Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26 Dnr 11/8
Omfattning: -talar om vad och vilka rutinen omfattar. Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet beskriver beredskapen för incidenter som berör den verksamhet som Miljönämnden i Nyköpings kommun bedriver. Det här dokumentet är ett grunddokument och ska användas som en introduktion för nyanställda och som grund vid intern revision och kvalitetssäkring av arbetet vid Miljöenheten. Grunddokumentet ska vara fastställt av Miljönämnden. Till grunddokumentet finns specifika handlingsplaner. Vilka de är framgår av grunddokumentet. Handlingsplanerna behöver inte vara fastställda av Miljönämnden. Ansvar: Ansvarig för att uppdatera grunddokumentet och handlingsplaner samt att hålla papperskopior aktuella är Miljöchef, Funktionsansvarig för miljöbalksgruppen och Chef för livsmedelsgruppen. Genomförande: Grunddokumentet ska revideras av Miljönämnden en gång per 2 år. I början av en ny mandatperiod och en gång mitt i mandatperioden. Handlingsplaner ska revideras av personalen på Miljöenheten en gång per år. Grunddokumentet är diariefört i Platina med diarienummer under miljönämndens ärenden. Handlingsplanerna förvaras elektroniskt i Platina, ärendenummer 73997, Beredskapsplan för Miljönämnden. Både grunddokumentet och handlingsplanerna finns i pappersformat i pärm märkt Beredskapsplan 2011 på arkivskåpen för livsmedel i arkivet på miljöenheten. Där finns även akutväska, utrustning för fältbesök vid miljöolyckor och Matförgiftningsmanual.
Innehållsförteckning Beredskap i Sverige... 4 Ansvar och principer för beredskap...4 Särskild händelse, stor kris, liten kris?...4 Miljönämnden och miljöenheten...5 Räddningstjänsten...5 Miljörestvärdesledare...5 Länsstyrelsen...6 Smittskydd...6 Kriskommunikation...6 Handlingsplaner och instruktioner för Miljöenheten... 7 Hälsoskydd...7 Miljöskydd...7 Livsmedel...7 Matförgiftning...7 Dricksvatten särskilda händelser...7 Otjänligt vatten...7 Elavbrott/datorhaveri...8 Bemanning, uthållig organisation...8 Kriskommunikation...8 Beslutsmallar...8 Informationstexter...8
Beredskap i Sverige Central myndighet för beredskap är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Svensk krishantering bygger på samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Varje kommun har en beredskapssamordnare. I Nyköpings kommun är det Lars Ahlgren från Sörmlandskustens räddningstjänst. Ansvar och principer för beredskap Beredskapen i Sverige är uppbyggd utifrån sektorsansvar. Det innebär att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. Geografiskt områdesansvar har kommunerna, länsstyrelserna och regeringen. Nedan presenteras de principer som gäller vid särskilda händelser. Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Likhetsprincipen - Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. Särskild händelse, stor kris, liten kris? En stor kris hotar grundläggande funktioner och värden. Ofta används begreppet extra ordinära händelser. Det är händelser som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Extra ordinära händelser kräver skyndsamma insatser av ledning och organisationer. Exempel på extra ordinära händelser är nedfall av radioaktiva ämnen, svåra störningar i försörjningssystem (el, vatten, information) och stora kemikalieutsläpp. Störningar i ordinarie verksamhet är händelser som avviker från det normala och kan innebära störningar eller risk för störningar i samhällsfunktioner men som ska hanteras inom varje enskild enhet parallellt med ordinarie verksamhet. Det kan vara matförgiftningsutbrott, kemikalieolyckor eller sjukdom bland personalen på enheten. Det finns två olika nivåer i kommunens krishanteringen. Nivå 1 Anpassad krisledningsorganisation Sammankallas när samlade åtgärder krävs på en övergripande nivå. Politisk ledning är Kommunstyrelsen presidium. Varje enskild nämnd ansvarar fortfarande för respektive ansvarsområde.
Nivå 2 Krisledningsnämnd Vid svåra samhällsstörningar kan Krisledningsnämnden ta över ansvar för andra nämnders ansvarsområden. Som enskild handläggare ska vi kontakta våra chefer (se beslutsordning) som får avgöra om en fråga ska hanteras med anpassad krisledningsorganisation eller Krisledningsnämnd Vid en krissituation kan det bli aktuellt att Miljönämndens arbetsuppgifter omprioriteras och personalen får tilldelat sig uppgifter för att hjälpa och stödja andra enheter. Miljönämnden och miljöenheten Vid särskilda händelser ska Miljönämnden fortfarande fungera som en kontrollerande myndighet och inte ta över ansvar eller drift. Precis som vanligt ska nämnden och dess personal bistå med kunskap och vara diskussionspartner när det behövs. Miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och andra lagar där nämnden enligt sitt reglemente har tillsynsansvar ska tillämpas på samma sätt vid en olycka eller annan extraordinär händelse, som i det dagliga arbetet. Vid en olycka kan det vara mer besvärligt än annars att reda ut vem som är ansvarig verksamhetsutövare. Det finns exempelvis rättsfall i högsta domstolen som kan tolkas som att det är väghållaren som ska vidta och bekosta åtgärder för att begränsa skada av utsläpp som skett på eller i närheten av en väg. Har utsläppet hamnat utanför vägområdet är ansvaret annorlunda. En fullständig beskrivning av rättsläget ingår inte i detta dokument. Information får vid behov sökas i rättsfall och handböcker på sedvanligt sätt. Mer om miljöolyckor, se handlingsplan vid Miljöolyckor. För att åtgärder för att minska följderna av ett utsläpp inte ska fördröjas (och därmed fördyras eller omöjliggöras) på grund av tvister gällande vem som står för kostnaden, har försäkringsbranschen inrättat miljörestvärdesledare. Mer om det nedan. Räddningstjänsten När det sker en särskild händelse kan Miljönämnden bli kallade av Räddningstjänsten att komma ut på plats. Det som efterfrågas är hjälp med bedömning av miljö- och hälsoeffekter. För detta behövs ofta lokal kännedom om geografiska förhållanden och infrastruktur som ledningsdragningar och vattentäkter. I det akuta skedet är det räddningstjänsten som fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas men miljöenheten har stora möjligheter att komma med synpunkter. Räddningstjänstens insatser och därmed ansvar avslutas ofta inom några timmar. Om vi genom egna observationer eller genom anmälan från någon privatperson eller företagare blir informerade om att det skett en särskild händelse kan det ofta vara lämpligt att kontakta räddningstjänsten. Det görs genom SOS-alarm eller på direktnummer. Miljörestvärdesledare Restvärdesledare är försäkringsbolagens förlängda arm. Syftet med verksamheten är att åtgärder som behöver vidtas (men som inte är räddningstjänst) ska bli utförda omgående för att hålla kostnaderna nere. Vid miljöolyckor finns det särskilda miljörestvärdesledare som kan
tillkallas. De har fullmakt att inom vissa ramar rekvirera olika resurser till exempel entreprenörer för sanering. De kan också ombesörja provtagning och utforma saneringsmål. Restvärdesledaren kan kallas ut av räddningstjänsten, försäkringsbolag eller ägare/innehavare. Miljönämnden kan påtala behov av att en miljörestvärdesledare tillkallas. Länsstyrelsen Under en kris samordnar Länsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt. Om det är nödvändigt kan länsstyrelsen begära förstärkning av resurser genom regeringen. Inom länsstyrelsen finns det en ansvarig samordnare för beredskap. Det finns två olika samordningsgrupper som sammankallas av Länsstyrelsen. Sörmlands Krisledningsråd (SKR) och Samverkansgrupp Sörmland (DSAM). SKR ska ha en bred representation med olika myndigheter, kommuner, företagsrepresentation och frivilligorganisationer. De träffas en gång per år för att delge varandra information och samordna beredskap i länet. DSAM har en snävare representation ur SKR med de organ och myndigheter som först blir berörda vid en krissituation. Uppgiften för DSAM är att vid en krissituation vara samverkande organ för länsstyrelsen. Det finns på länsstyrelsen en Vakthavande Beslutsfattare (VB) som kan nås via SOS. Smittskydd Central myndighet för smittskydd i Sverige är Socialstyrelsen. Vid alla landsting finns det smittskyddskliniker som har ansvarar för att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar. I Sörmland finns Smittskydd Sörmland på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Enligt Smittskyddslagen 6:7 skall smittskyddsläkaren skyndsamt underrätta de myndigheter eller den kommun, som ansvarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur eller objekt som sprider eller misstänks sprida smittsam sjukdom, om iakttagelser som är av betydelse för det objektinriktade smittskyddet. Med objektsburen smitta menas smitta som kan spridas till människor från objekt som till exempel livsmedel, ventilationsinstallationer eller djur. Miljönämndens uppgift är att spåra smitta och utöva tillsyn mot objektsburen smitta. Misstänker Miljönämnden att det finns risk för smittspridning kontaktas Smittskydd Sörmland för vidare diskussion och rådgivning. När det gäller smitta mellan människor sköts det av sjukvårdande instanser som vårdcentral och Smittskydd Sörmland samordnar med Miljönämnden. Kriskommunikation Det är mycket viktigt att kommunikationsinsatserna prioriteras initialt för att kunna ge snabb och korrekt information till berörda och media. Det gäller såväl vid kris som vid särskild händelse eller allvarlig desinformation. Informationshanteringen vid en kris- eller nödlägessituation måste förberedas och genomföras parallellt med övriga lednings- och operativa insatser, varför särskilda resurser avdelas enbart för detta ändamål.
Handlingsplaner och instruktioner för Miljöenheten Här presenteras de handlingsplaner och informationstexter som finns för att hantera störningar i ordinarie verksamhet för Miljönämnden. Hälsoskydd Exempel på händelser för hälsoskydd är smitta från träbadkar, idrottsanläggningar, och sällskapsdjur. Miljöskydd Papperskopior finns också i akutväskan. Exempel på miljöolyckor är olja eller diesel som läcker ut från tankbil eller cistern, utsläpp av kemikalier till land, luft eller vatten. Livsmedel Matförgiftning Matförgiftningsmanual förvaras elektroniskt i Platina med diarienummer. Utskriven i pärm märkt Beredskapsplan 2011 på arkivskåpen för livsmedel i arkivet på miljöenheten. Dricksvatten särskilda händelser Exempel på särskilda händelser är till exempel olyckor med motorfordon eller utläckande ämnen i närheten av vattentäkter. Otjänligt vatten Används för enskild vattentäkt som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 2001:30. Det är vattentäkter som försörjer 50 eller fler personer eller som tillhandahåller 10 kubikmeter eller mer per dygn.
Elavbrott/datorhaveri Bemanning, uthållig organisation Anger vad som alltid måste kunna fungera även om det inte finns någon ordinarie tjänsteman på Miljöenheten och vem som då kan fatta beslut. Beskriver också hur bemanningen ska kunna upprätthållas vid en långvarig störning i ordinarie verksamhet. Kriskommunikation Beskriver vad som är viktigt att tänka på inför olika informationsinsatser. Tar även upp förebyggande åtgärder för att motverka ryktesspridning, desinformation eller förtroendekris. Beslutsmallar Mallar som förvaras elektroniskt i ECOS. Utskriven i pärm märkt Beredskapsplan 2011 på arkivskåpen för livsmedel i arkivet på miljöenheten. Exempel på beslutsmallar som kan användas till föreläggande om att vidta åtgärder eller förbjuda något. Informationstexter Informationstexter som förvaras elektroniskt i Platina med ärendenummer 73997. Utskriven i Exempel på texter att använda för information till allmänheten.