Första veckorna var tuffa men blev snabbt bättre och i slutändan blev det det bästa beslutet jag tagit

Transkript

1 Första veckorna var tuffa men blev snabbt bättre och i slutändan blev det det bästa beslutet jag tagit En kartläggning av studenters, vid Göteborgs universitet, syn på att studera en period utomlands Charlotte Larsson Hanning, Frida Sandberg och Eva Fluur Jonson

2 Förord Följande rapport undersöker hur det ser ut med mobiliteten på Göteborgs universitet. Vilka hinder upplever studenterna att det finns för att åka på utbyte egentligen? För oss handlar internationalisering i slutändan om kvalitet i högre utbildning. Att det internationella perspektivet finns i utbildningen ger studenter möjligheten att få ta del av nya idéer och perspektiv och skapar bättre förutsättningar efter utbildningen. Ett sätt att uppnå detta är genom att öka mobiliteten. Att åka på utbyte är en viktig del av internationaliseringsarbetet, men i slutändan är det viktigt att det inte reduceras till enbart det. Det internationella perspektivet bör genomsyra all utbildning, även på hemmaplan. Rapporten lyfter hinder såsom bristande information och oroligheter för ekonomi och möjlighet till tillgodoräknande. Att ha familj och ett sammanhang i Göteborg lyfts också som hinder. Det behöver vara tydligt vad som gäller vid utbyten, såväl för studenter som för lärare. Det måste vara enkelt att hitta den nödvändiga informationen, enkelhet är en nyckel för att nå de studenter som gärna vill läsa en del av sin utbildning i ett annat land men inte riktigt vet hur. Vi ser behovet av fördjupade studier, till exempel om det finns underrepresenterade grupper inom internationella utbyten. Hur ser internationaliseringen ut på hemmaplan? Hur kan universitetet underlätta utbyte och utlandsstudier? Vi hoppas att den här rapporten blir en del i det fortsatta arbetet med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för studenter på Göteborgs universitet att åka på utbyte. Ellinor Alvesson Ordförande Göteborgs universitets studentkårer 2017/2018 Lina Dahlin Vice ordförande Göteborgs universitets studentkårer 2017/2018 1

3 Innehållsförteckning Förord Inledning Utredningsuppdraget Syfte Internationalisering vid Göteborgs universitet Utlandsstudier Praktik Väljer svenska studenter inte i samma utsträckning som övriga studenter i Europa att förlägga en del av studierna vid ett utländskt lärosäte? Studiemedel vid utlandsstudier Ombudens roll Metod Enkäten Insamling av e-postadresser Insamling av enkätsvar Tabellverk Statistik De öppna frågorna Totalpopulation och studiepopulation Bortfallsanalys Val av presentation av svaren Val av presentation av tabellerna Remissrunda Resultat Ålder Information om studier och praktik utomlands Vad det någon information som saknades? Har du under din utbildning vid Göteborgs universitet studerat eller haft praktik utomlands som en del av din utbildning? Varför väljer studenter att inte studera eller göra praktik utomlands? Varför väljer studenter att studera eller göra praktik utomlands? Åkte du via ett av Göteborgs universitet avtal? Fick respondenterna tillgodoräkna sig studierna eller praktiken? Hur finansierades studierna? Hur upplevde du dina studier

4 3.11 Skulle du rekommendera medstudenter att studera utomlands en period? Diskussion Uppfylldes syftet med enkätstudien? De som har valt att studera en period utomlands De som har valt att inte studera en period utomlands Vad skulle få fler studenter att studera en period utomlands? Förslag på vidare studier Källförteckning Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Tabellverk Bilaga 3. Synpunkter från remissomgång 3

5 1. Inledning 1.1 Utredningsuppdraget I verksamhetsplanen för Göteborgs universitets studentkårer, GUS, beslutades att verksamhetsårets fokusfråga 2017/2018 skulle vara Internationalisering. Många internationella studenter väljer att studera en period i Sverige och vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har 900 utbytesavtal och internationella studenter med cirka 70 olika nationaliteter. 1 I vilken utsträckning väljer svenska studenter, vid Göteborgs universitet, att förlägga en del av sin studietid i ett annat land? För ett år sedan tillsatte regeringen en internationaliserings-utredning 2 i syfte att göra det internationella perspektivet mer tydligt. Den 31 januari 2018 lämnade utredaren sitt delbetänkande på remiss till svenska universitet och högskolor, med förslag på en strategi med åtta mål. Delbetänkandet slår bl.a. fast att andelen svenska studenter som har läst delar av sin utbildning utomlands inte når EU:s mål. Målet är att 20 procent av studenterna skall läsa delar av sin utbildning utomlands. I Sverige är det 14 procent av studenterna som väljer att göra detta. Särskilt låg är mobiliteten inom vissa utbildningar som leder till yrken i offentlig sektor, såsom lärarutbildningar och vårdutbildningar. 3 Mot bakgrund av detta beslutade GUS att arbeta med en enkätstudie under vårterminen 2018 för att kartlägga studenters, vid Göteborgs universitet, syn på att studera en period utomlands. GUS har valt att rikta enkäten till studenter som läser sista terminen på det största utbildningsprogrammet på varje fakultet. Utbildningsprogrammen är: Handelshögskolan Ekonomprogrammet Humanistisk fakultet Kultur, kandidatprogram IT-fakulteten Systemvetenskap Konstnärlig fakultet BA Design Naturvetenskaplig fakultet Matematikprogrammet Sahlgrenska akademin Läkarprogrammet Samhällsvetenskaplig fakultet Socionomprogrammet 1 International Centre är universitetets kontaktpunkt för omvärlden, dit utländska och svenska organisationer och enskilda kan vända sig angående internationaliseringsfrågor En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3,

6 Utbildningsvetenskaplig fakultet Förskollärarprogrammet 1.2 Syfte Syftet med denna enkätstudie är att kartlägga i vilken utsträckning studenterna på sista terminen på Ekonomprogrammet, Kultur, Design, Systemvetenskap, Socionomprogrammet, Matematikprogrammet, Läkarprogrammet samt Förskollärarprogrammet nyttjar chansen att tillbringa en del av studietiden vid ett utländskt lärosäte. Frågorna, förutom bakgrundsfrågor, som skulle belysas var: Har du under din utbildning vid Göteborgs universitet fått information om möjligheten att studera eller göra praktik utomlands? Var det någon information som du saknade? Har du under din utbildning vid Göteborgs universitet studerat eller haft praktik utomlands som en del av din utbildning? Åkte du via ett av Göteborgs universitets avtal? Hur länge var du utomlands? Fick du tillgodoräkna dig studierna/praktiken när du kom tillbaka till Göteborgs universitet? Visste du att du inte skulle få tillgodoräkna dig utlandsstudierna/praktiken innan du åkte? Hur finansierade du dina studier/praktik utomlands? Hur upplevde du dina studier/praktik utomlands? Skulle du rekommendera medstudenter att studera utomlands en period? 1.3 Internationalisering vid Göteborgs universitet International Centre (IC) 4 vid Göteborgs universitet arbetar med universitetsgemensamma internationaliseringsfrågor så som: samarbete med andra lärosäten samt vissa myndigheter i och utanför Sverige (Svenska institutet, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet etc.) lärosätesansvar för mobilitetsprogrammen Erasmus+, Linnaeus-Palme och Nordlys, samt olika internationella nätverk och organisationer informationsansvar till universitetets medarbetare och studenter om internationaliseringsfrågor planering och uppföljning av universitetets egna internationella satsningar. administration av internationell student- och personalmobilitet koordinering av internationaliseringsarbetet inom fakulteter, institutioner och centrumbildningar förvaltning av universitetets system för mobilitet; MoveOn Utlandsstudier Utresande utbytesstudenter Studenter som vill studera en period utomlands kan välja att åka inom ramen för ett utbytesprogram. Göteborgs universitet har avtal inom t.ex Ett universitetsgemensamt system för internationell mobilitet. 5

7 Erasmus, Nordplus/Nordlys eller Linnaeus-Palme programmet. Ett utbyte kan sträcka sig över en eller två terminer och i vissa fall längre. I Ladok dokumenteras vart studenten skall åka, samt i vilken omfattning och under vilken tidsperiod det gäller. Studenter ansöker och antas via MoveOn. 6 Studenter som väljer att förlägga en del av studietiden vid ett utländskt universitet betalar inga terminsavgifter, eftersom denna tid räknas in i studietiden vid Göteborgs universitet.vid återkomsten till Göteborgs universitet ansöker studenten om tillgodoräknande av studierna som bedrivits vid det utländska universitetet. 7 För att erhålla information om studier utomlands är det studievägledaren alternativt den internationella koordinatorn vid institutionen som skall kontaktas. Det finns två olika typer av samarbeten: Ämnesspecifika samarbeten, vilka fokuserar på ett visst ämnesområde. Utbytesplatser inom dessa samarbeten kan sökas av studenter inom det aktuella ämnet. Ämnesövergripande samarbeten, vilka är breda och inkluderar många ämnesområden. Alla studenter vid Göteborgs universitet kan söka till dessa utbytesplatser. 8 För att vara behörig till att studera utomlands inom ett utbytesprogram gäller följande: Vara registrerad student vid Göteborgs universitet vid ansökningstillfället. De planerade utbytesstudierna ska bedrivas på heltid och kunna tillgodoräknas i en framtida examen från Göteborgs universitet. Studenter på grundnivå måste ha läst minst 60 hp vid Göteborgs universitet senast när det tänkta utbytet påbörjas. Studenter på avancerad nivå måste bedriva studier vid Göteborgs universitet vid ansökningstillfället, men det är inget principiellt krav att de har klarat av 60 hp av sina studier på avancerad nivå vid utbytets start. Du behöver kunna styrka dina språkkunskaper enligt de krav som ställs av mottagaruniversitetet. Vid sista ansökningsdag ska du kunna uppvisa att normal studietakt har följts. Med normal studietakt menas att bedriva studier på heltid eller deltid, i överensstämmelse med den takt man antagits till. 9 För den som vill vistas utomlands en kortare period finns även sommarkurser vid utländska lärosäten

8 1.5 Praktik ERASMUS-praktik 11 Studenter vid Göteborgs universitet kan praktisera inom Erasmusprogrammet och söka stipendium. Praktiken kan äga rum på företag, organisationer, samt forsknings- och utbildningscentrum. Studenten ansvarar själv för att hitta praktikplats. Från och med januari 2015 måste alla utresande studenter göra ett obligatoriskt språktest. 12 Detta görs online före och efter praktikperioden. Språktestet finns på följande språk: Engelska, Franska, Tyska, Spanska, Italienska, Nederländska, Tjeckiska, Svenska, Danska, Grekiska, Bulgariska, Finska, Kroatiska, Ungerska, Slovakiska, Polska och Portugisiska. Testet ska genomföras på det språk som huvudsakligen kommer att användas vid studierna eller praktiken. Under praktiken är studenten försäkrad i STUDENT UT 13 hos Kammarkollegiet. 14 För att vara behörig att ansöka om ERASMUS-praktik gäller följande: Vara registrerad heltidsstudent vid Göteborgs universitet vid ansökningstillfället. Ej samtidigt uppbära annat EU-stipendium eller finansiering från Universitets- och högskolerådet (UHR), t.ex. SIDA:s resestipendium. Ha för avsikt att ta ut en examen vid GU så att tillgodoräknande (eller erkännande via Diploma Supplement) är möjligt. Studenter som enbart läser någon eller några enstaka kurser utan syfte att ta ut examen kan inte beviljas Erasmus praktikstipendium. Detta gäller även studenter som enbart läser de fristående kurserna: Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning och Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning. Om du är student vid ett annat svenskt lärosäte som läser ovanstående kurser vid GU, ansöker du om Erasmus praktikstipendium vid ditt hemuniversitet. Ha en överenskommelse om praktik med företag eller organisation. Göra en praktik som pågår på heltid i 2-6 månader (med minimum 60 dagar). Genomföra praktiken på en och samma praktikplats under en sammanhängande period. Har din praktikplats förlagd till ett land som deltar i Erasmusprogrammet. (utom Sverige) Hela praktikperioden ska genomföras utomlands. Utöver samarbetsavtalen finns även möjlighet till att göra praktik eller examensarbete som inte är kopplat till avtal. Göteborgs universitet (GU) skickar både ut studenter och tar emot utländska studenter på praktik/examensarbete utanför ramen för de traditionella utbytesavtalen. Med praktik menas här oavlönat arbete

9 knutet till någon forskare/lärare alternativt organisation (utresande) som vid GU hanteras av institution/fakultet. Utresande Erasmuspraktikanter hanteras av International Centre (IC) enligt särskild ordning. Praktiken/examensarbetet ingår oftast i studentens utbildning vid GU (utresande) eller hemuniversitetet (inkommande). Vid både praktik och examensarbete brukar sändande och mottagande part göra ett avtal eller en annan form av skriftlig överenskommelse om praktik- /examensarbetesperioden. Avtalet/den skriftliga överenskommelsen utgör ett av villkoren för universitetets samlingsförsäkring för in-och utresande studenter/praktikanter. Denna hanteringsordning beskriver de moment som institutionen/fakulteten behöver beakta i hanteringen av in-och utresande studenter på praktik/examensarbete Väljer svenska studenter inte i samma utsträckning som övriga studenter i Europa att förlägga en del av studierna vid ett utländskt lärosäte? För att få en uppfattning om vilka kriterier som avgör om en student väljer att studera vid ett utländskt universitet eller ej tog Uppsala studentkår 2013 fram en rapport 16 baserad på 800 telefonintervjuer med studenter vid Uppsala universitet. Frågorna handlade om intresse, drivkrafter och hinder, information och kunskap, bemötande och intresse för praktik. 17 Rapporten fick titeln Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands?. Trots en mängd lärosäten att välja mellan, bra stipendium, språkkurser och stöd för bostadsletande vid studier inom utbytesprogram är det bara drygt 3000 studenter från Sverige per år som tar del av EU:s Erasmus-program för utbyten för studier och praktik. Enligt Europeiska kommissionens statistik placerar det Sverige på plats 18 av 32 av de länder som deltar i utbytesprogrammet för läsåret 2010/ Enligt Uppsala studentkårs rapport förefaller det som om många studenter vill studera utomlands, men det är en stor diskrepans mellan att vilja och att sedan verkligen realisera denna vilja. Studenternas inställning till att studera en period utomlands utkristalliserar tre grupper: personligt, akademiskt, och meriterande för arbetsmarknaden. 19 Det verkar som att studenterna ser studier utomlands som översvallande bra för den egna personen. Som meriter för en framtida arbetsmarknad kan studier utomlands ge ett CV guldkant men utlandsstudierna verkar vare sig av studenterna eller arbetsgivarna ses som ett krav för anställning. Frågorna hopar sig något runt det som rör det akademiska. Det verkar finnas stora frågetecken och delvis en syn på studier utomlands som något svårt att ansöka, få och senare kunna Hussein, Y. & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. 17 Hussein, Y. & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. Sidan Hussein, Y. & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. Sidan Hussein, Y. & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. Sidan 5. 8

10 tillgodoräkna sig eller hur det på annat sätt ses som en merit i den svenska utbildningen. Dessutom finns frågetecken eller en idé om studier utomlands som krävande och kostsamma. 20 När det gäller drivkrafter och hinder så är resultaten emellanåt något svårtolkade. Det verkar som studenterna i hög grad vill åka utomlands för att få nya vyer, nya kontakter och nya erfarenheter. Språk och akademiska meriter gör också att studenter lockas utomlands. Det vanligaste hindret är att studenter helt enkelt vill bli klara med sina studier och börja jobba. Det är goda skäl, så länge som orsaken inte är bristande möjligheter att tillgodoräkna sig studierna utomlands. Studenter som åker utomlands skattar ofta sina akademiska meriter som goda. Det verkar även som en del studenter har en syn på studier utomlands som krävande. Den internationella akademiska självsäkerheten kan bli bättre. Andra faktorer som upplevs som hinder är familj/partner. Möjligheten att ta med familj utomlands eller goda möjligheter att åka hem med jämna mellanrum skulle kunna göra att upplevelsen av familjen/partner som ett hinder minskar. Det finns även en bild av studier utomlands som ett slag mot den personliga ekonomin, trots möjligheter till stipendier, ökade studiemedel och avgiftsfria studier. 21 Universitets- och högskolerådet, UHR, tog 2015 fram en rapport Hinder för svenska studenters mobilitet 22 med syfte att sammanställa kunskap om hinder för mobilitet och underrepresenterade grupper bland svenska utlandsstuderande. Tonvikten har legat på de hinder som gör att svenska studenter i relativt låg utsträckning utnyttjat möjligheten att studera och/ eller göra praktik utomlands via utbytesprogrammen. 23 Slutsatserna var bland annat att svenska studenter oftare är något äldre än övriga studenter i Europa. Detta kan i sin tur innebära att svenska studenter oftare har en fast relation eller annan typ av familjeförhållande, varför det kan vara svårare att resa iväg. En annan orsak är oron över att inte kunna tillgodoräkna sig kurserna från det utländska universitetet och därmed få en förlängd studietid. Denna oro förefaller att vara störst inom medicin, juridik, teknik, naturvetenskap samt lärarutbildningar. Det har visat sig att 61 % av de svenska studenter som har studerat utomlands har fått tillgodoräkna sig utlandsstudierna fullt ut i en svensk examen. Många svenska studenter skulle istället för studier föredra praktik utomlands. Mobiliteten är ojämnt fördelad mellan studentgrupperna. Till de underrepresenterade grupperna hör studenter inom pedagogik och lärarutbildning. Ytterligare en underrepresenterad grupp är studenter från studieovana hem Hussein, Y., & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. Sidan Hussein, Y., & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. Sidan Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet 23 Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet sidan Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet sidan 3. 9

11 I ett PM 25 från International Centre vid Göteborgs universitet diskuteras upplevda hinder som är kopplade till utbytesstudier, vilka då gäller både inkommande och utresande studenter. Enligt detta PM kan hindren bero på strukturer inom Göteborgs universitet eller vid den egna institutionen, alternativt fakulteten. Hindren kan också vara kopplade till det svenska utbildningsystemet eller utformningen av programmen på EU-nivå. Enligt detta PM är följande problem återkommande: 1. Information/hemsidor, 2. Programstruktur/mobilitetsfönster/tillgodoräknande, 3. Kortare utbyten/sommarkurser/praktik, 4. Språkkunskaper, 5. Kurser på engelska för inresande studenter, 6. Bostäder för inresande studenter, 7. MoveOn, 26 Punkterna är enligt tidigare rapporter kopplade till utresande studenter medan punkterna 5-7 är kopplade till hinder inom Göteborgs universitet och rör oftast inresande studenter och studieadministrativa system. Utöver ovanstående problematik har även fakulteterna vid Göteborgs universitet påtalat ytterligare hinder för studenter att resa ut: Urvalsprocessen av utresande studenter på GU-gemensamma utbytesavtal, Tung administration inom Erasmusprogrammet, Dåligt förankrade avtal. Har ofta uppstått genom olika akademiska kontakter men är inte alltid anpassade till den egna programstrukturen och därför inte optimala för studenter på grundnivå, En ny generation studenter som ställer högre krav och framhäver sin rätt att bli tilldelad en viss utbytesplats. Många rättigheter få skyldigheter. 28 Enligt PM:et delas hindren in i två grupper, interna hinder och externa hinder. Dessa delas i sin tur upp i två undergrupper utifrån hur lätt eller svårt det är att komma till rätta med desamma, lätta att åtgärda och svåra att åtgärda. I gruppen lätta att åtgärda har Göteborgs universitet själv mandat att åtgärda problemen medan den andra gruppen, svåra att åtgärda innebär begränsad möjlighet för Göteborgs universitet att ta beslut om åtgärd Studiemedel vid utlandsstudier Studenter som vill studera en period utomlands, via ett utbytesprogram, kan få studiemedel för detta. Kravet är att studenten skall kunna tillgodoräkna sig de utländska meriterna i den svenska examen, vilket innebär att studierna utomlands skall motsvara de poäng som skulle ha erhållits vid ett svenskt universitet. Vid utlandsstudier kan studenten även ansöka om merkostnadslån. 25 Gabrielsen, L.(2016) Hinder för internationalisering, effektivisering av våra processer, PM Göteborgs universitet. 26 Gabrielsen, L.(2016) Hinder för internationalisering, effektivisering av våra processer, PM Göteborgs universitet. Motsvarande sidan 1 i dokumentet (Ej sidnumrerat). 27 Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet. Hussein, Y., & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. 28 Gabrielsen, L.(2016) Hinder för internationalisering, effektivisering av våra processer, PM Göteborgs universitet. Motsvarande sidan 4 i dokumentet (Ej sidnumrerat). 29 Gabrielsen, L.(2016) Hinder för internationalisering, effektivisering av våra processer, PM Göteborgs universitet. Motsvarande sidan 5 i dokumentet (Ej sidnumrerat). 10

12 Om studenten har haft CSN under utlandsperioden skall studiemeriterna från det utländska universitetet skickas till CSN Ombudens roll Ombuden anställdes vid GUS och fram till dags dato, april 2018, har få ärenden, 15 stycken av totalt 1945 olika studentärenden, handlat om utresande studenters problematik i samband med utlandsstudier. Problematiken har främst handlat om tillgodoräknande av de utländska meriterna i den svenska utbildningen, samt det stipendium som studenter som reser inom ERASMUS kan söka. 2. Metod 2.1 Enkäten Ett förslag till enkät togs fram under höstterminen 2017 av GUS:s ombud. Enkäten innehåller 21 frågor varav fyra är så kallade öppna frågor. Enkäten återfinns i bilaga Insamling av e-postadresser E-postadresser till samtliga studenter i urvalet begärdes ut från Göteborgs universitet, via respektive institutioner. När samtliga e-postlistor hade inkommit fanns totalt 996 e- postadresser. Efter en genomgång av e-postadresserna visade det sig att det fanns 134 dubbletter. När dessa dubbletter hade tagits bort återstod 862 unika e-postadresser fördelade enligt nedan: Design 38 Ekonomprogrammet 341 Förskollärarprogrammet 189 Kulturvetarprogrammet 39 Läkarprogrammet 54 Matematikprogrammet 17 Socialt arbete 118 Systemvetarprogrammet Insamling av enkätsvar Enkäten distribuerades via enkätverktyget webropol 31 och skickades ut till samtliga i studien ingående studenter via universitetets e-postlistor. Enkäten sändes ut den 15 februari 2018 och slutdatum för att besvara enkäten var den 1 mars Under perioden skickades två påminnelser ut. Vid den första påminnelsen uppstod ett tekniskt problem, vilket innebar att påminnelsen omvandlades till spam och istället för att studenterna skulle få en påminnelse fick vissa tre och andra fyra under loppet av tio minuter. Fyra studenter blev upprörda och skickade e-post till en av författarna, Charlotte Larsson Hanning och bad att inte få fler påminnelser. En ursäkt till dessa studenter framfördes och tre av dessa togs bort från undersökningen. Den fjärde studentens e-postadress gick inte att hitta, eftersom studenten kontaktade Charlotte Larsson Hanning från en privat e-postadress och inte från universitetets e-postadress. Vid påminnelse nummer två blev ytterligare en student upprörd och kontaktade då en annan av författarna, Eva Fluur Jonson. Denna student togs också bort från undersökningen. Detta innebar att av 862 utskickade enkätlänkar fanns 858 studenter kvar i

13 undersökningen. Enkätens svarstid förlängdes med en vecka, eftersom svarsfrekvensen var låg. Förlängningen genererade två ytterligare svar. Enkätlänken stängdes Tabellverk Ett tabellverk över enkätens samtliga frågor återfinns i bilaga Statistik Alla beräkningar är gjorda i SPSS version 21 och tabellerna är framtagna i Excel. 2.6 De öppna frågorna I enkäten återfanns fyra öppna frågor. Dessa frågor lades in i Word, lästes igenom och kategoriserades sedan utifrån de återkommande teman som växte fram. 2.7 Totalpopulation och studiepopulation Totalpopulationen för de i studien ingående studenterna är 862 stycken. Få studenter valde att deltaga i denna enkätstudie. De 862 e-postadresserna genererade 141 svar, samt ytterligare 33 respondenter som hade klickat på enkätlänken men inte skickat in den. Frågan om hur många av dessa 33 respondenter som inte har skickat in enkäten, men som de facto tror att de har skickat in den, uppkommer därför. Samma fråga uppkom vid tidigare enkätundersökningar, där respondenterna trodde att de hade skickat in enkäten men inte gjort det. 32 Mot bakgrund av detta har enkäten antingen besvarats eller lästs av 174 studenter, vilket motsvarar 20 % (174/862). Enkätlänken skickades till respondenternas GU-adresser och frågan huruvida dessa är kopplade till respondenternas privata e-postadresser uppkommer också. Svarsfrekvensen på denna enkät var således 16 % (141/862). Den slutliga studiepopulationen på vilken undersökningen baserades, utgjordes därför av respondenter fördelade på 70 % (98/141) kvinnor och 28 % (40/141) män samt 2 % (3/141) som ej ville uppge kön. 32 Larsson, C. (2016) "Studenten kan bidra med något eget- något viktigt, Göteborgs universitets studentkårer, GUS Larsson, C. (2017) "Det drabbar den som är hederlig", Göteborgs universitets studentkårer, GUS

14 Tabell 1, Könsfördelning per fakultet. 2.8 Bortfallsanalys Författarna har valt att inte göra en bortfallsanalys, eftersom endast två ytterligare svar inkom när enkättiden förlängdes. Om en bortfallsenkät hade skickats ut är det inte troligt att något svar hade inkommit. 2.9 Val av presentation av svaren Efter att enkätsvaren hade laddats ner och bearbetats visade det sig att vid vissa fakulteter var respondenterna för få, varför författarna istället har valt att jämföra kvinnor och män. Dock finns samtliga svar redovisade utifrån fakultet och kön i tabellverket. Författarna upptäckte också att det inte gick att redovisa utifrån utbildningsprogram och kön, eftersom åtta respondenter då hade klassificerats som missing. Detta eftersom det fanns en diskrepans på åtta respondenter mellan frågorna Fakultet och Utbildningsprogram. Åtta respondenter hade fallit bort vid denna typ av redovisning. En respondent har angivit både Handelshögskolan och Naturvetenskaplig fakultet, men inte utbildningsprogram. Denna respondent redovisas under Handelshögskolan. En respondent har inte angivit fakultet, men utbildningsprogram. Författarna vet därför vilken fakultet respondenten tillhör, men har valt att redovisa respondentens svar under Ej angivit fakultet. Detta svar hade annars redovisats som missing. De respondenter som har valt att inte uppge kön redovisas under varje tabell i tabellverket Val av presentation av tabellerna På grund av att det är så få respondenter vid vissa fakulteter redovisas inte procentsatser fakultetsvis. Detta eftersom få respondenter skulle kunna generera höga och missvisande procentsatser. Procentsatser redovisas istället enligt kön längst ner i varje tabell Remissrunda Rapporten har skickats på remiss till International Centre vid Göteborgs universitet för synpunkter. De synpunkter som International Centre återkom med finns sammanställda i bilaga 3. 13

15 3. Resultat 3.1 Ålder Majoriteten av respondenterna är mellan år gamla. Bland de kvinnliga respondenterna är 9 % (9/98) mellan år gamla och 6 % (6/98) 41 år eller äldre. Bland de manliga respondenterna är 8 %, vilket utgör 3 studenter, mellan år gamla och ingen är 41 år eller äldre. Tabell 2, Ålder män. Tabell 2, Ålder kvinnor. Ej angivit kön: 2 är år och 1 är år. 3.2 Information om studier och praktik utomlands Majoriteten, 87 %, (123/141) av respondenterna har fått information om studier utomlands. I nedan tabell 3 Har du fått information om möjligheten att studera eller praktisera utomlands? går det att utläsa att av männen svarade 93 % (37/40) att de erhållit information och av kvinnorna svarade 88 % (86/98) att de erhållit information. 14

16 Tabell 3. Har du fått information om möjligheten att studera eller praktisera utomlands? Ej angivit kön; 3 har svarat Ja. På frågan Om ja, på vilket sätt fick du information om möjligheten att studera eller göra praktik utomlands? framkom att informationen oftast kom via institutionen, studievägledaren, kurskamrater samt hemsida. 3.3 Vad det någon information som saknades? De respondenter som inte erhållit någon information eller inte visste om de fått någon information fick följdfrågan Hade du velat ha information om möjlighet till utlandsstudier/praktik. Resultatet visade att majoriteten hade velat ha denna information. De respondenter som erhållit information fick istället följdfrågan Var det någon information som du saknande. På denna fråga svarade 51 % (64/126) nej, 36 % (45/126) vet ej och 13 % (17/126) ja. Av de som har svarat ja valde 14 respondenter att besvara den öppna frågan Vad var det för information du saknade? En del respondenter lyfte en specifik fråga de saknat information om medan andra lyfte flera områden. Följande teman återfanns i svaren: Information om hur processen går till och vilka möjligheter som finns Det kunde handla om att respondenterna önskade mer detaljerad information kring hur de praktiskt går till väga om de vill åka utomlands, när de kan åka, till vilka ställen de kan åka, vilka kurser som går att läsa och hur kurserna motsvarar de svenska kurserna. Vart man kan åka och hur det går till. Kostnader. Kvinnlig student, Sahlgrenska akademin Information om kostnader och stipendier. Det kunde handla om vad det skulle kosta att åka, bristande information om stipendier eller oro kring möjlighet att erhålla stipendier. Mer information om vilka förskolor man kan söka tidigare men även mer samarbeten mer fler förskolor. Jag var orolig kring stipendiet detta då jag uppfattade förskollärarprogrammet som oprioriterat. Detta för att de som fick stipendier, om det var många som ansökte avgjordes beroende hur många Högskolepoäng man hade och då vi i förskollärarprogrammet hade utlandspraktik tidigare i vår utbilda än andra lärarprogram så innebar det att vi hade färre högskoleprogram. Kvinnlig student, Utbildningsvetenskaplig fakultet 15

17 Information om krav på språktest I svaren framkom att information kring språktest varit bristfällig och att respondenterna önskat att denna information kom tidigare i processen. Till majoriteten av universiteten var det krav på IELTS eller TOEFL. Detta klargjordes först när det egentligen var för sent (istället för t.ex. under första året). Att ens bara nämna att det kan vara bra att ha ett språkintyg vore nog. Manlig student, Handelshögskolan Information om praktikplatser I svaren framkom att en del respondenter saknade information om olika praktikplatser. Ordentlig information om olika praktikplatser och uppgifter där Kvinnlig student, Samhällsvetenskaplig fakultet Information om tillgodoräkning I svaren framkom att en del respondenter upplevt bristande information kring huruvida kurser skulle gå att tillgodoräkna eller ej i sin utbildning och önskade att denna information hade varit tydligare. Vi har inte fått någon information om praktik och info om MFS kom alldeles för sent. Jag fick inte heller tillräcklig information om mina möjligheter att tillgodoräkna mig, så i slutändan har jag ingen nytta av kurserna jag läste även fast jag valde dem för att de skulle passa in i min examen, om jag hade vetat att det skulle vara så komplicerat hade jag valt andra roligare kurser i stället och inte slösat min tid. Kvinnlig student, Handelshögskolan 3.4 Har du under din utbildning vid Göteborgs universitet studerat eller haft praktik utomlands som en del av din utbildning? Av de 141 respondenter som har valt att besvara enkäten var det 44 % (62/141) 33 som valde att studera/praktisera utomlands som en del av utbildningen. Det vanligaste var studier utomlands. Bland de kvinnliga respondenterna har 10 % (10/98) valt både studier och praktik. Bland de manliga respondenterna är det en man som har praktiserat utomlands. Det förefaller som om män och kvinnor har valt att studera utomlands i ungefär samma utsträckning, män 40 % (16/40) och kvinnor 44 % (43/98). 33 På denna fråga har 60 respondenter kryssat i att de har varit utomlands. Dock har två kvinnliga respondenter från Handelshögskolan kryssat i efterföljande frågor som om de har varit utomlands, varför antalet respondenter som har varit utomlands redovisas som 62 i resterande del av rapporten. Detta innebär att de som inte har varit utomlands i konsekvens blir

18 Tabell 3. Har du studerat eller haft praktik utomlands som en del av din utbildning, män? Tabell 3. Har du studerat eller haft praktik utomlands som en del av din utbildning, kvinnor? Ej angivit kön: 2 har svarat Nej och 1 har svarat Ja, studier. Två kvinnor från Handelshögskolan har svarat nej men har därefter fyllt i som om de hade svarat ja. Se not 33e. 3.5 Varför väljer studenter att inte studera eller göra praktik utomlands? I tidigare undersökningar 34 har det framkommit att svenska studenter inte väljer att tillbringa tid utomlands i samma utsträckning som andra studenter inom EU bland annat pga. av att de ofta är något äldre. De har oftare familj eller partner som de inte vill eller kan lämna för en termin eller mer. I denna undersökning är 13 % (18/141) av respondenterna 31 år eller äldre. Av dessa 18 respondenter är det en som har valt att studera utomlands under en period. Resterande 17 respondenter utgör drygt en femtedel, 22 %, (17/79) av de som har valt att inte studera en period utomlands. På frågan om varför studenterna valde att inte tillbringa tid utomlands kunde respondenterna välja mellan 10 olika alternativ och dessa var så kallade flervalsalternativ. De främsta anledningarna till att studenterna inte valde att tillbringa tid utomlands var: Jag vill ej lämna familj/partner, hem, % Det är svårt med ekonomin, samt att hitta extrajobb utomlands, 21 % Jag vill bli klar med min utbildning så snart som möjligt. 15 % 34 Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet, sidan Två alternativ lades ihop. Ursprungliga alternativ var: Jag vill ej lämna familj/partner för att studera utomlands, samt Jag vill inte åka hemifrån. 17

19 3.6 Varför väljer studenter att studera eller göra praktik utomlands? På frågan om varför studenterna valde att tillbringa tid utomlands kunde respondenterna välja mellan 14 olika alternativ och dessa var så kallade flervalsalternativ. Anledningarna till att studera en period utomlands var främst nedanstående alternativ: Roligt, 85 % En chans att få komma utomlands, 80 % Få kontakt/uppleva ett annat land, 78 % Nya kontakter och erfarenheter. 72 % Extra meriter till mitt CV 54 % Förbättra mina språkkunskaper 54 % Extra, unik kompetens i min examen 50 % De som har valt att tillbringa en period utomlands är mellan år gamla, förutom en respondent som var 41 år eller äldre. Inga respondenter var mellan år gamla. Det vanligaste var att utlandsstudierna varade en termin, vilket samtliga manliga respondenter har svarat. Bland de kvinnliga respondenterna har två svarat att de var utomlands två terminer eller mer och resterande har varit utomlands en termin. 3.7 Åkte du via ett av Göteborgs universitet avtal? Bland respondenterna var det vanligast att åka via ett av Göteborgs universitets avtal, 88 % (14/16) män och 69 % (31/45) kvinnor. Bland de kvinnliga respondenterna har knappt en tredjedel även svarat att de inte åkte via ett avtal eller att de inte vet om de åkte via ett avtal eller ej. Tabell 4. Åkte du via ett av Göteborgs universitets avtal? Ej angivit kön; 1 Vet ej. 3.8 Fick respondenterna tillgodoräkna sig studierna eller praktiken? Respondenterna har oftast fått tillgodoräkna sig studierna/praktiken när de kom tillbaka till Göteborgs universitet, kvinnor 91 % (41/45) och män 75 % (12/16). Totalt har sju respondenter inte fått besked om tillgodoräknande ännu och en respondent har inte fått tillgodoräkna sig utlandstiden. 18

20 Tabell 5. Fick du tillgodoräkna dig studierna/praktiken när du kom tillbaka till Göteborgs universitet, män? Tabell 5. Fick du tillgodoräkna dig studierna/praktiken när du kom tillbaka till Göteborgs universitet, kvinnor? Ej angivit kön; 1 har svarat Ja. Respondenterna fick en möjlighet att utveckla sina svar kring tillgodoräknande i en öppen fråga Utveckla gärna ditt svar gällande tillgodoräknande, t.ex. vilken information du fick innan du åkte? Det var 32 respondenter som valde att göra detta. Följande teman kunde utläsas i svaren: Besked om tillgodoräkning innan avresa Under detta tema återfinns svar från respondenter som fått besked om att de skulle kunna få tillgodoräkna sig kurserna innan de åkte iväg. I svaren återfanns exempelvis att ett Learning 19

21 Agreement 36 upprättades innan respondenten åkte på utbytet tillsammans med studievägledare för att säkerställa att kurserna kunde tillgodoräknas, eller att respondenten uppfattat att ett tillgodoräknande skulle vara självklar utifrån den information som hade getts. Antog det var självklart med tillgodoräknanden. Fick information av SYV och programansvarige behövde godkänna kurserna. Denna person godkände kurserna innan jag åkte. Manlig student, Naturvetenskaplig fakultet Fick hjälp eller information kring val av kurser Under detta tema återfinns svar som handlar om att respondenterna erhållit information kring vilka kurser de måste eller bör välja, vilket omfattning studierna bör ha osv. för att de skulle kunna gå att tillgodoräkna. När det gäller information om tillgodoräknande tycks studievägledaren ha en betydande roll. Jag pratade med min studievägledare innan som även tillgodoräknade poängen efter. Kvinnlig student, Handelshögskolan Kurserna/praktiken var del av utbildningens inriktning Under detta tema återfinns svar från respondenter som svarade att kurserna eller praktiken var en del av utbildningens inriktning. Detta kunde innebära att exempelvis kurserna eller praktiken var förutbestämd, att respondenterna erhållit specifik information kring utbytet och tillgodoräknande innan de åkte eller att de främst blev bedömda på den delen av praktiken/studierna som genomfördes i Sverige. Utlandsförlagd del av spansk inriktning, allt var alltså förutbestämt. Kvinnlig student, Handelshögskolan Bristande information Under detta tema återfinns svar från respondenterna som berör bristande eller felaktig information kring tillgodoräknande. Detta kunde leda till svårigheter för respondenterna, exempelvis att de på egen hand måste kolla upp vad som gäller, osäkerhet kring vilka kurser som kan tillgodoräknas, att det sent i processen upptäcks att kurserna inte matchar eller att utbytet och tillgodoräkningen inte alls blir som respondenten tänk på grund av brister i information. Väldigt lite information, både från studievägledare och internationella avdelningen. Kändes som ingen hade koll på något så fick undersöka det mesta på egen hand. Den information som gavs var bara att vissa kurser kunde tillgodoräknas, men vilka dessa kurser var fick man kolla upp på egen hand. Kvinnlig student, Handelshögskolan 36 Detta dokument är ett kontrakt/avtal mellan studenten, GU och den mottagande organisationen (praktikplatsen). LAT ska upprättas i samråd med din praktikplats och av dokumentet ska det bland annat framgå vilka arbetsuppgifter du ska utföra samt förväntade resultat och erfarenheter av din praktikperiod. LAT ska signeras av kontaktpersonen vid praktikplatsen och studenten. A%2F%2Fwww.google.se%2F

22 Nöjd med informationen kring tillgodoräknande Under detta tema återfinns svar från respondenter som varit nöjda med den information och hjälp som de erhållit från universitetet. All nödvändig information innan och bra återkoppling på frågor under tiden utomlands. Kvinnlig student, Samhällsvetenskaplig fakultet Övrigt Under detta tema återfinns svar från respondenter som vars svar är otydliga, exempelvis skrivit att de skrivit examensarbete, eller gjort projektarbete utomlands men ingen ytterligare information. 3.9 Hur finansierades studierna? Majoriteten av respondenterna, både män och kvinnor, har finansierat utlandstiden med CSN och stipendier Hur upplevde du dina studier De respondenterna som studerat eller gjort praktik utomlands fick en fråga som berörde hur de upplevde sina studier/praktik. Respondenterna fick fyra svarsalternativen: Positivt och stimulerande, Viss osäkerhet, men det positiva övervägde Viss oro och osäkerhet men det negativa övervägde Enbart negativt. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna, både män och kvinnor, upplevde tiden utomlands som Positiv och stimulerande samt Viss oro och osäkerhet, men det positiva övervägde. Endast en respondent har svarat att utlandstiden var Enbart negativ. Ingen respondent valde alternativet Viss oro och osäkerhet men det negativa övervägde. Som följdfråga fick respondenterna möjlighet att utveckla sitt svar angående hur de upplevde studier och/eller praktiken i en öppen fråga. Det var 22 respondenter som valde att göra detta. Positiva erfarenheter Många respondenter lyfte att det varit en mycket positiv erfarenhet. Aspekter som lyftes var exempelvis att studierna/ praktiken bidragit till en bild av hur studier fungerar i andra delar av världen, bidragit till nya perspektiv, lärdomar, självständighet och erfarenheter som studier i Sverige inte kunnat ge. Vidare att det varit en fantastisk och rolig upplevelse, träffat mycket folk och att värduniversitetet haft ett mycket bra program. Jag tyckte att det var väldigt givande att få ta den av en skola i ett annat land då de har helt andra krav men även använder sig av lite andra teorier än dom jag lärt mig på Göteborgs universitet. Mycket givande att kunna se på förskolan ur flera perspektiv fick mig även att reflektera mer kring vår egen läroplan, vilken vikt den har och vad den innebär för mig och mitt kommande arbete. Kvinnlig student, Utbildningsvetenskaplig fakultet 21

23 Både positiv och negativ erfarenhet En del respondenter lyfte både positiva och negativa erfarenheter exempelvis administrativa problem, att det i början var utmanande då det kunde vara svårt att veta vad som de kunde förvänta sig, att det var annorlunda och svårt men att det i slutändan blivit bra och givande och gett värdefulla erfarenheter som medstudenter som valt att inte åka på utbyte gått miste om. Första veckorna var tuffa men blev snabbt bättre och i slutändan blev det det bästa beslutet jag tagit. Manlig student, Naturvetenskaplig fakultet Även om studierna var på hög nivå var de väldigt givande och jag kände att jag lärde mig väldigt mycket användbart under mitt år utomlands. Däremot var det väldigt frustrerande med det administrativa, då det skedde många misstag med t.ex. mitt namn och vilka kurser jag skulle läsa, och det kunde ta lång tid att få ärenden behandlade. Kvinnlig student, Humanistisk fakultet Negativa erfarenheter Få enbart negativa erfarenheter lyftes och handlade om att omhändertagandet på plats varit bristfälligt samt att respondenten hamnat i en klass med enbart svenskar vilket inte varit så givande. Gick i en klass med enbart svenskar man lär sig inte superbra då Kvinnlig student, Humanistisk fakultet 3.11 Skulle du rekommendera medstudenter att studera utomlands en period? Samtliga respondenter, oavsett om de åkt på utbyte eller ej, fick frågan om de skulle rekommendera en medstudent att studera utomlands en period. Majoriteten av respondenterna 87 % (122/141) svarade ja på frågan. Bland de respondenter som åkte är det endast en som inte skulle rekommendera en medstudent att studera utomlands en period. Även majoriteten av de respondenter som inte studerat eller gjort praktik utomlands skulle rekommendera en medstudent att åka, 79 % (63/79). I en öppen följdfråga hade respondenterna möjlighet att utveckla sina svar kring varför de inte skulle rekommendera medstudenter att studera utomlands. Det var 15 respondenter som valde att göra detta. Följande teman återfanns i svaren: Ingen erfarenhet själv av utbytesstudier Flera respondenter lyfte att de inte kunde, eller att det är svårt, att rekommendera något som de inte själva har genomfört. Svårt att rekommendera något jag själv inte provat på. Kvinnlig student, IT-fakulteten Mer fördelaktigt att stanna hemma En del respondenter lyfte att det fanns fördelar med att inte åka. Aspekter som lyftes var att utbildningen (yrkesutbildning) inte alltid stämmer överens med den svenska och att man därmed riskerar att missa viktiga moment hemma eller lär sig fel samt att praktik hemma i Sverige kan leda till arbetsmöjligheter. Vidare att ett utbyte inte skulle ge någonting, eftersom svenskar ändå oftast hänger ihop, att resa är något som kan göras på fritiden och att det är mer givande att studera med utbytesstudenter som kommer till Sverige för utbyte. 22

24 Anledningen till att jag inte valde att praktisera utomlands (hade velat) är att det kändes som att jag skulle "vinna" mer på att praktisera i Sverige där praktiken kunde leda till arbetsmöjligheter förhoppningsvis. Kvinnlig student, Humanistisk fakultet Dålig egen erfarenhet En anledning som lyftes som orsak till varför man inte skulle rekommendera utbyte till medstudenter var även dåliga erfarenheter, vilket kunde härledas till att utlandsperioden inte hade varit lärorik. Inte programmet då det inte var lärorikt. Kvinnlig student, Handelshögskolan Det fanns även en respondent som hade åkt på utbyte flera gånger och som skulle rekommendera medstudenter att åka men som valde att beskriva en utlandsperiod i det öppna svaret där tillgodoräknande inte hade skett, vilket hade försvårat respondentens svenska studiesituation. Om nej, så är det pga att en av mina utlandsvistelser inte tillgodoräknades i den utsträckning som jag fått info om, vilket ledde till en hektisk "dubbeljobbsperiod" innan utbytet pga att många moment i kursen var obligatoriska att göra i Göteborg innan avfärd. Manlig student, Sahlgrenska akademin 4. Diskussion 4.1 Uppfylldes syftet med enkätstudien? Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga i vilken utsträckning studenterna på sista terminen på Ekonomprogrammet, Kultur, Design, Systemvetenskap, Socionomprogrammet, Matematik-programmet, Läkarprogrammet samt Förskollärarprogrammet nyttjar chansen att tillbringa en del av studietiden vid ett utländskt lärosäte. Eftersom svarsfrekvens blev låg får resultatet tolkas med försiktighet och snarare ses som en kartläggning av vad just de respondenter som besvarade enkäten anser. Anledningarna till varför svarsfrekvensen blev låg kan bero på urvalet, samt att enkäten kanske inte nådde ut till alla tilltänkta respondenter. Detta eftersom enkäten endast tycks ha nåtts av 20 % (174/862) av de tilltänkta respondenterna. Trots den låga svarsfrekvensen tycks respondenternas svar dock stämma väl överens med de rapporter 37 som gjorts tidigare på området, med undantag för att fler respondenter i denna kartläggning har åkt på utbyte jämfört med EU:s statistik. I följande avsnitt sammanfattas resultaten kortfattat och diskuteras. 4.2 De som har valt att studera en period utomlands Resultatet visar att 44 % (62/141) av respondenterna har studerat eller gjort praktik utomlands och att majoriteten, 73 % (45/62) åkte via ett av Göteborgs universitets avtal. Finansieringen har främst skett via CSN och stipendier. Den främsta anledningen till varför respondenterna valt att studera eller göra praktik utomlands är att det är roligt, en chans att få komma utomlands och att få kontakt/uppleva ett annat land. Resultatet visar vidare att en övervägande majoritet 37 Clarhäll, A., & Enequist, G. (2015) Hinder för svenska studenter mobilitet, Universitets- och högskolerådet. Gabrielsen, L.(2016) Hinder för internationalisering, effektivisering av våra processer, PM Göteborgs universitet. Hussein, Y., & Mörck, H. (2013) Många vill - få kommer till skott! Varför studerar inte fler utomlands? Uppsala studentkår. SOU 2018, En strategisk agenda för internationalisering. SOU 2018:3, Statens offentliga utredningar. 23