LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

Relevanta dokument
A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Kreativitet och nyskapande med digitala verktyg. Kristian Smedlund, Utbildningsstyrelsen Finlandssvensk utbildningskonferens, 25.9.

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Gun Oker-Blom 1

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna Kristian Smedlund

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

LP 2016 Läroämnen i samverkan

Lärare kan totta kai!

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Öppna i webbläsaren /8

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Kompetens som målet anknyter till

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Bildkonst årskurserna 7 9

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

En välmående skola från nationella grunder till en lokal läroplan

Talföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Det nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Självvärdering. Min mångsidiga kompetens. Carleborgsskolan i Nykarleby. Namn: klass:

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

SJÄLVVÄRDERING SURSIK SKOLA 2016 MIN MÅNGSIDIGA KOMPETENS

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors

egrunder - en dynamisk läroplan

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

LÄROPLAN Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan Mångvetenskapliga lärområden

Lahden kaupunki

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Programmering i skolan var kan man börja och hur gå vidare? Ohjelmointia koulussa mistä aloittaa ja miten edetä? Linda Mannila

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

MUSIK. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Lars Lingman. Undervisningsråd - skolans bit.ly/skolverketxxx

Vi7 workshop

Programmering, dans och loopar

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Vad är algoritmer? Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för vad en algoritm är. Vad är algoritmer?

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Matematiklyft om aktuell ämnesforskning och nya arbetssätt över stadiegränserna

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Digital kompetens i läroplanerna

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Programmering, dans och loopar

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Koda ett mattetest 5 av 5. Lektionen handlar om att göra ett mattetest som fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 5 av 5

Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar

Grunderna i programmering - loopar 3 av 6

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Engelska A2 årskurs 7-9

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Grunderna i programmering loopar (lektion 2 av 5)

Transkript:

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 22.12.2014. De nya grunderna: http://www.oph.fi/lp2016 Utbildningsstyrelsens webbplats stöder det lokala läroplansarbetet: http://www.oph.fi/lp2016/stod_for_det_lokala_arbetet http://www.oph.fi/lp2016/vagkarta

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Tas i bruk 1.8.2016 årskurs 1 6 den 1 augusti 2016 årskurs 7 den 1 augusti 2017 årskurs 8 den 1 augusti 2018 årskurs 9 den 1 augusti 2019 Består av fyra helheter allmänna riktlinjer för undervisningen i alla läroämnen årskurserna 1 2 årskurserna 3 6 årskurserna 7 9 I varje årskurshelhet behandlas vikten av att beakta övergångarna mellan helheterna och det särskilda uppdrag som varje helhet har beroende på elevernas ålder och utvecklingsstadium.

Kärnfrågor i revideringen Pedagogisk förnyelse Fokus på hur vi lär oss framom vad Värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, kompetenser, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning Helhetsskapande undervisning Mångvetenskapliga lärområden, strategier för verksamheten, årskurshelheter och ämnesövergripande samarbete Verksamhetskulturen förändras Processinriktat läroplansarbete med fokus på pedagogiska diskussioner och självreflektioner kring den egna verksamheten Läroplanen som arbetsredskap Målet är att skapa en levande läroplan både nationellt och lokalt (egrunder)

Mångsidig kompetens Sju centrala kompetenser ingår i målen för varje läroämne = Övergripande mål för lärandet 7. Delaktighet och hållbar utveckling 6. Arbetslivskompetens och entrepenörskap 1. Förmåga att tänka och lära sig 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagkompetens 4. Multilitteracitet

Mångsidig kompetens som mål Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver Nu och i framtiden förutsätts en bred kompetens som överskrider och förenar olika vetenskapsområden

Mångsidig kompetens och läroämnen (!) Kompetens som överskrider läroämnesgränserna och förenar läroämnena Varje läroämne ger sitt bidrag till utvecklandet av mångsidig kompetens Målen för läroämnena främjar målen för mångsidig kompetens Mångsidig kompetens lägger grunden för en helhetsskapande undervisning

4. Multilitteracitet Förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer Vidgade textbegreppet: Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Kritisk granskning av information hör till kompetensen Multilitteracitet Olika slag av multimodala läromedel ska användas

5. Digital kompetens i LP16, fyra huvudområden: 1) Praktiska färdigheter och egen produktion 2) Ansvarsfulla och trygga arbetssätt 3) Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt 4) Kommunikation och nätverksbildning

Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i historia att fördjupa elevernas uppfattning om den historiska kunskapens natur... Mål för undervisningen i historia i årskurs 7 9 Mål för undervisningen Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp Innehåll som anknyter till målen I1 I6 Kompetens som målet anknyter till K1 K2, K3

Ex. Programmering i ämnet matematik Matematik åk 1-2 Matematik åk 3-6 Matematik åk 7-9 M12 M14 M20 Lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem Inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en visuell programmeringsmiljö I1 (Mat. kunskap) I1 I1 Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö Handleda eleven att utveckla sitt algoritmiska tänkande och sina färdigheter att tillämpa matematik och programmering för att lösa problem Eleverna fördjupar sitt algoritmiska tänkande. De programmerar och tränar samtidigt god programmeringspraxis. Eleverna tillämpar egna eller färdiga datorprogram i matematikstudierna.

Scratch en visuell programmeringsmiljö

Mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning Syn på lärande Värdegrund Verksamhetskultur Strukturer Läroämne Lärmiljöer ML Läroämne Samarbete Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Arbetssätt Uppdrag Grund Handledning och stöd Mål Redskap Studieperioder som ger ett helhetsperspektiv på undervisningen och grundar sig på samarbete mellan la roa mnena.

Reviderade taxonomin (2001) Nivå av tänkande Nivå av kunskap 1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Värdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppslig kunskap C. Metodkunskap D. Metakognitiv kunskap Anderson, Krathwohl m.fl. (2001) A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing. A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives.

Undersökande pedagogik (jfr. presenterande) Ofta mera öppen frågeställning Automatiskt mer elevcentrerad Undersökande (forskningsorienterat) arbetssätt: eleverna tar själva fram en formel, regel, ett samband etc. > Ny kunskap! Lämpliga hjälpmedel behövs digitala verktyg konkretiseringsmaterial laborationsutrustning (bas)

Presenterande pedagogik Exempel från geometri: I en rätvinklig triangel gäller följande samband mellan sidornas längder:

Exemplet Pythagoras Ta fram ett samband mellan sidornas längder i en triangel som har en rät vinkel. Vid behov: Rita tre kvadrater, vars sidor sammanfaller med triangelns sidor. Undersök kvadraternas areor. Överför sambandet mellan kvadraterna till sidornas längder Slutsatsen: Bilda en allmängiltig regel för sambandet m.hj. av triangeln invid.

Scenario för digitalt läromedel Producentens Innovationer Kärna (LP2016) Tillämpningar (tredje part) Lärare & Elever Extra material Geogebra Chemscetch GIMP InkScape, Dia mm.

Finlandssvenska digitala läromedel: 1. E-math: http://emath.eu

2. matematik.fi

3. Sets läromedel DigiTal

Diskussionsfrågor 1. Hur kan läromedel, både tryckta och digitala, stödja mångsidig kompetens och helhetsskapande lärområden i LP2016? 2. Hur kan vi skapa läromedel som i stället för att vara starkt faktabaserade även stöder de högre nivåerna av tänkande? Hur kan vi med läromedel stöda fenomenbaserat lärande? 3. Helhetsbetonad diskussion: Hur ser de nya läromedel ut som ska svara mot dagens och framtidens behov?