Internationella handläggargruppen Hans Abelius Annelie Hyllner Catharina Miklin Lena Pedersen Utbildningsnämnden V 2016/786 Short Term Mobility - en möjlighet till ökad internationalisering? I Vision 2020 uttalas mycket långtgående ambitioner när det kommer till internationalisering av forskning och utbildning. På utbildningssidan heter det bl a att universitetet skall vara en eftersökt partner i internationella samarbeten och att det internationella utbytet av studenter skall öka. Likaså skall internationella utbytesprogram för studerande på forskanivå utvecklas. En grundförutsättning för att detta skall kunna realiseras är att universitetet kan erbjuda ett brett kursutbud på engelska och att det finns tillräckligt många platser för inkommande utbytesstudenter. Härigenom kan fler internationella studenter lockas till universitetet vilket i sin tur är en förutsättning för att universitet skall få fler platser vid partnerlärosätena. Samarbetsavtal med utländska lärosäten bygger på balans över tid och så länge universitet inte kan ta emot fler studenter kommer det heller inte få möjlighet att skicka fler. En ökning av det internationella studentutbytet sker inte av sig självt utan kräver en medveten strategi där antalet platser på kurser för inkommande studenter och antalet kurser på engelska är avgörande komponenter. Även om kursutbudet kan sägas vara den enskilt viktigaste frågan för att öka det internationella utbytet finns det givetvis andra faktorer som spelar in. Hit hör vad universitetet kan erbjuda inkommande utbytesstudenter i form av kortare kurser (Short term mobility), d v s utbyten som löper på kortare tider än en termin. Intrycket är att efterfrågan på denna typ av kurser ökat under senare år, framförallt från utomeuropeiska partners men även från våra egna studenter. Vid vissa universitet i Australien och Nordamerika utgörs huvuddelen av mobiliteten av studenter som åker på utbyte under ett fåtal veckor för att läsa enstaka kurser. Efterfrågan finns också på utbyte av lärarledda grupper av studenter och olika former av praktik. I princip innebär det att lärare åker iväg med en studentgrupp för att förlägga några veckors undervisning vid ett partnerlärosäte eller att studenter läser kurser där poänggivande praktik är en integrerad del. Den senare typen av kurser finns idag på Samhällsvetenskapliga och Humanistiska fakulteten men de är inte tillgängliga för inresande utbytesstudenter. I dagsläget har universitetet svårt att möta denna efterfrågan från sina partners och sina egna studenter. De kurser/kurspaket som erbjuds är kopplade till terminslogiken. I våras utreddes möjligheten att anordna en universitetsgemensam sommarskola med syftet att svara mot delar International Centre 1 (5) Rosenlundsgatan 4, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
av denna efterfrågan. I fakulteternas svar lyftes svårigheter med att hitta lärarkapacitet under sommaren och bristande möjlighet att skjuta till helårsstudieplatser fram. Sedan dess har diskussionen fortsatt inom Internationella handläggargruppen. Frågan om short term mobility har också skrivits fram i universitetsledningen HP/VP för 2017-2019 som en fråga att utreda vidare. Inom Internationella handläggargruppen är övertygelsen stor om att universitet på olika sätt måste se över sitt erbjudande till inresande utbytesstudenter för att inte tappa i attraktionskraft. På sikt kan annars konsekvensen bli att universitetet inte lyckas attrahera inresande utbytesstudenter och därmed också få svårt att upprätthålla en god balans mellan in- och utresande studenter. En överhängande risk är då att avtal sägs upp vilket i förlängningen riskerar att leda till lägre mobilitetssiffror. Avsaknaden av korta mobilitetsfönster för universitetets egna studenter kan också leda till svårigheter att leva upp till ambitionen att en större andel av studenterna skall ha med sig en internationell erfarenhet efter avlagd examen. Mot denna bakgrund syftar föreliggande PM till utbildningsnämnden om att lyfta diskussionen om Short Term Mobility och peka på möjligheter och utmaningar med en ordning där universitet kan erbjuda kortare mobilitetsfönster för in- respektive utresande utbytesstudenter. Som framgår känns vissa av resonemangen igen från det material som togs fram inför diskussionen om en universitetsgemensam sommarskola. För att ge diskussionen extra näring avslutas PM:en med exempel från Sahlgrenska Akademin som redan idag arbetar med olika typer av kortare utbyten/mobiliteter. Avslutningsvis ställs ett antal frågor som UN har att ta ställning till. Short term mobility - vad är det? Som redan framhållits är ett återkommande inslag i samtalen med internationella partners vad universitetet kan erbjuda i form av kortare kurser för inkommande utbytesstudenter. Det kan då röra sig om kurser som löper under ett antal veckor, antingen under terminstid eller under sommaren. Ofta finns det också intresse för lärarledda utbyten där en lärare från ett partnerlärosäte vill förlägga en kurs eller ett kursmoment till universitetet, antingen i samarbete med en kollega eller på egen hand. Oavsett upplägg är syftet att ge studenterna en internationell erfarenhet som berikar deras utbildning och ger dem insikter i ett annat lands kultur. Många gånger innehåller denna typ av utbyten också kringaktiviteter i form av besök till större städer och andra upplevelser som inte direkt är kopplade till studierna. Short term mobility - möjligheter Ökat studentutbyte Ett flexiblare erbjudande till inresande utbytesstudenter i form av kortare kurser skulle leda till ökad mobilitet. Universitetet skulle attrahera fler inresande studenter vilket i sin tur skulle generera fler platser vid partneruniversiteten. Universitetets studenter skulle också i större utsträckning få tillgång till det utbud av kortare kurser som många partneruniversitet erbjuder. Detta borde vara av särskilt stort intresse för universitets professionsutbildningar där möjligheterna att åka på längre utbyten kan vara mycket begränsade. I en rapport från UHR 2 (5)
lyfts denna grupp fram som underrepresenterad vad gäller deltagande i utlandsstudier. 1 Det förefaller också finnas ett växande intresse från svenska studenter att åka på kortare utbyten eftersom det inte förlänger utbildningen som terminsvisa utbyten kan göra om möjligheterna för tillgodoräknanden är begränsade. Till detta kommer också ett tilltagande intresse för att göra utlandspraktik. Ökningen här kan hänga samma med strävan att bli attraktiv för framtida arbetsgivare och därmed öka chanserna till anställning efter examen. Attraktiv partner Genom att svara upp mot efterfrågan på kortare mobiliteter för inresande utbytesstudenter skulle universitetet leva upp till visionen om att vara en attraktiv samarbetspartner. Ett brett utbud av kortare kursmöjligheter skulle också bli en viktig bricka när det gäller att attrahera nya internationella partners. Internationell studentrekrytering Möjligheten att läsa kortare kurser skulle kunna vara ett sätt att locka internationella studenter på längre utbyten till GU genom att ge dem en försmak av vad universitetet har att erbjuda. På samma sätt skulle korta kurser kunna locka internationella studenter att läsa en hel utbildning, antingen som free movers eller avgiftsbetalande studenter. Internationalisering på hemmaplan Ett system med en större andel internationella studenter som läser enstaka kurser skulle också leda till ökad internationalisering på hemmaplan. Svenska studenter skulle ges möjlighet att vistas i ett internationellt klassrum med allt vad det innebär av interkulturella erfarenheter och nätverksbyggande. Till detta kan också läggas att lärarna skulle få utökade möjligheter att tillskansa sig erfarenhet av att undervisa på engelska. Avtalsbalans Ett upplägg där kortare kurser kan erbjudas skulle vara en väg att gå för att skapa balans i en del av universitetets samarbetsavtal. Vissa av dem rymmer idag betydande historiska obalanser som gör att vi inte kan skicka studenter i önskad omfattning förrän vi tagit emot tillräckligt många av partneruniversitetens studenter. Genom att kunna erbjuda kursbaserade utbyten skulle obalanser snabbare kunna arbetas bort. På sikt skulle en bättre balans också innebära att GU får tillgång till det avtalade antalet alternativt fler utbytesplatser vid partneruniversiteten. Nuvarande kurssystem Det modulsystem med fristående kurser och kurser inom program som redan idag finns idag används för kurser vid universitet lämpar sig väl för den typ av utbytesmöjligheter som efterfrågas av internationella partners. Med andra ord finns redan de kurser som efterfrågas vilket innebär att befintliga strukturer kan användas. Short term mobility - utmaningar Tillgängliga platser för utbytesstudenter 1 Clarhäll, Anders och Enequits, Gunnar, Hinder för svenska studenters mobilitet, UHR, 2015. 3 (5)
Short term mobility av det slag som skisseras här skulle kräva att en större del av universitetets kursutbud öppnas upp för inkommande utbytesstudenter. Under förutsättning att balans upprätthålls mellan in- och utresande studenter skulle det inte kräva ett tillskott av studieplatser. Vid vissa fakulteter förefaller dock antalet platser som kan göras tillgängliga för inresande utbytesstudenter vara en mycket trång sektor, vilket kan vara en försvårande omständighet. I ett sådant läge kan ett tillskott av studieplatser behövas för att förverkliga visionens ambitioner om ökad internationell mobilitet. Bostäder I dagsläget är studentbostadssystemet kopplat till att inkommande studenter stannar en eller två terminer. Ett system där studenter behöver en bostad under kortare tider under terminerna är en utmaning som kan vara svår att lösa. Finansiering och tillgodoräknande För att kunna möta studenternas krav på kortare utbytesmöjligheter (praktik och studier) krävs en struktur på hemmaplan som erkänner denna typ av mobiliteter. Detta finns redan inom vissa program och ämnesområden men möjligheten saknas för många studenter som antingen läser program med mycket fast struktur av obligatoriska kurser eller där det helt saknas praktikmöjligheter inom program eller som fri kurs. Om studenter ska kunna spendera en kortare mobilitet utomlands krävs att detta kan tillgodoräknas vid GU för att studenten ska kunna finansiera vistelsen genom CSN. Erasmuspraktik är ett alternativ som även kan erbjudas studenter efter examen men där kravet minst 8 veckor ställer till problem, särskilt för professionsutbildningar. Exempel från Sahlgrenska akademin Kortare mobilitetsperioder är nödvändigt inom professionsutbildningar som leder till legitimationsyrken då tillgodoräknande av utbytesstudier är komplicerat. För att möjliggöra ett aktivt studentutbyte har fakultetens program under lång tid identifierat delar av befintliga kurser som utbytbara och majoriteten av in- och utresande studenter deltar i korta mobilitetsformer, ofta fyra till åtta veckor. För att åstadkomma detta krävs att program- och kursansvarig involveras i hela studentutbytesprocessen och säkerställer utbytbarheten och tillgodoräknande i dialog med partneruniversitet. Denna process kräver en hel del arbete initialt men när en mobilitet är utarbetad kan den användas av grupper av studenter. Det krävs också tät dialog med institutionens administration då det i de flesta fall handlar om tillgodoräknande på del av kurs, vilket sker på institutionsnivå. En nackdel för dessa studenter är att de inte kan delta inom Erasmus-programmet som kräver ett studentutbyte om minst 3 månader för studier eller två månader för praktik. Bland universitet och fakulteter i Europa som har hälsovetenskapliga professionsutbildningar är det allt färre som kan delta i Erasmus på grund av dessa omständigheter. Trots nackdelar med ökad administration innebär detta arbetssätt att det finns möjlighet för akademins program att teckna samarbetsavtal med attraktiva lärosäten i hela världen, då de flesta hälsovetenskapliga utbildningar delar samma problembild med tillgodoräknande av terminskurser. 4 (5)
Att diskutera och ta ställning till vid nämndens möte den 19 oktober: Stämmer den översiktliga bilden ovan avseende möjligheter och utmaningar? Saknas något väsentligt i ovanstående beskrivning? Hur ser nämndens ledamöter på möjligheten att etablera ett mer systematiskt arbete med short term-mobility vid GU? Om det finns intresse att utreda frågan vidare föreslås som nästa steg att ett beskrivande, och eventuellt kompletterat, underlag inklusive ett antal konkreta frågor skickas ut till fakulteterna under november (svar i februari), därefter sammanställning och analys och fortsatt diskussion vid utbildningsnämndens möte i april. 5 (5)