Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion komplettering med magasinsvolym till tidigare rapport dateradd 2014 10 27 Tematiska höjdkartor är framtagna med dataa från laserscanning. Innehåll 1. Avvattning från planområdet till t dikningsföretaget. 1.1 Allmänt om VA huvudmannens ansvar.. 1.2 Samspelet mellan avrinning från f exploaterad mark och oexploaterad mark.. 1.3 Klimatförändringen.. 1.4 Avrinning från planområdet 1.5 Dimensionering av fördröjningsmagasin 1.6 Höjning av planområdet lägsta del och sektion genom magasin. 1.7 Överskottsmassor.. 1.8 Referenser.. sidan 2 2 2 5 5 5 7 8 8
1. Avvattning från planområdet till dikningsföretaget 1.1 Allmänt om VA-huvudmannens ansvar Det är markägaren som ansvarar för att avvattna fastigheten så att negativa konsekvenser inte uppkommer för andra fastigheter. VA huvudmannen ansvarar för att leda bort dagvatten i ett system som dimensioneras enligt Svenskt vattens anvisningar. VA huvudmannen har inte ansvar för att höjdsätta allmän platsmarkplanera och planera in översvämningsytor och sekundära avrinningsvägar. I den aktuella planen är det fastighetsägaren som ska anlägga anläggningarna för fördröjning och utreda konsekvenser av högre flöden än vad avvattningen dimensioneras för. 1.2 Samspelet mellan avrinning från exploaterad mark och oexploaterad mark Vid hårgörning av mark ökar avrinningen och därför måste dagvattenflödet fördröjas och utjämnas. Det är även ett problem att mängden dagvatten ökar och att det bildas mindre grundvatten. Det aktuella planområdet ligger allra högst upp i avrinningsområdet och det blir då extra angeläget att kompensera den minskade grundvattenbildningen med lokala lösningar inom planområdet och att reducera mängden dagvatten. Jämför med vad som anges i remissen till dagvattenpolicy. Dimensionerande flöden för dikningsföretag är i princip aldrig större än 1,0 eller 1,5 l/s, ha. I en del fall är de så låga som 0,6 eller 0,8 l/s, ha. De vedertagna metoderna för att beräkna magasinsvolymer för dagvatten kan inte på ett tillfredsställande sätt användas när tömningsflödet är lägre än cirka 2 l/s, ha. Med ett så lågt tömningsflöde som 0,6 l/s, ha är det i princip redan planerat för att delar av avrinningsområdet ska översvämmas mycket och ofta. Detta diskuteras i avsnittet om Allerums mosse (Laröds mosse) i den tidigare rapporten, NSVA (2015). Avrinningskoefficient för ett exploateringsområde måste vara lägre än cirka 0,2 för att man ska kunna uttala sig om att avrinningen inte blir högre vid ett 10 årsregn. Detta gäller för ett tömningsflöde från dagvattenmagasin som är lägre än cirka 2 l/s, ha. Vid exploatering behöver man därför utreda vad som händer när det kommer regn med hög intensitet och redovisa vilka konsekvenser som kan uppkomma. Dessutom behöver man komplettera med ett system som bibehåller vattenbalansen. Mängden vatten som passerar genom vattendraget ska inte öka eller kunna visas ge rimliga konsekvenser. Tabell 1 visar intensiteten för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid. Beräkningarna är gjorda med de underlag som finns i Svenskt vatten publikation P104. I tabellen anges beräknad medelintensitet. Alla regn varierar dock. Intensiteten är osäker vid varaktigheter över något dygn och återkomsttider över 20 år eftersom underlagen har svagheter. Det kan till exempel finnas klimatcykler som varar några tiotals år som försvårar statistisk bearbetning. Det gäller därför att planera robust. Intensiteten är framräknade med en klimatfaktor som tar hänsyn till ökande regn på grund av klimatförändringen. Tabellen visar att man efter 7 dygn fortfarande har en medelintensitet som ligger långt över de flöden som dikningsföretag är dimensionerade för. Sid. 2 (8)
Tabell 1. Intensiteten för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid med klimatfaktor. Beräkningarna är gjorda med de underlag som finns i Svenskt vatten publikation P104. I rutan för ett regn som varar i 10 minuter och har återkomsttiden 1 gång på 2 år anges intensiteten till 161 l/s, ha. Detta är den beräknade medelintensiteten. Tid Intensitet Intensitet år 2 5 10 20 50 100 h/d min l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha l/s*ha 10 161 227 296 378 532 684 15 128 180 235 300 421 542 20 107 150 196 251 352 452 25 93 130 170 217 304 391 30 82 115 150 192 269 346 40 68 95 124 157 221 283 50 58 81 106 135 188 242 1h 60 51 71 93 118 165 212 90 38 53 69 88 123 157 2h 120 31 43 56 71 99 127 150 27 37 48 60 84 107 3h 180 23 32 42 53 73 93 4h 240 19 26 34 42 59 75 5h 300 16 22 29 36 50 63 6h 360 14 20 25 31 43 55 7h 420 13 18 22 28 38 49 8h 480 12 16 20 25 35 44 9h 540 11 15 19 23 32 40 10h 600 10 14 17 22 29 37 11h 660 10 13 16 20 27 34 12h 720 9 12 15 19 26 32 1 d 1440 6 8 10 12 16 19 2160 5 6 8 9 12 15 2 d 2880 5 6 7 8 10 12 4d 5760 4 4 5 5 7 8 6480 3 4 5 5 6 7 5d 7200 3 4 4 5 6 7 7920 3 4 4 5 6 7 6d 8640 3 4 4 5 6 6 9360 3 4 4 4 5 6 7d 10080 3 4 4 4 5 6 Sid. 3 (8)
I tabell 2 har intensiteten från tabell 1 omräknats till millimeter regn. Tabell 2. Millimeter regn för regn med olika varaktighet och olika återkomsttid med klimatfaktor. Beräkningarna är gjorda med intensiteten i tabell 1. I rutan för ett regn som varar i 10 minuter och har återkomsttiden 1 gång på 2 år anges nederbörden till 10 mm. Tid mm regn mm regn år 2 5 10 20 50 100 h/d min mm mm mm mm mm mm 10 10 14 18 23 32 41 15 11 16 21 27 38 49 20 13 18 24 30 42 54 25 14 20 25 32 46 59 30 15 21 27 35 48 62 40 16 23 30 38 53 68 50 17 24 32 40 57 73 1h 60 18 26 33 43 60 76 90 21 29 37 47 66 85 2h 120 23 31 40 51 71 91 150 24 33 43 54 75 96 3h 180 25 35 45 57 79 101 4h 240 28 38 48 61 85 108 5h 300 30 40 51 65 89 113 6h 360 31 42 54 68 93 118 7h 420 33 44 56 70 97 123 8h 480 34 46 59 73 100 127 9h 540 36 48 61 75 103 130 10h 600 37 50 63 77 106 133 11h 660 39 51 64 80 108 136 12h 720 40 53 66 82 111 139 1 d 1440 54 69 84 101 134 167 2160 66 82 99 118 153 188 2 d 2880 78 95 113 133 170 207 4d 5760 124 144 165 188 230 271 6480 135 156 178 200 244 286 5d 7200 146 167 190 213 258 301 7920 156 179 202 226 272 315 6d 8640 167 190 214 238 285 329 9360 178 202 226 251 299 343 7d 10080 189 213 238 263 312 357 Avrinning från naturmark och åkermark kan bli mycket högre än vad dikningsföretagen är dimensionerade för. Det är därför som stora områden kan översvämmas under en till två veckor med en del års mellanrum. Den markägare som får sin mark översvämmad får då tåla detta som något naturligt. I dessa fall är bidraget från exploaterade områden ofta bara en liten del av hela den volym som finns i en översvämning. Fördröjningsmagasin för avrinningen av dagvatten från exploaterade områden innebär att avrinningen från lantgårdar, hus, gårdsplaner och vägar som ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för avlopp ofta får en större betydelse än avrinningen från det exploaterade området. Förhållandet mellan avrinning från exploaterad mark och oexploaterad mark är som beskrivits komplicerad. Det därför viktigt att utreda hur en exploatering påverkar avrinningsförhållandena. Man behöver bland annat utreda hur avvattningen sker från mark som inte är exploaterad och hur avrinningen sker från den mark som exploateras. Det ska vara en dialog med markägaren (exploatören), dikningsföretag och markägare. Det kan vara så att det avleds mer vatten från den marken som ska exploateras än vad dikningsföretaget är dimensionerat för redan innan exploateringen. Detta är dock inget man kan förut Sid. 4 (8)
sätta utan att ha gjort en utredning av förhållanden utanför planområdet. I en del fall kan ytor som exploateras skapar nya problem eller ökar på översvämningen på de ytor som översvämmas. Generellt gäller att det finns ett stort behov av att hålla kvar mer vatten i landskapet och staden så att mängderna vatten som leds bort minskar och utjämnas. Det är önskvärt att återskapa mer naturlig vatten balans med grundvattenbildning och avdunstning. Förhållanden som gäller för Allerums mosse har beskrivits i den tidigare rapporten, se NSVA (2015). 1.3 Klimatförändringen Vid många tidigare exploateringar har man inte tagit den hänsyn som behövs. Avrinningen kommer att öka från all mark och speciellt mycket från redan exploaterad mark och de områden som dränerats för lantbrukets behov. Den pågående förändringen av klimatet medför att nederbörden förväntas öka relativt mycket i framtiden. Mängden nederbörd förväntas bli större och intensiteten högre. Det blir troligtvis även längre perioder med extremt stora nederbördsmängder vilket ökar avrinningen i vattendragen. Det finns flera olika scenarier och det är svårt att förutsäga hur avrinningen kommer att utvecklas. Planeringen bör dock utgå ifrån att det kan bli värre med tanke på det låga flöden som kan avledas via berörda dikningsföretag. Men även med tanke på att nyare prognoser har en tendens att förutspå att det blir värre än vad som framförts i tidigare prognoser. SMHI har precis färdigställt en rapport som visar att nederbörden kan förväntas öka mer än vad som har kommunicerats tidigare. Rapporten blir tillgänglig de närmaste dagarna. Det finns därför all anledning att vara försiktig vid nya exploateringar. 1.4 Avrinning från planområdet Tabell 1 redovisar ytor, avrinningskoefficienter och reducerad area för planområdet. Tabell 1. Uppgifter om planområdet för dimensionering av ledning och fördröjning Total area 23 000 m 2 Hårdgjord areal 0,45 % 10 350 m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0,9 9 315 m 2 Övrig areal 0,55 % 12 650 m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0,5 6 325 m 2 Total A red 15 640 m 2 -medel 0,68 1.5 Dimensionering av fördröjningsmagasin Med hänsyn till utredningen om Allerums mosse har dimensionerande regn valts till 100 årsregn med 10 minuters varaktighet. Enligt tabell 2 innebär detta ett regn på 41 mm på 10 minuter. Tabell 2 redovisas underlaget som använts vid dimensionering av magasinsvolymen samt erhållen magasinsvolym. Tabell 2. Dimensionering av dagvattenmagasin intill diket i Allerums mosse. Planområde 23 000 m 2 Avrinningskoefficient medel 0,68 Reducerad area 15 640 m 2 Dimensionerande regn 41 mm Dimensionerande magasinsvolym 621 m 3 Sid. 5 (8)
Magasin anläggs gemensamt för Allerum 1:32 och södra delen av Kungshult 8:8. Det är även aktuellt med en exploatering strax söder om föreslaget magasin vid diket i Allerums mosse. Även fördröjningen för denna exploatering skulle kunna samordnas med fördröjningen för Allerum 1:32 och Kungshult 8:8. Magasinet för södra delen av Kungshult 8:8 har beräknats till 407 m 3. Totalt blir det 1028 m 3. Figur 1 visar föreslagen dagvattenlösning med föreslagna lägen för fördröjningsmagasin. Utgångspunkten är att en damm anläggs strax söder om planområdet och en damm anläggs där det öppna diket i Allerums mosse börjar. Det skulle kunna vara en mer tilltalande och mer kostnadseffektiv lösning att anlägga den västra dammen som en direkt utvidgning av diket. Denna lösning kräver dock en acceptans hos dikningsföretaget och länsstyrelsen och det krävs en anmälan till länsstyrelsen. Mellan dammarna anläggs en dagvattenledning. Denna ledning kan även komma att ta emot dagvatten från den södra delen av planområdet Kungshult 8:8. Detta avgörs vid projekteringen. Över ledningen eller på annan lämplig plats anläggs en sekundär avrinningsväg, se figur 2. Vid projekteringen avgörs om det ska dras en enkel markväg fram till dammen vid diket. Ett alternativ kan vara att göra dammen tillgänglig via fastigheten söder om diket som är aktuell för exploatering. Figur 1. Figuren visar föreslagen dagvattenlösning med föreslagna lägen för magasin. Figur 2. Figuren visar en ledning kombinerad med en sekundär avrinningsväg. Sid. 6 (8)
1.6 Höjning av planområdet lägsta del och sektion genom magasin Planområdets lägsta del behöver höjas för att få en säkerhetsmarginal till höga vattennivåer i Allerumsmosse, för att kunna avvattna fastigheterna och för att kunna dränera husgrunderna. Projekteringen får visa om det behövs en separat ledning för dräneringen av de byggnader som ligger lägst. Det kan även behövas dräneringsstråk inom fastigheter om fastigheter hamnar lägre än gatans nivå, se NSVA (2015). Figur 3 visar principerna för hur det lägsta området behöver höjas. Den röda linjen i figur 4 visar hur sektionen dragits. Ungefärligt läge för hur dagvattenledningen anläggs fram till första dammen visas med dubbel blå linje och principen för den första dammen visas (för exakta läget hänvisas till figur 1). Normalvattenytan och högvattenytan visas med ljusblå linjer. Längst till höger visas befintligt dike som höjdmässigt i princip sammanfaller med ny fördröjningsmagasinet damm intill diket. Fördröjningsmagasinet är ett torrt magasin och regleringen diskuteras i projekteringen. Figur 3. Figuren visar ungefär hur mycket som planområdet behöver höjas (röd linje) jämfört med befintlig markyta (grön linje). Ungefärligt läge för hur dagvattenledningen anläggs fram till första dammen visas med dubbel blå linje och principen för den första dammen visas (för exakta läget hänvisas till figur 1). Normalvattenytan och högvattenytan visas med ljusblå linjer. Längst till höger visas befintligt dike. Figur 4. Figuren visar hur sektionen dragits i figur 3. Sid. 7 (8)
1.7 Överskottsmassor Massorna från schaktning av dagvattendammarna ska hanteras på lämpligt sett och det kan krävas utrymme för detta. En del av massorna kan eventuellt användas för att höja de lågt belägna delarna av planområdet. En dela av massorna kan eventuellt användas för att höja marken så att det vatten som pumpas bort från dikets östra del till dikets västra del inte kan rinna tillbaka, se NSVA (2015). För övrigt ska massorna läggas på en högre nivå än den högsta nivå som vattennivån kan stiga till. 1.8 Referenser NSVA (2015). Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion. Sid. 8 (8)