1(42) Handläggare Anna Pontusson 08-686 3739 anna.pontusson@sll.se 1.0 TN 2013-0251 Komplettering av regionalt trafikförsörjningsprogram Samrådsredogörelse För muntligt och skriftligt samråd om kollektivtrafik på vatten och länsöverskridande trafik samt för remiss om kollektivtrafik på vatten Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(42) Denna samrådsredogörelse är en bilaga till kompletteringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafik på vatten, beslutad i september 2013. Samrådsredogörelsen redovisar de synpunkter både skriftliga och muntliga som inkommit från de instanser som i samband med samråd och remiss yttrat sig över Regionalt trafikförsörjningsprogram kollektivtrafik på vatten (vänster kolumn) och den regionala kollektivtrafikmyndighetens kommentarer (höger kolumn). Remissen sändes ut enligt följande lista: Arlanda Express Nobina Arriva Sverige AB Norrtälje kommun A-Train Nykvarns kommun Bergkvarabuss Nynäshamns kommun Blidösundsbolaget PRO i Stockholms län Bolling & Norling AB Resenärsforum Botkyrka kommun Ressel rederi AB Branschföreningen Tågoperatörerna Roslagståg Buss i Väst Salems kommun Danderyds kommun SamBus AB DHR i Stockholms län Sigtuna kommun Ekerö kommun SJ AB FAC Flygbussarna AB Sjöfartsverket Handelskammaren Sjöfartsforum Haninge kommun SKPF, Stockholm HSO i Stockholms län Skärgårdsredarna Huddinge kommun SLL, Tillväxt, miljö och regionplanering Järfälla kommun Sollentuna kommun Keolis Sverige AB Solna stad Kollektivtrafikant Stockholm SPF, Stockholmsdistriktet KSL SPRF, Stockholm Öppen Skärgård SRF, Stockholms & Gotlands län Skärgårdens trafikantförening Stavsnäs båttaxi SIKO Stockholms Sjötrafik AB TIM-pendlare Stockholms Spårvägar Pendlarföreningen i Tierp Stockholms stad Uppsalapendlarna Stockholmståg Landstinget, Sörmland Strömma kanalbolaget Lidingö stad Sundbybergs stad Länsstyrelsen i Stockholms län Swebus Express AB MTR Svenska Bussbranschens Riksförbund MÄLAB Svenska Taxiförbundet
3(42) Nacka kommun Netbuss AB Södertälje kommun Taxi Stockholm Trafikverket, Region Stockholm Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Uppsala läns landsting Svenska Tågkompaniet AB Svenskt Näringsliv Utö Rederi AB Vallentuna kommun Vattenbussen Vaxholms stad Veolia Transport Värmdö kommun Österåkers kommun Definitioner som används i samrådsredogörelsen Landstinget och RKTM används som synonymer och avser Stockholms läns regionala kollektivtrafikmyndighet TFP avser Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram TF är Stockholms läns landstings trafikförvaltning
4(42) Remissyttranden Remissyttrandena nedan gäller kollektivtrafik på vatten. I samrådet diskuterades både kollektivtrafik på vatten och länsöverskridande kollektivtrafik. Efter samrådet lämnades synpunkterna om den länsöverskridande trafiken dock över till den process som pågått mellan mälardalslänen för att komma fram till en gemensam trafik i framtiden. Stockholms län är endast en part av mälardalssamarbetet och har inte ensam full rådighet över denna trafik varför inga specifika måltal har fastställts för länsöverskridande trafik inom ramen för Stockholms läns trafikförsörjningsprogram utan istället tagits omhand i ovannämnda förhandling. Näringslivet samt kommersiella aktörer Stockholms Handelskammare Pendelbåtar är ett viktigt komplement men inte lösningen på alla trafikutmaningar Bättre att satsa på båt i stället för buss eftersom då frigörs yta på land för annat ändamål Sjötrafiken bör inlemmas i SL:s biljettsystem och ha samma grad av subvention som annan kollektivtrafik Bra angöringsplatser bör tas fram i samarbete med kommunerna Stockholms sjötrafik AB Definition av pendelbåtstrafik: oklar skillnad på skärgårdstrafik och pendelbåtstrafik. Skärgårdstrafik består också till stor del av arbetspendling. Trängselmåltal: funkar inte när det är många som reser en varm solig dag i skärgården. Måltal för bränsle: andel bränsle i stället för andel fartyg Gällande delsubventionerad trafik: Stockholm - Södra Grinda trafikeras också av Wåab på 1h och 25 min inte bara 2 h och 5 min. Keolis Medfinansiering: Positivt, bättre anpassning till lokala behov, det bör vara möjligt att differentiera priset för utbud med olika kvalitetsnivåer Sjötrafiken bör integreras i SL-trafiken (planering, krav, biljettpriser mm) Landstinget bedömer att effekten är väldigt marginell. Landstingets ambition är att pendelbåtstrafik som en del av kommuntrafiken i Stockholm bör ingå i samma biljett system som SLtrafiken. I praktiken kommer sjölinjerna dock kräva mer subvention. Pendelbåtstrafikens uppgift är att vara en del av kommuntrafiknätet, dvs i princip samma villkor som busstrafiken i Stockholms centrala delar. Skärgårdstrafiken utgörs till den allra största delen av landsbygdstrafik. Landstinget noterar synpunkten och har gjort ändring i TFP. Landstinget noterar synpunkten och förtydligar att detta gäller en princip för delsubventionerad trafik i skärgården. Exemplet i remissen är borttaget i den slutgiltiga versionen. För att uppfylla satta mål gällande skärgårdstrafiken behöver vissa snabbare direktlinjer erbjudas resenärerna. Detta kan t ex göras genom att landstinget via vissa biljettyper köper platser på snabbare kommersiell trafik. Därför anser landstinget att viss delsubventionerad trafik bör finnas även fortsättningsvis. Pendelbåtstrafiken kan närmast liknas vid en slags kommuntrafik med i stort sett samma principer som för trafiken på land. Landstingets ambition är att pendelbåtstrafik som en del av kommuntrafiken bör ingå i samma biljettsystem som SL-trafiken.
5(42) Samordning mellan olika trafikslag viktigt Sjötrafiken bör likställas med spårtrafiken när det gäller framförhållning av planering av tidtabeller Resegarantin bör omfatta pendelbåtarna också Keolis förutsätter att delsubventionerad trafik upphandlas på ett konkurrensneutralt sätt till exempel i form av kapacitet på utpekade resrelationer Ressel rederi AB Sjöstadstrafiken: vad är det för slags trafik? Vilket begrepp? Inte upphandlad av SLL men inte kommersiell. Ressel rederi skriver att deras trafik inte är medtagen inom det område som kallas inre trafik Ressel undrar hur SLL ska hantera de linjer som Ressel äger, vart detta beskrivs någonstans Ressel önskar bli delaktig i investering i tonnage. Det är specialtonnage som krävs på linjerna eftersom bryggor, broar och angöring är varierande. Dagens resande i skärgårdstrafiken på sid 7 är inte komplett. Är 2173000 resande år 2012 enligt Ressel. Man undrar vad som är bestämt kring pendelbåtslinjer. Inte använda uttrycket inre vatten kommer ge stora förväxlingar Kritik mot målsättningen för skärgårdstrafiken En för alla öppen och tillgänglig skärgård med effektiva miljövänliga kollektiva transporter och ändamålsenlig infrastruktur Ett positivt exempel på bra kaj är Stockholms hamns projekt Hammarby sjöstad Slussenombyggnaden kan inte lösas med båttrafik Fler parkeringar för bilar vid skärgårdens bytespunkter Gurli byggd år 1871 bör inte visas på bild i TFP. Dålig utformning. Ressel har ett exempel på pendel- och cykelfärja från Kalmarsund med 40 cykelplatser (Dessi) Dålig karta på sidan 13. Resegaranti gäller generellt på alla färdmedel i landstingets kollektivtrafik. Det finns även upphandlad trafik av andra parter än av landstinget i Stockholm, som exv Sjöstadstrafiken som handlas upp av Stockholms stad, och denna trafik räknas inte in i den allmänna trafikplikten. I TFP återges den under rubriken Kommersiell sjötrafik. Landstinget noterar synpunkten och kompletterar TFP. Detta beskrivs i kapitlet Strategiska val. När det gäller finansiering av fartyg gäller att antingen bygger Waxholmsbolaget och står för hela kostnaden eller så bygger entreprenören och äger fartyget. I de fall Waxholmsbolaget bygger själva sker dock alltid samråd med operatörer för att optimera fartygen, så att de ska uppfylla sin funktion så bra som möjligt. Tonnaget ska vara utformat för att uppnå målen. Landstinget noterar synpunkten TFP innehåller inte detaljerade beslut om exakta linjedragningar utan om vilka mål den framtida trafiken ska nå. TFP är uppdaterad och i stort sett används istället uttrycket pendelbåtstrafik för denna typ av trafik. Landstinget tackar för exemplet. Landstinget bedömer att sjötrafiken i vissa fall och till viss del kan utgöra ett alternativ att ta till i samband med ombyggnader på land. Landstinget noterar synpunkten och anser att kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik till sjöss bör utvecklas.
6(42) Att uppnå full tillgänglighet i sjötrafiken är kostsamt. Vem ska svara för kostnaden? 300 bryggor att bygga om, minst 3-4 msek per brygga. Ca 1,4 miljarder sek totalt. Man behöver inte investera i nya fartyg, det är nya maskiner som är lösningen I sjövägsupphandlingen har extremt omoderna fartyg upphandlats Gas, solcell och eldrift är experimentbränslen som aldrig kommer att kunna ersätta innehållet i mineraloljan. Andra sorters fartyg typ katamaran och trimaran kan gå snabbare med obetydliga svall. Ispåståendet på sid 18 inte relevant då det är aluminiumskrov både för enkelskroven som i Wåab:s snabba fartyg som för katamaraner vid högre hastigheter. Ressels Dessi har stålskrov och har gått i Öresund vintertid. Gällande allmän trafikplikt efterfrågar Ressel en beskrivning av hur privata linjer ska tas över. Linjen Ropsten-Tranholmen-Storholmen är ett biljettsamarbete och linjen ägs av Ressel M/s Movitz på bild sid 22 trafikerar inte längre Sjövägen enligt den nya upphandlingen detta år. Ressel anser att upphandlad trafik inte ska störa fungerande kommersiell trafik, det allmänna ska gå in i de tidsperioder som inte kommersiell trafik är möjligt (lönsam) En standardisering av kajer och bryggor underlättar arbetet med tillgänglighetsanpassning. Denna ambition förutsätter ett tätare samarbete mellan samtliga intressenter i skärgården. Ansvaret behöver vara mer homogent med tydliga parter. Landstinget välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm. Landstinget bedömer att det kommer behövas investeringar i nya fartyg av både miljö- och tillgänglighetsskäl mm. Landstinget arbetar genom Waxholmsbolaget kontinuerligt med att följa utvecklingen och har ambitionen att ligga i framkant vid introducering av mer förnyelsebara drivmedel. TFP tar inte ställning till tekniska detaljer eller typer av fartyg. Landstinget tackar för synpunkten och har gjort en ändring i texten gällande övriga miljömål. Programmet beskriver endast på en övergripande nivå principer för hur den upphandlade trafiken bör se ut, vilka mål den ska uppnå t ex. I senare skede inför upphandling beskrivs mer detaljerat vilka linjer som landstinget ämnar upphandla. Inför upphandling genomförs sk SIU samråd inför upphandling med privata operatörer. Trafiken kommer från och med 17 april 2014 vara upphandlad av WÅAB. Bilden har tagits bort. Den allmänna trafikplikten ska så långt det är möjligt vara en garant för att målen uppnås. Det kan i vissa fall betyda att man även behöver ha upphandlad trafik på ställen där det skulle kunna vara lönsamt med kommersiell trafik. En mer försiktig skrivning gällande upphandlingen på sid 24 Texten om upphandlingen har ändrats. Vill ha förtydligande om vad all upphandlad trafik ska I både remissen och det färdiga programmet står det För att kunna beläggas med allmän trafikplikt betyder. erbjuda invånare och besökare i skärgården ett heltäckande trafikutbud behöver i stort sett all befintlig upphandlad trafik beläggas med allmän trafikplikt. Den kommersiella skärgårdstrafik som idag kompletterar den upphandlade trafiken kan undantas från allmän trafikplikt. Det innebär att omfattningen av den upphandlade trafiken i princip inte ska minska utan vara lika stor som i dag. Trafik året runt innebär två uppsättningar fartyg. Detta bör tas med i beräkningarna.
7(42) Delsubvention bör utvecklas Anmälan av kommersiell trafik: är endast aktuellt för fartyg med mer än 30 passagerare Landstinget noterar synpunkten och är öppen för att diskutera olika avtalsformer och hur detta kan gynna målsättningarna i TFP. Det finns ingen undre gräns så länge det handlar om kollektivtrafik. Kommuner i Stockholms län Lidingö stad Tydligare konsekvensbedömningar av målen för miljö och tillgänglighet behövs Tillgänglighet: Lidingö påtalar att flertalet tillfartsvägar och kajer behöver byggas om Pendelbåtstrafik via Torsviksområdet (stadsutvecklingsområde) Gåshaga (näringsliv), Elvik (besöksnäring, bryggan rustas till Wåab-standard under 2013), Centralbryggan i Brevik Sjövägen bör utökas så att linjetrafik mellan Lidingö och Fjäderholmarna (ingår i L-ö kn) ingår i ordinarie trafikering SL-taxa A-zon på både Djurgårdslinjen och Ropsten- Tranholmen-Storholmen Norrtälje Farhåga om att ett tillämpande av programmet kan försämra för utvecklingen av Norrtäljes skärgård Otillräckligt med två replipunkter (Simpnäs och Räfsnäs) samt två kärnöar (Arholma och Tjockö). Norrtälje kräver att Söderöra, Norröra och Gräskö definieras som kärnöar med Bromskär och Östernäs som replipunkter. Norrtälje har föp och fördjupad bryggplan för skärgården Bastrafiken har ett för lågt utbud jämfört med det som finns idag. I kommande programarbeten bör möjligheten till att göra tydligare konsekvensbedömningar av måltalen bedömas. Landstinget anser att en standardisering av kajer och bryggor underlättar arbetet med tillgänglighetsanpassning. Denna ambition förutsätter ett tätare samarbete mellan samtliga intressenter i skärgården. Ansvaret behöver vara mer homogent med tydliga parter. En önskvärd utveckling är att kommunerna tar ett större ansvar för utformningen av replipunkterna och kärnöarnas angöringar och tillfartsvägar. På så sätt ökar kommunernas möjligheter till både påverkan och ansvar inom ett för kommunerna viktigt område. Landstingets huvudsakliga roll är att stå för anpassningen av själva fartygsflottan. Landstinget välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm. Pendelbåtstrafik bör tillkomma där det kan motiveras av tidsskäl m fl målsättningar som anges i TFP. Se synpunkt ovan. Se synpunkt ovan. Taxor är en fråga för den sittande politiska majoriteten och beslutas inte inom TFP. Tillsvidare har vi dagens situation att förhålla oss till. Bastrafiken i skärgården är den trafik som går mellan kärnöar och replipunkter. Detta betyder inte att andra bryggor och angöringar kan vara av betydelse. Detta är dock basen i skärgården. I utvecklingen av ett attraktivare och bättre sammanhållet system mellan landtrafiken och skärgårdstrafiken kan det även vara intressant att se över nuvarande replipunkter. Landstinget noterar synpunkten Landstinget noterar synpunkten
8(42) Om det genom samordning av kommunens och landstingets resurser är möjligt att stärka ett svagt utbud ger detta en högre kostnadseffektivitet och samhällsnytta. Det är inte frågan om att kommunen medfinansierar för att få en högre kvalitet. Långsiktiga lösningar för vintertrafik isläge Sigtuna Potential för pendelbåtstrafik i Mälarens inre vatten Stockholm nordost Medfinansiering: ansvaret måste ligga på RKTM Trafikinformation måste samordnas Skärgårdstrafik: bastrafiken har ett för lågt utbud jämfört med det som finns idag Man ska både nå sitt kommuncentrum, regional stadskärna och regioncentrum Kärnöar: Söderöra, Norröra, Gräskö, Tynningö. Replipunkter: Östernäs och Bromskär Långsiktiga lösningar för vintertrafik under isläge Medfinansiering är en möjlighet för kommunen att erhålla en högre kvalitet än den standard landstinget har för området/linjen, en standard som bygger på de redan högt ställda målen och som beskrivs i TFP. Landstinget är positiv till samordning och anser att det krävs i tidiga skeden vid gemensamma projekt. Stommen i trafiken vintertid måste byggas på isgående tonnage med tillräcklig styrka och gods/ passagerarkapacitet. Vid behov kan vissa turer vid isbildning och i vissa områden ersättas eller kompletteras med svävare eller helikopter. Utveckling av större svävartyper är angelägen. Vinter trafiken är redan idag uppbyggd på kortast möjliga resa mellan skärgård och replipunkt på fastlandet. Landstinget noterar synpunkten och anser att all pendelbåtstrafik bör bedömas utifrån liknande principer. Ansvaret för beslutad standard ligger på landstinget medan kommunerna har möjlighet att medfinansiera för en högre kvalitet. Byten mellan båttrafik och den landbaserade trafiken bör ske vid strategiska platser med ett väl utvecklat trafikutbud med snabba förbindelser till och från såväl kommuncentrum som Stockholms centrala delar. Från dessa kärnöar ska dagliga arbets- och skolresor vara möjliga samt resor till kommuncentrum. Både kopplingen lokalt till kommuncentrum och regionalt till Stockholm är viktig. Bastrafiken i skärgården är den trafik som går mellan kärnöar och replipunkter. Detta betyder inte att andra bryggor och angöringar kan vara av betydelse. Detta är dock basen i skärgården. I utvecklingen av ett attraktivare och bättre sammanhållet system mellan landtrafiken och skärgårdstrafiken kan det även vara intressant att se över nuvarande replipunkter och kärnöar. Byten mellan båttrafik och den landbaserade trafiken bör ske vid strategiska platser med ett väl utvecklat trafikutbud med snabba förbindelser till och från såväl kommuncentrum som Stockholms centrala delar. Från dessa kärnöar ska dagliga arbets- och skolresor vara möjliga samt resor till kommuncentrum. Både kopplingen lokalt till kommuncentrum och regionalt till Stockholm är viktig. Stommen i trafiken vintertid måste byggas på isgående tonnage med tillräcklig styrka och gods/ passagerarkapacitet. Vid behov kan vissa turer vid isbildning och i vissa områden ersättas eller kompletteras med svävare eller helikopter. Utveckling av större svävartyper är angelägen. Vinter trafiken är redan idag uppbyggd på kortast möjliga resa mellan skärgård och replipunkt på fastlandet.
9(42) Pendelbåtstrafik: Kan avlasta E18 genom Täby och Danderyd Angöringar: Gåshaga, Hägernäs, Viggbyholm, Näsbypark, Stocksund Järfälla Vänsterpartiet: kollektivtrafik på Mälaren: mälarkommunerna kan behöva ha gemensam strategi Alliansen: angöring vid Kallhälls pendeltågsstation Socialdemokraterna: kollektivtrafik på vatten inte effektiv och bör inte finansieras med skattepengar Järfälla bör ingå i utredningsområde för pendelbåtslinjer RKTM bör ta fram strategi till kollektivtrafik på Mälaren tillsammans med mälarkommunerna Huddinge Positiva till remissen Angöring vid Vårby brygga Ekerö Bryggor: mellan Ekerö och Stockholm till exempel Ekensberg, Stora Essingen Pendelbåtslinje under byggnaden av Förbifart Sth: SL bör ta kontakt med TrV ang detta Medfinansiering: ansvar på RKTM Ekerö bör få två turer per dag, jfr med skärgården Nynäshamn Viktigt med energieffektiv och ren skärgårdstrafik, RKTM bör uppmuntra utvecklingen mot förnybara bränslen Sjötrafiken kan i vissa fall utgöra ett alternativ att ta till i samband med väg-, spår- och gatuombyggnader. Landstinget bedömer att den övriga avlastande effekten på kollektivtrafiken på land är begränsad. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Viktigt dock att skilja på behoven av kollektivtrafik i skärgården resp i mälaren/inre vattenvägar. Runt Mälaren finns alternativa resmöjligheter på land, det finns inte i skärgården. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Pendelbåtstrafik bör tillkomma där det kan motiveras av tidsskäl m fl målsättningar som anges i TFP. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Landstinget noterar synpunkten och vill gärna samarbeta med kommunerna avseende framtida attraktiva pendelbåtslinjer. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Under byggnadstiden kan sjötrafiken ge viss avlastning, annars för liten kapacitet för att avlasta reellt. Ansvaret för beslutad standard ligger på landstinget medan kommunerna har möjlighet att medfinansiera för en högre kvalitet. Viktigt dock att skilja på behoven av kollektivtrafik i skärgården resp i mälaren/inre vattenvägar. Runt Mälaren finns alternativa resmöjligheter på land, det finns inte i skärgården.
10(42) Målet bör vara 100% redan 2020 för de nya fartygen Landstinget noterar synpunkten men behåller 90 %-målet till 2020 som är ett mycket högt ställt mål. Man bör förtydliga att det är viktigt att öar med fastboende bör ha goda båtförbindelser till fastlandet oavsett om det är lönsamt för kommersiell båtlinje eller ej Nacka Båtlinjer som avlastar Slussen under ombyggnad Ta med cykel på båt viktigt Medfinansiering: RKTM har ansvaret I pendelbåtsutredning är det viktigt att hänsyn tas till Nackas planer, tidigare underlag var från 2010 RKTM bör ta med erfarenheter från Sjövägen i sitt fortsatta arbete: Mycket hög nöjdhet visar att sjötrafik är attraktivt, vattenresor ger ofta stora tidsbesparingar Båt kan flerutnyttjas: arbetspendling och fritidsresande olika tider på dygnet Angöring: Boo, Saltsjöbaden Standard (av typen riktlinjer för bryggor, Ribrygg ) bör tas fram Viktigt hur bytespunkterna utformas, cykel-parkering och hänvisning till närbelägen kollektivtrafik viktigt t ex Haninge Medfinansiering: RKTM bör ta det fulla ansvaret Sjötrafiken kan i vissa fall utgöra ett alternativ att ta till i samband med ombyggnader på land. Möjlighet till kombinationsresande med cykel och båt har förtydligats i texten. Ofta är det enkelt att ta med cykel på båtarna vilket kan ge stora tidsvinster jämfört med att cykla landvägen. Landstinget vill uppmuntra denna typ av kombinationsresande och hela resan-tänk. Ansvaret för beslutad standard ligger på landstinget medan kommunerna har möjlighet att medfinansiera för en högre kvalitet. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Landstinget noterar synpunkten och håller med om att det är viktigt med enhetlighet i tillgängligheten till sjöss. Landstinget har kompletterat tillgänglighetsriktlinjerna RiTill med ett nytt kapitel avseende sjöfart, fartyg och bryggor. En högre tillgänglighets ambition förutsätter ett tätare samarbete mellan samtliga intressenter i skärgården. Ansvaret behöver vara mer homogent med tydliga parter. En önskvärd utveckling är att kommunerna tar ett större ansvar för utformningen av replipunkterna och kärnöarnas angöringar. På så sätt ökar kommunernas möjligheter till både påverkan och ansvar inom ett för kommunerna viktigt område. Landstingets huvudsakliga roll är att stå för anpassningen av själva fartygsflottan. Landstinget välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm och ämnar starta ett arbete med detta under året. Möjlighet till kombinationsresande med cykel och båt har förtydligats i texten. Ansvaret för beslutad standard ligger på landstinget medan kommunerna har möjlighet att medfinansiera för en högre kvalitet.
11(42) Värmdö Allmänna och privata aktörer ska kunna verka på samma marknad. Kritik mot upphandling: mer dialog behövs Angöring: Ålstäket Dispens bör gälla från hastighetsbegränsningarna Bastrafik måste inkludera helgtrafik Replipunkt: Björkvik Positiv till nord-sydlig skärgårdslinje Cykel på båt Bryggor: Långgående krav på kaj- och bryggstandard är tveksamt när moderna fartyg har justerbara landgångar Medfinansiering: RKTM bör ansvara för kollektivtrafiken. Tidtabellssamordning mellan buss och skärgårdstrafik Upplands-Bro Möjlighet till kollektivtrafik på Mälaren Utredningskartan för pendelbåtar kan vara begränsande Landstinget noterar synpunkten och håller med om att dialog är en viktig del av den nya processen inför upphandling. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Grundläggande för möjligheten att bedriva pendelbåtstrafik är att den kan mäta sig tidsmässigt med andra alternativ. Landstinget tar i TFP inte ställning till hur detta ska gå till och har inte mandat att påverka fartygshastigheter. Bastrafik vid veckoslut ingår i WÅAB långsiktiga planering. Beslut finns om utökning i den takt finansering tillåter. Bastrafiken i skärgården är den trafik som går mellan kärnöar och replipunkter. Detta betyder inte att andra bryggor och angöringar kan vara av betydelse. Detta är dock basen i skärgården. I utvecklingen av ett attraktivare och bättre sammanhållet system mellan landtrafiken och skärgårdstrafiken kan det även vara intressant att se över nuvarande replipunkter och kärnöar. Byten mellan båttrafik och den landbaserade trafiken bör ske vid strategiska platser med ett väl utvecklat trafikutbud med snabba förbindelser till och från såväl kommuncentrum som Stockholms centrala delar. Från dessa kärnöar ska dagliga arbets- och skolresor vara möjliga samt resor till kommuncentrum. Både kopplingen lokalt till kommuncentrum och regionalt till Stockholm är viktig. Utpekandet av en sådan skärgårdslinje ingår inte inom ramen för TFP. Möjlighet till kombinationsresande med cykel och båt har förtydligats i texten. Ofta är det enkelt att ta med cykel på båtarna vilket kan ge stora tidsvinster jämfört med att cykla landvägen. Landstinget vill uppmuntra denna typ av kombinationsresande och hela resan-tänk. Landstinget noterar synpunkten men anser att krav på kaj- och bryggstandarder är viktiga då justerbara landgångar ger svårigheter med tillgängligheten för personer som har lite svårare att röra sig. Ansvaret för beslutad standard ligger på trafikförvaltningen medan kommunerna har möjlighet att medfinansiera för en högre kvalitet. Viktigt dock att skilja på behoven av kollektivtrafik i skärgården resp i Mälaren/inre vattenvägar. Runt Mälaren finns alternativa resmöjligheter på land, det finns inte i skärgården. Meningen är att den ska ses som ett exempel på intressanta linjer.
12(42) I det beslutade programmet står väldigt lite om annan typ av länsöverskridande trafik än regionaltåg Taxan har betydelse vid färd över länsgräns Statliga och länsomfattande organisationer m fl Länsstyrelsen Bra att kollektivtrafik på vatten införlivas i befintligt trafikkoncept Trängsel: olika sorts måltal: 15 min högst för båt, medan för land är det ståplatsutnyttjande Trängselmålen blir kostnadskrävande för man behöver mer turtätheter på längre sträckor för att klara målet Fartygen bör utformas för minimerat svall Båtar attraktivt för Stockholms profil som sjöstad Möjlighet att ta med cykel på kollektivtrafiken till sjöss Skärgårdstrafik: man bör samplanera med landtrafiken Transportstyrelsen Isgående fartyg inte samma som snabbgående fartyg Nya linjer kostar också vad gäller muddring, sjömätning mm Dispens från fartbegränsning beslutas av Länsstyrelsen och är inte givet Landstinget noterar synpunkten och medger att regionaltågstrafiken har större plats i programmet än busstrafiken över länsgräns. Busstrafiken och annan tågtrafik har också en viktig roll och detta bör ses över om utrymmet den har i TFP inte motsvarar behoven av denna trafik. Detta kan göras i nästa TFP-process. Begreppet med ståplatsutnyttjande finns inte i båttrafiken. Landstinget tar fram en gemensam beräkningsmetod som så långt det är möjligt överensstämmer mellan trafikslagen. De har dock olika förutsättningar vilket speglas i måltalen. När det gäller skärgårdstrafiken planeras den för att alla resenärer ska få sittplats. Landstinget bedömer att vid många resenärer behövs mycket riktigt högre turtätheter för att klara målet. Landstinget noterar synpunkten och håller med om att åtgärder som innebär att fartygen kan hålla de restider (dvs de hastigheter) som krävs för att vara tillräckligt effektiva och bidra till målen bör genomföras. Waxholmsbolaget eftersträvar alltid i sitt tonnage att göra dem så miljövänliga som möjligt, svall har reducerat på flera fartyg genom ny design med receptorer. Pendelbåtstrafik bör tillkomma där det kan motiveras av tidsskäl m fl målsättningar som anges i TFP. En av dessa målsättningar kan vara attraktivitet. Möjlighet till kombinationsresande med cykel och båt har förtydligats i texten. Ofta är det enkelt att ta med cykel på båtarna vilket kan ge stora tidsvinster jämfört med att cykla landvägen. Landstinget vill uppmuntra denna typ av kombinationsresande och hela resan-tänk. Landstinget håller med om att det kan krävas två uppsättningar av båtar för att både kunna komma upp i snabba restider och möjliggöra trafik vintertid. Denna merkostnad är en avvägning som behöver göras. Landstinget noterar synpunkten och anser att vid en bedömning om behov av en ny linje bör samtliga effekter både positiva nyttor och kostnader tas med i beräkningen.
13(42) Sjöstadstrafiken nämns inte i remissen som upphandlad trafik Transportstyrelsen är skeptisk till om sjö- och landtrafiken kan ha samma mål m t p de olika kostnaderna Hur påverkar all upphandlad trafik de kommersiella linjerna, framgår inte av remissen enl TS Upphandlar vi för mycket skärgårdstrafik eftersom vi har upphandlade linjer när efterfrågan är som störst (sommar, helger mm) Det bör utvecklas vilka förutsättningar kommersiella aktörer har att bedriva trafik på lika villkor. Vem ska finansiera tillgängligheten till bryggor och kajer Transportstyrelsen ställer sig frågande till om avsaknaden av kajstandard utgör en inträdesbarriär för nya aktörer eller inte När kostnaden läggs på markägaren istf offentlig aktör blir det en konkurrensnackdel för sjöfarten. Resenärsorganisationer Resenärsforum Biljettsystem/taxor/betalsystem Istället för vardagsresande bör det heta det dagliga resandet Denna trafik definieras inte som kollektivtrafik då den tillkom istället för en gång- och cykelbro. Men det är sant att den finns och att den drivs av Stockholm stad. Pendelbåtstrafiken och landtrafiken ingår i samma koncept och bedöms efter i princip liknande förutsättningar och kan i vissa fall ersätta varandra. Landstinget noterar synpunkten och har kompletterat texten i programmet på denna punkt. Våra principer för allmän trafikplikt innebär inte att vi inte ska handla upp bara olönsam trafik. För att nå våra mål krävs t ex ett sammanhållet och robust system vilket medför att även trafik med hög efterfrågan kan komma att upphandlas. Landstinget har förtydligat avsnittet om förutsättningar för kommersiell trafik. Landstinget anser att en standardisering av kajer och bryggor underlättar arbetet med tillgänglighetsanpassning. Denna ambition förutsätter ett tätare samarbete mellan samtliga intressenter i skärgården. Ansvaret behöver vara mer homogent med tydliga parter. En önskvärd utveckling är att kommunerna tar ett större ansvar för utformningen av replipunkterna och kärnöarnas angöringar. På så sätt ökar kommunernas möjligheter till både påverkan och ansvar inom ett för kommunerna viktigt område. Landstingets huvudsakliga roll är att stå för anpassningen av själva fartygsflottan. Landstinget välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm. Se svar ovan. Även i landtrafiken finns både offentliga och privata aktörer när det gäller hållplatser, även om den större delen av infrastrukturen ägs av det allmänna. En liknande situation är önskvärd även till sjöss, dvs att kommunerna tar ett större ansvar för utformningen av replipunkterna och kärnöarnas angöringar. På så sätt ökar kommunernas möjligheter till både påverkan och ansvar inom ett för kommunerna viktigt område. Landstingets huvudsakliga roll är att stå för anpassningen av själva fartygsflottan. Landstinget välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm. Detta bör ev lyftas till nästa TFP-process. Utredning pågår. Ett tydligt önskemål i samråden inför TFP var att fokusera på vardagsresande dvs främst arbetspendling. En översyn av målgrupper kan behöva göras i nästa TFP-process.
14(42) HSO Vid kommunal medfinansiering får man inte göra avkall på tillgängligheten Replipunkter, kärnöar och de båtar som trafikerar dessa ska prioriteras för tillgänglighetsanpassning Dock behöver arbete med att göra andra bryggor tillgängliga pågå kontinuerligt parallellt Bra att principerna i Ritill (SL:s riktlinjer för tillgänglighet) också ska gälla sjötrafiken I ritill bör det arbetas in att man ska kunna köpa alternativ kost för matallergier på skärgårdsbåtarna Samordning mellan sjötrafikens och färdtjänstens tider bör fokuseras på i TFP Landstinget bör inte dra sig tillbaka från att upphandla trafik inom något område där personer med funktionsnedsättning bor och reser. Riktlinjearbete ingår inte inom ramen för TFP. Riktlinjearbete ingår inte inom ramen för TFP. Landstinget noterar synpunken och håller med om att sjötrafikens tider bör anpassas efter landtrafiken, dvs även färdtjänsten. Landstingets mål är en tillgänglig region för alla. Upphandlad kollektivtrafik ordnas i länet enligt riktlinjer om minimiutbud samt utifrån kapacitetsbehov. Detta finns beskrivet i Trafikförvaltningens riktlinjer för planering Riplan. Om man utifrån medborgarens situation anser att den inte kan resa med den allmänna kollektivtrafiken görs en bedömning om rätt till färdtjänst. Inkommit med yttrande på remissen men utan synpunkter Landstinget i Uppsala län Swebus Sörmland
15(42) Synpunkter vid samråd Samrådet skedde under perioden november 2012 - januari 2013. Samrådet innehöll möten med intressenter där samtliga bjöds in. Det gavs även möjlighet för de som ville (t ex som inte hade möjlighet att delta på möten) att inkomma med skriftliga synpunkter på ett framtaget samrådsunderlag. Samråd om kollektivtrafik på vatten Sammanfattning Båttrafikens roll och fördelar Byten Miljö Viktigast med inre vattenvägar är att det är smidigt, går fort, genhet, utan byten Inre vatten är också tvärkommunikationer ex Tyresö Avlasta slussenombyggnaden, avlasta innerstaden Inre vattenvägar är en del av både kollektivtrafik- och GC-nätet Naturligt inslag inte bara komplement Attraktivt, drar till sig turister Man vill prioritera både sällanresenärer och fastboende i skärgården Farled/infrastruktur kostar mindre för båt än för landtrafik, men mer i drift. Man behöver räkna på den totala kostnaden vid jämförelser. Om båtresan kan bli arbetstid och man slipper byten är det kanske viktigare än snabb resa Att slippa byta till buss eller spår, bara cykla ner till båten Anslutande trafik viktigt Rätt inställning att successivt byta ut båtflottan Ha fokus på långsiktighet, dvs på kort sikt behöver man acceptera att båttrafiken ev inte har samma miljöstandard Gamla fartyg har höga kulturvärden inte fasa ut de fina fartygen Tekniken finns men det kostar Man måste börja någonstans! Man kan jämföra med andra miljöfaktorer, om man jämför med privatbåt är båtkollektivtrafik mycket bättre Man kan endast ställa samma krav om man har samma förutsättningar, dvs man kan inte inledningsvis ställa samma miljökrav på båttrafiken Trafikverket kan behöva stödja detta på nationell nivå för att få båttrafiken mer hållbar
16(42) Allmän trafikplikt Dialog med de privata aktörerna viktigt Besökare och fastboende/fritidshusägare har lite olika resmönster, men båda sorters resor kräver samhällssubvention Man behöver från samhällets sida garantera ett visst antal turer, så det är robust över tid 8-9 veckor per år finns möjlighet till kommersiell trafik Subventionering av WÅABs trafik påverkar konkurrensmöjligheterna Kritik mot att vi nu har vi större avtalsområden, de små entreprenörerna är negativt inställda till att inte kunna få direktavtal, utan bli underentreprenörer Man ska jämföra med de nuvarande avtalen med landtrafiken, där entreprenören får betalt per påstigande resenär Tillgänglighet Det kommer behövas flytbryggor som kopplas till ramper överallt Anpassning behövs också på båtar inte bara bryggor, anslag kan behövas, men de största problemen är när man kommer iland, dvs att bryggor och gångvägar mm inte är tillgänglighetsanpassade. Det behövs en gemensam standard när det gäller tillgänglighet. En standard kan driva upp kostnaderna! En lösning kan vara att ha diffrentierad standard. Bättre information om bryggornas tillgänglighet Kommunbidrag till privata bryggägare Kanske räcker med en anpassad brygga per ö, t ex Långvik på Möja Replipunkter och kärnöar och bastrafik Generellt gäller att kommunerna vill ha fler alternativt nya replipunkter. Bättre att utgå från att det finns en bastrafik där behovet av resande är som störst, jfr med sjötrafikupphandlingen! Viktigast med snabb resa till replipunkten från kärnön Parkering och garage, toalett och bra väderskydd är viktigare att ha på replipunkten än service Turtätheten för busstrafiken till/från replipunkten är mindre viktig än att bussen passar till båten Bättre att trafikera öar som ligger mellan replipunkt och kärnön än att alla turer ska utgå ifrån kärnön (fungerar heller inte så idag) Avgränsningar inre vatten mm Restid Det finns arbetspendling även i skärgården, deltidsboendet i skärgården har ökat, ex Ornö Skärgårdstrafik behövs även på Mälaren, dvs längre sträckor. Större avgränsning ex Ekerö Hastigheten måste bli högre på inre vatten, jfr med svallvågsproblematik Snabba på tiden man ligger vid kaj Turtäthet viktigare än restid Man konkurrerar på både tid och attraktivitet
17(42) Viktigt att planera tillsammans i tidiga skeden Det finns andra aspekter på skärgårdstrafiken än bara sjötrafiken, en del av tillgängligheten sker ju via landförbindelser, dvs man är beroende av hur bra bussförbindelsen ut till replipunkten funkar om man ska se skärgårdstrafiken i ett hela resan-perspektiv. Säsongsproblematik Trafiken måste gå året om, fast det är bättre om den fungerar bra 9-10 månader om året än halvdant hela året. Cyklar Punktlighet och tillförlitlighet: framkomligheten är bättre med båt, säkrare vid snökaos t ex Alternativt är svävare, men svårt att få så stort fartyg som behövs Viktigt att inte planera efter extremfallen, då har man ju alltid helikopter som är ett billigare alternativ en massa särlösningar som går i tidtabell långt ute i den perifera skärgården (om man ska transportera enstaka personer) Viktigt att cyklar kan tas med på båtar, planera för cykelutrymme Taxa och betalsystem Kommer SL-kort gälla på båtar inre vatten Politiska samråd - kollektivtrafik på vatten Båttrafikens roll Stockholms inre vatten bör också ha tvärkommunikationer Det viktigaste med inre vattenvägar är att det är smidigt, går fort, genhet, som en båtbuss Inre vattenvägar är en del av både kollektivtrafiknätet och gc-nätet Att avlasta Miljö Det är rätt inställning att succesivt byta ut båtflottan, viktigt också att lyssna på privata aktörer och kostnadsaspekter Allmän trafikplikt Dialog med de privata aktörerna viktig Grundläggande för möjligheten att bedriva pendelbåtstrafik är att den kan mäta sig tidsmässigt med andra alternativ. Om en förbindelse på tvären kan bidra till målen i TFP bör den studeras närmare. Landstinget noterar synpunkten och har förtydligat TFP. Se synpunkt ovan. Landstinget noterar synpunkten och håller med om detta. Sjötrafiken kan i vissa fall utgöra ett alternativ att ta till i samband med väg-, spår- och gatuombyggnader. TF bedömer dock att den avlastande effekten på kollektivtrafiken på land är begränsad. En realistisk utveckling för att nå miljömålen och även andra kollektivtrafikmål till sjöss är att fartygsflottan byts ut successivt. Landstinget håller med och har som ambition att förbättra samråd och dialog med berörda aktörer i kommande TFP-processer.
18(42) Cyklar/kombinationsresande Kombinationsresande viktigt: cykel och båt t ex. Viktigt att man kan ta med cyklar, tänka på att utrymme för cyklar behövs på båtarna Man kan också tänka sig bussfärjor Tillgänglighet Gällande tillgänglighetsanpassning behövs det också på båtar, inte bara bryggor. Anslag kan behövas, men de största problemen är när man kommer iland. En standard kan driva upp kostnaderna! Därför behov av differentierad standard. Replipunkter Bastrafiken ska ev ha ett annat nät inte bara som utgår från replipunkterna. Det kan bygga på följande kriterier: bra för ombyte från kollektivtrafik, ska vara bra turtäthet, man måste få upp en viss turtäthet genom att det finns ett visst underlag i replipunkten. Värmdö vill ha ny replipunkt på Ingarö pga bättre förbindelse till innerstaden Norrtälje vill ha fler annorlunda replipunkter, lite tunt att bara ta med de som finns i RUFS Avgränsningar Ornö, Haninge kommun, hamnar utanför tidigare utrednings avgränsning för inre vatten. Detta behöver belysas bättre, det är en samfällighet som driver trafiken. Det finns arbetspendling även i skärgården, deltidsboendet i skärgården har ökat. På Ornö är ambitionen att fördubbla det. Se över avgränsningarna för inre vatten, större område (Ekerö) För att kunna vara ett attraktivt alternativ till den landbaserade kollektivtrafiken är inte bara genhet viktigt utan också andra faktorer. T ex kombinationsresor med cykel. Att ta med cykel på båtarna kan ge stora tidsvinster jämfört med att cykla landvägen samt öka attraktiviteten. Landstinget bedömer inte att det är ett effektivt sätt att ordna kollektivtrafik med tanke på de dubbla kostnaderna. Ett tätare samarbete mellan samtliga intressenter i skärgården behövs. Ansvaret behöver vara mer homogent med tydliga parter. Landstingets huvudsakliga roll är att stå för anpassningen av själva fartygsflottan. Landstinget noterar synpunkten och välkomnar fortsatt diskussion och samarbete kring bryggstandarder mm. Bastrafiken i skärgården är den trafik som går mellan käröar och replipunkter. Detta betyder inte att andra bryggor och angöringar kan vara av betydelse. Detta är dock basen i skärgården. I utvecklingen av ett attraktivare och bättre sammanhållet system mellan landtrafiken och skärgårdstrafiken kan det även vara intressant att se över nuvarande replipunkter. Byten mellan båttrafik och den landbaserade trafiken bör ske vid strategiska platser med ett väl utvecklat trafikutbud med snabba förbindelser till och från såväl kommuncentrum som Stockholms centrala delar. Från dessa kärnöar ska dagliga arbets- och skolresor vara möjliga samt resor till kommuncentrum. Både kopplingen lokalt till kommuncentrum och regionalt till Stockholm är viktig. Se vidare ovan. Se vidare ovan. TFP har inte till uppgift att avgränsa exakt geografiskt var eventuell pendelbåtstrafik ska gå i framtiden. I TFP beskrivs de övergripande målsättningarna och syftena med denna trafik. Se ovan.
19(42) Man behöver titta på skärgårdstrafik dvs längre sträckor trafik på Mälaren, man behöver titta på avgränsningarna för sådan trafik i tid och kostnader (Södertälje och Salem). Kommer SL-kort gälla på inre vatten? Man ska inte subventionera turister. Synpunkt med anledning av att många av Waxholmsbolagets resenärer är besökare. Trafik mellan kommunernas öar, ex Fjäderholmarna Hastighet, snabba resor Båtarna måste gå snabbare än 30 knop, det är bättre med snabb hastighet utifrån svallvågsproblematiken. Båttrafiken bra för att kapa avstånd men man måste ändå öka hastigheten Det är inte primärt båtar på inre vatten som orsakar svallvågor Byten Om båtresan kan ordnas som arbetstid och man slipper byten är det kanske viktigare än en snabb resa Att slippa byta till buss eller spår, bara kunna cykla ned till båten är önskvärt. Koppling till befintligt nät t ex båthållplats vid Slussen, avlasta slussenombyggnaden viktigt Raka gena sträckningar med få stopp är viktigast Skärgårdstrafik och Mälartrafik är inte jämförbara på det sättet. Skillnaden är att runt Mälaren har man alternativa resmöjligheter på land, det finns inte i skärgården. Landstingets ambition är att pendelbåtstrafik som en del av kommuntrafiken i Stockholm bör ingå i samma biljettsystem som SL-trafiken. Landstingets anser att det är viktigt att planera skärgårdstrafiken för både fastboende och besökare. Skärgården har stor betydelse för regionens attraktivitet. Skärgårdstrafiken ger boende i skärgården tillgång till service samtidigt som boende på fastlandet och inte minst besökare i regionen får tillgång till rekreation och upplevelser. Detta möjliggör även för de boende i skärgården att kunna arbeta och leva genom att det finns en grundläggande service och ekonomiska möjligheter baserat på den säsongsrelaterade besöksnäringen. Pendelbåtstrafik bör tillkomma där det kan motiveras av tidskäl m fl målsättningar som anges i TFP. Grundläggande för möjligheten att bedriva pendelbåtstrafik är att den kan mäta sig tidsmässigt med andra alternativ. Landstinget tar i TFP inte ställning till hur detta ska gå till och har inte mandat att påverka fartygshastigheter. Det är angeläget att linjerna utformas som genvägar över vattnet alternativt att båtarna tillåts att hålla en hastighet så att de kan utgöra ett realistiskt alternativ till annan trafik. Se synpunkt ovan. Pendelbåtstrafiken bör kompletteras med attraktiva bytespunkter som kopplar till den landburna trafiken och gång- och cykelvägar. Sjötrafiken kan i vissa fall utgöra ett alternativ att ta till i samband med väg-, spår- och gatuombyggnader. Tf bedömer dock att den avlastande effekten på kollektivtrafiken på land är begränsad.
20(42) Tjänstemannasamråd - kollektivtrafik på vatten Båttrafikens roll Trafiken på inre vatten behöver inte bara vara en del av kommunnätet utan också stomtrafik. Kan skapa underlag för flerkärnighet, tvärresor, kunna resa utan att åka genom stan. Båt är inte bara en kollektivtrafik utan också attraktivitet för att dra till sig turister Avlasta den andra trafiken viktigt, avlasta innerstaden. Båttrafiken ska vara ett naturligt inslag i länets kollektivtrafik och inte bara ett komplement Båt kan vara både del av kollektivtrafiknät och del av gcnät Replipunkter Dagens replipunkter är inte tillräckligt, det finns andra viktiga bryggor. Kriterierna för replipunkter och kärnöar är för högt satta med hänsyn till den glesa struktur som Norrtäljes skärgård har, kommunen är positiv till utveckling på ett stort antal öar. Pendelbåtstrafiken kan närmast liknas vid en slags kommuntrafik. Med kommuntrafik avses möjligheten att ta sig till kommuncentrum. En öppenhet för de potentialer som finns ska råda. En princip är dock att olika stomlinjer inte ska konkurrera med varandra. Skärgårdstrafiken har här en skillnad i uppdrag jämfört med pendelbåtstrafiken. Pendelbåtstrafiken är främst i syfta att vara en slags kommuntrafik, medan skärgårdstrafiken är en landsbygdstrafik med stor andel besökare. All kollektivtrafik ska dock bidra till Stockholms attraktivitet i enlighet med visionen i TFP och RUFS. Sjötrafiken kan i vissa fall utgöra ett alternativ att ta till i samband med väg-, spår- och gatuombyggnader. Landstinget bedömer att den övriga avlastande effekten på kollektivtrafiken på land är begränsad. Landstinget ser lagkomplementet och TFP-kompletteringen som ett steg i den riktningen. Landstinget noterar synpunkten och håller med om detta. Bastrafiken i skärgården är den trafik som går mellan kärnöar och replipunkter. Detta betyder inte att andra bryggor och angöringar kan vara av betydelse. Detta är dock basen i skärgården. I utvecklingen av ett attraktivare och bättre sammanhållet system mellan landtrafiken och skärgårdstrafiken kan det även vara intressant att se över nuvarande replipunkter. Byten mellan båttrafik och den landbaserade trafiken bör ske vid strategiska platser med ett väl utvecklat trafikutbud med snabba förbindelser till och från såväl kommuncentrum som Stockholms centrala delar. Från dessa kärnöar ska dagliga arbets- och skolresor vara möjliga samt resor till kommuncentrum. Både kopplingen lokalt till kommuncentrum och regionalt till Stockholm är viktig. Se ovan.
21(42) Miljö När det gäller miljömål bör man ha en fokus på långsiktighet, bättre med båtkollektivtrafik än att alla åker egen bil. Gamla fartyg har höga kulturvärden inte fasa ut de fina fartygen. Cykel Ta med cykel är bra för skärgårdstrafiken Ballerina: 98% nöjdhet, många cyklar tas med Viktigt att planera tillsammans i tidiga skeden Nacka bebyggelseplanerar med utgångspunkt i Sjövägen, utgår från att trafiken ska öka Hastighet, snabba resor Viktigt att man snabbar på tiden man ligger vid kaj Inte hastigheten utan turtätheten som är det viktiga Man behöver kunna köra fortare och därför behövs andra båtar Konkurrera på tid fast också attraktivitet Byten Viktigt med hela resan att bytena fungerar Anslutande trafik viktigt Höga miljökrav motsvarande kollektivtrafik på land ställs för tillkommande pendelbåtstrafik, medan befintlig trafik tillåts fortsätta och successivt fasas ut när fartyg är uttjänta. Detta gäller framförallt skärgårdstrafiken, men även en del av den befintliga kollektivtrafiken på Stockholms inre vatten, exempelvis Djurgårdsfärjorna. Se vidare ovan. Möjlighet till kombinationsresande med cykel och båt har förtydligats i texten. Ofta är det enkelt att ta med cykel på båtarna vilket kan ge stora tidsvinster jämfört med att cykla landvägen. Grundläggande för möjligheten att bedriva pendelbåtstrafik är att den kan mäta sig tidsmässigt med andra alternativ. Landstinget tar i TFP inte ställning till hur detta ska gå till. Men det är angeläget att linjerna utformas tidsmässigt så att de kan utgöra ett realistiskt alternativ till annan trafik. Se ovan. Grundläggande för möjligheten att bedriva pendelbåtstrafik är att den kan mäta sig tidsmässigt med andra alternativ. Landstinget tar i TFP inte ställning till hur detta ska gå till och har inte mandat att påverka fartygshastigheter. Det är angeläget att linjerna utformas som genvägar över vattnet alternativt att båtarna tillåts att hålla en hastighet på de inre vattenvägarna så att de kan utgöra ett realistiskt alternativ till annan trafik. Landstinget är positiv till teknikutveckling gällande fartyg. Se ovan. Pendelbåtstrafiken bör kompletteras med attraktiva bytespunkter som kopplar till den landburna trafiken och gång- och cykelvägar. Se ovan.