Konsumtionens klimatpåverkan



Relevanta dokument
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Frågor för framtiden och samverkan

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Matens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

1

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision

InItIatIvet för. miljö ansvar

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Klimat, konsumtion och det goda livet

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Samtal på FAH 19 april 2013

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Christl Kampa-Ohlsson

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

Öka andelen förnybar energi

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Klimatneutrala godstransporter på väg

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Place where you are 1

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Rapport till Nacka kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

för klimatet för klimatet Stefan Löfven Åsa Romson Ibrahim Baylan Isabella Lövin Stefan Löfven, statsminister

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Indikatornamn/-rubrik

Policy Brief Nummer 2018:5

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Transkript:

Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010

Shopping en (hållbar) livsstil?

Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, mars 2010

Steg I : Vad vet vi idag? Vilka utsläpp av växthusgaser ger den svenska konsumtionen upphov till?

Livscykelperspektiv - koldioxid, metan, lustgas -från vaggan till graven oavsett var i världen de sker - fördelas ut på konsumenterna

Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e (2003) 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 24 52

Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 24 52 24 Export

Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 24 24 Export 52 43 Import 43

Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 43 Import 24 24 Export 52 43 95 Svensk konsumtion

10 ton CO 2 e per person och år

Få konsumerar i medel - stor spridning mellan svenska konsumenter Inkomst Kön Ålder Tätort, landsbygd

Offentlig Privat

Shoppa PRIVAT Äta Resa Bo

ÄTA

Äta ton CO 2 e per capita och år ÄTA 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kött Mejeri Grönsaker Frukt Bröd Fisk Drycker Sötsaker tobak kryddor fetter Restaurangbesök

Bo ton CO 2 e per capita och år Bo BO 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Investering & underhåll av boende Elström Villaolja Fjärrvärme Pellets, flis och gas Möbler Husgeråd, Trädgård köksapparater

Resa ton CO 2 e per capita och år Resa RESA 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Bensin, drivmedel Bilar Paketresor Buss, järnväg Separata flygbiljetter Separata färjebiljetter Bilkringkostnader

Shoppa ton CO 2 e per capita och år Shoppa SHOPPA 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kläder & skor Datorer, tele och TV-elektronik Skönhetsprodukter Husdjur Övriga varor Övriga tjänster

De viktigaste enskilda aktiviteterna för klimatet: Hur mycket och vilken bil vi åker Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilken typ av kött vi äter Hur långt och ofta vi flyger

Utmaningen: 10 till 2 ton per capita 2008 2050

Äta klimatsmart idag och i framtiden

Bo klimatsmart idag och i framtiden

Resa klimatsmart idag och i framtiden

Shoppa klimatsmart idag och i framtiden

Offentlig konsumtion viktig föregångare

Sammanfattning Utsläpp från svensk konsumtion, minst 25% högre per capita än om man enbart inkluderar utsläpp i Sverige 10 ton CO 2 e per capita och år Privat konsumtion 80%, offentlig 20% Fyra områden : äta, bo, resa och shoppa Halvering 5 ton till 2020 och 2 ton till 2050 Teknik- och beteendeförändringar

Steg II förutsättningar att agera klimatsmart behövs nya styrmedel (pågående arbete) Attityder Forskningsresultat Kartläggning analys av existerande styrmedel och styrmedelsluckor Förslag till nya styrmedel

Hur tänker vi svenskar? Hög beredskap att förändra, allt fler agerar Dåligt samvete förekommer Önskar mer information Egna vanor ett hinder Vill stödja föregångare bland företag Allmänhetens stora engagemang kvarstår Förväntan på åtgärder, t.ex. skatter bensin, olja och flyg Allmänheten och klimatförändringar 2009, NV-rapport 6311

Vad styr hushållens agerande på miljöområdet? (SHARP 2003-2008)

Ekonomi och moral påverkar hushållens agerande på miljöområdet Positiv syn på förmågan att bidra/påverka Rimliga uppoffringar Tydliga signaler Återkoppling Slutsater från SHARP-programmet

Gränser för vad som kan åstadkommas genom att betona individuellt ansvar Investeringar i infrastruktur som underlättar miljöanpassade val i vardagen Hushållen uttrycker moraliskt grundad vilja att göra rätt som är lika viktig som ekonomiska motiv Stor skillnad mellan kunskap och handling Styrmedel bör introduceras i paket Slutsater från SHARP-programmet

Task Force on Sustainable Lifestyles www.unpie.org/scp/marrakech Insikter: - Gemensamt språk - Olika bilder i olika världsdelar - Sociala innovationer - Mycket att lära av varandra - Utbildning unga, företagare, universitet Kontakt: Gunilla.blomquist@environment.ministry.se

Policy recommendations www.sustainable-everyday.net consider social innovation a major driver of sustainable changes; i.e. people's capabilities are at least as important as technology). promote horizontal relationships between innovative groups of people in different places and countries; i.e.: p2p is at least as important that other kinds of information flows. support the conception and development of enabling systems; i.e.: the new products and services have to be conceived to empower creative and active people. consider design schools as agents of change. i.e. capable to act in the present society, steering and supporting social innovation, feeding the social conversation on the future with vision, proposals and appropriate design tools.

Results: High-level message TF SL

Sju råd för regionalt hållbarhetsarbete Regeringsuppdrag 2007, NV-rapport 5756 Hitta egna regionala prioriteringar Pröva nya sätt för samverkan Ta vara på eldsjälarna Ta helhetsgrepp släpp stuprören Ställ miljökrav i alla viktiga beslut - följ upp Dra nytta av synergier Våga vara konkret

Tack för er uppmärksamhet eva.ahlner@naturvardsverket.se