Utvärdering av patienternas kunskap om Waranbehandling

Utvärdering av patienternas kunskap om Waranbehandling Afsaneh Yarahmadi ST-Allmänmedicin, Årsta vårdcentral, Uppsala Handledare: Malin André Forskningssamordnare primärvården, Specialist i allmänmedicin, docent 2015-11-16 1

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna undersökning var att med hjälp av ett frågeformulär undersöka patienternas kunskap om sin behandling med Waran. Metod: Patienternas kunskap testades anonymt med ett beprövat frågeformulär med flervalsfrågor. Studieplats: Årsta vårdcentral som är en landstingsdriven vårdcentral med ca 16000 listade patienter. Material: 50 patienter som stod på Waran och kom för PK-kontroll och dosering av Waran till Årsta vårdcentral under studietiden. Resultat: Av ca 50 enkäter som delades ut till patienterna fick vi tillbaka 32 ifyllda enkäter. Studien visade att kunskapen om läkemedelsreaktioner var bristfälliga. 59%(19/32) av patienterna visste inte att en ytterligare ny medicin kan påverka behandlingen med Waran. Bara 38%(12/32) var medvetna om det. Av de som var medvetna, var de mest nämnda medicinerna preparat som innehåller acetylsalicylsyra(47%), därefter hälsopreparat/naturläkemedel(28%) och sedan NSAID(22%). Studien visar att ca hälften av patienterna inte visste vad de ska göra om de glömmer att ta medicinen i tid. En stor del av patienterna inte var medvetna om hur länge de ska fortsätta med sin Waranbehandling. Bara 22% (7/32) av patienterna visste hur länge de behöver fortsätta att ta Waran. Slutsats: Studien visar att patienterna har kunskapsbrister om sin behandling med Waran i vissa viktiga område. Speciellt saknades tillräcklig information om behandlingslängden och interaktioner med andra läkemedel och hälsopreparat samt vad de ska göra om de glömmer att ta medicinen i tid. Däremot var patienternas kunskap om påverkan av kosten och alkohol på behandling med Waran bättre. Dålig kunskap om Waran är en patientsäkerhetrisk. Därför måste vårdcentralen utveckla goda och säkra rutiner för uppföljning av information så att patienternas kunskap säkras. Det kan vara nyttigt att läkare, sjuksköterskor, lab personal och apotekare hjälps åt i utbildningen av patienter för att informationen skall bli så komplett som möjligt. 2

Utvärdering av patienternas kunskap om waranbehandling Inledning: Waran är bland de mest förskrivna av potentiellt farligaste klasserna av läkemedel (1). Waran är det vanligaste förekommande handelsnamnet för substansen warfarin i Sverige. Uppskattningsvis behandlas omkring 150,000 patienter i Sverige med Waran, men enligt Socialstyrelsen finns det patientgrupper som är underbehandlade (2). Genom sin påverkan på vitamin K hämmar Waran bildning av koagulationsfaktorer. Waran verkar genom att blockera de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna i levern. Verkningsmekanismen sker bland annat genom att hämma bildningen av Faktor II, VII, IX samt X. På så sätt blir blodet mer tunnflytande och risken att drabbas av blodproppar minskar. Man får medicinen som förebyggande behandling om man har ökad risk för att få blodproppar. Den bäst studerade indikationen, och den som samtidigt ökar mest, är primär profylax vid förmaksflimmer, som utgör ca 60 procent av behandlingarna (3). Waran är en potentiellt farlig medicin. Det terapeutiska intervallet är smalt och komplikationer såsom livshotande blödningar och retrombos, kan uppstå om patienterna inte får rätt dos av medicinen. Många patienter behandlas med Waran under långa perioder. Waran toppar varje år listan i Sverige för rapporterade allvarliga biverkningar som främst består av hjärnblödningar (4). Waran står för uppskattningsvis 17,3% av alla de läkemedelsrelaterade biverkningar som ses på akutmottagningar hos äldre (5). För många hög-riskmediciner som waran finns det en stark koppling mellan patienternas kunskap om medicinering och en säker användning (6). Effekten av Waran kan negativt påverkas av många olika faktorer, bland annat patienternas samtidiga läkemedelsbehandling, förändring i diet eller alkoholintag och en del fysiska sjukdomar (7). Tidigare forskning visar att patienternas allmänna förståelse för indikationer och potentiella komplikationer vid behandling med Waran i allmänhet är ganska dåliga (6,8,9). En kanadensisk studie visade att 61% av patienterna som stod på Waran hade bristande kunskap om sin behandling (10). Patienternas bristande information om vad man ska göra ifall blödning inträffar och vilka mediciner som 3

interagerar med Waran, är en risk för allvarliga konsekvenser (8). Dålig kontroll av antikoagulationsbehandling har visat sig leda till ökad sjuklighet och dödlighet, såsom ökad risk för tromboemboliska komplikationer hos patienten, längre sjukhusvistelser och ökade sjukhuskostnader (11,12). Det är därför viktigt att patienterna är informerade och känner till riskerna med Waranbehandling för att användningen av medicinen ska vara säker. I Sverige används checklistan i Auricula för att ge information till patienterna vid nystart av Waran-behandling. Auricula är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med förmaksflimmer och antikoagulation. Den här checklistan ska användas av vårdpersonalen för rådgivning till patienter som ska börja behandling med waran för en säker användning av medicinen. Syfte: Syftet med denna undersökning var att med hjälp av ett frågeformulär undersöka patienternas kunskap om sin behandling med Waran. Frågeställning: Vilken kunskap har patienter som står på Waran om sin behandling? Material och Metod: Studieplatsen var Årsta vårdcentral som är en landstingsdriven vårdcentral med ca 16000 listade patienter. Sammanlagt ca 200 patienter kontrollerar regelbundet sitt PK-värde på Årsta vårdcentral. Varje vecka kommer ca 40-50 patienter som står på Waran för PK-kontroll. Vi delade 50 enkäter till patienterna för att fylla i de och lämna tillbaka till lab personal. Inklusionskriterier: Patienter över 18 år som stod på Waran och kom för PK-kontroll under studietiden och där dosering av medicinen sköttes av Årsta vårdcentral tillfrågades om samtycke till deltagande i studie. 4

Exklusionskriterier: Patienten exkluderades från deltagande om han/hon var <18 år gammal, var oförmögen att läsa svenska samt icke-korrekt ifyllda enkäter. Frågeformulär: Patienterna fick ett frågeformulär som innehåller 13 viktiga frågor som patienterna förväntas att veta om sin behandling (bilga1). Frågorna baserades på checklistan som finns i Auricula för nystart av Waran-behandling. Patienternas kunskap testades anonymt med ett beprövat frågeformulär med flervalsfrågor. Patienterna ombads att kryssa i sant, falskt eller vet inte alternativen. Minst 30 besvarade enkäter behövdes då lämnade vi ut 50 stycken till konsekutiva patienter som sökte Årsta vårdcentral för PK-kontrol under vår studietid. Laboratoriepersonalen förklarade syftet med studien till patienten, som ombads att fylla i enkäten i väntan på provsvaret. Etiska överväganden: Patienterna lämnade samtycke till deltagande efter att de fått muntlig och skriftlig information om studien. Patienterna informerades om vilka som kommer att få tillgång till materialet. Alla enkäter fylldes i anonymt och lämnades tillbaka i stängt kuvert. Studien var godkänd av vårdcentralchef och primärvårdsledare. Resultat: Av ca 50 enkäter som delades ut till patienterna fick vi tillbaka 32 ifyllda enkäter. En del av patienterna kunde inte fylla i blanketter till exempel på grund av att de inte hade glasögon med sig. 56%(18 av 32) av patienterna svarade inte på frågan om ålder. Medelålder av patienterna som svarade var 73 år. 52% (15/32) av de som svarade på frågan om kön var män och 28% (8/32) var kvinnor och 20% (6/32) svarade inte på frågan. Nästan alla patienter visste varför de stod på behandling med Waran. Den vanligaste orsaken var förmaksflimmer (66%), därefter DVT (19%) (Diagram1). 5

Diagram 1: Antal patienter som svarat på indikation för Waranbehandling (N=32) De flesta patienter stod på Waran sedan mer än 6 månader(78%). Bara 22% (7/32) av patienterna visste hur länge de behöver fortsätta att ta Waran och de var patienterna som har förmaksflimmer. De andra patienterna som står på Waran förutom de som har förmaksflimmer visste inte alls hur länge behöver de fortsätta att ta Waran. Alla patienter visste att blodet levrar sig sämre eller blir tunnare med Waranbehandling. 63% visste att grönsaker kan påverka Waranbehandlingen och 25% visste inte och 12% svarade inte på frågan. 69% visste att små portioner grönsaker flera gånger i veckan är acceptabelt. 59% (19/32) av patienterna visste inte att en ytterligare ny medicin kan påverka behandlingen med Waran. Bara 38% (12/32) var medvetna om det. Av de som var medvetna, var de mest nämnda medicinerna preparat som innehåller acetylsalicylsyra (47%), därefter hälsopreparat/naturläkemedel (28%) och sedan NSAID (22%) (Diagram2). 6

Diagram 2: Antal patienter som svarat på frågan: Kan läkemedlet påverka Waranbehandlingen? (N=32) Diagram 3 visar hur man svarat på frågan om alkohol. 59% (19/32) svarade rätt på frågan om alkohol, nämligen att det inte innebär någon fara att dricka ett glas vin till maten eller att vara med och skåla vid enstaka tillfällen. Resten visste inte det. 19% (6/32) tyckte att alkohol bör undvikas helt och hållet. 16% (5/32) svarade inte på frågan (Diagram 3). 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Ej svar Påverkar inte Bör undvikas Ökar risk förenstaka glas bldöning går bra Serie1 Diagram 3: Antal patienter som besvarat frågan om hur alkohol påverkar Waranbehandling (ett eller flera alternativ) N=32 7

De flesta patienterna visste att en biverkning av Waran kan vara att man får blåmärken lättare (81%). 66% var medvetna om att blödning vid sår förlängs och 41% visste att man lättare kan blöda näsblod (Diagram 4). Diagram 4: Antal patienter som svarat på frågan: Vilka biverkningar kan man få av för mycket Waran (ett eller flera alternativ)? (N=32) De mest nämnda biverkningar för Waran var att det är lättare att få blåmärken och att blödning vid sår förlängs. Angående frågan om vad man gör när glömmer bort ta medicinen visste 41% (13/32) av patienterna vad de ska göra och lika många visste inte det. 19% (6/32) svarade inte på frågan. De flesta patienter visste att de ska kontakta sjukvården akut om de får en oväntad blödning (66%) eller en blödning som inte slutar (69%). Färre var medvetna att de ska kontakta sjukvården akut vid kraftigt slag mot huvud och buk (31%) eller vid blåmärke utan anledning (ömt och varmt) 28% (Diagram 5). 8

Diagram 5 : Antal patienter som besvarat ett eller flera av alternativen för när ska man kontakta sjukvården akut? (N=32) De flesta patienter 75% (24/32) var medvetna om att man alltid ska bära Waran-brickan. Resten trodde att man får ta av sig när man går och duschar eller på badhuset och när man går och lägger sig. Diskussion: Studien visar att patienterna har kunskapsbrister om sin behandling med Waran inom några viktiga område. Speciellt saknades tillräcklig information om behandlingslängden, interaktioner med andra läkemedel och hälsopreparat samt vad de ska göra om de glömmer att ta medicinen i tid. Däremot var patienternas kunskap om påverkan av kosten och alkohol på behandling med Waran bättre. Metoddiskussion: Avsikten med denna studie var att utvärdera patienternas kunskap om sin behandling med Waran. Utvärdering av kunskap är alltid svår. Ett frågeformulär innehåller ett begränsat antal frågor och även svarsalternativ. Vi var tvungna att välja informationen i några område som verkade vara viktigare. Vi valde att ha med 13 frågor i enkäten som skulle delas till patienterna. Om patienter med egna ord beskrev hur de uppfattat den information som givits dem hade vi kanske fått en djupare förståelse av patienternas totala kunskap. 9

Av 50 utdelade enkäter till patienter som sökte mottagningen för PK-kontroll under studietiden på 2 veckor fick vi tillbaka 32 ifyllda. Det var en del av patienterna som inte kunde fylla i enkäten på grund av problem med synen och att de inte hade glasögon med sig. Med tanke på att vi visste att vår deltagargrupp är äldre patienter kanske vi kunde skaffa några glasögon för att låna ut till patienterna som behövde. Det stora bortfallet betyder att det är svårt att generalisera resultatet till alla våra patienter som står på Waran. Vår studie var också begränsad på grund av ett lågt antal patienter som deltog i studie. Det var en stor del av patienterna som inte svarade på de sista frågorna om ålder och kön. Det kanske beror på att det var många frågor som patienterna skulle svara eller patienterna klarade inte svara på alla frågorna pga. trötthet eller synsvårighet. De patienterna som kommer för PK- kontroller till vårdcentralen är vanligtvis de som sköter sina mediciner bra och kanske en större del av patienterna med informationsbrist inte var med i studien. Det här är också en anledning att vi inte kan generalisera svaret av det här studie till alla patienter som står på Waran på Årsta. Diskussion: Den här studien visar att patienterna inte har tillräckligt med information om sin behandling med Waran i vissa viktiga område och behovet av information är stort. Studien visade också att alla patienter var medvetna om varför de står på Waran, men det var intressant att en stor del av patienterna inte var medvetna om hur länge de ska fortsätta med sin Waranbehandling. Ingen av de patienterna som stod på Waran förutom de som har förmaksflimmer visste hur länge de behöver fortsätta att ta Waran. Det visar att behovet av information om behandlingslängden är också stort då välinformerade patienter tar ett större ansvar för sin behandling. Vid insättningstillfället behöver patienten få information om både anledningen till varför Waran bör användas och hur länge patienten behöver ta Waran. I det här studie undersökte vi vilken kunskap patienterna har om läkemedelsinteraktioner och kom fram till att behovet av information i det här området är stort. Bara 38% av patienterna visste att en ytterligare ny medicin kan påverka behandlingen med Waran. I en annan studie var 66% av 10

patienterna medvetna om det (14). Det finns också brist på kunskap om effekten av NSAID på Waranbehandling. Bara 22% av patienterna visste om interaktionen mellan NSAID och Waran och ungefär hälften av patienterna var medvetna om interaktionen mellan acetylsalicylsyra och Waran. Okunskapen är stor även angående hälsokostpreparatens betydelse. 28% av patienterna var medvetna om effekten av hälsokostpreparat på sin behandling. Hälsokostpreparat kan både öka och minska effekten av läkemedlet. Här eftersträvas god patientutbildning då hälsokostpreparat har blivit populära under senare år. Det är viktigt att patienterna blir medvetna om att olika läkemedel och hälsopreparat kan interagera med Waran även om de är receptfria. En komplett information om läkemedelsinteraktioner kan vara svår att uppnå då ofta nya preparat kommer ut på marknaden och att det finns synonyma preparat. En bra grundregel är att förutsätta att alla slags läkemedel och naturläkemedel kan interagera med Waran och patienterna ska uppmanas att ta kontakt med mottagningen som sköter deras Waranbehandling om de vill börja med en ny medicin eller hälsopreparat. Vid osäkerhet om innehållande substansen kan man ofta lösa den med tätare kontroller av PK i början. Resultatet av denna studie påvisade att de flesta av patienterna hade bra information om hur mycket grönsaker man får äta när man behandlas med Waran. 59% av patienterna visste om hur mycket man får dricka alkohol när man står på Waranbehandling. De flesta av resten trodde att alkohol bör undvikas helt och hållet. Det verkar att patienterna har ganska god information i frågan om alkohol men kan förbättras. I tidigare studier visste inte hälften av patienterna hur mycket alkohol som var tillåtet att förtära och många förnekade att det påverkar behandlingen (14,15). Studien visar att ca hälften av patienterna inte visste vad de ska göra om de glömmer att ta medicinen i tid. Här finns stor behov av information. Angående kunskap när man behöver söka akut det var få som visste att man ska göra det om man får kraftig slag mot huvud eller buk. Kanske behovs mer information även till vårdpersonal om det här. 11

Implikationer- vad betyder resultatet för information på vårdcentralen: Patienter behöver mer information om läkemedelsinteraktioner, risker för biverkningar och komplikationer som kan uppstå. Information behövs också om vad som bör göras vid missad dos. Insättning av Waran sker ofta på sjukhus i den akuta sjukdomssituationen då patienter är utsatta för en hög psykisk stress och det kan vara svårt att uppfatta informationen som ges. Att patientens information följs upp efter en tid är också ett sätt att kvalitetssäkra behandlingen. Informationen kan sannolikt behöva upprepas med jämna mellanrum till patienter så att den inte glöms bort. Varje klinik som vårdar Waranpatienter bör utveckla goda och säkra rutiner för uppföljning av information så att patienternas kunskap säkras. Det kan vara nyttigt att läkare, sjuksköterskor, Lab personal och apotekare hjälps åt i utbildningen av patienter för att informationen skall bli så komplett som möjligt. Ett praktisk sätt skulle kunna vara att man använder provtagning stunden för att fråga och informera patienterna om de viktigaste område där kunskapen var bristfällig. Till de äldre patienterna kan det behövas mer tid till att ge information då de kan ha svårare att ta till sig och förstå information. Å andra sidan riskerna för komplikationer och biverkningar är större hos de äldre patienterna och därför behöver många patienter extra hjälp med patientinformation. De som lämnade tillbaka ifyllda enkäter i vår studie alla var svensktalande men kanske en del av de patienter som inte lämnade tillbaka enkäterna hade språksvårigheter. Det blir kanske svårare för sjukvårdspersonal att informera patienter som har stora svårigheter med språket. I så fall kan man ta ställning till ett informationstillfälle med hjälp av tolk. En hjälp kan vara att använda läkemedelsinformationen som finns på 15 olika språk utöver svenska på Nycomeds hemsida. Slutligen efterfrågas fler studier för att kunna utveckla och förbättra patientinformationenen. 12

Referenser: 1. Budnitz DS, Lovegrove MC, Shehab N, Richards CL. Emergency hospitalizations for adverse drug events in older Americans. N Engl J Med 2011;365:2002-12 2. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 - Socialstyrelsen 3. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutstöd för perioteringar. 4. Läkemedelsverkets inrapporterade biverkningar från sjukvård och allmänhet, 2012 5. Budnitz, D. S., & Layde, P. M. (2007). Outpatient drug safety: New steps in an old direction. Pharmacoepidemiology and Drug Safety, 16(2), 160 165. doi: 10.1002/pds.1242 6. Tang EO, Lai CS, Lee KK, Wong RS, Cheng G, Chan, T.(2003). Relationship between patients warfarin knowledge and anticoagulation control. The Annals of Pharmacotherapy, 37:34-39. 7. Standing Advisory Committee for Haematology of the Royal College of Pathologists. Drug interaction with coumarin derivative anticoagulants. BMJ 1982;285:274. 8. Warfarin anticoagulation: a survey of patients' knowledge of their treatment. Moran SM, Fitzgerald N, Pope M, Madden M, Vaughan CJ.25 June 2011 9. Jank S, Bertsche T, Herzog W, Haefeli WE.2008, Patient knowledge on oral anticoagulants: results of a questionnaire survey in Germany and comparison with the literature. 13

10. Hu A, Chow CM, Dao D, Errett L, Keith Ml (2006) Factors influencing patient knowledge of warfarin therapy after mechanical heart valve replacement. J Cardiovasc Nurs 21(3):169 175 11. Jones M, McEwan P, Morgan CL: Evaluation of the pattern of treatment, level of anticoagulation control, and outcome of treatment with warfarin in patients with non-valvar atrial fibrillation: a record linkage study in a large British population. 2005, 91:472-477. 12. Baglin TP, Keeling DM, Watson HG. Guidelines on oral anticoagulation: third edition. Br J Haematol. 1998;101:374 87. 13. Colwell N, O'Neill T, Tyrell J. Robinson K, Clarke R, Graham I. An evaluation of an anticoagulant clinic. Irish Med 1990;83:94-7. 14.Taylor, F. C., Ramsay, M. E., Tan, G., Gabbay, J., & Cohen, H. (1994). Evaluation of patients knowledge about anticoagulant treatment. [Electronic version]. Quality of Health Care, 3, 79-85 15. Lip, G. Y. H., Agnelli, G., Thach, A. A., Knight, E., Rost, D., & Tangelder, M. J. D. (2007). Oral anticoagulation in atrial fibrillation: A pan-european patient survey [Electronic version]. European Journal of Internal Medicine, 18, 202-208. 14

Bilaga1, Patienternas frågeformulär: Vad känner du till om din Waranbehandling en studie på Årsta vårdcentral? Vi på Årsta vårdcentral vill utveckla en säker vård för patienter som står på Waran-behandling. Det är mycket viktigt att patienterna som står på Waran-behandling ha bra kunskap om sin behandling. I den här blanketten kommer vi att samla uppgifter om dig, såsom födelsedatum, kön och informationen som du har om din behandling med Waran. Blanketten fylls i anonymt och lämnas tillbaka till ansvarig Lab personal i ett stängt kuvert. Ingen obehörig kommer att få tillgång till dina data. De insamlade uppgifterna kommer att analyseras av Dr. Afsaneh Yarahmadi som är ST-läkare på Årsta vårdcentral. Resultaten kan komma att användas för utveckling av patientsäkerhet. 1. Sedan starten av din Waranbehandling, hur bedömer du din allmänna hälsa: a) Förbättrad b) Försämrad c) Oförändrad 2. Hur länge sedan började din nuvarande Waranbehandling? a) Mindre än en månad b) Mellan 1-3 månader c) Mellan 3-6 månader d) Mer än 6 månader e) Kommer inte ihåg Om mer än 6 månader, ange hur länge... 3. Vilket av följande är skäl för din nuvarande Waranbehandling? (kryssa Ja, Nej eller Inte säker för varje sjukdomstillstånd) Ja Nej Inte säker a) Blodpropp i benet (djupventrombos) b) Blodpropp i lungan (lungemboli) c) Förmaksflimmer d) Hjärtoperation e) Stroke Något annat?... 4. Vet du hur Waran fungerar? a) Blodet blir tunnare b) Blodet blir tjockare c) Blodet levrar sig sämre 15

5. Hur länge behöver du ta Waran?... 6. Kan vitamin K- innehållande grönsaker påverka Waranbehandlingen? a) Ja b) Nej c) Vet inte 7. I så fall ska man äta grönsaker? a) Ja, stora portioner enstaka gånger i veckan b) Ja, små portioner flera gånger i veckan c) Man kan äta obegränsade mängder grönsaker d) Man ska undvika eller helt sluta äta grönsaker 8. Kan en ytterligare ny medicin eller något annat preparat påverka din Waranbehandling? a) Ja b) Nej c) Vet inte 9. Vilka läkemedel kan påverka Waranbehandlingen? Vänligen bli inte orolig, en del av de läkemedel som anges nedan bör inte undvikas. (Kryssa Sant, Falskt, eller Vet inte alternativen för varje objekt) a) Preparat som innehåller acetylsalicylsyra Sant Falsk Vet inte (ex.aspirin, Albyl, Bamyl, Magnecyl, Treo) b) Alvedon, Panodil eller Pamol (mindre än 4 tabletter 500mg/dag) a) Sömnmedel och lugnande medel b) Antibiotika (såsom Penicillin och Sulfa) c) Läkemedel mot sockersjuka d) Läkemedel mot höga blodfetter e) Hälsokostpreparat/naturläkemedel (ex. Johannesört) e) NSAID (ex. Voltaren, Diklofenak, Ipren, Ibumetin) 16

10. Påverkas Waranbehandling av att man dricker alkohol? a) Alkohol påverkar inte Waranbehandlingen b) Alkohol bör undvikas helt och hållet c) Regelbunden alkoholförtäring medför ökad risk för blödning d) Att dricka ett glas vin till maten eller att vara med och skåla vid enstaka tillfällen innebär ingen fara 11. Vilket av följande alternativ skulle kunna vara möjliga biverkningar av att ta för mycket Waran? Vänligen bli inte orolig, några av alternativen är fel (Kryssa Sant, Falskt, eller Vet ej alternativen för varje objekt) Sant Falskt Vet ej a) Att få lättare blåmärken b) Fördröjning att stoppa blödning vid sår c) Blöda näsblod (mest när man petar i näsan) d) Att få blodproppar e) Att få ont i magen 12. Waran tabletterna ska tas på kvällen varje dag (dvs. efter vårdcentralens öppettider för eventuella dosjusteringar). Vad gör du om du glömmer att ta medicinen i tid? a) Inom 12 timmar tar jag bortglömda dosen när jag kommer på det. Sedan tar jag nästa dos vid nästa ordinarie tillfälle. Efter 12 timmar tar jag kontakt med min ordinarie mottagning för hjälp med råd angående dosering. b) Har jag glömt så hoppar jag över dagens dos 13. När ska man, som Waranbehandlad, kontakta sjukvården akut? a) När man får en oväntad blödning (t ex näsblod, blödningar från mage, tarm, urinvägarna eller underlivet) b) när man får en blödning som inte slutar c) Om man får ett kraftigt slag mot huvudet eller buk d) När man får blåmärke utan anledning (ömt och varmt) e) Det kan vänta alltid tills dagen efter när vårdcentralen öppnas 17

14. När ska man bära Waran-brickan? a) Alltid b) Tar av mig när jag går och duschar eller är på badhuset c) Tar av mig när jag går och lägger mig Patientuppgifter: a) Har du fyllt i enkäten: Själv Med hjälp av någon annan Om någon annan, förklara: i) Din relation till patienten:. ii) Anledningen att hjälp behövs:. Om du har fyllt i blanketten för patienten var snäll och svara på följande frågor om patienten: b) Är du (patienten): Man Kvinna c) Hur gammal är du (patienten)? d) Vilket språk talar du (patienten) hemma? Svenska Annat (vänligen specificera) Tack så mycket för att du tog dig tid att fylla i denna enkät Du får också en liten broschyr när du lämnar kuvertet till labpersonal för att läsa hemma för att få mer information om din Waranbehandling. Dr. Afsaneh Yarahmadi ST-allmänmedicin/ Årsta vårdcentral 18