Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 17 september 2008, kl. 10.00-12.10 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Våge Rockmyr, repr för Boda PRO Christina Zachrisson, repr för SPF Kilsbygden Lars Nylén, repr för kommunstyrelsen Anne-Marie Johansson, repr för Frykeruds PRO Gösta Engholm, ers för Kils PRO Övriga deltagare Anki Ohlsson, sekr Eva Eriksson, närsjukvårdschef på landstinget i Värmland Utses att justera Anne-Marie Johansson Justeringens plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 24 september 2008 Underskrifter Sekreterare... Anki Ohlsson Paragrafer 17-25 Ordförande... Lars-Erik Ståhl Justerande... Anne-Marie Johansson
17 Inledning Ordförande hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. 18 Val av justerande Anne-Marie Johansson, repr för Frykeruds PRO, utses att justera dagens protokoll. 19 Information av närsjukvårdschef Eva Eriksson Efter önskemål från Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO, har närsjukvårdschef Eva Eriksson bjudits in till dagens sammanträde. Närsjukvårdschefen har av rådets ordförande fått i uppdrag att informera om närsjukvård och samarbetet/samverkan mellan kommuner och landsting. I dagsläget finns det i länet fem närsjukvårdchefer som arbetar med samarbetsfrågor mellan kommuner och landsting. Grunden till funktionen är att akutsjukhusen i Säffle och Kristinehamn avvecklades år 2001 och strukturen försvann. Närsjukvård handlar om att vård som patienten behöver ofta ska finnas nära. Närsjukvård utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna beroende på behov och tidigare erfarenheter. Fokus läggs på den enskildes behov av närhet till sjukvård, grundad på hög kunskap och kompetens, oavsett var i vårdkedjan vården utförs. Närsjukvårdens tre delar: 1. Den primära sjukvården (familjeläkarvård och vård i boendet) 2. Den specialiserade närsjukvården (specialistvård som inte kräver det fullt utrustade sjukhuset) 3. Samverkansvården (omfattar de personer som idag behöver hälso och sjukvård i boendet och som dessutom har ett varaktigt behov av läkarinsatser) Aspekter på närsjukvård: Tillgänglighet (rätt kompetens inom rimlig tid) Kontinuitet (möta samma personer och en enhetlighet i vårdens innehåll) Helhetssyn (mötas av kompetens som sätts i ett sammanhang) Trygghet (möta rätt kompetens, bli sedd och känna tillit)
Vårdcentralen i Kil har i dagsläget 5,5 av 7,0 läkartjänster tillsatta vilket sett ur ett Värmlandsperspektiv är ganska bra. Sammanlagt jobbar 35 personer på vårdcentralen i Kil. Riksdagen förväntas i december 2008 fatta beslut om LOV, Lagen om valfrihetssystem. Denna lag kommer då att träda i kraft i april 2009 och alla landsting måste senast den 31 december 2009 ha genomfört detta. LOV innebär att om en privat vårdgivare vill etablera sig på marknaden så ska denna bedömas efter vissa kriterier som varje landsting har beslutat om. Uppfyller vårdgivaren de kriterier som landstinget har fastställt så blir denne ackrediterad, vilket innebär att han får tillstånd att bedriva verksamhet. Landstinget i Värmland har ännu inte påbörjat arbetet utan avvaktar beslutet från Riksdagen. Eva Eriksson erbjuder sig att komma tillbaka till pensionärsrådet och informera vidare när beslut är fattat. Förutom förändringarna med lagen om valfrihetssystem och alternativa akutsjukhus så kommer det att satsas mer på den vården som är nära. I Värmland finns det idag två slags team som är länsövergripande. Det ena är de palitativa teamen. Det finns fem palitativa team i Värmland och dessa består av läkare och sjuksköterskor från landstinget samt distriktssköterskor från kommunerna. De jobbar med patientgrupper som vårdas hemma och som kräver stora insatser. Det andra är rehabiliteringsteamen. Grunden är att dessa team består av sjukgymnast och arbetsterapeut och att det i de allra flesta fall dessutom finns kurator, psykolog och logoped i mer eller mindre utsträckning i teamen. Teamen jobbar för att bli starkare tillsammans och för att i framtiden bli mer knuta till vårdcentraler och därmed komma närmare patienterna. Teamen i Värmland utgår från Karlstad och kommer att finnas ute på vårdcentralerna ett stort antal dagar i veckan. Just nu jobbas det aktivt med detta i Säffle och Kristinehamn eftersom det är där de största förändringarna skett. Tankarna och modellerna kommer sedan att överföras till andra delar av länet. Det finns riktlinjer utarbetade för samverkan mellan landstingets och kommunernas hälsooch sjukvård i Värmland. När en läkare bedömt att patienten efter utskrivning från sjukhuset kommer att ha behov av insatser från kommun, primärvård och/eller psykiatri, och när den behandlande läkaren bedömer att det finns reella förutsättningar för vårdplanering, ska kallelse för samordnad vårdplanering skickas i vårdplaneringssystemet Medix. Vårdplaneringen påbörjas senast dagen efter att kallelse mottagits av kommun, primärvård och/eller psykiatri. Kallelse som mottagits före kl. 14.00 anses ha inkommit samma dag. Samtycke till vårdplanering ska inhämtas hos patienten. Välkommen till vårdplanering lämnas ifylld till patienten som en inbjudan till han/henne och/eller dennes närstående eller ställföreträdare att delta i vårdplaneringsmötet. Biståndsbedömaren i kommunen kallar till en vårdplanering.
Vårdplanering kan påbörjas med ett telefonsamtal som dokumenteras av båda parter. Formen för vårdplanering avgörs i det enskilda fallet. Kommunen och slutenvården utser var sin huvudhandläggare/vårdplaneringsansvarig. Vårdplanering ska utmynna i en vårdplan där patientens behov av sjukvårdsinsatser, inkl rehabiliteringsinsatser och socialt stöd framgår. Frågor från rådets deltagare i samband med informationen: Christina Zackrisson, repr för SPF Kilsbygden, frågar varför landstinget i Värmland ska ställa högre krav på privata aktörer än på sig själva och om landstinget i Värmland kommer att hinna med vad som behöver göras innan deadline? Eva Eriksson svarar att det ska finnas ett grundåtagande som ska vara lika för både landstinget och det privata och att landstinget i Värmland måste hinna med vad som behöver göras innan deadline. Christina funderar vidare på hur patienten ska få reda på vart han/hon kan få rehabträning? Eva svarar att det att mycket viktigt att det tas upp vid vårdplaneringen. Christina ifrågasätter hur detta verkligen fungerar. Eva svarar att landstinget kollar avvikelserapporter och jobbar för att det ska bli bättre och bättre. Varje yrkesgrupp måste ta sitt ansvar i kedjan. 88% av alla som skrivs in på sjukhus är inte kända av kommunen. Det är därför jätteviktigt att vårdplaneringen fungerar mellan landsting och kommun. Gösta Engholm, ers för Kils PRO, funderar på vad som händer kring husläkarsystemet och om det finns några måttstockar på hur mycket pengar man får disponera i olika kommuner? Eva svarar att landstingets ledningsgrupp avvaktar LOV innan ytterligare beslut tas om husläkarsystemet. När det gäller den ekonomiska biten så ska det inte märkas någon skillnad på vilken ort man bor eller om vården bedrivs av landstinget eller privat. Pengarnas fördelning ska baseras på invånarantal och ålder. Våge Rockmyr, repr för Boda PRO, frågar varför nyutbildade läkare inte söker sig till vissa ställen? Eva svarar att vi inte har utbildat så många läkare i Sverige på senare tid och att det då gäller att vara attraktiv som arbetsgivare för att locka dem till sig. Var läkarens familj bor har också en stor betydelse liksom hur attraktivt det är att bo på orten. Lars Nyhlen, repr för kommunstyrelsen, frågar vad som händer om patienten själv vägrar vårdplanering? Eva svarar att då får patienten skriva på att han/hon skrivs ut på egen risk. Christina Zackrisson ifrågasätter att detta inte håller juridiskt. Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO, påpekar att Kils kommuns gruppboenden har svårt att få en läkare som kontinuerligt kommer ut till gruppboendena. Hur ska detta egentligen fungera?
Eva svarar att varje kommun har ett avtal med landstinget om hur många timmar det ska finnas läkare på gruppboenden. Detta är en prioriterad fråga eftersom patienter på gruppboende är en grupp som är i stort behov av vård. Margaretha frågar dessutom hur ofta det händer att läkare på vårdcentraler rådfrågar och tar hjälp av varandra? Eva antar att detta beror på hur trygg läkaren är i sig själv. En trygg läkare har förmodligen lättare att be om hjälp. Eva tror också att det kan bli vanligare och vanligare utifrån att läkare blir mer specialiserade och därmed utnyttjar varandras specialkompetens. 20 Färdtjänst Efter önskemål från Våge Rockmyr, repr Boda PRO, så var kommunchef Jan-Olof Ragnarsson inbjuden till pensionärsrådets sammanträde den 15 september 2008. När detta sammanträde blev flyttat till den 17 september 2008 pga Eva Eriksson, närsjukvårdschef inte kunde komma den 15 september så kunde Jan-Olof tyvärr inte komma. Anki Ohlsson, sekreterare, har istället bjudit in Jan-Olof Ragnarsson till rådets sammanträde den 8 december 2008. Pensionärsrådets beslut att Lars-Erik Ståhl, ordförande, försöker få hit någon representant från Värmlandstrafik till sammanträdet den 8 december 2008. 21 Extra sammanträde Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO, föreslår att pensionärsrådet ska ha ett extra sammanträde i slutet av oktober, innan budgeten tas. Pensionärsrådets beslut att Lars-Erik Ståhl, ordförande, meddelar rådets sekreterare när han vidtalat berörda personer. Sekreteraren skickar då ut en kallelse. 22 Tidpunkt för pensionärsrådets möten Förslag kom om att pensionärsrådets sammanträden i fortsättningen ska börja kl. 15.00. Pensionärsrådets beslut att sammanträdet den 8 december 2008 på Sannerudshemmet börjar kl. 13.00 då detta redan är bokat men att pensionärsrådets andra sammanträden i fortsättningen ska bokas till kl. 15.00.
23 Övriga frågor Christina Zackrisson, repr för SPF Kilsbygden, tog upp fyra frågor som har bollats på pensionärsrådets sammanträden tidigare men som inte blivit åtgärdade. 1. Boendefrågan (mellan- och seniorboende) 2. Matfrågan 3. Fixartjänst 4. Färdtjänst 1. Lars-Erik Ståhl, ordförande, informerade om att boendefrågan behandlas i en grupp där socialchef Lisbeth Wiklund är sammankallande. 2. Lars-Erik informerade vidare att maten fr o m nu ska tas från Centralsjukhuset istället för som tidigare från Dafgårds. Anki Ohlsson, sekreterare, fick i uppdrag att bjuda in Kils kommuns kostchef Wibecke Ivarsson till pensionärsrådets första sammanträde år 2009. 3. Sedan september 2007 driver socialnämnden två projekt inom ramen för statliga stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Stimunlansbidragen betalas ut även under 2009, så att arbetet med projekt ska bedrivas vidare. Socialnämnden beslutade den 28 maj 2008 att driva projektet vidare genom Fixarservice och att en utvärdering ska ske under senare delen av år 2009. 4. Färdtjänstfrågan kommer att tas upp vid rådets sammanträde den 8 december 2008. 24 Skrivelser Christina Zackrisson, repr för SPF Kilsbygden, överlämnar två skrivelser till rådets sekreterare för vidarebefordran till kommunstyrelsen. Ärende: 25 1. Reglemente för pensionärsrådet i Kils kommun 2. Konsekvenser av besparingskrav Ordförande tackar för visat intresse och avslutar mötet.