Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun

1 Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun

2 Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram har utarbetats av stadbyggnadsenheten. Arbetet inleddes med ett Bostadsseminarium efter sommaren 2014. Deltagare var ledande politiker från KS och berörda nämnder tillsammans med tjänstemän. Representanter för hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer och det lokala näringslivet representerade av banker, mäklare, husförsäljare, fastighetsägare, byggare m.fl. I det efterföljande arbetet har en särskild Expertgrupp välvilligt ställt upp med sina kunskaper och erfarenheter och kommit med värdefulla synpunkter. Deltagarna har varit från Fastighetsägarföreningen, Hyresgästföreningen, Bostadsstiftelsen Platen, HSB Östergötland, Handels- banken, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Under arbetets gång har dessutom tjänstemän från socialförvaltningen och bildningsförvaltningen deltagit. Programmet har remitterats till ett 50-tal remissinstanser varav 19 stycken svarat. Programmet har därefter justerats på vissa punkter.

3 Innehåll 1. Inledning... 8 1.1 Syfte... 8 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen... 11 3. Nuläge och framtida utveckling... 14 3.1 Bostadsbestånd och byggande... 14 3.2 Befolkningsutveckling... 15 3.3 Arbetstillfällen... 15 3.4 Pendling... 16 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden... 17 3.6 Bostadsförmedling... 18 3.7 Skolor och förskolor... 18 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder... 19 4. Bostadsmarknaden... 20 4.1 Bostadsmarknaden i Motala... 20 4.2 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus... 21 4.3 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m.... 21 4.4 Bostäder i de mindre tätorterna och på landsbygden... 22 4.5 Boende för grupper med särskilda behov... 24 5. Hinder för bostadsbyggandet... 27 5.1 Vad kan vi påverka lokalt?... 27 6. Bostadspolitiska mål och ambitioner... 29 6.1 Befolkningsmål och mål för nybyggnad... 29 6.2 Plan- och planeringsberedskap... 29 6.3 Markförsörjning och markberedskap... 30 6.4 Det allmännyttiga bostadsföretagets roll... 30 6.5 Marknadsföring av kommunens planer och möjliga bostadsbyggnadsprojekt... 31 6.6 Hållbart bostadsbyggande... 32 6.7 Bostadsbyggande för olika grupper... 33 Bilaga: Projektlista 2016-2019... 34

4 Förord Motala kommun har en positiv utveckling. Staten tillsammans med kommunen har de senaste åren gjort stora satsningar på infrastrukturen. Nytt dubbelspår har byggts till Mjölby. Detta har gett kommunen avsevärt förbättrade kommunikationer och idag går pendeltågen varje havtimma. Kommunen har byggt om och anpassat Motala central till den nya trafiksituationen där pendeltågen möter lokaltrafiken. Motalabron och den nya sträckningen av RV 50 till Mjölby och E4:an invigdes hösten 2013. Förutom de förbättrade kommunikationer detta gett har stora miljöförbättringar vunnits genom att den tunga trafiken inte längre behöver gå genom staden. Kommunen bygger nu om den tidigare genomfarten till stadsgata och nya bostadprojekt längs denna är på gång. Ombyggnaden av centrum har påbörjats men de stora satsningarna för att förbättra och göra centrum ännu attraktivare för motalaborna och besökare med bl.a. ombyggnad av Stora Torget och Stadsparken kommer de närmaste åren. Genom de infrastruktursatsningar som gjorts förstärks kommunens roll som en del i Östgötaregionen och i den starka arbetsmarknad som denna utgör. In- och utpendlingen till kommunen är redan betydande och kommer med stor säkerhet att få än större betydelse i framtiden. Samtidigt ökar antalet arbetstillfällen i kommunen och nya företag startas. Kommunen har aldrig tidigare haft så många företag som idag. Befolkningen ökar främst till följd av en betydande inflyttning. Totalt har vi blivit 1000 flera invånare sedan 2012. Detta innebär också att behovet av nya bostäder är stort. Efterfrågan på småhustomter för egna småhus är stor och detsamma gäller lägenheter med hyres- och bostadsrätt. Priserna på småhus och bostadsrätter är stigande. Ett par bostadsprojekt har eller kommer att påbörjas under 2015 och kommunen planerar för nya bostäder på flera platser de kommande åren. Bl.a. pågår planering av sjönära bostäder för att tillvarata kommunens unika bostadslägen intill Vättern och befästa Motalas ställning som Östergötlands sjöstad. Du är välkommen att vara med och utveckla framtidens Motala. Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

5 Sammanfattning Regeringen och riksdagen har i de bostadspolitiska målen fastlagt att bostaden är en social rättighet. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Bostäderna skall erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. För att säkerställa att dessa mål uppnås är kommunerna skyldiga att planera för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna/programmen ska minst uppdateras varje mandatperiod. Motala kommun har under flera år haft ett relativt lågt byggande. Folkmängden har varierat mellan 41 000 42 000 invånare och det har under samma tid rått balans på bostadsmarknaden. Från 2013 skedde ett trendbrott och kommunens befolkning började öka. Under 2013 och 2014 och fram till idag (juni 2015) har antalet invånare ökat med nära 800 personer. Ökningen drivs framförallt av inflyttning till kommunen. Kommunen har gått från att tidigare ha balans på bostadsmarknaden till att idag ha stor brist på i stort sett alla typer av lägenheter. Priserna på villor och bostadsrätter stiger och detsamma gäller efterfrågan på småhustomter. Målsättningen för nyproduktion i detta program utgår från befolkningsmålet i Stadsvision Motala 2030 då kommunen skall ha minst 45 000 invånare. För att nå målet behövs ca 1 200 nya bostäder vilket motsvarar 80 st/år. Befolkningen ökar idag betydligt snabbare än som tidigare kunde förutses inte minst till följd av stor invandring av migranter från olika krigshärdar men även annan inflyttning till kommunen. Detta har lett till en stor bristsituation på bostäder varför målet för nybyggnad i detta program sätts till minst 400 nya bostäder under 3-årsperioden 2016-2018 medan det långsiktiga målet om 1 200 nya bostäder till 2030 tills vidare ligger fast. Byggande föreslås huvudsakligen ske i Motala och Borensberg men kommunen ska även se över och vid behov förbättra sin tomtberedskap i de mindre orterna som idag har relativt god service men där befolkningsunderlaget behöver stärkas, ex. genom nybyggnad. Planerad nybyggnad 2015-2019 (antal bostäder) År Flerbostadshus Småhus Totalt 2015 52 38 90 2016 72 63 135 2017 97 43 140 2018 140 35 175 2019 100 35 135

6 Målsättningen är att ha ett varierat byggande med avseende på hustyper och upplåtelseformer. Kommunen får ett kraftigt ökat antal äldre de närmaste åren varför det är viktigt att kunna erbjuda dem ett varierat utbud av bekväma och tillgängliga bostäder och boendeformer. Detta beräknas även att innebära ett behov av 3 nya vårdhem med totalt ca 150 platser fram till 2030. Det finns även andra grupper på bostadsmarknaden som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Detta gäller ex. ungdomar och migranter som troligen har begränsade ekonomiska möjligheter att efterfråga lägenheter i nyproduktion. För deras boendesituation är det viktigt att det finns en fungerande boendemarknad där en rörlighet i bostadsbeståndet gör det möjligt för dem att hitta lämpliga bostäder. I en situation med stor inflyttning av migranter är det också viktigt att segregationsfrågor ägnas uppmärksamhet. I kommunen finns ett stort antal lägenheter, ca 4 500 st, som tillhör det s.k. Miljonprogrammet uppförda på 1960 och 1970-talet och som idag har stora renoveringsbehov. Endast en liten del av dessa har hittills renoverats vilket innebär att renoveringen av återstoden de närmaste åren kommer att kräva stora insatser. Detta innebär också en möjlighet förbättra tillgängligheten och anpassa bostadsbeståndet till det ökande antalet äldre. Kommunen har i sin planering att förhålla sig till de av riksdagen antagna miljömålen. Målet som främst påverkar planering och genomförande av bostadsbyggandet är God bebyggd Miljö vari ingår frågor om hållbarhet, Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet. Inte minst de olika remissinstansena har tagit upp frågan om segregation och vikten av att nya områden ges varierad bebyggelse och varierade upplåtelseformer. Kommunen har framförallt tre äldre områden med ensartad hyreshusbebyggelse, Motala Väster, Ekön och Charlottenborg där det sedan tidigare finns segregationtendenser. Om man därtill lägger att många av de nu kommande migranterna får bostad där finns det anledning att vara uppmärksam på problemet. Kommunen avskaffade på 1990-talet den kommunala bostadsförmedlingen och idag har Bostadsstiftelsen Platen istället en egen förmedling. Flera av de politiska partierna vill att frågan om ett återinförande av en kommunal bostadsförmedling utreds. Nedan anges några av de viktigaste bostadspolitiska målsättningarna som i sin helhet anges under kapitel 6. 1 200 nya bostäder till år 2030 Minst 400 nya bostäder 2016 2018 (hyres- bostads- och äganderätt) Kommunen ska ha en beredskap som möjliggör påbörjandet av minst 150 bostäder/år Beredskap för 3-5 småhustomter i de mindre tätorterna

7 skapas inom 5 år. Behovet av hyres-/bostadsrättslägenheter bevakas Bostadsstiftelsen Platen bör tillsammans med kommunen ha beredskap att uppföra minst 100 lgh/år Bostadsstiftelsen Platen bör i samband med renoveringar samråda med kommunen om tillgänglighetsfrågorna Kommunen och Bostadsstiftelsen Platen ska samråda om bostadspolitiken och uppfyllandet av programmets målsättningar 4 ggr/år i syfte att hitta lösningar Ett större utbud av olika boendeformer för äldre ska eftersträvas Behovet av vårdbostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses Mindre lägenheter i bostadsbeståndet bör behållas En varierad sammansättning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska eftersträvas vid planering av nya områden och vid kompletteringsbebyggelse. Därigenom motverkas segregation. Segregation ska även motverkas genom sociala insatser Utreda återinförandet av en kommunal bostadsförmedling Illustration: Tyréns

8 1. Inledning Bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet spelar en central roll i samhällsutvecklingen. Människor skall ha möjlighet att bo i bra och sunda bostäder och kunna välja sitt boende. Dessutom spelar bostadsbyggandet en viktig roll när det gäller att ge gestaltning och form åt städer och samhällen och därigenom skapa miljöer där människor möts och trivs. För att samhället skall utvecklas väl krävs att bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen håller jämna steg och bostadsbyggandet har allt mera blivit en viktig tillväxtfaktor i kommunerna. Bostadsbyggandets betydelse för samhällsutvecklingen förstärks också av att staten via lagstiftningen värnar om att kommunerna skall ha en genomtänkt och framtidsinriktad planering. 1.1 Syfte Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP) är kommunens program för mark- och planberedskap avseende bostadsförsörjning. I programmet tydliggör kommunen sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Dessa är av stor betydelse för såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt liksom för invånarnas välfärd och trivsel. Bostadsförsörjning handlar inte bara om nya bostäder utan också om det befintliga beståndet, som utgör det stora utbudet av bostäder. Vid byggnation av nya bostäder ökar rörligheten på bostadsmarknaden och bostadsbeståndet i sin helhet. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen enligt lag I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Vidare skall bostäderna erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens ansvar för bostadsplaneringen är reglerad i Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen har nyligen ändrats och den nya lagen gäller från 1 januari 2014. Enligt denna ska varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet är ett verktyg för att trygga markbehoven för framtida bebyggelse så att kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen uppfylls. Programmet berör även kortfattat planering för skola, vård och äldreomsorg.

9 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen skall minst innehålla uppgifter om: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå de uppsatta målen hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna under mandatperioden ska nya riktlinjer antas. Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ytterligare ramlagar: Kommunallagen som bl.a. ger kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Kommunens egna planerings- och visionsdokument Kommunens översiktsplan anger, såsom framgår av namnet, markanvändningen på en övergripande nivå, t.ex. var bostäder, industri och andra verksamheter skall lokaliseras. Planen omfattar hela kommunens yta. Den nuvarande översiktsplanen upprättades 2006 och har aktualitetsförklarats 2010. Kommunfullmäktige har uttalat att planen, pga. ändrade förutsättningar, i sin nuvarande form har ett begränsat värde som strategiskt styrinstrument och behöver omarbetas. En fördjupning av översiktplanen kan upprättas för en ort eller för delar av en ort och anger den planerade utvecklingen mera i detalj med framtida bostadsområden, verksamhetsområden, områden för idrott och fritid osv. En viktig del är också att planen i stora drag anger hur trafikförsörjningen är tänkt att ske. En ny fördjupad översiktsplan med tillhörande handlingsplan för Borensberg har tagits fram och beslutats under 2013-2014. Såväl kommunöversikten som den fördjupade översiktsplanen är vägledande dokument som saknar juridisk rättsverkan gentemot kommuninnevånarna. Plan- och bygglagen som ger kommunen rätt och ansvar för att styra markanvändningen genom planmonopolet och därigenom ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Stadsvision Motala 2030 antogs av kommunen i slutet av 2014. Ett av 5 olika visionsteman som tas upp är Bo och leva. Visionen pekar på att Motala har unika värden med sitt sjönära läge och stora möjligheter att ytterligare utveckla attraktiva för att inte säga unika boendemiljöer. Nya invånare ska lockas att bo i Motala samtidigt som möjligheterna för de som redan bor här skall utvecklas ytterligare. Som mål anges att Motala kommun år 2030 ska ha minst

10 45 000 invånare. Samtidigt som vi vill bli flera pekar stadsvisionen på att vi ska öka valmöjligheterna för de som redan bor här genom att bredda bostadsutbudet. Motala Centrum 2025 är ett visionsdokument för stadskärnan som tagits fram gemensamt av Fastighetsägarna, AB Göta kanalbolag, Tillväxt Motala, Centrumföreningen och Motala kommun. Dokumentet beskriver hur parterna gemensamt vill utveckla Motala centrum fram till 2025. Att ha en attraktiv och levande stadskärna är av vital betydelse för att kommunen skall attrahera nya invånare. I visionen pekas på att det finns flera nybyggnadsmöjligheter i centrum både för boende och verksamheter. Detta innebär i sin tur att färre blir beroende av bilen i det dagliga livet. En satsning på nya bostäder i centrum är därför också en satsning på en hållbar och miljövänlig stad samtidigt som underlaget handel och annan service stärks. Illustration: Johans Ahlström

11 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen God bebyggd miljö Miljöpolitiken sätter mål för en hälsosam och god livsmiljö. Att vi och kommande generationer ska kunna njuta av en hälsosam och god livsmiljö är miljöpolitikens huvudsakliga syfte. Riksdagen har antagit 16 olika miljömål som skall uppnås till 2020. Det mål som framförallt berör bostadsbyggande och bostadsplanering är God bebyggd miljö. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås. De 10 preciseringar som regeringen fastställt är: Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering Infrastruktur Kollektivtrafik, gång och cykel Natur och grönområden Kulturvärden i bebyggd miljö God vardagsmiljö Hälsa och säkerhet Hushållning med energi och naturresurser Hållbar avfallshantering Frågorna om hållbarhet är många i samhällsplaneringen. Några som särskilt kan nämnas är följande. Ekologisk hållbarhet De boende ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsooch säkerhetsrisker. Detta skall beaktas vid planering av bostadsområden och vid val av byggnadsmaterial mm. Planeringen ska ske så att en ekologisk livsföring underlättas. Exempelvis ska det finnas goda möjligheter till cykel- och kollektivtrafik. Värdefulla grönområden skall värnas. En bra grönstruktur är viktig för den biologiska mångfalden och har stor betydelse för invånarnas rekreation och hälsa. Ekonomisk hållbarhet Nya bostadsområden ska planeras så att utbyggd infrastruktur i form av vägar, cykelvägar, kollektivtrafik, ledningssystem för vatten och avlopp samt energiförsörjning m.m. tas till vara i största möjliga utsträckning. Vidare ska möjligheterna att utnyttja befintliga skolor och förskolor beaktas och planeringen ska även syfta till att stärka elevunderlaget där detta behövs. Energiförbrukningen ska minimeras vid såväl nybyggnad som ombyggnad och val av miljövänliga och hållbara byggnadsmaterial ska uppmuntras. Sett över en byggnads livscykel svarar byggnadsskedet för 10 20 % av kostnaden medan det långa förvaltningsskedet står för 80 90 % av kostnaden.

12 Social hållbarhet Vid planeringen ska en väl balanserad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer eftersträvas så att ett integrerat boende och samhälle erhålls. Planeringen och utformningen av bebyggelsen ska ta hänsyn till befintlig miljö så att krav på kvalitet ställs och de estetiska och historiska värdena bevaras. Bostadsområdena ska planeras så att människor känner sig trygga i sin miljö. Vid planering/byggande ska såväl jämställdhetsperspektivet som barn- och ungdomsperspektivet beaktas. De boendes inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet ska uppmuntras och stödjas. Tillgängligheten till den egna bostaden och den yttre miljön ska beaktas vid såväl ny- som ombyggnad. Ekonomiska faktorer ska inte hindra komplettering med ny bebyggelse i de mindre orterna med omland. Detta har stor betydelse för den sociala hållbarheten genom att underlaget för kommersiell och offentlig service såsom livsmedelsbutiker och skola stärks. Kommunen har ett bra utgångsläge och goda naturliga förutsättningar när det gäller att uppnå hållbarhet på olika områden. Detta gäller ex. tillgång på grönområden och tätortsnära natur för rekreation, närheten till vatten och badstränder. Vidare finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Bl.a. därför har Motala kommun av Cykelfrämjandet utsetts till Årets Cykelfrämjarkommun 2015. Kommunen föregår med gott exempel då de egna fordonen körs på förnyelsebart bränsle, biogas och biodiesel. Även den lokala och regionala kollektivtrafiken körs på förnyelsebart bränsle. Kommunen föregår också med gott exempel när det gäller nybyggnad av kommunala lokaler. Den senaste förskolan som nu byggs på Bråstorp byggs för att klara passivhuskraven och Svanens miljökrav vilka bland annat tar sikte på materialval, ljusinsläpp, sopsortering mm. Nästa förskola som planeras projekteras för att klara kraven för Miljöbyggnad Silver. Segregation Segregation motverkas i planeringen och byggandet av bostadsområden genom en varierad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer som attraherar olika grupper av invånare. Motala har tre större bostadsområden sedan miljonprogrammets dagar som rymmer ensartad bebyggelse (flerbostadshus) och där alla bostäderna upplåts med hyresrätt. De tre områdena är Charlottenborg, Motala Väster och Ekön. I dagens situation där Motala, i likhet med flertalet andra kommuner i landet, tar emot ett stort antal migranter får många av dessa bostäder i de nämnda områdena. Därför bör segregationsfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet. På längre sikt kan en del åtgärder göras i den fysiska planeringen genom att dessa områden, där det är möjligt, kompletteras med andra hustyper och upplåtelseformer. Både på kort och längre sikt måste dock andra åtgärder till för att de nya invånarna skall integreras i det lokala samhället. Förutom skola, förskola och fritidsverksamhet har

13 ex föreningslivet en mycket viktig roll i integrationen genom att uppmuntra till deltagande i deras verksamhet. Det kan vara idrottsföreningar, musik- och kulturföreningar, bildningsförbund m.fl. som bidrar till att skapa naturliga mötesplatser mellan människor. För att skapa sysselsättning kan sociala företag stödjas osv. Det har också från en del remissinstanser påpekats att det finns andra områden, exempelvis villaområden som är segregerade. Beroende på hur man definierar segregation kan detta äga sin riktighet men problembilden i dessa områden är i så fall en annan. Inte låg utbildning, hög arbetslöshet, låga inkomster osv. Fotograf: Boel Eklund

14 3. Nuläge och framtida utveckling 3.1 Bostadsbestånd och byggande I Motala kommun fanns 2013 20197 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Med en folkmängd på ca 42 000 invånare vid samma tidpunkt innebär det att det i genomsnitt bor knappt 2,1 personer i varje lägenhet. Mer än hälften (52 %) av alla lägenheter i Motala kommun finns i småhus vilket torde vara ganska typiskt för mindre kommuner och mindre städer. Mera än 90 % av dessa är s.k. egnahem dvs. att de ägs och bebos av samma person. Återstående knappt 10 % av småhusbeståndet är småhus med bostadsrätt och hyresrätt. Upplåtelseformer Motala kommun Bostadsrätt 10% Byggandet i kommunen har de senaste åren legat runt 20 småhus/år samt att det 2011 byggdes ett 25-tal lägenheter med bostadsrätt. Totalt har från 2004 2014 390 lägenheter färdigställts varav 95 i flerbostadshus och 295 i småhus. Det har i stort sett rått balans på bostadsmarknaden fram till 2013/2014. 120 100 80 60 40 20 0 Färdigställda lägenheter i flerbostadshus i småhus Äganderätt 49% Hyresrätt 41% Av de 9 610 lägenheterna i flerbostadshus var nära 84 % upplåtna med hyresrätt. Sett över hela bostadsbeståndet var andelen bostadsrätt mindre än 10 % vilket får anses lågt. Samtidigt som vi har fått en stor omstrukturering av näringslivet har även boendekonsumenternas preferenser förändrats. Om man går 20 år eller mera tillbaka i tiden var det mycket tydligt att det var tillgången på arbetstillfällen (ofta inom tillverkningsindustrin) som styrde bostadsefterfrågan. Man bosatte sig oftast på den ort där man kunde få arbete.

15 Genom kraftigt förbättrade kommunikationer med förkortade restider och genom att det är relativt billigt att resa inom större regioner har ett annat mönster vuxit fram. Kopplingen bostadsortarbete är mindre tydlig. Man väljer i högre grad sin bostadsort utifrån vad denna har att erbjuda ifråga om goda bostäder och bostadsmiljöer, barnomsorg, skolor, kultur, kommersiellt utbud, möjligheter att utöva sport och ett rikt fritidsliv mm. Naturligtvis är det för alla kommuner fortfarande mycket viktigt att ha ett väl utvecklat och varierat näringsliv. Idag skapas nya arbetstillfällen inte minst inom servicesektorn. Kan en kommun attrahera nya invånare att flytta in skapas nya arbetstillfällen och utvecklingen gynnas. 3.2 Befolkningsutveckling Motala kommuns folkmängd har under flera år legat runt 42 000 invånare eller strax därunder. Sedan 2013 har ett trendbrott skett och befolkningen har under 2013 och 2014 ökat med 320 respektive 369 invånare huvudsakligen beroende på ett positivt flyttnetto. Ökningen har fortsatt under 2015 och folkmängden uppgår i november 2015 till 42 861 invånare. Ser man på kommunens enskilda orter och samhällen kan man konstatera att Motala och Borensbergs befolkning ökat med ca 5 % vardera från 2005. Tendensen för de mindre orterna är att de, med undantag för Klockrike, under samma tid minskar. 42800 42600 42400 42200 42000 41800 41600 41400 Antal invånare i Motala kommun 3.3 Arbetstillfällen Motala har traditionellt varit en stad där näringslivet dominerats av ett fåtal större företag inom tillvekningsindustrin. Detta innebar också att näringslivet var mycket konjunkturkänsligt med stora svängningar i sysselsättningen som följd. Från 1970-talet fram till i princip nu har en omvandlingsprocess pågått där de stora företagen succesivt försvunnit från orten och med dem många arbetstillfällen. Idag har kommunen fått ett mera diversifierat näringsliv som inte är lika konjunkturkänsligt och antalet arbetstillfällen ökar. Den positiva trenden förstärks också av att nyföretagandet ökar. Kommunen har idag ca 4 000 registrerade företag.

16 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande arbetsmarknadsregion i utveckling kommer sannolikt att innebära att pendlingen fortsätter att öka även fast vi har en positiv utveckling när det gäller företagandet i kommunen. Inpendlingen har under samma period minskat med ca 10 % vilket får ses som en relativt måttlig minskning med tanke på den de stora förändringar som skett på arbetsmarknaden under samma period. 2013 pendlade varje dag 2 662 personer in till arbetsplatser i kommunen. Utpendlingen är utan jämförelse störst till Linköping medan inpendlingen är relativt jämt fördelad mellan Linköping, Mjölby och Vadstena. In och utpendling 3.4 Pendling Antalet arbetsresor har utvecklats kraftigt från år 2000 och framåt. År 2000 pendlade totalt 3 693 personer varje dag ut från kommunen till andra arbetsplatser. År 2013 var motsvarande siffra 6005 stycken. Utpendlingen har ökat i stort sett varje år under perioden. Förklaringen står sannolikt att finna i det faktum att Motala kommun under samma period förlorat ett stort antal arbetstillfällen som ännu inte kunnat ersättas och även i förändrade beteendemönster när det gäller bosättningsort i förhållande till arbetsplats. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utpendling Inpendling Kommunen gör i dagsläget stora ansträngningar genom marknadsföring mm för att dra nytta av sina fördelar som attraktiv bostadsort. Detta i kombination med att vi tillhör en stark

17 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Oavsett vad vi har för preferenser är bostaden av vital betydelse för alla människor. Vi går alla igenom olika skeden i livet där de krav vi ställer på vårt boende är mycket varierande. Första bostaden för ungdomar är ofta en mindre och gärna inte alltför dyr hyresrätt. Nästa steg kan vara en större lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt allteftersom den ekonomiska förmågan ökar och familjeförhållandena ändras. En bostadsrätt kan vara ett bra sätt att spara på till ett eget småhus. När vi blir äldre blir en bekväm och tillgänglig lägenhet intressant och vi kan också få behov av vårdboende. Vi har även grupper som genom livet har behov av särskilt anpassade bostäder. Det är alltså av största vikt att vi kan erbjuda ett varierat utbud av bostäder som passar olika grupper. Ungdomar är en grupp som ofta har problem på bostadsmarknaden och tvingas bo hemma hos föräldrarna längre än som är önskvärt. Nyckeln för att ungdomar skall kunna få möjlighet att skaffa ett eget boende är ofta att de kan få arbete och en egen försörjning. Motala har en hög ungdomsarbetslöshet varför det finns skäl att anta att en del ungdomar har problem på bostadsmarknaden. Migranter Kommunen har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot 120 personer/år. För dessa har kommunen åtagit sig ansvaret att ordna bostäder vilket i huvudsak sker genom samarbete med Bostadsstiftelsen Platen. Utöver dessa kommer i nuläget ett okänt antal migranter genom oorganiserad invandring, ex anknytningsboende och spontaninvandrade som ibland benämns egenboende. Antalet flyktingar som kommer till Europa och till Sverige har de senaste månaderna eskalerat och bostadsituationen är i dagsläget akut och svårhanterad. Kommunen arbetar nu på att kortsiktigt ordna tillfälliga boenden men den stora invandringen ställer också krav på flera bostäder på längre sikt. Vi vet också att det finns andra ekonomiskt svagare grupper som har problem på bostadsmarknaden. Ofta nämns ensamstående föräldrar och äldre med låga pensioner. Nyproducerade lägenheter är dyra och innebär sannolikt ingen direkt hjälp för ovannämnda grupper även om de har möjlighet att få bostadsbidrag. Ökad nyproduktion innebär att s.k. flyttningskedjor skapas i bostadsbeståndet. Bostäder frigörs, inte sällan i flera led, och skapar rörlighet i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Det finns även grupper vilkas boende kommunen genom lag är ansvarig för. Det gäller ex personer som omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS, och äldre personer i behov av vårdboende mm. Enligt socialförvaltningen är situationen i nuläget tillfredsställande när det gäller tillgång till platser på vårdboenden medan det finns en viss brist på LSS-boende.

18 3.6 Bostadsförmedling Kommunen drev tidigare en bostadsförmedling som dock avskaffades under 1990-talet. Sedan dess har Bostadsstiftelsen Platen en bostadsförmedling som förmedlar stiftelsens egna lägenheter och hanterar frågor om förtur för vissa grupper mm. Dessutom har Tillväxt Motala en bostadslots som hjälper nyckelpersoner som rekryteras till kommunen inom ex näringslivet och sjukvården med kontakter till bostadsförvaltare. Under arbetet med mark- och bostadsprogrammet har frågan om en bostadsförmedling som skulle omfatta flera fastighetsägare eller någon gemensam digital bostadsportal diskuterats med de privata fastighetsägarna. Det kan dock konstateras att intresset för en sådan lösning i nuläget är begränsat. Dock har flera av de politiska partierna i sina remissvar uttalat att man vill utreda återinförandet av en kommunal bostadsförmedling. Illustration: Cad & Konstruktion 3.7 Skolor och förskolor Det finns 21 kommunala grundskolor och 37 kommunala förskolor i kommunen. Dessutom finns det ytterligare ett par fristående grundskolor och 7 stycken fristående förskolor. Flertalet skolbyggnader för den kommunala för- och grundskolan och även för de fristående förskolorna ägs av kommunen. Bildningsförvaltningen har tillsammans med fastighetsenheten genomfört en lokalrevision där man tittat på kapaciteten i de nuvarande skolorna och kommande behov mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som kan förväntas utifrån kommunens nuvarande befolkning och befolkningsmål. I utredningen ingår även en bedömning av lokalernas tekniska status och hur ändamålsenliga dessa är.

19 I utredningen konstateras att det totalt finns viss överkapacitet på lokaler för skolans räkning, men för ett par skolor i Borensberg överskrids redan idag maxkapaciteten. Detta räknar man dock med att klara genom justeringar av skolornas upptagningsområden. Inom förskolan beräknar man att ytterligare 12 nya permanenta avdelningar behöver tillkomma inom område Centrum och dessutom ska ett par tillfälliga byggnader permanentas. Trots att behovet av nya lokaler är relativt begränsat behövs stora investeringar i framförallt grundskolans lokaler eftersom den tekniska statusen enligt utredningen i många fall är bristfällig. Ex kommer Råssnässkolan att ersättas med en tillbyggnad av nuvarande Mariebergsskolan med byggstart 2016. om i stor skala under 1980-talet då staten lämnade såväl lån som frikostiga subventioner till ombyggnaden. Däremot har de fastigheter som ingår i miljonprogrammet idag stora renoveringsbehov som innebär ett tungt åtagande inte minst för många kommunala bostadbolag. 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder Motala hade en stark utveckling under 1960-1970-talet med stora industriföretag som efterfrågade arbetskraft. Detta innebar att ett stort antal bostäder byggdes under denna tid både i form av småhus och flerbostadshus. Flerbostadshusen tillhör det s.k. Miljonprogrammet. Av kommunens totalt ca 9 300 lägenheter i flerbostadshus tillhör ca 4 500 lägenheter miljonprogrammet. Den absoluta huvuddelen av dessa, drygt 4 000 lägenheter ägs av Bostadsstiftelsen Platen. En annan större ägare av lägenheter som byggdes under denna tid är Vasaparken Fastighets AB som tagit över de fastigheter som ursprungligen byggdes av Lundbergs på Motala Väster. De fastigheter som är uppförda före mitten av 1950-talet byggdes

20 Bostadsstiftelsen Platen har inlett en försiktig renovering av sina fastigheter med ca 50-100 lägenheter/år. Ett 90-tal lägenheter har renoverats i Borensberg och ca 120 stycken på Ekön. Där pågår för tillfället renovering av ytterligare 50 lägenheter. Dessutom renoveras ett 100-tal badrum/år. För att klara renoveringsbehovet behöver renoveringstakten ökas avsevärt och kommer ändå pågå under en lång följd av år. Eftersom det i många områden är brist på tillgängliga lägenheter bör en översyn göras i samband med ombyggnaderna för att anpassa bostadsbeståndet till behoven för ett ökande antal äldre invånare. 4. Bostadsmarknaden Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. Vi har en stark urbaniseringstrend där befolkningen i storstadsområden samt i de större kommunerna och kommuner som ligger inom eller i nära anslutning till starka regioner ökar befolkningsmässigt. Det omvända gäller för mindre kommuner i synnerhet om de ligger i glesbygdsregioner. Detta avspeglar sig naturligtvis även på bostadsefterfrågan där storstadsområdena under flera år haft en närmast skenande utveckling ifråga om bostadspriser. Orsakerna till detta är flera men viktigast är kanske att byggandet har varit lågt i kombination med urbaniseringstrenden. Detta trots att undersökningar visar att det i storstadsområdena finns stor mängd planlagd och outnyttjad tomtmark. En annan starkt bidragande orsak till prisuppgången är det historiskt låga ränteläget som rått under flera år. Riksbanken och finansinspektionen oroar sig nu över hushållens höga skuldsättning. Tidigare har ett lånetak införts och ökade amorteringskrav diskuteras. Detta kan säkert vara motiverat för de heta regionerna men kan vara en hämsko för byggandet i de något svagare regionerna/kommunerna som ändå har ett bostadsbehov. 4.1 Bostadsmarknaden i Motala Motala kan sägas ligga i kanten av en stark arbetsmarknadsregion med Linköping-Norrköping som nav. Genom de infrastruktursatsningar som nu är genomförda har Motala tydligare än förut integrerats i regionen. Byggandet i kommunen har som tidigaren nämnts varit lågt under en följd av år och folkmängden har i princip varit oförändrad under senaste 10-årsperioden fram till 2013. Därefter har situationen förändrats på ett avgörande sätt och vi har idag ett stort behov av att bygga nya bostäder. När man diskuterar bostadsmarknaden kan man skilja mellan bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Det förstnämnda begreppet omfattar alla hushåll som av familje- och sociala skäl mm har behov av en ny bostad men där en del kanske främst av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att efterfråga den lägenhet man behöver och i synnerhet inte i nyproduktion. I en marknadsanpassad bostadsmarknad styrs efterfrågan på nyproduktion av hushåll som har förmåga och är beredda att betala för vad nyproduktion kostar oavsett upplåtelseform. Genom att flera

21 har möjlighet och är beredda att betala för lägenheter i nyproduktion så skapas flyttkedjor i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Undersökningar visar att en ny lägenhet/ett nytt småhus genererar omflyttningar i 3-4 led. Ju dyrare och mera attraktiv bostad som produceras desto längre flyttkedja. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll skall kunna välja boende och att det skall finnas så stort antal lediga lägenheter i beståndet att omflyttningar möjliggörs. kommunen och priserna har varit förhållandevis låga. En tydlig förändring kan dock märkas under de senaste 1-2 åren. Enligt statistik från mäklarna har snittpriset i kr/kvm då ökat med 30-40 %/år och ligger i oktober 2015 på 10 280 kr/kvm. För objekt i attraktiva lägen och beroende på årsavgift mm ligger de högsta köpeskillingarna avsevärt högre. 4.2 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Bostadsstiftelsen Platen har en mycket dominerande ställning på hyreshusmarknaden. Stiftelsen ägde enligt bokslutet 2013 5756 lägenheter vilket motsvarar ca 70 % av hyreslägenheterna i kommunen. Detta innebär också att bostadsstiftelsen har ett särskilt ansvar att tillsammans med kommunen verka för att det finns en fungerande bostadsmarknad. Enligt uppgift finns det i dagsläget ca 3 200 sökande till bostad hos bostadsstiftelsen. Det stora flertalet av dessa är självfallet bostadssökande som önskar byta bostad men det indikerar ändå en bristsituation och att bostadsmarknaden är ansträngd. För detta talar även att antalet sökande som byter bostad sjunker. 2013 var flyttningsfrekvensen 20 % och är nu enligt uppgift nere runt 15 % och det är ett stort antal sökande till varje ledig lägenhet. Man har stora svårigheter att hitta den bostad man söker. Andelen bostadsrätter är som tidigare nämnts jämförelsevis låg i kommunen. Bostadsrätten har inte haft någon stark tradition i Bostadsrätter Motala 4.3 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m. Efterfrågan på begagnade småhus är stigande. Enligt Svensk Mäklarstatistik AB ligger medelvärdet för köpeskillingarna nu på drygt 1,8 miljoner kronor och prisuppgången är 19 % den senaste 12 månaderna. Efterfrågan är fortsatt stark och det är i dagsläget inte ovanligt att hus säljs innan de annonserats.

22 Kommunen erbjuder småhustomter i flera olika områden framförallt i Motala tätort men även i Borensberg. Försäljningen har tidigare legat på ca 10 tomter/år och ungefär lika många hus har byggts på tomter som sålts privat. Från halvårsskiftet 2014 har ett stigande intresse för att bygga eget hus i kommunen kunnat noteras. Under 2015 beräknas ett 25-tal kommunala tomter komma att säljas. Kommunen har även tecknat avtal med två stycken försäljare av gruppbyggda småhus. Inom kommunens tomtområde på Södra Freberga är de första husen uppförda och för nästa område i Hyddmarken pågår planläggning. Villor Motala 4.4 Bostäder i de mindre tätorterna och på landsbygden Totalt bor ca 12 000 av kommunens invånare i de mindre tätorterna och på landsbygden. Av dessa bor något mera än hälften i tätorterna där Borensberg är störst med sina knappt 3 000 invånare. Om man bortser från Motala tätort och Borensberg har det de senaste åren byggts i storleksordningen 3-5 hus per år i övriga kommunen. Dessa har så gott som undantagslöst uppförts utanför tätorterna. Kommunen har upprättat ett förslag till Utvecklingsplan för landsbygden 2015-2020 som förväntas beslutas under 2015. Målbilden i programmet för 2020 är bl.a. att antalet boende på landsbygden i Motala kommun skall öka jämfört med 2014 det skall finnas fler villor och lägenheter på landsbygden jämfört med 2014 det ska finnas planeringsberedskap för att inom LISområden tillsammans med andra aktörer ta fram tomter det ska finnas möjlighet att bygga villor, radhus och hyres-/bostadsrättslägenheter i de mindre tätorterna Kommunen gör nu en inventering som underlag till översiktplanering för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med inventeringen är att utreda inom vilka områden i kommunen ett ökat byggande på landsbygden bedöms ge störst effekt för service, kollektivtrafik och fler arbetstillfällen och därmed på sikt ge möjlighet för flera att bosätta sig på landsbygden.

23 Borensberg är en väl fungerande tätort med god offentlig och kommersiell service och ett attraktivt läge vid vattnet. Orten är framförallt en bostadsort för pendlare som arbetar i Linköping och Motala men det finns även ett inte obetydligt utbud av arbetstillfällen på orten eller i närområdet. Behovet av kollektivtrafik är relativt väl tillgodosett. Folkmängden ökar och idag bor det ca 2 900 personer i Borensberg. Det finns ett varierat utbud av lägenheter, förutom villor ca 300 lägenheter med hyresrätt och därtill en del bostadsrätter. Orten bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter. I utvecklingsplanen för Borensberg anger tillväxtvisionen att orten skall utvecklas till En livfull småstad nära vatten och natur. I visionen sägs att orten har möjligheter att växa och öka invånarantalet med 1 500 personer till 2035-2040. För att detta skall vara möjligt bör ett 30-tal nya bostäder tillkomma/år. Kommunen samarbetar med näringslivet och lokala organisationer för Borensbergs utveckling. Under 2014 har ett eget platsvarumärke lanserats, Borensberg, den lilla sjöstaden vid Göta kanal. Tillgången på småhustomter är i nuläget god men däremot ska möjligheterna att bygga lägenheter med hyres- eller bostadsrätt kompletteras. Det finns idag en stor efterfrågan på lägenheter inte minst från äldre personer som har ett önskemål att lämna sin villa. Godegård har ett relativt bra serviceutbud men befolkningen är krympande och uppgår till drygt 200 i tätorten. Serviceutbudet består av förskola, skola F-6, vård-/trygghetsboende, livmedelsbutik, kollektivtrafik och mack. Kommunen arbetar sedan några år tillbaka för att Godegård skall få ett tågstopp. Detta skulle kunna ge en injektion till orten och vända en nedåtgående befolkningstrend. Kommunen har i nuläget ett fåtal tomter till försäljning. Det finns ett 35-tal hyreslägenheter i befintligt bestånd, men däremot saknas planlagd mark för nya lägenheter. Kommunen bör se över planläget för småhustomter och följa utvecklingen när det gäller lägenheter. Tjällmo har förskola, skola F-6, livsmedelsbutik, vårdboende, mack och relativt bra kollektivtrafik. Folkmängden ligger runt 550 personer och har de senaste åren varit ganska konstant men är på lång sikt vikande. Kommunen har tillgång till tomter medan däremot planlagd mark för lägenheter saknas. I Tjällmo finns ett 70-tal hyreslägenheter i befintligt bestånd. Nykyrka har förskola, skola F-6, livsmedelsbutik och tillgång till kollektivtrafik. Folkmängden är vikande och uppgår till ca 400 invånare. Det finns knappt 30 hyreslägenheter i befintligt bestånd i Karolinen. Kommunen saknar i nuläget planlagda tomter för både småhus och lägenheter. Klockrike har förskola och skola F-6. Orten ligger invid länsväg 1050 och har därmed relativt goda kollektiva förbindelser till både Motala och Linköping. Folkmängden i Klockrike är förhållandevis konstant och ligger runt 250 invånare. Kommunen har någon enstaka

24 småhustomt till försäljning medan planlagd mark för lägenheter saknas. I befintligt bestånd finns ett 20-tal hyreslägenheter. Fornåsa har förskola, skola F-6 och livsmedelsbutik. Fornåsa har motsvarande kollektiva förbindelser mot Linköping och Motala som Klockrike. Folkmängden är relativt konstant och ligger runt 430 invånare. Det finns 10-20 hyreslägenheter i befintligt bestånd. Kommunen har planlagd mark för såväl småhustomter som lägenheter. Österstad har förskola, skola F-3 och mack. Österstad har i stort sett samma tillgång till kollektivtrafik som Fornåsa och Klockrike. Folkmängden är svagt vikande. I nuläget bor det ca 330 personer i Österstad. Det finns ett 25-tal hyreslägenheter i befintligt bostadsbestånd. Kommunen har planlagd mark för såväl småhustomter som lägenheter. Fågelsta har förskola, skola F-6 och kollektivtrafik. Folkmängden i Fågelsta är långsamt vikande. Idag bor där ca 260 personer. Det finns ca 25 lägenheter med hyresrätt i befintligt bestånd. Kommunen har någon planlagd småhustomt och det finns även planlagd mark för lägenheter. Fågelsta har genom den nya dragningen av RV 50 fått ett förbättrat kommunikationsläge som kan påverka utvecklingen positivt. 4.5 Boende för grupper med särskilda behov Boendeformer för äldre Med bostäder för äldre avses dels bostäder som ingår i kommunens socialtjänst (särskilt boende) och där tillgången till bostad för den enskilde förutsätter ansökan och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen och dels bostäder anpassade efter äldres behov och som tillhandahålls på den allmänna bostadsmarknaden. Särskilt boende i form av vårdbostäder En bedömning om behovet av särskilt boende för äldre genomfördes 2011 och beskriver ett scenario för tidsperioden 2011 2021. Detta är underlag för pågående och planerade förändringar genom ombyggnationer (Strandvägen och Samuelsbergshemmet) 2015 2018. En effekt av detta är en utökning av antalet bostäder från 337 vårdbostäder till 363 under perioden. Då är även nedläggningen av Granliden i Tjällmo inräknad. Kraftigt demografiskt tryck 2021 2040 Motalas demografiska fördelning avviker inte på något avgörande sätt från landet i övrigt. Detta innebär ändå att antalet äldre (80+) ökar kraftigt i framtiden, från ca 2 600 idag till 3 800 år 2030. Med hänsyn till den kraftiga ökningen av antalet äldre som inträder efter den tidigare nämnda planeringsperioden finns det skäl att påbörja en planering även för den efterföljande tioårsperioden, från 2021 till 2030.

25 Det kraftigt ökade antalet äldre-äldre kommer att leda till ett ökat behov av vårdbostäder. Om samma relationstal i antalet bostäder ska vidmakthållas så kommer det att krävas 150 nya vårdbostäder fram till 2030. Vid en sänkt servicenivå till exempelvis 13 % så skulle ökningen kunna stanna vid ca 100 bostäder. Med de prognoser som gäller i fråga om kommande antalet äldre går det att beskriva olika scenarier. Det gällande riksgenomsnittet i fråga om antal vårdbostäder i relation till äldre över 80 år ligger mellan 14-14,5 %. Nivån för Motala kommun 2015 är 13,5 %. 2017 uppnår vi 14 % i servicenivå och år 2018 upp ska vi vara uppe i 14,2 % utifrån gällande planering. Tillgängliga bostäder, ny teknik m.m. möjliggör mer hemvård En fortsatt utveckling med allt mer av vård och omsorg i ordinarie hemmiljö är att vänta. Detta underlättas av väl anpassade bostäder där det går att åldras utan att behöva flytta. Tillgång till sådana alternativ är därför avgörande. Långsiktiga strategier behövs som innebär att den generation av seniorer som kommer att representera framtidens äldre-äldre har kunnat förbereda och genomföra sina bostadsval för det livslånga boendet. I detta arbete bör kommunen ha en aktiv roll. Ny teknik som förstärker möjligheter till kvarboende, utveckling av vård- och omsorgsmetoder, hälsoinriktade insatser och uppmärksamhet på anhöriga som utför vård- och omsorgsuppgifter är ytterligare aspekter som sammanfaller med önskemålet om en omsorg som i huvudsak kan ske i det egna hemmet. För tiden härefter fortsätter emellertid en årlig ökning av antalet äldre-äldre i en allt mer accelererande takt. Utan ytterligare tillskott av bostäder kommer vi få en obalans i förhållande till gällande riksgenomsnitt redan efter 2018.

26 Detta även i formen trygghetsbostäder för personer över 70 år enligt den nationella definition som numera gäller. Dessa har i allt väsentligt samma innehåll som de trygghetsbostäder som i Motala förmedlats efter biståndsprövning. Bostäderna är en del av den allmänna bostadsmarknaden men riktar sig till en äldre kategori. I tanken ligger att de ska fungera som en boendeform som ger en extra trygghet, stöd och gemenskap för ett fortsatt självständigt boende. Bostäderna kommer därför att fungera som ett boende som skänker många den ökade trygghet som man efterfrågar och därmed i viss mån också minska önskemålet om ett särskilt boende/vårdboende. Ett framtida växande behov av anpassat boende för äldre kommer sannolikt att innehålla ökade förväntningar om alternativt boende för de som önskar och söker sig sådant inom den ordinarie bostadsmarknaden. Det är rimligt att andra aktörer än kommunen svarar för att det sker en tillväxt av olika anpassade bostadsalternativ för äldre. Seniorbostäder Trygghetsbostäder i Motala har förmedlats med stöd av bistånd enligt socialtjänstlagen och därför ingått inom det som kallas särskilt boende. Den har en speciell historik genom att tidigt bli till ett sätt för kommunen att kunna erbjuda alternativ till traditionellt kommunalt äldreboende. Kommunen kan i dag erbjuda ca 220 trygghetsbostäder inom 8 olika enheter/adresser. Den politiska inriktningen är att släppa kravet på bistånd för att få del av dessa bostäder. Samtidigt finns en utveckling inom den allmänna bostadssektorn i landet som innefattar en variation av olika former av seniorbostäder. Boende för unga vuxna Många yngre söker sig till större städer med högskoleutbildningar och där det förutom studiemöjligheter finns ett utbud av aktiviteter och nöjen som passar dem. Men det är också viktigt att det finns en fungerande bostadsmarknad för de som vill stanna kvar i kommunen. Motala har också gymnasielinjer med riksintag och ett par folkhögskolor vilkas elever efterfrågar boende. De ungas möjligheter att efterfråga bostad är ofta en fråga om att ha arbete. Situationen är svårare för dem som saknar arbete eller som studerar och därmed har en begränsad ekonomi. De efterfrågar sannolikt oftast små hyreslägenheter med billig hyra. Detta innebär att de

27 knappast kan efterfråga lägenheter i nyproduktion, men deras möjligheter att finna lämplig bostad ökar i en mera rörlig bostadsmarknad. 5. Hinder för bostadsbyggandet Arbetet med ett nytt MBP inleddes med ett seminarium efter sommaren 2014 där politiker, representanter för fastighetsägarna och hyresgästföreningen, banker, mäklare, husförsäljare, större fastighetsägare i kommunen samt kommunala tjänstemän m.fl. deltog. Seminariet handlade framförallt om bostadsbyggandet ur ett regionalt/lokalt perspektiv och svårigheterna att få igång byggandet i en kommun av Motalas storlek där det trots allt föreligger ett behov av nybyggnad. Svårigheter som kom upp var bl.a. följande: höga byggkostnader låg betalningsvana/betalningsvilja bland invånarna stora behov av nerskrivningar vid nybyggnad (låg värdering av nybyggda fastigheter) hög insats för bostadsrätter bristande planberedskap snedvriden bostadsmarknad (få bostadsrätter) osäkra villkor för byggherren (behov av särskilda åtgärder som ex miljösanering och arkeologiska undersökningar) Frågeställningarna har sedan följts upp i den Expertgrupp som medverkat i diskussionerna runt framtagandet av detta program. 5.1 Vad kan vi påverka lokalt? Det har genom åren gjorts flera försök med att förenkla byggprocessen och se över regelverket för byggandet. Trots detta så har Sverige även i ett internationellt perspektiv bland de högsta byggkostnaderna för bostäder, kontor mm. Ett intressant inspel i frågan om byggkostnader är det s.k. Kombohuset som SABO upphandlat för de allmännyttiga företagens räkning i syfte att pressa byggkostnaderna. Byggandet av ett första kombohus i Motala har startat under hösten. I övrigt kan konstateras att frågorna om byggkostnader till stor del ligger utanför de lokala aktörernas räckvidd. Några saker har dock diskuterats. Byggherrarna har påtalat vikten av att få vara med i planeringsprocessen redan i ett tidigt skede för att kunna påverka faktorer som kan bidra till att hålla ner kostnaderna i olika projekt. Möjligheten att upplåta marken med tomträtt har diskuterats. Kommunens markpriser har i vart fall hittills varit relativt måttliga varför man inte ser att en sådan åtgärd kan påverka slutkostnaden på ett avgörande sätt. Framförallt större kommuner tillämpar ofta tävlingar vid markanvisning, särskilt då det råder en konkurrenssituation mellan byggherrarna. Även om intresset för att bygga i Motala är stigande

28 är det tveksamt om markanvisningstävlingar tills vidare skulle ge lägre byggkostnader. Däremot kan tävlingar ge fler inspirerande förslag till bebyggelse. Motala har en jämförelsevis låg hyresnivå och även bostadsrättspriserna har tidigare varit låga. Genomsnittshyran hos allmännyttan ligger idag på ca 885 kr/kvm och de högsta hyrorna nära 1 300 kr/m2. Som jämförelse kan nämnas att hyran för nyproduktion bedöms ligga i intervallet 1 500 1 600 kr/m2 Framförallt när det gäller bostadsrättspriserna har det som tidigare beskrivits skett en stor förändring de senaste åren och det är troligt att vi även kommer att se en ökande betalningsvilja ifråga om hyresrätter när nybyggnaden kommer igång. Behovet av nerskrivningar av bokförda värden vid nybyggnad är i hög grad avhängigt av betalningsviljan från hyresgäster och bostadsrättsköpare. Med stigande betalningsvilja stiger fastigheternas värden och behovet av nerskrivningar minskar. Kommunerna beskylls ofta i bostadsdebatten för att ha en alltför dålig planberedskap. Samtidigt så visar det sig att då kommunen har planlagd och byggklar mark är denna ofta svår att utnyttja för dagens byggande och detaljplanen måste ändå göras om. Den ideala situationen synes därför vara att kommunen är väl förberedd för att göra nya planer med exempelvis planprogram och förberedande undersökningar för att processen skall bli så kort som möjligt då detaljplaneläggning blir aktuell. Detta kan beskrivas som att kommunen skall ha en god planeringsberedskap. Kommunen har en relativt liten andel av bostadsrätter i bostadsbeståndet. Bl.a. har det från fastighetsmäklarnas sida påpekats att det inte är helt ovanligt att villasäljare söker sig till andra kommuner/städer för att köpa sin bostadsrätt. Kommunen vill naturligtvis behålla sina invånare varför det är viktigt att bostadsbeståndet kan kompletteras med attraktiva bostadsrätter. Det har från byggherrarnas sida påpekats att man hyser stor tveksamhet att gå in i projekt där det råder osäkerhet om behovet av miljösanering, arkeologiska undersökningar mm. Man efterfrågar någon form av riskdelning med kommunen och att inte bli tvingade att fullfölja eller betala stora skadestånd för projekt som man inte klarar att genomföra. Det är knappast möjligt att ge några generella riktlinjer för hur sådana ärenden skall hanteras, men kommunen bör vara välvilligt inställd till att medverka och finna lösningar. Sammanfattningsvis kan det sägas att förutsättningarna för att få igång nybyggnad succesivt förbättras med en stigande efterfrågan på bostäder.

29 6. Bostadspolitiska mål och ambitioner 6.1 Befolkningsmål och mål för nybyggnad 1 200 nya lägenheter till år 2030 Minst 400 nya lgh 2016-2018 (hyres-, bostads-och äganderätt) Stadsvisionens mål att kommunen år 2030 ska ha 45 000 invånare ligger till grund för nybyggnadsmålet i detta program. Det bor idag 2-2,1 invånare/bostad i genomsnitt i kommunen och det förfaller rimligt att denna siffra inte kommer att förändras alltför mycket de närmaste åren. Detta innebär att det under den kommande 15-årsperioden behöver tillkomma totalt ca 1 200 nya bostäder, vilket i genomsnitt innebär 80/år för att målet skall nås. Då det idag råder stor brist på bostäder och antalet invånare ökar i en takt som inte kunnat förutses bör målet för 3-årsperioden 2016 2018 sättas till minst 400 nya bostäder. I denna målsättning ingår även specialbostäder förutsatt att nybyggnad av sådana innebär att bostäder frigörs för den fria bostadsmarknaden. 6.2 Plan- och planeringsberedskap Kommunen ska ha en beredskap som möjliggör påbörjandet av minst 150 bostäder/år. Kommunen ska ha en hög planeringsberedskap för lägenheter med hyres- och bostadsrätt i Motala och Borensberg Småhustomter ska finnas tillgängliga inom minst 2 olika områden i vardera Motala och Borensberg. Kommunen ska se över planberedskapen i kommunens mindre orter. Målsättningen skall vara minst 3-5 byggklara tomter på respektive ort inom 5 år. Kommunen ska följa efterfrågan på hyres- och bostadsrätter i de mindre orterna och agera då efterfrågan ökar. Kommunen ska prioritera planläggning för LIS-projekt i den mån detaljplan behövs. Som tidigare nämnts kan det vara svårt att upprätta detaljplaner utan att det finns en byggherre att samarbeta med. I synnerhet gäller detta för planer i känsliga lägen som ställer särskilda krav på bebyggelsens utformning. Då bör kommunen så långt möjligt och efter vad som är ekonomiskt försvarbart upprätta planprogram och utreda förutsättningarna för att bebygga aktuella områden så att detaljplaneprocessen kan göras så kort som möjligt och byggherrarna kan få god information om förutsättningarna för de olika projekten. Bostadskonsumenterna ställer idag stora krav på valmöjligheter när det gäller var man vill bo. Det är därför viktigt att kunna erbjuda olika alternativ i kommunens regi eller tillsammans med privata exploatörer. När det gäller småhusbyggare ska kommunen samtidigt kunna erbjuda byggklara tomter i flera områden i Motala tätort och Borensberg. Det är också värt att notera att kraven på de enskilda

30 tomternas storlekar, utformning och byggnadsmöjligheter förändras varför kommunen i sin planering bör vara lyhörd för konsumenternas önskemål. När det gäller de mindre orterna har efterfrågan varit liten under en följd av år, men kommunen ska ha en beredskap med byggklara tomter. Detta innebär att en översyn av beredskapen behöver göras de närmaste åren. 6.3 Markförsörjning och markberedskap Kommunen ska ha en markberedskap som möjliggör att målen om nybyggnad kan uppfyllas på kommunal mark Privata initiativ till exploateringar ska uppmuntras Kommunen ska ta aktiv del i eller vid behov leda utvecklingen av intressanta bostadsområden som befäster kommunens varumärke som Östergötlands Sjöstad För att säkerställa förutsättningarna för att nybyggnadsmålen kan genomföras bör kommunen ha en god markberedskap. Exploatering av ex nya småhusområden innebär att exploatören under ett skede i avvaktan på att tomterna säljs får ligga ute med betydande investeringar. Det är därför en fördel för att inte säga en nödvändighet att flera parter kan samverka om kommunens utbyggnad. Kommunen har även fått det svårare att förvärva mark sedan den kommunala förköpsrätten avskaffades. Att uppmuntra privata initiativ kan ex innebära att dessa prioriteras högt när det gäller planläggning. Privata fastighetsägare i Bromma/Kärsby har tidigare visat intresse för att utveckla sina fastigheter i strandnära läge för ytterligare bostadsbebyggelse. Kommunen gjorde under 2014 ett markförvärv i Brommaområdet som ger kommunen möjlighet att ta initiativ och vara aktiv part i utvecklingen av området. Andra områden som är intressanta att utveckla för attraktivt sjönära boende är Södra Stranden och södra delen av Verkstadsön (Kvarnön). Med Södra Stranden avses i detta sammanhang södra stranden av Motalaviken från Strömbron till båtvarvet. Framförallt Södra Stranden berör ett stort antal fastighetsägare och många fastigheter i varierande skick. För att åstadkomma en omdaning av detta område krävs sannolikt att kommunen går i spetsen och aktivt förvärvar fastigheter, gärna i samarbete med ytterligare någon/några intressenter. Kommunen gör i nuläget en inledande utredning för att identifiera möjliga LIS-områden. Tanken är sedan att dessa ska ingå och befästas i kommunens ÖP. Byggande i LIS-områden förväntas i huvudsak ske i små grupper av hus på privat mark. 6.4 Det allmännyttiga bostadsföretagets roll Bostadsstiftelsen Platen bör tillsammans med kommunen ha beredskap att uppföra minst 100 lägenheter/år med hyresrätt. Vid renovering bör de små lägenheterna behållas Vid renovering ska tillgänglighetsfrågorna inom det aktuella området beaktas särskilt och samråd bör ske med kommunen i frågan. Kommunen och Bostadstiftelsen ska samråda om

31 bostadspolitiken och uppfyllandet av programmets målsättningar 4 ggr/år för att finna lösningar. Kommunallagen ger kommunerna rätt att driva allmännyttiga bostadsföretag. I Motala kommuns fall sker detta genom en kommunal stiftelse, Bostadsstiftelsen Platen. Även om stiftelseformen begränsar kommunens direkta inflytande är det genom denna som kommunen har möjlighet att påverka bostadsbyggande och förvaltningen av bostäder inom kommunen. Platen har genom åren byggt upp ett stort bestånd vilket gör att man nu är kraftigt dominerande på bostadsmarknaden i kommunen. Detta innebär också ett särskilt ansvar att ta aktiv del i bostadsförsörjningen i kommunen. Bostadsstiftelsen Platen har drygt 800 smålägenheter, 1 1½ rk i sitt bestånd. Små lägenheter med hyresrätt är för flertalet unga debuten på bostadsmarknaden. Oftast blir boendet relativt kort innan man går vidare till en större lägenhet eller andra boendeformer. Detta gör att förvaltningskostnaden för fastighetsägaren blir högre än för större lägenheter varför det finns en tendens att vid ombyggnader slå samman mindre lägenheter till större. De små lägenheterna med förhållandevis låg hyra är viktiga för ungdomars möjligheter att få ett första eget boende varför det är angeläget att dessa behålls. Som tidigare nämnts får vi under de närmaste åren en stor ökning av äldre invånare. För att lösa boendefrågorna för dessa är det viktigt att kunna erbjuda ändamålsenliga och bekväma ordinära lägenheter. Eftersom det finns ett stort lägenhetsbestånd som måste renoveras de kommande åren är det då som möjligheten finns att anpassa bostadsbeståndet på ett lämpligt sätt och tillgodose tillgängligheten. I samband med remissen av programmet har många instanser påtalat behovet av att bostadsstiftelsens roll i bostadsförsörjningsfrågorna (nybyggnad, ombyggnad, tillgänglighet mm förtydligas). Eftersom Platen är en stiftelse kan kommunen inte formellt föreskriva åtaganden. Stiftelsen är ändå kommunens viktigaste medel att genomföra beslutad bostadspolitik varför det är viktigt med ett nära samarbete. 6.5 Marknadsföring av kommunens planer och möjliga bostadsbyggnadsprojekt Marknadsföring ska ske genom flera aktiviteter: Information/marknadsföring på kommunens hemsida Spridning av Bostadsförsörjningsprogrammet Deltagande på den årliga Byggbranschdagen Årlig uppdatering och spridning av Byggprojektkatalogen Aktivt deltagande i Livet i Motalas aktiviteter Kontinuerliga kontakter med lokala och regionala byggherrar Särskilda aktiviteter som ex TV-reklam Sociala medier Det råder i dagsläget konkurrens mellan kommunerna när det gäller att locka nya invånare viket innebär att marknadsföring av tomter och möjliga byggnadsprojekt blivit allt viktigare. Idag finns stora möjligheter att via nätet nå ut till stora grupper. Kommunen lägger ex ut sina småhustomter på hemsidan men även andra publikationer

32 kan med fördel presenteras. TV-reklam har bra genomslagskraft men är förhållandevis dyr. 6.6 Hållbart bostadsbyggande Ekonomisk hållbarhet Kommunen ska i sin planering, översikts- och detaljplanering sträva efter att utnyttja befintlig infrastruktur i form av vägar, gc-vägar, kollektivtrafik, va-nät och fjärrvärmenät mm Kommunen ska uppmuntra och föregå med gott exempel för att minska energiförbrukningen vid ny- och ombyggnad Ekologisk hållbarhet Kommunen ska planera så att de boende inte utsätts för skadliga luftföroreningar, skadligt buller, skadliga radonhalter eller skadliga halter från andra hälsovådliga ämnen. Planeringen ska ske på ett sådant sätt att en hållbar livsföring underlättas ex genom att ge goda förutsättningar för cykel och kollektivtrafik. Kommunen ska uppmuntra och föregå med gott exempel när det gäller val av miljövänliga byggnadsmaterial, återvinning av avfall mm. Kommunen ska i sin planering se till att de boende får tillgång till en god vardagsmiljö i form av grönområden, tillgänglighet till vattennära miljöer, motionsområden mm. Planeringen ska ta hänsyn till och värna en biologisk mångfald. Social hållbarhet En varierad sammansättning av hustyper, upplåtelseformer