Klimatförändringar, effekter och anpassning Oskar Wallgren Oskar Wallgren KSLA 2 okt. 2012
Syfte 1. Beskriva ett klimat-drivet angreppssätt 2. Presentera exempel på resultat 3. Kommentera/reflektera kring strategin, t ansvarsfördelningen och arbetet med svensk klimatanpassning i
Temperatur, nederbörd 1991-2011 -- 1961-1990 www.smhi.se
Mistra-Swecia utgångspunkt: Information om framtida klimat nödvändigt för att kunna anpassa samhället.. men långt ifrån tillräckligt för att aktörer ska vidta åtgärder
Mistra-Swecia i 2011-20152015 Klimat Ekonomi Effekter Anpassnings- processer
Exempel på angreppssätt Regionala klimatscenarier (SMHI) Resultat Scenarier som underlag för effektstudier (LU) Resultat Hur hanterar (små) skogsägare nya risker i skogsbruket (SEI)? Resultat Programövergripande resultat
Nya regionala a klimatscenarier: a e temperatur 1971-2000 2011-2040 2041-2070 2071-2100 4 5 4,5 8,5 www.smhi.se 0 1 2 3 4 5 6 7 8 ºC
Två generationer granbarkborre per år ökad risk för träddöd? Skogsskötselköt Stormskador Täd Trädens försvar Tid för gallring och avverkning Andel lövträd Vindhastighet Temperatur (tjäle) Nederbörd Temperatur Hantering av stormfällda träd Markens vatteninnehåll CO 2 Jönsson, A.M., Schroeder, L.M., Lagergren, F., Anderbrant, O. and Smith, B. 2012: Guess the impact of Ips typographus - an ecosyste modelling approach for simulating i spruce bark beetle outbreaks. Agricultural l and Forest Meteorology 166-167:188-200. 188 Lagergren, F., Jönsson, A.M., Blennow, K. and Smith, B. 2012: Implementing storm damage in a dynamic vegetation model for regiona applications in Sweden. Ecological Modelling 247:71-82.
Resultat - anpassningsprocessen p Exempel: Hur förstår olika aktörer klimatpåverkan, risker och anpassningsåtgärder? Små skogsägare uppfattar förändrade nederbördsmönster, översvämningar, skadedjur och försämrade markförhållanden samt ekonomiska möjligheter som förutsebara konsekvenser Ofta nämnda åtgärder: val av trädslag och åldersdiversifiering, översyn av gallring frekvens, åtgärder mot skadedjur, och förbättrad av dränering. Starkt varierande uppfattningar om vilken roll tidpunkten för avverkning, val av trädslag, och tillämpning av ickekonventionella strategier skogsbruk har för bättre anpassning
Resultat anpassningsprocessen p forts. Observation: aktörer som ser lönsamhet och miljöskydd som sammanflätade mål tycks lättare integrera anpassning till klimatförändringar i sin syn på skogsbrukets framtida utveckling Kontextuella faktorer påverkar: tidigare erfarenhet naturkatastrofer till stor fördel för riskmedvetenhet och individuell inlärning Anpassning en social process: hur främja Anpassning en social process: hur främja och underlätta lärande i befintligt beslutsfattande?
Forskningsläget g Multipla sektorer, geografier, g tidsperspektiv p Stark naturvetenskaplig kompetens Svenska kapacitetsluckor, t k t.ex. Ekonomi: anpassningarnas kostnader och nyttor Juridik: vem kan göra vad, vem ansvarig för vad? Övriga samhällsvetenskaper: givet riskbilden, vilka trådar bör man dra i? Letar vi efter nyckeln under gatlyktan?
En svensk strategi? t Svenskt klimatanpassningsarbete karaktäriseras av Långtgående sektorsansvar Fokus på existerande instrument och processer Delat ansvar på departementsnivå (Fö, M, S, L) Brist på kvantifierade ade och tidssatta a målsättningar åsä Min bedömning: det finns brister i förmågan och möjligheterna jg att på nationell nivå Upprätthålla en samlad bild av genomförandeläget Analysera och bedöma kopplade risker Göra tidssatta prioriteringar
Who do I call if I want to call Europe?
Tack! oskar.wallgren@sei-international.org 073-707 85 60 www.sei-international.org org www.mistra-swecia.se se www.nord-star.info