Verksamhetsplan 2019

Verksamhetsplan 2019

OMSLAGSBILD Student och lärare under årliga övningen SOT, strategisk operativ tillämpning, som är ett scenariospel där studerande på Högre officersprogrammet och studenter på kandidatprogrammet i statsvetenskap deltar. SOT handlar om beslutsfattande under tidspress, gruppdynamik och förståelse för hur den svenska statsapparaten fungerar. Övningen har genomförts på Försvarshögskolan i snart tjugo år. Foto: Anders G Warne

3 (24) Styrdokument Rubrik FHS verksamhetsplan 2019 Klassificering Plan Ärendenummer Ö 4/2018 Beslutsfattare Rektor Dokumentansvarig C PLAN Beslutsdatum 2018-12-12 Giltighetstid 2019, verksamhetsplanen ses över och uppdateras årligen i FHS planeringsprocess. Dokument som ersätts Ö 30/2017 och 6/2016 Antal bilagor Tre bilagor: investeringsplan, miljöhandlingsplan och handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Kortare sammanfattning I FHS verksamhetsplan framkommer den utveckling och de investeringar som ledningen prioriterar att genomföra 2019. I viss mån beskrivs även utveckling och investeringar på längre sikt.

4 (24) Innehåll 1. Vår verksamhetsstyrning... 5 Årlig planering och vår verksamhetsplan... 5 2. Vår verksamhetsutveckling och strategiska risker... 7 Våra mål och organisatoriska handlingsplaner... 7 Tematiska handlingsplaner och projekt... 7 Strategiska risker och riskåtgärder... 7 Verkställandet av utvecklingen och omhändertagandet av risker... 7 Gemensamt för utbildning, forskning och samverkan... 9 Mål... 9 Risker... 10 Utbildning... 11 Mål... 11 Risker... 12 Forskning och forskarutbildning... 13 Mål... 13 Risker... 14 Högskolegemensamt... 15 Mål... 15 Tematiska handlingsplaner och projekt... 16 Risker... 17 3. Vår löpande verksamhet... 18 Vår utbildning... 18 Vår forskning och forskarutbildning... 19 Samhällsnyttan... 20 4. Vår övergripande budget... 23 Finansiering av utveckling... 24 Investeringar... 24

5 (24) 1. Vår verksamhetsstyrning FHS verksamhetsstyrning utgår ifrån regeringens styrning i form av lagar, förordningar och regleringsbrev. Eftersom vår verksamhet till relativt stor del är avgifts- och bidragsfinansierad erhåller vi även styrning, i form av uppdrag, från andra externa intressenter, utöver regeringen. Våra största uppdragsgivare är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vi tolkar regeringens och andra uppdragsgivares externa styrning och utformar en intern styrning i form av exempelvis vision, strategier och rektors operationalisering. Vi har också budgetramar och specifika resultatkrav för vår löpande verksamhet vilka anges i rektors årliga planeringsdirektiv. Vi genomför verksamhetsstyrningen i en cyklisk process under året som innefattar de fyra delprocesserna; strategisk planering, årlig planering, tertialuppföljning och årlig redovisning. Årlig planering och vår verksamhetsplan Delprocessen årlig planering, som illustreras i bilden nedan, resulterar bland annat i en årlig verksamhetsplan (VP). I vår VP beskriver vi i stora drag Försvarshögskolans löpande verksamhet och övergripande budget men framförallt beskriver vi den utveckling som ledningen anser är prioriterad och vilka våra strategiska risker är. Bilden illustrerar FHS årliga planeringsprocess.

6 (24) Vår planerade utveckling och våra strategiska risker presenteras i nästa avsnitt, insorterade i fyra områden; 1) Gemensamt för utbildning, forskning och samverkan, 2) Utbildning, 3) Forskning och forskarutbildning, samt 4) Högskolegemensamt. Vår löpande verksamhet, och vilka samhällseffekter den leder till, finns översiktligt beskriven i avsnitt 3 och vår övergripande budget beskrivs till sist i avsnitt 4. Detaljer (aktiviteter och åtgärder) redovisas inte i vår VP, de återfinns istället i organisatoriska och tematiska handlingsplaner samt projektplaner.

7 (24) 2. Vår verksamhetsutveckling och strategiska risker Med anledning av att efterfrågan på den utbildning och forskning vi bedriver ökar, samt att vi fick examenstillstånd på master- och forskarnivå förra året, är vi för närvarande inne i en relativt expansiv och utvecklingsintensiv period. Som bilden på nästa sida illustrerar styr vi vår utveckling antingen genom utvecklingsinriktade mål, eller genom tematiska handlingsplaner och projekt. Utvecklingen är grundad i vår vision, utbildningsstrategi, forskningsstrategi, rektors operationaliseringsplan, ledningens omvärlds- och riskanalys samt erfarenheter från tidigare genomförd verksamhet. Våra mål och organisatoriska handlingsplaner Vi har utvecklingsinriktade mål på tre nivåer. Våra övergripande mål har ett längre tidsperspektiv på en relativt hög abstraktionsnivå. Dessa mål har i första hand en motiverande och samlande funktion. Målen ses över årligen och fastställs av FHS styrelse. De övergripande målen bryts ned i delmål som gäller på medellång och kort sikt. De olika tidsperspektiven framkommer på sidan 9-16. Delmålen realiseras genom aktiviteter som organisationsenheterna planerar in i sina respektive handlingsplaner. Arbetet med att sätta mål och planera aktiviteter är högskolegemensamt vilket innebär att alla organisatoriska delar engageras i arbetet. Tematiska handlingsplaner och projekt Rektor och högskoledirektören fattar ibland beslut om särskilda utvecklingsinsatser, utöver de som vi har uppsatta mål för. Den utvecklingen bedrivs genom tematiska handlingsplaner och projekt. Det kan exempelvis handla om handlingsplaner för vårt jämställdhets- och miljöarbete eller utveckling av vår informationssäkerhet. Strategiska risker och riskåtgärder Varje år gör vi en omvärldsanalys. Genom den analysen hittar vi möjligheter och risker som påverkar vår förmåga att genomföra verksamheten enligt uppsatta mål, lagar, förordningar och regleringsbrev. Riskerna beskrivs i termer av strategiska riskområden med underliggande mer konkreta risker. För att hantera riskerna har organisationsenheterna planerat in åtgärder i sina respektive handlingsplaner. Verkställandet av utvecklingen och omhändertagandet av risker FHS utveckling följs upp och rapporteras till högskoleledningen och styrelsen i samband med tertial 2- och 3-uppföljningen. Viss utveckling följs även upp på en mer detaljerad nivå i våra reguljära mötesstrukturer, eller genom särskilda redovisningar för högskoleledningen. Uppföljningen i tertial 2 och 3 sammanställs på FHS nivå och påverkar de beslut som styrelsen och högskoleledningen fattar avseende FHS utveckling framåt.

Bilden illustrerar hur FHS utveckling styrs. 8 (24)

9 (24) Mål Gemensamt för utbildning, forskning och samverkan Som bilden nedan illustrerar har Försvarshögskolan, inom området Gemensamt för utbildning, forskning och samverkan, fem stycken delmål som ska leda till att vi utvecklas till ett ännu mer välkänt, efterfrågat och specialiserat lärosäte för försvars-, samhällsskydds- och säkerhetssektorn. Arbetet med vissa av delmålen har redan påbörjats medan arbetet med några av delmålen inte påbörjas förrän under senare delen av 2019. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 1.1 FHS har klargjort sin formella myndighetsroll i totalförsvaret. 1.2 FHS har en kommunikationsplan som går hand i hand med lärosätets övergripande mål. 1.3 FHS har en uppdaterad vision (vision 2025) med tillhörande strategier som förankrats i hela organisationen. Övergripande mål 1. FHS är ett välkänt, efterfrågat och specialiserat lärosäte för försvars-, samhällsskydds- och säkerhetssektorn, såväl nationellt som internationellt. FHS vision 1.4 FHS har ökat graden av internationalisering i utbildningen och forskningen samt kommunicerat den höjda ambitionsnivån i lärosätets strategier. 1.5 FHS har utvecklat kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet utifrån eventuella synpunkter från UKÄ i syfte att etablera såväl systematisk kvalitetssäkring som kvalitetsutveckling. Lagar, förordningar, regleringsbrev och uppdrag

10 (24) Risker Som bilden nedan illustrerar har vi identifierat en medelhög strategisk risk inom området Gemensamt för utbildning, forskning och samverkan. Risken handlar om utmaningarna för Försvarshögskolan att vidmakthålla en nödvändig balans mellan civila och militära ämnen, mellan professionens och akademins kravställningar samt mellan olika vetenskapliga inriktningar. För att reducera risken arbetar vi bland annat med dialog och erfarenhetsutbyte i syfte att kunna göra medvetna strategiska val när det gäller exempelvis ämnenas utveckling. Vi kommer även att ta fram en ny utbildningsstrategi och en ny forskningsstrategi, vilka kan utgöra styrmekanismer i frågan. Mycket hög Hög Medel Låg Låg Medel Hög Mycket hög

11 (24) Mål Utbildning Som bilden nedan illustrerar har Försvarshögskolan, inom området Utbildning, fem stycken delmål som ska leda fram till att vår utbildning behåller sin unika inriktning och bedrivs med hög kvalitet och samhällsrelevans. Den utveckling som ryms inom samtliga delmål är omfattande och arbetet kommer därmed att sträcka sig över flera år innan delmålen kan uppnås. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2.1 FHS har ett mångfasetterat och kvalitativt utbud av masterutbildningar inom området Försvar, krishantering och säkerhet. 2.2 FHS har klargjort sin roll som kunskapsförmedlare genom uppdragsutbildning samt etablerat effektivare rutiner för att hantera den verksamheten. 2.3 FHS har ett omarbetat officersprogram som håller god akademisk kvalitet och svarar mot Försvarsmaktens behov. 2.4 FHS har en uppdaterad utbildningsstrategi (vision 2025) som förankrats i hela organisationen och som inkluderar olika perspektiv som exempelvis internationalisering, jämställdhet, högskolepedagogik och flexibelt lärande Övergripande mål 2. FHS bedriver specialiserad utbildning av hög kvalitet och samhällsrelevans. FHS utbildningsstrategi FHS vision 2.5 FHS har ett koncept för stabsövningar som ser till nyttan för lärosätets deltagare. Lagar, förordningar, regleringsbrev och uppdrag

12 (24) Risker Som bilden nedan illustrerar har vi identifierat en relativt hög strategisk risk inom området Utbildning. Risken handlar om utmaningar för Försvarshögskolan att upprätthålla efterfrågad akademisk förmåga och kvalitet i program- och masterutbildningarna. För att reducera risken arbetar vi bland annat med att säkerställa forskningsanknytningen i våra utbildningar och att våra lärare har möjlighet att ägna tid till forskning samt kompetensutveckling. Vi arbetar också med att vidareutveckla vårt kvalitetssystem och vår högskolepedagogik. Mycket hög Hög Medel Låg Låg Medel Hög Mycket hög

13 (24) Mål Forskning och forskarutbildning Som bilden nedan illustrerar har Försvarshögskolan, inom området Forskning och forskarutbildning, tre stycken delmål som syftar till att vidareutveckla forskningens kvalitet och samhällsrelevans. Det utvecklingsarbete som ryms inom samtliga delmål är omfattande och kommer därmed att sträcka sig över flera år innan delmålen kan uppnås. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 3.1 FHS har väl fungerande processer och rutiner som möjliggör en forskningsmiljö av hög kvalitet. 3.2 FHS har etablerade rutiner och processer för uppdragsforskning inklusive forskningsavtal med FM, MSB och andra myndigheter eller organisationer. 3.3 FHS har en uppdaterad forskningsstrategi (vision 2025) som förankrats i hela organisationen och som inkluderar olika perspektiv som exempelvis internationalisering, jämställdhet och öppen vetenskap. Övergripande mål 3. FHS bedriver forskning av hög kvalitet och samhällsrelevans. FHS forskningsstrategi FHS vision Lagar, förordningar, regleringsbrev och uppdrag

14 (24) Risker Som bilden nedan illustrerar har vi identifierat en hög strategisk risk inom området Forskning och forskarutbildning. Risken handlar om generella utmaningar för Försvarshögskolan att över tid leverera tillräcklig forskningskvantitet och kvalitet. För att reducera risken arbetar vi bland annat med att skapa mer sammanhängande forskningstid för våra forskare och öka andelen uppdragsforskning. Vi arbetar också med att vidareutveckla vårt kvalitetssystem. Mycket hög Hög Medel Låg Låg Medel Hög Mycket hög

15 (24) Mål Högskolegemensamt Som bilderna nedan illustrerar har Försvarshögskolan, inom området Högskolegemensamt, två stycken övergripande mål och sammanlagt fem stycken delmål. Det första delmålet handlar om vidareutveckling av den gemensamma verksamhetsförståelsen och kulturen inom organisationen. Det arbetet kommer vi att påbörja när vi har vår nya vision på plats. Arbetet syftar bland annat till att öka vår attraktionskraft och förmåga att kommunicera samt samverka över organisationsgränser. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 4.1 FHS har ett vidareutvecklat och förankrat förhållningssätt i harmoni med visionen och strategierna. Övergripande mål 4. FHS är ett inkluderande och attraktivt lärosäte där olika förutsättningar, kompetenser och erfarenheter respekteras och omhändertas. FHS vision Lagar, förordningar, regleringsbrev och uppdrag

16 (24) De resterande fyra delmålen, inom området Högskolegemensamt, handlar om utveckling i syfte att öka organisationens effektivitet och professionalism. Det mål som handlar om lokalförsörjningsplanen antas kunna uppnås under 2019 medan arbetet med delmålet som handlar om hållbar utveckling inte kommer att kunna påbörjas förrän i slutet av 2019. Det utvecklingsarbete som ryms inom de två resterande delmålen (ekonomistyrning och digitalisering) är omfattande och kommer att sträcka sig över flera år innan delmålen kan uppnås. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 5.1 FHS har en strategisk lokalförsörjningsplan baserad på sannolika scenarion. 5.2 FHS har en reviderad ekonomimodell, samt ett systemstöd för planering och uppföljning, anpassat till verksamhetens behov och statens krav på redovisning. 5.3 FHS har ökat graden av digitalisering och kommunicerat den höjda ambitionsnivån i lärosätets strategier. Övergripande mål 5. FHS är en välskött, effektiv och professionell högskola. FHS vision 5.4 FHS har en definierad ambitionsnivå vad gäller hållbar utveckling och integrerat det ställningstagandet i visionen. Lagar, förordningar, regleringsbrev och uppdrag Tematiska handlingsplaner och projekt Inom området Högskolegemensamt bedriver Försvarshögskolan också en del utveckling genom tematiska handlings- och projektplaner. Under 2019 är de planerna följande: Handlingsplan för jämställdhetsintegrering (4/2018, bilaga till VP) Miljöhandlingsplan (4/2018, bilaga till VP) Projektplan för införandet av ledningssystem för informationssäkerhet (596/2018)

17 (24) Risker Som bilden nedan illustrerar har vi identifierat två strategiska risker inom området Högskolegemensamt. Risk A handlar om att den utvecklingsintensiva period, som Försvarshögskolan för närvarande är inne i, kan påverka kärn- och stödverksamhetens resultat negativt. För att reducera risken arbetar vi bland annat proaktivt med friskvård samt personal- och kompetensförsörjning, exempelvis genom utbyte av expertis mellan organisationsgränser. Vi arbetar också med att begränsa deltagandet i vissa utvecklingsspår till endast de medarbetare som är direkt berörda. Risk B handlar om risken att Försvarshögskolan drabbas av en säkerhetsincident. Det kan röra sig som om en rad olika typer av säkerhetsincidenter, exempelvis cyberbrott, brister i personuppgiftshanteringar, obehörigt intrång och skadegörelse. För att reducera risken satsar vi bland annat en del av Försvarshögskolans investeringsbudget på att utveckla informationssäkerheten. Vi genomför också dagliga vaktronder och utbildar medarbetare i de säkerhetsrutiner som finns på Försvarshögskolan. Mycket hög A Hög Medel B Låg Låg Medel Hög Mycket hög

18 (24) 3. Vår löpande verksamhet Utöver den utveckling som vi genomför har vi en omfattande reguljär kärn- och stödverksamhet som är minst lika viktig för FHS framgång. Vi är en specialiserad högskola som forskar och utbildar inom området försvar, krishantering och säkerhet. Från och med i år utbildar vi på alla akademiska nivåer, vi finns i Stockholm och i Karlstad. Vi utbildar och forskar inom följande ämnen vid Försvarshögskolan: Statsvetenskap med inriktningen säkerhetspolitik och strategi, samt inriktningen krishantering och internationell samverkan Militärhistoria Ledarskap Folkrätt Krigsvetenskap Militärteknik 1 Ledningsvetenskap Härefter beskrivs vår utbildnings- och forskningsverksamhet i stora drag samt den samhällsnytta som verksamheten leder till. Vår utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer (avgiftsfinansierad utbildning). Försvarshögskolan har i jämförelse med de flesta andra högskolor en hög andel uppdragsutbildning. Förra året hade vi 641 anslagsfinansierade helårsstudenter samt 251 helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning. Därtill har vi en omfattande uppdragsverksamhet som inte är poänggivande. Antalet studenter och deltagare i uppdragsutbildning kommer att öka markant under 2019. Vi erbjuder följande utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå: 2 Kandidatprogram i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Kandidatprogram i statsvetenskap med inriktning militärhistoria Officersprogrammet Masterprogram i politik och krig (på engelska) Utöver programutbildningarna erbjuder vi omkring ett 20-tal fristående kurser. 1 Under förutsättning att styrelsen fattar beslut om inrättande av ett nytt ämne/huvudområde (försvarssystem) på Försvarshögskolan kommer ämnet militärteknik att avvecklas under 2019. 2 FHS erhöll examenstillstånd på master- och forskarnivå under 2018. Masterprogrammet Politik och krig startade hösten 2018. Fler masterprogram är under utveckling och förväntas starta under 2019. Exempelvis planerar Försvarshögskolan att starta ett Masterprogam i utveckling av system för försvar och säkerhet under höstterminen 2019, detta under förutsättning att styrelsen fattar beslut om inrättande av ämnet/huvudområdet försvarssystem.

19 (24) Vår forskning och forskarutbildning Försvarshögskolan bedriver i hög grad tillämpad forskning, vilket innebär att det finns en särskilt nära koppling mellan forskning och samhällsnytta. Vår forskning spänner över en rad nära besläktade vetenskapliga fokusområden. Områdena omfattar allt från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, i nära samband med politisk så kallad grand strategy, med den därtill kopplade utrikes- och säkerhetspolitiken. Forskningsområdena omfattar inte bara den militära dimensionen utan också samhällelig och individuell krishantering, folkrättsliga dimensioner, civil-militär samverkan och olika former av styrning, så kallad governance. Vi har cirka 20 professorer, lika många docenter samt ett trettiotal doktorander och disputerade forskare och lärare vid Försvarshögskolan. Mot bakgrund av att vi fått examenstillstånd på forskarnivå och utökade anslagsmedel kommer forskningsverksamheten att öka i omfattning under 2019. Detta kommer bland annat till uttryck genom att vi startar igång följande två forskarutbildningsprogram: Forskarutbildningsprogram i krigsvetenskap Forskarutbildningsprogram i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

20 (24) Samhällsnyttan Den samhällsnytta Försvarshögskolans verksamhet ytterst bidrar till är ökad trygghet och säkerhet. Hur detta går till illustreras i bilden nedan och beskrivs översiktligt i den efterföljande texten. Bilden illustrerar på en övergripande nivå FHS effektkedja, från de resurser myndigheten förfogar över till de långsiktiga effekter myndigheten bidrar till nationellt och internationellt. 3 Effektkedjan har tagits fram med hjälp av analysmetoden verksamhetslogik. 4 Orsakssambanden i effektkedjan är inte säkerställda utan grundar sig på logiska antaganden som Försvarshögskolan gör. 3 Användandet av effektresonemang i verksamhetsstyrningen är ett led i Försvarshögskolans anpassning till ändringarna i Förordning om budgetunderlag och årsredovisning: https://www.esv.se/press/nyheter/2018/andringar-iforordningen-om-arsredovisning-och-budgetunderlag/ 4 Information om analysmetoden och vägledning finns på Ekonomistyrningsverkets hemsida: https://www.esv.se/publicerat/publikationer/2016/verksamhetslogik/

21 (24) Resurser Försvarshögskolans studenter och kursdeltagare är inte bara vår viktigaste målgrupp, tillsammans med bland annat våra medarbetare utgör de också vår viktigaste resurs. Studenterna bidrar exempelvis till att ständigt utveckla kvaliteten i vår verksamhet och har inflytande i viktiga beslut. Aktiviteter Vår verksamhet kan beskrivas i termer av aktiviteter bestående av utbildning, forskning och samverkan. Centrala frågor som behandlas i verksamheten är hur man kan leda och organisera olika typer av trygghets- och säkerhetshöjande insatser, samt skapa och upprätthålla olika förmågor, i syfte att förebygga såväl som hantera kriser, konflikter och krig. Prestationer Det som produceras genom vår verksamhet är kunskap. 5 Kunskapen lämnar Försvarshögskolan i form av studenter (HST) med en viss grad av godkända högskolepoäng (HPR) och ett antal examina. Kunskapen lämnar också Försvarshögskolan i form av vetenskapliga publikationer och generell kunskapsspridning. Generell kunskapsspridning sker bland annat genom erfarenhetsutbyte med andra myndigheter i försvars-, samhällsskydds- och säkerhetssektorn, genom att vi håller öppna föreläsningar och genom att våra experter deltar i statliga utredningar, studier samt media. Primära mottagare Vi antar att den kunskap vi producerar primärt mottas av försvars- samhällsskydds- och säkerhetssektorn. Andra mottagare består bland annat av forskarsamhället, politiker och intresserad allmänhet. Kortsiktiga effekter Kunskapen består, som nämnts, bland annat av individer som studerat eller forskat på Försvarshögskolan. Många av individerna får arbete inom försvars- samhällsskydds- och säkerhetssektorn och på det viset bidrar vi till att kompetensförsörja sektorn. Vi bidrar också till en generell kunskapshöjning i samhället och vår forskning leder också till nya idéer och lösningar på problem (innovation). Medellånga effekter De samhällsfunktioner som vår verksamhet relaterar till kan sammanfattas i termer av säkerhetspolitik och samhällssäkerhet inklusive militärt försvar samt civilt samhällsskydd och krishantering. På medellång sikt antar vi att vår kunskap bidrar till att dessa samhällsfunktioner erhåller ökad förmåga att förstå, förebygga samt hantera kriser och krig. Samtidigt bidrar Försvarshögskolan till att uppfylla Sveriges målsättningar inom ett antal politikoch utgiftsområden. Exempelvis deltar vi i genomförandet av det nya målet för forskningspolitiken att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. 6 5 Ekonomistyrningsverket använder begreppet prestationer för den produktion (varor och/eller tjänster) som lämnar en myndighet. 6 Målsättningen framkommer i budgetpropositionen, utgiftsområde 16, sidan 139: https://www.regeringen.se/4abd12/contentassets/d13d35490a9f470a87b885188587b5ae/utgiftsomrade-16-utbildningoch-universitetsforskning.pdf

22 (24) Vad gäller försvar och samhällets krisberedskap bidrar vår kunskapsutveckling till bland annat att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. 7 Långsiktiga effekter I slutändan bidrar Försvarshögskolan till att öka tryggheten och säkerheten i samhället generellt. Externa faktorer Försvarshögskolans verksamhet och de effekter den leder till styrs av tillämpliga lagar, förordningar, regleringsbrev och beställningar. Verksamheten påverkas även av andra externa faktorer, såsom sociala normer och attityder i samhället i relation till området försvar, krishantering och säkerhet. Trender inom det området och andra lärosätens forskning inom området påverkar också vår verksamhet. Framgångsfaktorer För att Försvarshögskolans verksamhet ska kunna vara framgångsrik finns det vissa faktorer som spelar större roll än andra. Vår attraktionskraft är en sådan framgångsfaktor, eftersom vi är beroende av att exempelvis studenter och blivande medarbetare med rätt kompetens söker sig till oss. Att vi har en nära koppling mellan forskning, utbildning, praktisk tillämpning och samhällsnytta är en annan viktig framgångsfaktor som är grundläggande för att vi ska kunna vara den specialiserade högskola vi vill vara. 7 Målsättningen anges som det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 i budgetpropositionen, utgiftsområde 6, sidan 13: https://www.regeringen.se/4abaf3/contentassets/d13d35490a9f470a87b885188587b5ae/utgiftsomrade-6-forsvar-ochsamhallets-krisberedskap.pdf

23 (24) 4. Vår övergripande budget Försvarshögskolan får anslagsmedel för utbildning och forskning från både Utbildningsdepartementet och Försvarsdepartementet. I takt med att efterfrågan på den utbildning och forskning vi bedriver ökat har FHS erhållit utökade anslagsmedel, samt utökade intäkter från avgifter för vår utbildningsverksamhet. I diagrammet nedan åskådliggörs vår övergripande budget för utbildning respektive forskning 2019 fördelat på finansieringsslag. Som diagrammet visar avspeglas den nära kopplingen vi har mellan samhällsnytta och vår verksamhet i finansieringen. Jämfört med andra universitet och högskolor har Försvarshögskolan en hög andel intäkter från avgifter och bidrag. Den större delen av avgifts- och bidragsintäkterna kommer från beställningar från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För 2019 räknar vi med att andelen avgifts- och bidragsintäkter för vår forskning kommer att uppgå till 44 procent, i förhållandet till erhållna anslagsmedel, medan andelen avgiftsintäkter för vår utbildning beräknas uppgå till 54 procent.

24 (24) Finansiering av utveckling På Försvarshögskolan är den grundläggande principen för finansiering av utvecklingen att utrymme skapas för detta inom ramen för ordinarie finansiering, vilken beskrivs ovan. Högskoleledningen har emellertid möjlighet att fatta beslut om att använda en del av myndighetskapitalet till strategiska satsningar av utvecklingskaraktär. Exempel på sådana satsningar under 2019 är beslut om att utveckla ämnet försvarssystem. 8 Satsningen relaterar till delmål 2.1, att vi ska ha ett mångfasetterat och kvalitativt utbud av masterutbildningar inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Viss utveckling finansieras även av så kallad gemensam overhead (OH). För 2019 har det beslutats att lägga sådana utvecklingsmedel på exempelvis utveckling avseende internationalisering (delmål 1.4) och digitalisering (delmål 5.3). Investeringar I budgetunderlaget bedömde FHS investeringsvolymen för 2019 till 10 mnkr och styrelsen har fastlagt denna nivå som investeringsram. Investeringarna 2019 ska utveckla och förbättra följande: 1) FHS infrastruktur avseende informationssäkerhet 2) Ett mer effektivt och ändamålsenligt lokalutnyttjande inom befintliga lokaler 3) Arbetsmiljö och säkerhet Mer information om investeringsbudgeten, och vad den kommer att användas till under 2019, finns i FHS investeringsplan (4/2018, bilaga till VP). 8 Ämnet försvarssystem, och ett Masterprogram i utveckling av system för försvar och säkerhet, kommer att inrättas under förutsättning att styrelsen fattar beslut om det.

Försvarshögskolans verksamhetsplan 2019 Underlag och sammanställning Plan- och ekonomiavdelningen