Verksamhetsplanering Roddgymnasiet 2015-2016
Att leda, styra och verksamhetsplanera RIG;et 2
Engagerat ledarskap Grundläggande värderingar för verksamhetsutveckling inom RIG För att skapa en kultur som sätter målgrupperna (eleven med flera) i främsta rummet krävs ett personligt, synligt och aktivt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, skapa förutsättningar för medarbetarna samt att i dialog med dem identifiera och följa upp målen. Samverkan Samverkan är ett nyckelbegrepp i varje framgångsrikt RIG. Det är väsentligt att genom samverkan kombinera många kompetenser, erfarenheter och olikheter, såväl hos medarbetare som hos elever, partners (skolan och idrotten) och huvudmän (staten, RF och kommunen). Allas delaktighet En förutsättning för framgångsrikt RIG är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina uppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, kunskap om de förutsättningar som behövs samt kunskap om de resultat som uppnås. Elevfokus (kundorientering) Ett RIG: s långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värde för dem som det finns till för eleverna med flera. Deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för RIG, dess medarbetare och verksamhet. Kompetensutveckling Medarbetarnas kompetens är grunden för framgång och konkurrenskraft. Därför ska varje medarbetare ges möjlighet till förkovran och vidareutveckling på ett sätt som stärker såväl individen som RIG i sin helhet. Lära av andra För att kunna vidareutvecklas måste RIG och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst i ett avseende eller på ett område. Långsiktighet, ständiga förbättringar Verksamheten ska utvecklas med tanke på långsiktighet som betonar helheten. Framsynthet, snabb reaktion på förändringsbehov och att arbeta i förebyggande syfte i stället för att reagera i efterhand på problem är andra nyckelbegrepp för framgångsrik RIG-verksamhet. All verksamhet ska genomsyras av ambitionen att lägga grunden för framtida idrottsprestationer på internationell nivå samt ge bästa möjliga förutsättningar för gymnasiestudier genom att ständigt förbättra och vidareutveckla verksamheten. Processorientering Organisationens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för kunderna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation, och lägger grunden för verksamhetsutveckling inom RIG-verksamheten 3
Innehållsförtecknin4 Del 1 Att leda, styra och verksamhetsplanera RIG Faktauppgifter sida 5 Organisation och ledarskap 6 A) Specialidrottsförbundets (SF) styrning och uppföljning för att utveckla RIG 6 B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten 9 C) Redovisning av föregående års resultat 11 Del 2 Att verksamhetsplanera RIG 14 1) Vi och vår omvärld 14 1.1 Historik/företagskultur samt vår omvärld och trender 15 1.2 Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter 16 1.3 Vilka tjänster erbjuder vi 19 1.4 Hur utvecklas våra tjänster 19 1.5 Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? 20 1.6 Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation 20 1.7 Vilka utmanare finns det? 20 1.8 Vilka ramar och regler styr vår verksamhet 21 1.9 Styrkor och svagheter/hot och möjligheter 21 2) Verksamhetsidé 23 2.1 Verksamhetsidé 23 3) Vision och värderingar 24 3.1 Vision 24 3.2 Värderingar 25 4) Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer 26 4.1 Vägval 26 5 Mål och aktiviteter 27 5.1 Mål och aktiviteter nöjda elever 27 5.2 Mål och aktiviteter samverkan SF RIG 28 5.3 Mål och aktiviteter rekrytering 30 5.4 Mål och aktiviteter nöjda klubbar och föräldrar 31 5.5 Mål och aktiviteter nöjda tränare 33 6 Övriga aktiviteter 34 7 Organisation och resurser 35 4
Faktauppgifter för vårt RIG Beskriv vilka som ingår i RIG-gruppen (namn och funktion). Bernt Spielberger, RIG, delaktig i juniorlandslaget som en del i tränaruppdraget. Elev, roterande, och inte med på hela RIG-gruppens arbete utan för att lämna elevperspektiv och få insikt i arbetet bakom RIG. Catarina Bergström, Generalsekreterare, Svenska Roddförbundet. Per Lundberg, Utbildningsansvarig, Svenska Roddförbundet. Kent Hansson, Kommunrepresentant, förvaltningsekonom. Helen Larsholt, Skolrepresentant, biträdande rektor. Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer). Bernt Spielberger (Fil kand. GIH, fysiologi 60hp Karolinska institutet, idrottspsykologi 45hp Växjö universitet, master i Arbetshälsovetenskap Gävle Högskola) Antal elever, pojkar respektive flickor 5pojkar 3flickor Tillgängliga idrottsanläggningar, skollokaler och andra anläggningar av betydelse samt dess ändamål. Båthus, buss+trailer, följebåtar, ett antal lagbåtar, roddmaskinsrum, gym, roddrum, omklädningsrum. Sponsorer och ägare samt deras krav. Svenska Roddförbundet Strömstads kommun Strömstads gymnasium Riksidrottsförbundet Sponsorer (Bazar, Båtia och Asian Town) (Deras krav finns beskrivna på sid 16-18) Klubbar som deltar i verksamheten och som har ett speciellt intresse i verksamheten. Elevernas klubbar Strömstads Roddklubb har ett speciellt intresse då samarbetet är väldigt nära och RIG präglar 5
1. Organisation och ledarskap A) Specialidrottsförbundets (SF) styrning och uppföljning för att utveckla Riksidrottsgymnasiernas (RIG) verksamhet Redogör för: 1. hur SF stödjer, styr och följer upp RIG-verksamheten Stödjer: SF deltar i RIG-gruppens möten GS redovisar på SRs styrelsemöten om RIGs löpande verksamhet SF bjuder in RIG-tränare till seminarier, utbildningar och andra aktiviteter som kan stödja och utveckla verksamheten. SF samordnar transporter till läger och tävlingar där RIG är deltagare. SF använder sina kanaler för att marknadsföra RIG och nå ut vid rekrytering. Styr: SF säkrar avtal mellan de olika organisationerna. SF säkrar att rapportering görs till RF SF vill att Bernt fortsätter den kompetensutveckling han startat Följer upp: SF föreslår att uppföljning sker med GS, Utbildningskommittén och landslagsledningen. 2. SF:s kortsiktiga och långsiktiga mål med RIG-verksamheten samt hur dessa mål är kopplade till SF:s övriga mål gällande talang- och elitutveckling. Tävling RIG skall vara den bästa utvecklingsmiljön för att utveckla framtida seniorlandslagsroddare i åldern 15-20 år. Rekrytering Både på kort och lång sikt är det viktigaste målet att öka antalet sökande till RIG. Inom två år ha ett söktryck som innebär att fyra platser per år kan fyllas med ungdomar som har landslagsambition med sin rodd. Utbildning Att samtliga RIG-elever avslutar sina studier med godkänd gymnasieexamen. Att de elever som vill fortsätta att kombinera rodd med studier vägleds till RIU eller liknande idrottsvänliga studiemiljöer. 6
3. hur målen för RIG-verksamheten förankras och följs upp samt vilka forum som används för detta Catarina tar upp RIG som en punkt på styrelsemöten. Tobias Wallerius har varit en del av landslagsledningen men lämnar under hösten sina uppdrag som förbundskapten för juniorlandslaget, sin 20%-tjänst på RIG, samt sin plats i landslagsledningen. Detta har varit ett samarbete med juniorlandslaget som stärkt banden mellan SR och RIG. Hur denna lucka kan täckas och vilken roll RIG-tränaren skall ha i juniorlandslaget blir en viktig fråga. Några av 20% som har lagts på Bernt borde utnyttjas till att vara en del av roddlandslagens tränarstab. Då kan kontaktytan med landslagen och RIG upprätthållsas. 4. SF: s resultat med RIG-verksamheten jämfört med målen samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Mål: År 1 rekryteras 5 elever, vilket ger 2+5: 7 elever År 2 rekryteras ytterligare 4 elever, vilket ger 5+9: 9 elever År 3 rekryters ytterligare 7 elever, vilket ger 4+7: 11 elever Träningsgruppen skall utgöras av roddare från samtliga rodddistrikt i Sverige. Resultat: År 1 det har rekryterats 4 elever. Dock ingen utifrån. Det är 3 elever från Strömstad samt en utbytesstudent från USA. År 1* samtliga elever kvalificerar sig till JNM. Minst en JVM besättning skall delvis eller helt utgöras av RIG-elev(er) per år. År 2* samtliga elever kvalificerar sig till JNM. Minst en JVM besättning skall delvis eller helt utgöras av RIG-elev(er) per år. År 3* samtliga elever kvalificerar sig till JNM. Minst en JVM besättning skall delvis eller helt utgöras av RIG-elev(er) per år. *Vart annat år skall en besättning till U-23VM utgöras helt eller delvis av RIG-elev(er) 5. hur SF förvissar sig om att olika problem inom RIG-verksamheten tas om hand och att orsakerna analyseras och undanröjs SR gör en utvärdering med elever, tränare och rektor en gång/termin, analys och sammanställning görs av generalsekreteraren. genomför kontinuerliga utvecklingssamtal med eleverna. Förbättringsåtgärder genomförs omgående om behov upptäcks. 7
6. hur SF försäkrar sig om att varje RIG har en väl fungerande RIG-grupp som tillsammans tar ansvar för utveckling av hela verksamheten SR har en stående punkt på dagordningen om verksamhetsrapportering från RIG. Generalsekreteraren är ansvarig för rapporteringen. Generalsekreteraren skall ha regelbundna samtal med tränare och rektor samt göra besök på RIG-et minst en ggn/termin. 7. hur ni säkerställer att tränarnas kompetens utvecklas för att möta kravet på att RIG:et skall skapa en internationell elit Årligen 1.Tränarna skall delta i juniorlandslagets verksamhet på läger och tävling. 2.Tränarna skall delta på utvecklingskonferenser för RIG 3.Tränarna skall delta på lämpliga kurser i ledarskap och ämnen kopplade till träningslära. 4.Tränarna skall finnas med i utbildningskommitténs planering och vara aktuella då SR skickar ledare på utbildningar. 8 hur SF underlättar/säkerställer elevens fortsatta utveckling efter gymnasiet RIG-tränare upprättar med elever individuella målsatta utvecklingsplaner som sträcker sig tom U23. Dessa planer bygger på elevens studiemål, personliga mål samt mål som roddare. Dessa planer kan stöttas av juniorlandslaget och seniorlandslagets förbundskaptener genom att de aktiva lämnar träningsrapporter till förbundet. Detta görs för att de skall stämma av mot SR kravanalys och utvecklingstrappa. RIG-elever har möjlighet att involveras som ledare inom SFs-kommittéer, arbetsgrupper och annan verksamhet som kan ingå i hens utvecklingsplan(unga ledare) 9 hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Vi gör utvärderingar två gånger om året genom fysiologiska tester. I framtiden räknar vi att utveckla testbatteriet till att innehålla tester i både fysiologi, psykologi, medicin samt i nutrition Tobias Elghs på Bosön arbetar med att utveckla och kvalitétssäkra kravprofilen och utvtrappan. 10 vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande arbetssätten för SF s styrning och uppföljning för att vidareutveckla RIG-verksamheten Juniorlandslagets förbundskapten har haft 20 % anställning på RIG tom vt 2015. Att skapa en tydlig organisation för juniorlandslaget med nya kopplingar blir som sagt en viktig punkt. GS och SR ledamot, ansvarig för utbildning, är med i RIG-gruppen med möten två ggr per år. Catarina har arbetat metodiskt och tagit stort ansvar för att RIG-gruppen fungerar och följer upp de viktigaste punkterna i gruppens arbete. Per Lundberg kliver in i RIG-gruppen som styrelseledamot med ansvar för utbildningsfrågor. 8
B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten Redogör för: 1. RIG-gruppens syfte samt hur gruppen har satts samman med roller, ansvar och befogenheter Att sammanlänka skola, kommun, SR och den dagliga verksamheten. Att bemöta roddgymnasiets behov. Bernt Spielberger tränare: Anställd 100 % på RIG. Driver och utvecklar den dagliga verksamheten för eleverna på plats. Har en stor roll i juniorlandslaget. Catarina Bergström, generalsekreterare roddförbundet: Anställd på SR på 80 %. Länk mellan RF och roddgymnasiet samt mellan SR och roddgymnasiet. Ansvarig för att samla ihop RIG gruppen i samverkan med rektor. Per Lundberg, SF styrelseledamot: Ledamot i roddförbundets styrelse och ansvarig för utbildningsfrågor. Kent Hansson (kommunrepresentant) Bevaka och stödja roddgymnasiets utveckling utifrån ett kommunalt perspektiv Helen skolrepresentant: Bevaka och stödja roddgymnasiets utveckling utifrån skolperspektiv. Att bevaka och stödja elevernas förutsättningar att prestera i både skola och rodd. Elevrepresentant: Ambulerande och deltar inte i hela RIG-gruppens arbete. Är med för att ge ett elevperspektiv till hela RIG-gruppen och göra eleverna delaktiga i utvecklingen av RIG. 2. Hur ledningen för kommunen och skolan engagerar sig i utvecklingen av RIG:et Rektor har ett möte varje månad med tränare för att vara uppdaterad. Genom att delta i planerade möten. Genom att skolan låter SF ha läger för juniorlandslaget i Strömstad utan kostnad. Genom att ställa krav på att SF tydligt och öppet kan redogöra hur SF arbetar för att RIG får ett söktryck. Genom att ställa krav på att SF tydligt och öppet kan redogöra för sin ambition med RIG och hur man bidrar till RIG verksamheten. Fortbildning/information för personal som möter RIG-eleverna (Önskemål från SF). 9
3. hur och hur ofta RIG-gruppen arbetar och möts för att ta ett helhetsansvar genom uppföljning och styrning av RIG-verksamheten En gång per termin eller en gång per läsår är en rimlig målsättning. Eftersom det finns en stor geografisk splittring inom RIG gruppen är det svårt att få till oftare. Catharina sammankallande i samverkan med skolrepresentant. 4. hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Ur skolans perspektiv görs detta i samband med de månadsträffar tränare har med rektor. Ett årshjul med RIG s aktiviteter och arbetsuppgifter har tagits fram av SF och kommer implementeras. 5. vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande det lokala ledarskapets arbetssätt Det lokala (skolans och kommunens) ledarskap över tränarna och RIG: Med start HT-15 har skolan fått en helt ny ledning. Med start HT-15 har skola och tränare börjat ha ett möte varje månad där rektor blir informerad kring verksamhetens status. Tränarnas ledarskap över RIG s elever: En förändring kommer under hösten då Tobias slutar. Vilket får liten praktisk innebörd i vardagen för eleverna då Tobias haft liten möjlighet att delta mycket på plats i vardagen då han bor i Stockholm. Då Bernt kliver upp på 100% som tränare för RIG och andra arbetsuppgifter tar mindre tid ökar möjligheten för eleverna att få personlig återkoppling. Dock kommer det bli viktigt att se över möjligheterna för att täcka upp för Bernt när han inte kan närvara. SF s ledarskap över RIG. SR har uttalat en tydlig ambition att ta ett större ansvar och ha ett större engagemang för RIG. SR tillsammans med RIG tränare ansvarar för att samplanera Roddgymnasiets och juniorlandslagets verksamhet med avseende på läger och tävlingsverksamhet. 10
Redovisning av föregående års resultat Redovisa resultat utifrån uppsatta mål (för samtliga målområden) 1. Redogör för förra årets resultat i förhållande till uppsatta mål samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Nöjda elever: Ett roddrum har till slut blivit av. En ombyggnad har skett och en avslutande målning sker just nu. Det ser mycket lovande ut. RIG har fortsatt arbetat aktivt med en aktiv kalender och portfolio vilket känns positivt samt mer inarbetat. Det är dock ett arbete som tar tid både i vardagen och på lång sikt. Vi har ett fungerandesponsor avtal där elever kan äta billigt på Asian Town och ett avtal där de får kläder gratis från Bazar. Skolan har blivit bättre på att ta hänsyn till RIG elever i samband med schemaläggning. Till exempel med tidiga fredagar och genom att fixa krockar på schemat mellan specialidrott och individuellt val. En mycket stor andel av sveriges roddjuniorer, deras ledare och föräldrar har besökt RIG och har en positiv bild. Rekrytering Vi har inte lyckats få sökande från andra kommuner. En stor anledning är det finns väldigt få att nå ut till i roddsverige. Att rekrytera icke roddare är en idé vi inte funnit former att arbeta med. Svensk rodd har initierat ett roddlyft som på sikt kanske kan vända trenden med få ungdomar som ror. Nöjda Samarbetet mellan SF och RIG har varit bättre och tränare känner större stöd. Arbetsbeskrivning saknas fortfarande och blir tillsammans med juniorlandslagets framtida utformning en viktig punkt. Detta är något som bör prioriteras. på RIG har själva blivit bättre på att tydliggöra arbetstid. Klubbar och föräldrar: Vi har anordnat öppna läger vid fyra tillfällen under året i Strömstad.. Har en aktiv FB-sida där information och aktiviteter når ut bättre än via de gamla nyhetsbreven. Övriga aktiviteter Vi har varit duktiga på att skapa utvecklande och roliga aktiviteter. Vi har inte skapat en referensgrupp. RIG har varit representerat på ett styrelsemöte och tagits upp som stående punkt på styrelsemöten. 11
2. Redogör/beskriv hur Ni gör jämförelser med de bästa nationellt och internationellt samt hur ni ligger till Hur vi gör: Vi har erfarenhet från internationella mästerskap. Vi deltar i internationella tävlingar varje år. Vi använder SR s kravprofil och utvecklingstrappa Vi har en mycket god kontakt med norsk rodd i landslagsrodd i och därmed en viss inblick i ett av världens mest utvecklade system för uthållighetsidrott. Vi använder internationella mästerskap som tekniskt jämförelsematerial med kommentarer i vår portfolio. på RIG är mycket engagerade i Baltic Cup som är en instegstävling mot internationell rodd och som riktar sig till rätt grupp ungdomar ur rekryteringshänseende. Det som skulle vara intressant att jämföra är: 1: Resultat på vattnet mot juniorer i andra länder. 2: Resultat på roddmaskin mot juniorer i andra länder. 3: Styrketester mot roddjuniorer i andra länder och även inom liknande idrotter. 4: Syreupptagningsförmåga samt tröskelkapacitet mot roddjuniorer i andra länder men även liknande idrotter. 5: Jämföra metoder för teknikanalys mot andra länder. 6: Allmän atletisk kompetens hos roddare i andra länder. Hur vi ligger till: När vi jämför fysiska tester med yppersta elit räcker vi inte till. 1: På vattnet har vi resultat mellan plats 7 och 20 på JVM de senaste 10 åren. Tittar vi på de senaste tjugo åren är vår observation att deltagande på JVM varit en dålig indikator på framgång som senior. Vi misstänker att U23VM är en viktigare tävling att delta och prestera på för att lyckas som senior. Att hitta nyckelfaktorer som får juniorer att ta klivet att bli satsande U23 roddare tror vi därför är minst lika intressant som att lyckas på juniormästerskap. 2: När det gäller resultat på roddmaskin räcker vi generellt inte till mot internationell elit. Även om detta är en viktig jämförelse att göra bör man dock ha i åtanke att det inte alltid är en relevant jämförelse. Till exempel blir det missvisande mot framtida lättviktare och ungdomar som är sent utvecklade. Det kan också vara så att man saknar fysiska eller andra förutsättningar att satsa mot yttersta elit men ändå passar att gå på RIG. 3: När det gäller styrketester har vi börjat med att systematiskt mäta individuell kapacitet. Dessa resultat använder vi dock framförallt som ett mått på individuell utveckling och väljer medvetet att inte jämföra mellan individer. Däremot hade det varit intressant med ett jämförelsematerial från andra idrotter och roddjuniorer i andra länder för att få referenspunkter. Kan Bosön vara ett stöd? 4: När det gäller syreupptagningsförmåga har vi goda förutsättningar att mäta detta vilket görs i relativt stor uppfattning. Men vi har ingen egentlig erfarenhet av att jämföra juniorresultat internationellt. 12
5: Tekniskt tror vi oss på RIG ha en god uppfattning om vad som är en effektiv teknik. Vi grundar vår uppfattning på personlig erfarenhet. Vi har dock tagit ett stort steg mot att systematisera vår teknikutveckling med hjälp av portfolion. Här ser vi en möjlighet att bli bättre än våra konkurrenter. 6: Begreppet allmän atletisk kompetens är svårare att definiera med hjälp av specifika tester. Exempel på vad vi skulle kunna mäta är koordination, kroppshållning, rörlighet, styrka i komplexa rörelser under hög hastighet. Vi har en god uppfattning om att detta är ett underutvecklat område även i en internationell jämförelse. Här skulle vi kunna ha en möjlighet att få en fördel mot våra konkurrenter. 7: Att koppla ihop punkt 5 och 6 är också ett intressant område att utveckla. 3. Vilka arbetssätt har utvärderas och förbättrats Vi är tidigt på höstterminen och denna startar med ett antal viktiga tävlingar. Vilket gör att föregående års arbetssätt på RIG inte hunnit utvärderas ännu. Det som kommer utvärderas först är systemet med portfolio och hur eleverna tyckt att träningen på RIG och vardagen fungerat. Viktigt att utvärdera på en mer övergripande nivå blir lösningen med att juniorförbundskaptenen varit anställd på RIG, rekrytering och hur SF går utvecklar sitt nya och större engagemang för RIG. 4. Vilka har varit de väsentligaste aktiviteterna för att uppnå målen 1: Fokus på de elever vi har i verksamheten med daglig och systematisk träning med aktiv coaching. 2: Att skapa en positiv träningsgrupp som ska vara den viktigaste faktorn i en bra utvecklingsmiljö. 3: Träningsläger både på vattnet och i andra miljöer (skidor, cykel) 4: En stor del av RIG-tränar uppdraget har ägnats åt juniorlandslaget. 13
5. Vilka väsentliga förbättringar har Ni genomfört Vi har fortsatt arbeta systematiskt med att koppla ihop resultat med träning och även individualiserat träningen mer. Vi har arbetat med sociala medier kontinuerligt för att sprida information från RIG, dels för praktiska ändamål och dels för att visa upp vad vi faktiskt gör som är bra. Vi har arbetat tydligare med planering både av aktiviteter och av träningsupplägg över ett år. SF har haft större insats i RIG. Juniorförbundskaptenen har varit anställd på RIG. (vilket dock upphör detta läsår och vilka konsekvenser får detta?) RIG-tränare har påbörjat kompetensutveckling i kommunikation och ledarskap. Vi har börjat med att utbilda eleverna i idrottslig kompetens med hjälp av andra utanför skolan. Till exempel på Bosön. Vi har varit bättre på att tydliggöra olika roller i ledarskapet av RIG inom RIG-gruppen. Vi har varit bättre på att tydliggöra roller i det delade tränarskapet. 6. Redogör för hur Ni lär/lärt av andra/de bästa för att nå/bibehålla internationell nivå Vi har haft tät kontakt med Norges landslag och har arrangerat/deltagit på två läger i internationell miljö tillsammans med seniorlandslaget. 7. Vad kunde Ni gjort bättre under föregående år, kopplat till målen Vi kunde arbetat ännu mer aktivt med rekrytering och kanske involverat fler som arbetade aktivt med detta. Skolans ledning kunde varit tydligare och hanterat omorganiseringen av skolan mer handlingskraftigt. Vi kunde gett mer kontinuerlig återkoppling på träningsrapporterna. Vi kunde genomfört ett skidläger tillsammans med andra. Vi kunde erbjudit permanent boende och inte enbart vandrarhem i samband med sökprocessen för de tre roddare från andra kommuner som faktiskt sökte Strömstad Gymnasium RIG men till slut valde andra alternativ. 14
Att verksamhetsplanera RIG:et 1. Vi och vår omvärld 1.1 Historik/företagskultur samt omvärld och trender (flik 4) Vad är väsentligt i vår historia, vilka resultat har vi uppnått, vad händer i omvärlden etc? Strömstad har gedigen roddkultur med internationella framgångar sedan många årtionden. Roddgymnasiet startade 1994 (RIG 1996). De första ledarna Fredrik Hulten och Johan Flodin byggde vidare på och förstärkte en positiv rodd och träningskultur i Strömstad. En kultur som med RIG som draghjälp involverade fler roddare än eleverna. Det är en kultur som fortfarande lämnar avtryck i form ett gott renommé hos kommunens invånare och kommunala ledare. Under senare år har verksamheten blivit mer systematisk och allt mer fokuserat på kärnverksamheten som är att utveckla roddungdom i gymnasieålder. Den idrottsliga verksamheten skördade i början på 2000-talet sina första internationella framgångar på seniornivå. Före detta roddgymnasieelever bland annat har tagit två silvermedaljer på U23 VM, en bronsmedalj på VM, medaljer på Baltic Cup och deltagande på ett stort antal internationella mästerskap. 2010 kröntes verksamheten med den ultimata framgången då Frida Svensson vann dam singeln på VM! Den idrottsliga kvalitén på eleverna har dock varit mycket varierande och elitprägeln har naturligt skiftat utifrån detta. Söktrycket till roddgymnasiet har alltid varit lågt men har under de sista tio åren blivit kritiskt. Vilket sammanfaller med att svensk rodd som helhet har minskat från att vara en liten idrott till en ännu mindre där det finns väldigt få roddare i ålder att söka till gymnasiet. Roddgymnasiet har i de flesta avseenden tidigare varit en verksamhet vilken bedrivits som en egen verksamhet utan att roddförbundet engagerat sig aktivt. Tidigare har till och med förhållandet till RIG präglats av protektionism från vissa delar av svensk rodd. Det är dock ett klimat som vi upplever förändrats. RIG uppfattas överlag positivt och Roddförbundet har en insikt att det krävs engagemang för att kunna behålla sitt RIG. Vänder blickarna utåt är roddvärlden förhållandevis statisk jämfört med för tjugo år sedan, i alla fall med avseende på topprestationer och träning. Om vi ändå försöker hitta trender kan det vara: -Betydelsen av anaerob effekt tror vi ökat något. -Fler länder jobbar mer systematiskt med talangjakter. Vilket i och för sig gjordes i stor skala i gamla öststater. -Olika typer av core -styrka samt funktionell träning är en självklar del i alla nationers träningsprogram. -Den yppersta eliten har blivit bredare och fler länder är med och konkurrerar om platserna strax under den yppersta eliten. -Resultat på roddmaskin tillskrivs mycket stor betydelse vilket fått stort genomslag på flera fronter som träningsmetodik, teknik och synen på talang. fortsättning nästa sida 15
Vänder vi blickarna mot ungdomarna tror vi oss se följande trender. -Livsstilen att satsa på rodd och därmed vara aktuell för att söka till RIG har blivit allt mer konkurrensutsatt. -Vi upplever att föräldrar och ungdomar tycker det är ett större steg att flytta hemifrån. -Man förväntar sig att få mer. 1.2 Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter (flik 5) Vilka är våra viktigaste kundgrupper som är mottagare av våra tjänster? Roddgymnasiets övergripande syfte är möjliggöra för roddungdom att utveckla sin talang och kompetens mot elitrodd. I prioriteringsordning finns vi till för: 1: Ungdomar med potential till internationell elit. Med potential avser vi: fysisk potential, ambition, och viljan att bidra till en konstruktiv gruppdynamik. Observera att detta betyder att man inte behöver ha roddmeriter för att ha potential. Här vill vi dock passa på att påpeka att det finns fler värden än vi tar hänsyn till. Exempelvis: Tycker hen om att träna, är hen mogen och vill flytta hemifrån? 2: Juniorlandslaget. Efter bästa förmåga vill vi bidra till juniorlandslaget för att främja svensk rodd och för att få RIG att uppfattas som det bästa valet. 3: Föräldrar. Viktigt är att hela familjen får en positiv känsla kring Strömstad i allmänhet och roddgymnasiet i synnerhet 4: Strömstads kommun och Strömstad Gymnasium. Vi vill skapa ett mervärde för båda genom att delta och bidra positivt även utanför roddverksamheten. 5: Roddsveriges klubbar. Dels för att det finns en risk att vi uppfattas som konkurrenter och för att det finns få starka klubbar. Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? Ungdomarnas grundläggande behov och förväntningar är dessa: Att de blir sedda, hörda och respekterade! Detta gäller i alla miljöer. Struktur. Att träning skola och vardag bedrivs med rutiner och tydlighet. Bra mat. Att man inte behöver laga mat mer än en gång per dag själv. Roliga träningar som bjuder på överraskningar. Boende. Att det är tydligt var man kan bo när man flyttar hit. Rimlig kostnad. Tryggt. som de kan lita på. Individuella lösningar vid skador, sociala situationer eller i andra sammanhang när tillvaron inte går på räls. Framgång. Att man får uppleva att man lyckas ofta idrottsligt, socialt och i skolan. Vuxna förebilder. Vissa elever har ett större behov av detta än andra. Utbildning inom träning och prestation. En positiv grupptillhörighet och identitet som roddare. Kamratskap inom och även utanför träningsgruppen. 16
Förståelse och stöd från sina lärare för att kombinera skola och träning. Att de upplever stöd för sitt val att gå på RIG från föräldrar, förbund och klubb. Tillfällen till återhämtning. Föräldrarnas grundläggande behov och förväntningar är dessa: Fortsatt god och tät kontakt med sina barn. Förtroende för skola och tränare. Kännedom om att deras barn har en trygg social miljö med kompisar och förebilder Kännedom om att deras barn har en trygg boendemiljö De vet vad som händer och kommer att hända i sina barns liv En tydlig bild av vad det innebär ekonomiskt att börja på RIG Klubbarnas grundläggande behov och förväntningar är dessa: Att deras roddare fortfarande är delaktiga i klubbens verksamhet De får någonting tillbaka när en av deras roddare valt RIG Att deras roddare utvecklas resultatmässigt. Att man får återkoppling om vad som händer på RIG. Att man är delaktig i RIG s verksamhet. Tydlighet kring ansvarsområden, ekonomi, träningsupplägg, planering, etc. Svenska roddförbundets viktigaste behov och förväntningar är dessa: Goda förebilder för idrotten. Utveckling av goda roddare som når juniorlandslag och U-23 landslag. Blivande resurser i sporten som ledare. Strömstads gymnasium och kommuns viktigaste behov och förväntningar är dessa: Att vi kan locka elever att gå på skolan Att vi berikar och utvecklar Strömstads idrottsliv Att tränarnas kompetens kan användas inom andra områden på skolan än RIG Att viss del av landslagsverksamheten förläggs till Strömstad. Vilka är våra viktigaste intressenter och samarbetspartners? (Föräldrar, tränare, skolledning, klubbar, kommun, lärare, övrig skolpersonal etc) Lärarna Att vi är tydliga med när vi tar tid i anspråk från eleverna. Gymnasiets tränare. Träning på skoltid. Arbetsbeskrivning. Stöd när Bernt som ensam tränare någon gång inte kan vara närvarande. Tydlig ledighet. Uppskattning och förtroende från sina huvudmän. Få ett uttalat och konkret intresse samt stöd från SF, skolan, RF och kommunen. Behov att utveckla sin kompetens. Stimulerande arbetsuppgifter. Att det vi gör utvärderas och kvalitetssäkras. Stöd att rekrytera. Hjälp att hitta boende till våra elever. 17
Andra idrottsföreningar Att roddgymnasiets verksamhet är positiva förebilder. Att vi deltar och bidrar när vi har möjlighet. Sponsorer (Asian Town, Bazar och Båtia) Att få synas på våra kläder och vårt material. Att få ett tack tillbaka i form av ett kort eller liknande. Att vi ställer upp med kompetens Att vi är positiva förebilder. Kommentar: Vi har haft lite svårt att skilja på kundgrupper och intressenter och det är möjligt att dessa svar går ihop men förhoppningsvis kompletterar de varandra. Redogör för hur RIG-gruppen gör för att ta reda på elevernas, tränarnas, föräldrarnas och övriga intressenters behov, krav och förväntningar? Årlig enkät till klubbar och föräldrar som undersöker hur man uppfattar RIG. Tränarna har informell kontakt med föräldrar via samtal och möten. Tränarna har regelbunden kontakt med juniorlandslaget. Tränarna träffar informellt klubbar regelbundet på framförallt tävlingar. Tränarna på RIG har utvecklingssamtal med eleverna varje termin men framförallt dagliga samtal med eleverna. Elevenkäten genomförs varje läsår. Rektor har månadsmöten med tränare för RIG RIG gruppen träffas varje termin. 18
1.3 Vilka tjänster erbjuder vi? (flik 6) Att gå på RIG skall ge ett stort mervärde jämfört med om man valt att satsa på rodd i en annan miljö. -Det viktigaste vi erbjuder är individuell professionell coaching varje skoldag samt en extremt bra vardagslogistik för träning -En möjlighet till personlig utveckling utöver det idrottsliga. Vi vill visa våra ungdomar omgivningen bredvid roddresan. Till exempel vill vi göra mer än att bara åka till MC Donalds på träningsläger, vi vill så ofta som möjligt visa på andra värden och inbjuda till att våga göra nya saker. -Den miljö i Sverige där det är lättast att kombinera roddträning som gör det möjligt att utvecklas till internationell nivå utan att behöva kompromissa med sina gymnasiestudier eller socialt liv. Sveriges trevligaste träningsmiljö. Vi skall kombinera hård träning och idrottsutveckling med att göra roliga saker tillsammans. Att få träna med andra satsande roddare minst en gång varje skoldag. Träningsläger ca fyra veckor per läsår för våra elever. Att få möta en internationell idrottsmiljö minst en gång per läsår. Att få stimulerande utbildning inom idrott av fler än RIG s tränare. Sveriges bästa träningsmiljö med avseende på faciliteter och träningsvatten. Bra skolmiljö som visar förståelse och underlättar för elitidrott. 1.4 Hur utvecklas våra tjänster? (flik 6) Vi systematiserar vår träning allt mer. Vi samarbetar allt mer med juniorlandslaget. Vi gör fler roliga aktiviteter tillsammans. Vi skapar en kulturbärande miljö. Vi söker upp andra som kan hjälpa oss att utvecklas, till exempel Bosön, andra skolor etc. 19
1.5 Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? (flik 6) Att vi hittar en bra form för att låta klubbar, föräldrar och aktuella roddare vara med och påverka miljön på ett sätt som gör den attraktiv för dem. Att vi bedriver en stor del av verksamheten utomlands. Samarbete med RIG inom andra idrotter. Länk till högskolor med idrottsprofil i regionen Oslo el Västra Götaland och RIU. Jobbcoaching i regionen(entreprenöriellt tänk) Mer individualiserad träning och coaching? Att bedriva coaching via internet. 1.6 Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation (flik 6) Vilka strävar efter att lösa samma grundläggande behov hos kund-/målgrupperna som vi gör? Det finns fortfarande en diskussion i roddverige om att starta RIG eller NIU på andra orter. Det finns andra skolor som erbjuder attraktiva utbildningar som inte har med idrott att göra. Klubbar som är rädda för att bli av med sina roddare. Föreningar som skapar egna lösningar för roddare att kombinera gymnasiestudier med rodd. 1.7 Vilka utmanare finns det? (flik 6) Som inte idag men kanske imorgon, bättre kommer att tillfredsställa kund-/målgruppernas grundläggande behov? Jönköping har en dynamisk miljö och en logistik som skulle kunna göra det till ett alternativ. Efter gymnasietiden är det svårt att få en satsning på rodd att vara attraktiv. 20
1.8 Vilka ramar och regler styr vår verksamhet? (flik 6) Klimatet i Sverige Skolåret Ekonomi, lagar och förordningar Skolverkets kursplaner i specialidrott SR och landslagets planering Tiden vi har till förfogande 1.9 Styrkor och svagheter/hot och möjligheter (flik 7) Vilka är våra styrkor och svagheter (prioriterade)? Vilka hot och möjligheter ser vi (prioriterade)? Styrkor Det finns en lång erfarenhet av hur man skapar en positiv och utvecklande idrottskultur för gymnasieungdomar. Tränarkompetensen är hög. Det finns ett stort socialt engagemang inom gruppen och hos tränare. Strömstads logistik och träningsfaciliteter är Sveriges bästa om man vill träna rodd. Att Strömstads kommun och skola traditionellt haft en positiv inställning till rodd. Närheten och kontakterna med norsk rodd. Internationella kontakter. En lite mindre träningsgrupp ger de som är med mer coachingtid. En positiv och trevlig träningsgrupp. Träningen är systematisk och långsiktig. En skola som i stor utsträckning visar förståelse för att underlätta för idrottssatsning. Ett mycket nära samarbete med juniorlandslaget. Svagheter Att tränarskapet är beroende på en person. Att träningsgruppen är lite för liten och håller lite för låg idrottslig nivå. Inget tydligt alternativ för boende. Att det är svårt att erbjuda ett spännande alternativ efter gymnasiet för många. Hot Roddsverige är för litet. Klubbar och tränare som inte vill skicka sina roddare till RIG. Att SR s engagemang i RIG försvagas istället för förstärks Att RIG s tränare väljer att sluta 21
Möjligheter Att utveckla samarbetet med Norge Att fortsätta ha kontakt med så stora delar som möjligt av svensk rodd På några års sikt skulle det vara stor skillnad på svensk rodd om man fick liv i några fler klubbar. Att erbjuda möjlighet att tävla i andra stimulerande sammanhang än de som finns i Svensk rodd Att det finns en naturlig väg som hängde ihop med RIG att fortsätta på efter att roddsatsningen under gymnasiet nått till studenten. Fler väljer att läsa fyra år. 22
2. Verksamhetsidé 2.1 Verksamhetsidé (flik 8) Vem finns vår verksamhet till för? Vilka är deras grundläggande behov? Vilken verksamhet skall vi bedriva för att lösa deras grundläggande behov? 1: Vi finns till för kundgrupperna. Se punkterna ovan för behov och verksamhet. 2: Vi finns till för RF och i förlängningen staten. Deras grundläggande behov är att : -vi ger ungdomar med idrottslig talang möjligheten att förverkliga sig själva och utvecklas som elitidrottare och människa -att roddgymnasiets verksamhet kan verka som föredöme för andra inom skol- och idrottsmiljö. -internationella roddframgångar -att vi utbildar ungdomar inom vad som ger framgång i idrottsliga sammanhang, i ett socialt sammanhang och ur ett karriärssperspektiv (jobb / skola), samt hur man kan kombinera dessa områden. -att SR får fler utbildade tränare i framtiden. 23
3. Vision och värderingar 3.1 Vision (flik 9) Hur ser vårt framtida önsketillstånd ut? Detta är en punkt vi inte hunnit arbeta igenom till denna VP och vi ser bristen med detta. Det är dock antagligen den viktigaste punkten. Samtidigt finns det anledning att den uppdateras för att vara aktuell eftersom det blivit en helt ny styrning av RIG sedan den gamla skrevs. Därför väljer vi att ta upp den på kommande RIG-grupps möte som en huvudpunkt och fylla i den efter detta. Vår gamla vision är: Strömstad är ett självklart förstahandsval för de som vill träna och tävla på hög nivå? Framtida önsketillstånd: Det finns alltid duktiga roddare på plats som tränar bra. Vid sidan om träningen har man roligt och umgås. Kombinationen skola, träning och socialt liv går att kombinera på ett enkelt sätt. RIG utbildar sina roddare till att vara självgående elitidrottare som utvecklas både inom sin idrott och andra områden. RIG s elever är kontinuerligt med i final på internationella mästerskap. Det finns ett högt söktryck. Vi utvecklar talanger som inte rott som barn. Det finns ett utvecklat samarbete med SR s alla delar och utbytet upplevs som en vinna/vinna situation. SR tar ansvar för sitt RIG i praktisk handling. 24
3.2 Värderingar (flik 9) Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Vilka värderingar ska vi prioritera? Vilka förbättringar skall vi prioritera och genomföra kopplat till värderingarna Vi tar del av RF s värderingar. Vilka egna värderingar vi vill kännetecknas av: Vi älskar att träna. Vi strävar efter att individen utvecklas. Vi vill att en idrottssatsning ger ett mervärde förutom idrottsresultat. Vi visar och sprider glädje och väljer att inte sprida negativa impulser. Vi försöker göra det bästa av varje situation. Vi accepterar andra för den de är. Vi är inte rädda för att arbeta hårt. Vi kombinerar ödmjukhet med att vara offensiva. Vi är snälla och hjälpsamma med varandra och andra. Vi lever med insikten att jag och ingen annan bär ansvaret för min egen utveckling. När vi lämnar en plats skall det upplevas positivt att vi varit där. Varje dag försöker vi bli medvetna om vilka konsekvenser mina långsiktiga mål får idag. Fair play Vilka förbättringar skall vi genomföra kopplat till värderingarna: Eleverna är varje år med och diskuterar värderingarna i samband med att vi tar fram våra beteendemål. Vi utvärderar våra beteendemål och tar upp dem under individuella samtal Tillämpa utbildningsmaterialet Värdefullt (SISU). 25
4. Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer Vilka långsikta vägval skall vi göra för att uppnå uthålliga effekter för t ex idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever och tränarnas arbetsmotivation? (flik 10) på RIG ska tillsammans med SR och landslagsledning ansvara för rekrytering till RIG. Besöka klubbar eller få klubbar att komma till vår miljö två till fyra gånger per år-olika klubbar! Tränarnas arbetsuppgifter och prioriteringar är tydliga och utvärderas regelbundet. Knyta ihop juniorlandslagets verksamhet med RIG s verksamhet på ett sätt som skapar en vinna/vinna situation för båda verksamheterna. Att ge mer individuell återkoppling på elevernas fysiska, psykiska, sociala och kulturella utveckling på ett systematiskt sätt. Aktivt söka upp träningsmiljöer där det är möjligt att träna med andra duktiga idrottare. 26
5. Mål och aktiviteter (flik 11) 5.1. Mål och aktiviteter - nöjda elever Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda elever? Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Att alla elever tycker verksamheten håller hög kvalité, utvecklas individuellt av den insats man lägger ned och känner att RIGt är en positiv gemenskap man vill tillhöra. Väl uppfyllt Mycket väl uppfyllt SF Skola Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Alla elever har idrottslig utveckling som Fem av Alla Alla matchar sin målsättning. sex Roddgymnasiets elevenkät toppar på frågor Förra årets Topp 5 Högst elevunderlag som berör nöjda elever-jämfört med andra var lite tunt (skola+sf) RIG för en relevant Roddgymnasiets elevenkät toppar på frågor som berör tränarens kompetens-jämfört med andra RIG Minst fyra gånger per år tar vi in externa experter kopplade till idrottsutveckling Lägga om portfolio i nya systemet (sharepoint och dexter). Portfolio utvecklad ytterligare Utveckla individuella samtal Förutom att RIG ger god idrottslig utveckling ska tiden på RIG ge personlig utveckling och bli ett positivt minne för livet. jämförelse. Som ovan Topp 5 Högst 1-2ggr 2-3ggr 4-5ggr Ej gjort Arbetas med 1-2ggr termin Utvecklat och utvärderat 2ggr termin planerade tidigare Presenterat ute i andra sammanhag som gott exempel 3ggr termin Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Tydlig planering som uppdateras kontinuerligt Arbetar med vårt beteende Roddarnas vardag i fokus Sträva efter idrottslig utveckling hos alla oavsett nivå Vi hittar på nya saker Ta upp ämnet om hur man kan underlätta för en fortsatt roddsatsning efter gymnasiet. Ansvarig 1 SF 2 27
Aktiviteter Vad vi gör Föreläsningsserie i träning och tävlingslära Hitta ett nytt alternativ för träningsläger istället för Sabaudien Hitta en utmanande tävling som passar alla i internationell miljö under hösten Ha en långsiktig träningsplan som träningsprogrammen utgår ifrån och som inbegriper individualisering. Idrottslig utveckling hos alla utifrån nivå. Fortsätta ha de dagliga träningarna i fokus. Fortsätta hitta på aktiviteter som ger ett mervärde utöver idrottssatsningen. Göra den teoretiska undervisningen tydligare. Fortsätta och utveckla samverkan med Bosön. Genomföra och utvärdera beteendemål Söka samarbete med andra elitsatsande ungdomar men inte skulle träffat om man inte gick på RIG, ex Norge, skidgymnasium etc. Arbeta med SISU Genomföra tester och hitta metoder för att mäta progression som känns meningsfulla för eleverna Använda individuella samtal mer planerat genom att planera in ett övergripande tema inför varje omgång och tidigt sätta datum för individuella samtal. Utvecklar roddrummet färdigt Lyfta RF s värderingar. Inventera och märka upp material i båthuset Ansvarig SF SF Skola Utvärdering/analys och förbättring av målen Detta tycker jag är en punkt som RIG-gruppen går igenom och fyller i på sina möten. Mål När Resultat +/- Förbättringsåtgärder Ansvarig 28
5.2 Mål och aktiviteter Samverkan SF RIG Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet xxxx? Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig SF tar stort ansvar för RIG verksamheten i Ja Större Självklart SF+tränare Strömstad och ser den som en stor resurs. Det finns en konsensus bland klubbar att RIG är ett bra och värdefullt alternativ för ungdomar som vill utvecklas som roddare. Utan att det hotar den egna verksamheten. 50% 75% 100% Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Tydlig organisation av juniorlandslaget och Nej Tydlig Solklar SF vilken roll RIG skall ha i denna organisation. RIG & SF arbetar ut mot klubbar 2-3 tillfällen 1gång 2 2-3 RIG per år. SF Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Ansvarig på RIG är aktiv för att hålla igång en aktiv dialog med RIG + SF RIG diskuteras i SF s styrande organ (styrelse+landslagsledning) som en fast punkt. Aktiviteter Vad vi gör på RIG är med vid tillfällen då roddsverige samlas vid möten och konferenser i så stor utsträckning som möjligt. För att hålla RIG frågan aktuell och ge en god inblick i RIG för andra. Ansvarig GS + Styrelseledamot + tränare Utvärdering/analys och förbättring av målen -Denna punkt tycker jag RIG-gruppen går igenom på RIG möten. Mål När Resultat +/- Förbättringsåtgärder Ansvarig 29
5.3 Mål och aktiviteter - Rekrytering Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet rekrytering? Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Rekrytera elever från roddsverige inga 2-4 4-6 SF / Skola / Underhålla rekryteringsbas lokalt Stort intresse Samma Samma RIG och elever Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Fler än tränare arbetar med aktiva åtgärder för rekrytering. Nej Ja JA / SF / Skola Sökande från alla distrikt - 2 Ja SF / skola / tränare Det finns tydliga alternativ för boende för sökande Nej På gång JA Skola+kommun (+SF) Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Ansvarig +aktiviteter. Inbjudan till visnings-läger av skolan RIG-tränare Inbjudan till träningsläger tillsammans med RIG och juniorlandslag RIG-tränare Söka upp klubbar aktivt vid minst 1 tillfälle läsår Delta i SF aktiviteter där ledare för klubbar finns, ex årsmöte och tränarutbildnignar Skicka ut personliga brev. + SF Aktiv insats för att tala om rekrytering från SF och Skola SF + Skola Tidiga utskick till alla lic. roddare SF / Läger i Strömstad / Skola SF genomför två till tre aktiva insatser för att rekrytera till RIG SF Arbeta vidare med sociala medier Träna en gång i veckan på Strömstad RK / Elever Fortsätta ta upp frågan om hur boende kan erbjudas /skola/sf Utvärdering/analys och förbättring av målen Denna punkt tycker jag RIG-gruppen går igenom på RIG-grupps möte Mål När Resultat +/- Förbättringsåtgärder Ansvarig 30
5.4 Mål och aktiviteter nöjda klubbar och föräldrar Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda klubbar och föräldrar? Övergripande mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Klubbar upplever det positivt att elever vill söka till RIG och att de går på RIG Föräldrar har god kontakt med RIG både under sökprocessen och under tiden deras barn går på RIG. Vi arbetar aktivt med att visa vad vi gör och ska göra Det uppfattas tryggt, tydligt och roligt att söka till RIG Mkt positiv tendens Ja Tagit kontakt med nya klubbar Föräldra- Klubbenkät eller ref grupp finns Elevambassadörer Enkät, refgrupp utvärderat Ja Tydligare Utvärderat via enkät eller refgrupp Nja Tydligare Mycket tydligt / SF / Elever SF (med hjälp av tränare) tränare Alla Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Boendefrågan blivit löst så att Diskuteras Plan och Tydliga Kommun / ungdomar vet om och hur de kan bo när erbjudande Alternativ Skola finns de söker. Elevcoach på skolan har ett formulerat uppdrag som går ut på att följa upp elever som flyttat hemifrån. Föräldra-, klubbenkät och/eller referensgrupp skapas. Diskuteras Formulerat Implementerat Skola / Nej Finns Utvärderad och åtgärder genomförda SF ( med stöd av tränare) En kontinuerligt uppdaterad kalender som skickas ut. Fortsätta visa vad vi gör på sociala medier. Skriva nyhetsbrev ett par gånger/termin. Skapa maillistor till tränare, klubbar, föräldrar. Skolan anpassar schema och hjälper RIG elever när det uppstår kollisioner mellan idrott och skola. Ja Uppdateras månadsvis. Uppdateras månadsvis. Ja Ja Utvärderat och ev. förändrat Slutat Ja med. Nej Ja Ja Ja Ja Skola 31
Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Alla som deltar i RIG verksamheten är positiva när vi representerar den. RIG arbetar kontinuerligt med att nå ut till roddsverige. SF representanter står upp för RIG verksamheten. Ansvarig Alla Aktiviteter Vad vi gör Se nedbrutna operativa mål Ansvarig SF/Skola/tränare Utvärdering/analys och förbättring av målen Denna punkt tycker jag RIG-gruppen går igenom vid RIG-grupps möte. Mål När Resultat +/- Förbättringsåtgärder Ansvarig 32
5.5 Mål och aktiviteter nöjda tränare Vilka övriga målområden har vi? Övergripande mål Nuläge 1år 3 år Ansvarig Kompetensutvecklad och uppdaterad RIG tränare RIG-tränare ingår i SF s tränarstab för landslag. känner sig involverad, uppskattad och får relevant återkoppling på sitt arbete och RIG-verksamheten Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Det finns en möjlighet att avlasta Bernt vid tillfällen då han inte kan närvara. Nej Ja Ja + Skola Det finns en tydlig och specificerad koppling Nej JA SF till i första hand juniorlandslag men även andra landslag. Det finns en arbetsbeskrivning till RIG Nej Ja Utvärdera SF+Skola tränare. & utvecklad håller reda på arbetat tid och ser till att det finn tillfällen som är ledig tid. Bättre än förr Planerat tidigare, SF, skola Allt arbete med rodd är arbetstid. Nej Ja Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Kontinuerlig kompetensutveckling Regelbundna internationella utbyten Ansvarig +GS Aktiviteter Vad vi gör Besöker internationella arenor Deltar i kurs, seminarier och konferenser Ansvarig +GS Utvärdering/analys och förbättring av målen Denna punkt går RIG-gruppen igenom på RIG-gruppsmöte. Mål När Resultat +/- Förbättringsåtgärder Ansvarig 33