälsoarbete. X-Trafik; Mats E Larsson 2002 9

Sandviken i framtiden Ungdomar i centrala Sandviken; Johanna Berglund vt-03 Följande framtidsbild skrevs våren 2002 och ingår i kommunens förslag till Vision och strategiskt arbete för Sandvikens framtid år 2010. Företagarklimatet i Sandviken har utvecklats. Ett partnerskap har bildats med de mindre och medelstora företagen, vilket medfört att företagen utvecklats och nya e- tablerats. I kommunen finns med andra ord flera nya arbetstillfällen. Kommunen och Sandvik har fördjupat sitt samarbete. Göranssonska skolan har utvecklats till ett av Sveriges bästa tekniska gymnasier. I anslutning till skolan har en mycket framgångsrik vuxenutbildning vuxit fram. Nästan hälften av de studerande är kvinnor. På Sandbacka Park finns ett stort antal mindre företag men även större varav den största har mer än 200 anställda. Industriell IT- tillämpning, mikroelektronik och nätverksteknik är nischerna. I samarbete med högskolan i Gävle och KTH har två ingenjörsutbildningar etablerats i Sandviken. Nya företag startar med stöd av kommunens verksamhet på Sandbacka Park. I kvarteret finns också en IT-akademi där ungdomar samlas för att utveckla sina IT-kunskaper och affärsidéer, vilket fått betydelse för lärarutbildningen i hela regionen. Runt Storsjön har alltfler människor valt att bo året runt; i sina gamla fritidshus eller i ett nybyggt. Där det varit möjligt har det kommunala vatten- och avloppsnätet byggts ut. I övrigt har andra miljöanpassade lösningar stimulerats för att människor ska kunna bo där de vill. Allt fler familjer har faktiskt valt att bo i Sandviken. Det har visat sig att både Valbo köpcentrum och Sandvikens centrum behövs. Ett antal nya intressanta butiker har gjort Sandvikens centrum ännu mer levande. Dessutom har arenor skapats för musik och andra kulturella arrangemang. Efter år av återhållsamh et har det äntligen varit möjligt att satsa på ett grönt centrum med utveckling av parker och blomsterarrangemang längs gågata och torg. Kommunen har ånyo fått ett miljöpris för sina insatser. Utbildningssektorn har varit föremål för särskilda utvecklingsinsatser. Rollen som skolledare har gjorts tydlig och omfattande fortbildning har givit Sandvikens skolor motiverade och välutbildade lärare. Föräldramedverkan och elevdemokrati är prioriterade aktiviteter. Flera skolor har egna styrelser. Allt sedan 1994 har IT varit ett påtagligt inslag i skolorna. Genom insatser från flera intresserade pedagoger har kommunen blivit uppmärksammad för metodutveckling som berör flexibelt lärande, språkutveckling, internationalisering och stöd för elever med särskilda behov. Andra profilområden är ekologisk hållbarhet, idrott och teater. Den attraktiva industrikommunen Sandviken har byggt vidare på den gamla bruksortens kulturliv. Symfoniorkestern och Sandviken Big Band har en omfattande verksamhet. Musik är ett av kommunens starkaste profilområden och ungdomsgrupperna växer med årens jazzfestivaler och parkrockar. Sandviken är landets kommun nummer ett i bandy och flera mästerskap har tillfallit Sandviken. Kollektivtrafiken i regionen är omfattande och anpassad till arbets- och studiependling. Hela Gästrikland och Älvkarleby har infört enhetspris. Det går numera flera tåg till Stockholm från Sandviken. 10

Utvecklingen har varit bra för Sandviken. Numera har folkmängden stabiliserats och många barnfamiljer har valt att bo i Sandviken. Jämställdhet är prioriterat och intresset för fullmäktigemötena är stort. Det finns ett ungdoms råd och alla kan följa och påverka det politiska arbetet via Sandnet. Sandviken har fått utmärkelsen Årets ungdomskommun. I kommunens Agenda 21-häfte Från ord till handling 1997 är följande text hämtad ur avsnittet Sandviken år 2025. Tätorterna erbjuder ett rikt utbud på god service nära våra bostäder. Jerntorget är numer en oas med rabatter, träd och kullersten, en mötesplats för människor. Utbudet av lokalproducerade varor är stort. Tätorternas grönområden har blivit fler och större. Delar av de kort klippta gräsmattorna och de tidigare asfalterade parkeringsytorna har gett plats åt ängsblommor och kolo nilotter. Dagvatten som var ett problem ringlar nu fram och renas i dammar och anlagda våtmarker nära tätorten. För dem som måste resa finns ett väl utbyggt system för lokaltrafiken. Minibussar som drivs med biogas och etanol kör passagerare bl.a. till resecentrum. Tack vare kommu nens satsning på cykelleder i kombination med restriktio ner för körning med privatbilar i tätorten har allt fler människor börjat cykla. Mängden osorterat avfall är ett minimum. Den organiska delen av hushålls avfallet komposteras eller samlas in för biogasproduktion centralt. Synen på lönearbete har omvärderats markant. Generellt gäller sex timmars arbetsdag, vilket krävs då allt fler människor engagerats i olika verksamheter i det egna bostadsområdet. Mindre inkomster kompenseras bl.a. av viss andel självhushåll och min dre behov av egen bil. Ge mensamt ägda bilar i s.k. bilpooler finns i de flesta kommundelar. Skötseln av odlingsytorna, avfalls hanteringen och det sociala engagemanget inom närområdet tar sin tid. Flera verksamheter bedrivs i kooperativ form, vilket fått känslor av samhörighet och ansvar att öka. Klotter och vandalism ser man sällan. Elpriserna har sedan början av 2000-talet stigit kraftigt. Tack vare effektivare energi och alternativ teknik med förnyelsebar energi (sol, vind, vatten, träbränslen) är komforten i stort sett densamma. Med hjälp av kommunens frikostiga rådgivning i frågor om energi, konsumtion och odling har invånarna kunskaper i hälsooch miljöfrågor. I kommunen finns flera mindre och några lite större e- kologiska lantbruk. Flera bönder abonnemangsodlar, d.v.s. hushåll, skolor m.fl. tecknar in sina behov av potatis, rotfrukter, spannmål m.m. inför kommande år. På så sätt är bonden säker på att få avsättning för hela sin produktion. På samma sätt kan man abonnera på kött och ägg. Inom kommunen finns åter småskaligt slakteri och ett me jeri. Det kommunala avloppsslammet är sedan flera år så rent att det kan användas som gödning i lantbruket. Därmed har behovet av konstgödsel minskat markant. Sandviken är på inget sätt en isolerad plats på jorden trots att småskaligheten åter funnit en plats i samhället. Utbytet med omvärlden är stort. Flera av gymnasieele - verna gör sitt sista skolår i något annat land. Nä ringslivets internationella kontakter sker min dre i re sande och mer via högteknologisk informationsteknik. Sandvikenborna har återupptäckt sin kommun, dess naturskönhet, kultur- och rekreationsvärde. Tack vare stor satsning på Storsjön är risken för giftig algblomning borta och barnen kan åter bada i en frisk sjö på sommarlovet. Barn vid Storsjön; Sara Jonasson vt-03 11

Befolkning Viljeinriktning: Befolkningsutvecklingen förändras; antalet kommuninvånare stabiliseras. Fler ungdomar väljer att bo kvar i Sandviken. Fler barn föds och ännu fler barnfamiljer flyttar in i kommunen, bl.a tack vare närheten till Gävle. Befolkning 1950-2002-2010 i Sandvikens kommun Inom planområdet bor 24000 människor. Ungefär hälften av alla hushåll/familjer bor i småhus och hälften i flerbostadshus. Lägg märke till att statistiken gäller hela kommunen. Den kommer från SCB, Statistiska centralbyrån. Diagrammet ovan visar att antal sandvikenbor minskat stadigt allt sedan 1971. Idag är vi 37 tusen invånare. Det är lika många som för femtio år sedan. Men 1950 bodde bara hälften i centralorten medan 2/3 bor här idag. Centrala Sandviken är byggt för fler människor än dagens invånarantal. Det innebär att lägenheter och lokaler står tomma och underlaget för butiker och service sviktar. Statistiska centralbyrån har gjort en prognos för befolkningsutvecklingen för kommunen 2003-10, med samma utveckling som de senaste tio åren. En sådan prognos pekar mot 35 tusen invånare i kommunen år 2010. Men statistik från de senaste två åren visar att antal invånare i kommunen inte minskat lika mycket som tidigare. Om trenden har brutits är e- mellertid för tidigt att tala om. Det som avgör hur många vi blir i framtiden beror på hur många barn som föds, hur många personer som dör och hur många som flyttar in respektive ut ur kommunen. Under hela 90- talet flyttade fler personer ut än in i kommunen. Allt färre barn föddes medan ungefär lika många sandvikenbor dog varje år. Under förra året, 2002 minskade antalet invånare med endast 40 personer till 36765 sandvikenbor och fler flyttade in än ut. Antal sandvikenbor under 1990-talet, ca: flyttade ut - 1400 /år flyttade in + 1200 /år födda + 400 /år döda - 500 /år Antal sandvikenbor under år 2002, ca: flyttade ut - 1150 flyttade in + 1300 födda + 300 döda - 500 12

Folkmängd 31 december 2001 i kommun resp riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pyramiderna ovan visar att kommunen har en mindre andel småbarn och ungdomar än riket. Samtidigt föddes färre barn i både land och kommun under de senaste åren. Rapporten Gästrikeregionens framtid visar alternativa framtidsbilder för Sverige år 2010, baserade på tänkbara förändringar i omvärlden. Rapporten skriver om negativ befolkningsutveckling i regionen p.g.a. större utflyttning än inflyttning och ogynnsam åldersstruktur; dvs ungdomar flyttar från regionen, vi blir äldre och färre föds. De krafter som driver utvecklingen är att unga söker sig till utbildning, arbete och upplevelser i storstäderna samt att de friare marknadskrafterna tillåter företag att flytta till orter med intressant kompetens, d.v.s till storstäderna samtidigt som medellivslängden ökar och fler väntar med att föda barn. Fler äldre medför ett större vårdbehov, färre födslar innebär ett mindre utnyttjande av kommunal service och minskad skattekraft betyder sämre kommunal ekonomi. Färre invånare och större andel äldre utgör också ett minskat underlag för kommersiell service. Risken att människor sviktar i sin framtidstro kommer då att öka, enligt gästrikeregionens rapport 2000. Men begränsade möjligheter till billigt boende och ökade levnadsomkostnader kan minska intresset för utflyttning ur regionen. Elektronisk kommunikation t.ex. kan ge tillgång till en del av storstadens utbud utan att man flyttar dit. En ökad mångfald av livsstilar och möjlighet till upplevelser och kultur inom regionen liksom förbättrade kommunikationer kan medföra att unga människor stannar kvar i gästrikeregionen där tillgång till stora frilufts- och naturområden erbjuds. Då människor ska välja bostadsort är det numera inte bara tillgång till arbete som påverkar valet utan hela livsmiljön har betydelse. Antal invånare 27000 22000 17000 12000 Centralort Ytterområden 7000 1986 1991 1996 2001 År Befolkning i Sandvikens centralort och ytterområden 1986-2002 13

Följande statistik är hämtad från Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se under kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Kommun jämförs med hela landet. En större andel sandvikenbor än landsbor har Sverige som födelseland. Invånare efter födelseland 2001 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Utbildningsnivån har höjts i både kommun och rike. Men andelen förvärvsarbetande i Sandviken med eftergymnasial utbildning är lägre än i riket. Befolkning efter utbildningsnivå 2001 Källa: SCB, Utbildningsregistret Trots att andelen förvärvsarbetande för olika åldersgrupper är ungefär densamma i Sandvikens kommun som i riket är andelen öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder markant större i kommun än i riket, framför allt i åldersgruppen 20-24 år. Förvärvsarbetande 2000 Arbetssökande mars 2002 Källa: SCB, RAMS Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 14

21300 är 20-64 år gamla 16800 bor i kommun och förvärvsarbetar 2900 pendlar till annan kommun för att arbeta 2800 kommer till kommun för att arbeta 16700 har sitt arbete i kommun (-90 var det 20000) varav 5500 hos Sandvik 2700 hos kommun 1100 hos landstinget 1000 är öppet arbetslösa 600 är i arbetsmarknadsåtgärder 1600 är mellan 16-20 år gamla 1600 går på gymnasiet varav 500 kommer från annan kommun Ungefärliga siffror för hela kommunen 2002 Med tanke på den sociala tryggheten kan nämnas att antal anmälda brott per 100tusen inv var 10tusen i kommun och 13tusen i riket (år-01 enl Brottsförebyggande rådet). Antal självmord per 100tusen invånare bland män var i kommunen 30 och i riket 20 medan antal kvinnor döda i självmord var 8 för både kommun och rike (1995-99 enl. Socialstyrelsen). När det gäller uppväxtvillkor föddes fler med låg vikt i kommun än i riket. Andelen anställda med högskoleutbildning i förskolan var högre i kommun. Siffrorna för andel behöriga till gymnasieskolan var 89% i både kommun och rike. I jämförelse med hela riket dog färre män p.g.a alkohol, medan fler män men färre kvinnor dog i lungcancer. Fler sandvikenbor dog i skador och förgiftningar under åren 1995-99. Andelen blivande mödrar som röker var större i kommun än i riket och andelen aborter lägre. Stadsarkitektkontoret 1979 15

Bebyggelseområden Viljeinriktning: Planeringen för bostäder håller god framförhållning så att lägenheter och tomtmark alltid finns att tillgå. Kommunal service anpassas till framtida behov. De tätortsnära rekreationsområdena hålls fria från bebyggelse. Förutsättningar för nyetablering av företag skapas bl.a. genom att hålla god mark- och planberedskap. Den kommersiella servicen behålls och utvecklas. En tillgänglighetsplan och en belysningsplan utarbetas för tätorten. Bebyggelsen i Sandviken är så pass låg att träden sträcker sig över dess tak. Från några enstaka åttavåningshus kan man se ut över landskapets skogar och vatten. En tallbevuxen grusås sträcker sig genom planområdet. Flera gator är trädplanterade och småhusbebyggelsen är inbäddad i enskilda trädgårdar. En kanal anlagd 1862 går via stadsparken till ett stort friluftsområde norr om motorvägen. Grönska är med andra ord ett viktigt inslag i bebyggelsen (se Naturvärden sid35). Sandvikens samhällsutveckling har varit knuten till företaget Sandvik AB. Det vill säga bebyggelse och vägnät har sin grund i den arbetarstad som växte upp kring järnverket i slutet av 1800-talet och framåt (se Kulturmiljöer/centrum sid40). Många erkända arkitekter har varit engagerade i utformningen ända fram till modern tid. Sandviken blev köping 1927, stad 1943 och är nu centralort i Sandvikens kommun, som bildades 1971. Då bebyggelsen utformas ska hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. En handikapplan antogs av kommunfullmäktige 1998. En tillgänglighetsplan blir nästa steg. Bygglovhanteringen kan kräva att projekteringen ska följa kapitlen 3-11 i Bygg ikapp Handikapp. Centrum Sandviken är ett ungt samhälle med enskilda byggnader framför allt från 1950- och 70-talen. Kvarteren är öppna och parkeringsplatserna många, drygt tusen i stadskärnan. Södra delen av centrum har kulturhistoriskt riksintresse, varav en del skyddas i detaljplaneringen. Det finns ett flertal byggnader i centrum som är viktiga kulturarv för framtiden (se Kulturmiljöer/centrum sid41). Dagens trafiklösning för motorfordon är svåröverskådlig. Raka genomfartsgator i nordsydlig riktning saknas mellan Sveavägen och Storgatan. Då ett resecentrum (planerat till som-04) öppnas vid järnvägsstationen kommer färre bussar att trafikera Plangatan. Därmed blir det möjligt att öppna Plangatan för biltrafik. Samtidigt kan Björkgatan stängas av för genomfart så att ett torg bildas mellan de äldre villorna vid Köpmangatan. Villorna bör skyddas i kommande detaljplaner. Smedsgatan (vändplan saknas) öppnas för sydgående biltrafik vid korsningen med Köpmangatan. Med tanke på barnfamiljer, äldre, miljö och folkhälsa bör staden vara väl utformad för gående och cyklister. Därför bevaras gågatan i centrum vid Hyttgatan/ Köpmangatan. Parkeringsdäck med hiss finns för bilister ovanför Gallerian, d.v.s. mitt i stan. Utrymme för en gång- och cykelbro reserveras över järnvägen som en förlängning av Södra Järngatan mellan Stationsgatan och Sätragatan. Cykelbanor på östra Barrsätragatan, västra Köpmangatan och södra Hyttgatan fulländar cykelnätet. 16

Vid centrumkrysset; Mats E Larsson 2002 Kommunen antog en översiktsplan för Sandvikens Centrum 1995. Utifrån den planen reserveras mark för kontor och lägenheter med ca 300 lägenheter, se karta sid19. Centrumstråk I centrumplanen 1995 understryks att handeln bör koncentreras så långt som möjligt. Korsningen Köpmangat/ Hyttgatan är den hetaste punkten och alla goda lägen ligger mellan denna punkt och de stora parkeringsplatserna, enligt planen 1995. Men verkligheten ser annorlunda ut. Staden består av ett flertal stråk, vars olika egenskaper bör utvecklas framgent. 1 Det gåvänliga stråket vid centrumkrysset Dagens förbud för fordonstrafik på del av Köpmangatan/Hyttgatan, föreslås ändrat till gågata. Ett lågt tak längs med de bilfria butiksgatorna ska skydda de gående mot regn. 2 Butiksstråket på Hyttgatan Affärer finns på Hyttgatan från Gävlevägen ner till Kanalen. Den norra delen bör förbli gågata. Femtiotalets bostadshus längs östra Hyttgatan mellan kanalen och Barrsätragatan har kulturhistoriskt riksintresse (se sid50). 3 Kulturstråket på Köpmangatan Köpmangatan börjar vid Sandvikens kyrka med sina höga tallar, passerar Hammarskolan, Folkets Hus med bibliotek och teaterlokal, Jansasparken med fontän, caféer, restauranger och bingohall. Efter att resecentrum invigts kan ett musiktorg bildas vid de äldre villorna där musikföreningar huserar idag. Stråket avslutas med kyssbron som går över Kanalen till stadsparken med badhus och plats för större händelser. 4 Kvällstråket på norra Storgatan Mörka vinterkvällar då få människor är ute på stan kan Storgatan med sina bilar, matställen etc. kännas tryggare än gågatan. 5 Det öppna stråket längs Odengatan Tack vare den öppna platsen vid Jerntorget ger fasaderna till stadshuset och de Erskine-ritade byggnaderna ett mäktigt intryck. 6 Bilstråket på Gävlevägen Gävlevägen är stadens genomfartsled i öst-västlig riktning. Där har företag som bensinstationer, Mc Donalds, bil- och livsmedelsaffärer etablerat sig. Angränsande bostadshus ligger framför allt på vägens södra sida. 7 Stationsstråket med resecentrum Ett resecentrum planeras vid järnvägsstationen till juni 2004. Stationsgatan och södra Järngatan välkomnar resenären med kulturhistoriskt värdefulla byggnader (se sid41). En gång- och cykelbro planeras över järnvägen. 8 Grönstråket längs Kanalen En cykel- och gångväg sträcker sig diagonalt genom stan längs Kanalen från Dal-Britas damm förbi bostadsområdena Gamla och Nya Bruket och stadsparken till Jädraån långt borta i skogen på andra sidan Gävlevägen. Grönstråket har stort värde för natur och friluftsliv. 9 Sandbackastråket En hälsobefrämjande gångväg bör anläggas mellan teknikparken och centrum, framför allt med tanke på alla kontorsarbetare. En idrottsplats, olika kontor, villor och affärer passeras på Idrottsvägen; ett ordentligt övergångsställe krävs över Gävlevägen till Baldersplan, där en väl genomarbetad gångväg sträcker sig mot centrum med stadshuset och Jerntorget. 18

BOSTÄDER Idag kan alltfler människor välja bostadsort efter sina individuella behov och önskemål. Tidigare var det tillgång till arbete som styrde var man bodde. Numera blir kreativa miljöer och personlig utveckling allt viktigare faktorer, enligt rapporten Gästrikeregionens framtid. För gästrikeregionen får det här till följd att alltfler bostäder inte längre är eftertraktade och därför måste rivas. Möjligheten att arbeta på andra platser än den egentliga arbetsplatsen innebär dock friare val av bostadsort. Bättre kommunikationer i gästrikeregionen skulle därmed få fler att vilja bo i regionen. Ungefär hälften av alla bostäder i Sandviken finns i flerbostadshus. En tredjedel är hyresrätt. Det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus äger hälften av flerbostadshusens lägenheter. Var tredje lägenhet i flerbostadshusen är en bostadsrätt. Bostadsbebyggelsen i centrala Sandviken utvecklas idag på tre olika sätt: genom avveckling, utglesning och förtätning vilka beskrivs närmare i följande avsnitt (se karta sid25). Avveckling av flerbostadshus Under flera år har det kommunala bostadsföretaget Sandvikenhus haft lägenheter att hyra ut direkt. Trots att 600 lägenheter rivits och ett norskt fritidsföretag skrivit avtal om köp av några hus, står ytterligare 600 lägenheter tomma, varav hälften i Björksätra och Norrsätra. Målsättningen för Sandvikenhus är att få en uthyrningsgrad år 2008 på 95%. Befolkningen beräknas minska liksom intresset för att bo i Björk- och Norrsätra. Under åren 2003-2010 finns därför förberett för en avveckling av tusen lägenheter i kommunen. År 2003-2005 planeras fjorton bostadshus (300 lgh) rivas i nordvästra Björksätra. Marken omvandlas till park och ger framtida möjligheter för nybyggnation av arbetsplatser, villor eller dylikt. Fem andra hus i Björksätra (110 lgh) förbereds för eventuell försäljning till norskt fritidsföretag. Dessutom har Sandvikenhus planerat att riva två av de lägre husen (81 lgh) i Norrsätra. De lägre saknar hiss till skillnad mot de högre. Om antalet invånare fortsätter att minska i samma takt under åren 2006-2010 som tidigare måste Sandvikenhus avveckla ytterligare. Eventuellt kan bostäderna nyttjas för annan verksamhet. Annars planeras mer rivning i Björksätra (210 lgh) och Norrsätra (96 lgh). Utflyttning till fritidshusområden Alltfler börjar bo året runt i sina fritidshus. Sålunda vill många bygga om sina sommarstugor längs Storsjön; bland annat i Sommarhagen (ca 50 tomter) och Sörtutt (ca 50 tomter). Även husägare vid Åbyggenäs och Svartberget öster om staden (ca 60 tomter) är intresserade som året-runt-boende. Fullmäktige beslöt 2002 att stugägare runt Storsjön ska få bygga till eller nytt då det finns detaljplan och godkänd vatten- och avloppslösning. Detaljplan finns för Sommarhagen, vars förening anslutit sina vatten- och avloppsledningar till det kommunala nätet. En detaljplan för Sörtutt vann laga kraft i maj 2003. En annan detaljplan finns för nyexploatering av Sandviks f.d. växthustomt norr om Sörtutt (ca 30 bostäder). En huvudledning för kommunalt vatten och avlopp är lagd längs med Årsundavägen från reningsverket fram till Sörtutt. Föreningarna i Åbyggenäs och Svartberget har också börjat utreda sina områden. Förtätning En önskan om att få bygga sin egen bostad nära Storsjön eller i Högbo uttalas ofta. Ett alternativ tycks vara en lägenhet på gångavstånd till stadskärnan. Många frågar efter tomter där de tillåts ha häst, vilket är möjligt i Högbotrakten och väster om södra Sätragatan. i centrum Att behålla centrum som bostadsområde är en viktig princip för en levande och trygg stad. Översiktsplan för Centrum 1995 visar på en möjlig förtätning i stadskärnan med kontorslokaler och ytterligare 300 lägenheter till de 1400 befintliga (se karta sid 19) 23