Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Valsätraskolan och på så sätt vara ett stöd för såväl bibliotekspersonalen som pedagoger och annan personal på skolan. Styrdokument Överordnade måldokument är skollagen, bibliotekslagen, läroplan för grundskolan 2011, Uppsala kommuns biblioteksplan (antagen 2007) samt uppdragsplanen för barn- och ungdomsnämnden. Ur biblioteksplanen: Skolbiblioteken har som syfte att vara ett medel för att nå skolans pedagogiska mål och bidra till läs- och skrivkunnighet bland Uppsala kommuns elever. --- Skolbiblioteken är en pedagogisk resurs i det individbaserade lärandet och bidrar till att elever blir informationskompetenta, dvs har förmågan att identifiera informationsbehov, söka information, värdera och använda information och utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Övergripande mål för skolbiblioteksverksamheten Det övergripande målet för biblioteksverksamheten är att vara en pedagogisk resurs i lärandet och bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. Eleverna är bibliotekets huvudsakliga målgrupp. För att kunna stödja elevernas lärande arbetar biblioteket också mot personal samt i viss mån föräldrar. Nulägesbeskrivning Skolbiblioteket på Valsätraskolan drivs sedan 1 januari 2013 genom ett treårigt avtal mellan skolan och Uppsala stadsbibliotek. Avtalet innebär att en bibliotekarie, som är anställd av stadsbiblioteket, anlitas på 55 % (helårstjänst) för att sköta skolbiblioteksverksamheten. Skolbiblioteket samordnas med Gottsundabibliotekets verksamhet och samverkan sker med Gottsundabibliotekets barn- och skolbibliotekarier. I samband med den nya satsningen på biblioteket köptes en stor mängd nya böcker in och delar av det gamla beståndet gallrades. De gamla hyllorna byttes ut mot bättre begagnade hyllor och rummet omdisponerades. Man bytte också biblioteksdatasystem från Dantek Bibliomatik till Freelib (Book-IT). Mycket arbete återstår ännu för att biblioteket ska fungera optimalt; en angelägen uppgift är exempelvis att bygga upp väl fungerande samarbetsrutiner mellan biblioteket och pedagogerna på skolan.
Men biblioteket har kommit en god bit på väg. Om biblioteket tidigare befann sig på nivå 1 i en taxonomi för skolbibliotek har man nu nått fram till nivå 2. 1 Dit vill vi nå en vision för skolbiblioteket Skolbiblioteket är en viktig resurs för undervisningen och bidrar till elevernas lärande med särskilt fokus på läs- och språkutveckling och utvecklingen av informations- och mediekompetens. Biblioteket arbetar på många olika sätt utöver att vara en fysisk plats man går till när man vill låna böcker. I Loertschers taxonomi befinner sig biblioteket på nivå 3, där skolbiblioteket är ett läromedel och en integrerad del av undervisningsresurserna. Läslust genomsyrar biblioteket. Biblioteksrummet är attraktivt utformat för olika åldrar. Biblioteket är så tillgängligt som möjligt, för såväl boklån som läsning, skolarbete, informationssökning, utställningar och spontana besök, och har öppettider anpassade efter elevernas behov. Eleverna är delaktiga i bibliotekets verksamhet och uppmuntras till eget deltagande exempelvis genom biblioteksråd. Många spännande läsprojekt, tävlingar och aktiviteter bidrar till att eleverna när de lämnar skolan bärs upp av en positiv syn på läsning och lärande, och på sin egen förmåga att orientera sig i en komplex värld. 1 Se bilaga: Taxonomi för skolbibliotek, efter David V. Loertscher.
Schemalagda aktiviteter Planen anger en miniminivå för vad varje klass/årskurs erbjuds av biblioteket. Aktiviteter som är kursiverade ingår i det kommunövergripande skolbiblioteksavtalet och planeras och genomförs av stadsbiblioteket. Årskurs Läsning/språkutveckling F Ett första biblioteksbesök under hösten. Klasserna erbjuds sagostund i biblioteket under läsåret. Sexårsvisning Gottsundabiblioteket (vt) 1 Uppföljning av biblioteksvisningen (ht). Regelbundna lånebesök. Bokprat 1 gg/termin. 2 Bokprat Gottsundabibl (1 gg) Regelbundna lånebesök. Bokprat 1 gg (vt). Deltagande i läsprojektet Bokjuryn. 3 Regelbundna lånebesök. Bokprat 1 gg/termin. Författarbesök 4 Regelbundna lånebesök. Bokprat 1 gg/termin. 5 Regelbundna lånebesök. Bokprat 1 gg (ht). Deltagande i Bokjuryn. Bokprat Gottsundabibl (1 gg). 6 Biblioteksintroduktion + Bokprat 1 gg (ht). Författarbesök 7 Bokprat 1 gg (vt), på något tema efter önskemål. Läsprojekt Informations- och mediekompetens Introduktion av begreppen fack- /skönlitteratur. Alfabetiseringsövning. Att hitta i faktaböcker. Lära sig hitta i det egna skolbiblioteket. (1-2 lektioner/klass) Visa bibliotekswebben Bibli. Enkel sökning i katalogen. En första introduktion till källkritik och sökning på Internet. (1-2 lektioner/klass) Länksamlingar, lite om källor med anknytning till temaarbete. Sociala medier, wikis och bloggar. Introduktion till netikett/nätsäkerhet. (1-2 lektioner/klass) Fördjupad sökskola. Tryckta och digitala källor. Söka i Alex, mer om källkritik (avsändare, syfte m.m., jämföra olika källor), netikett/nätsäkerhet. (1-2 lektioner/klass) Infosök i sv/so med anknytning till temaarbete: Avancerad sökning i bibliotekskatalogen, länksamlingar, sökmotorer, källkritik, något om upphovsrätt, att göra en enkel källförteckning. Tidnings- och tidskriftsartiklar, sökning i Artikelsök, NE m.m. (1-2 lektioner/klass) Avancerad sökning, olika sökstrategier, sökprocessen. Källors relevans och trovärdighet. Nätsäkerhet. Citering, källförteckning, upphovsrätt. (totalt ca 3
8 Bokprat 1 gg (vt), på något tema efter önskemål. lektioner/klass, kan spridas ut eller samlas till en årskurs, exvis åk 8.) 9 Omfattningen av undervisning och läsaktiviteter enligt planen ovan motsvarar omkring 2 tim/v, som tas från bibliotekets allmänna öppettid. Biblioteksintroduktion för år F-1 samt år 6 planeras av bibliotekarien, och sker i början av höstterminen. Undervisning om informationssökning initieras av klasslärare/ämneslärare och planeras i samverkan med bibliotekarien, liksom arbete med skönlitteratur utifrån mål i läroplan/ arbetsområden. För åk F-5 är arbetslagen (F-1, 2-3 samt 4-5) de viktigaste forumen för samverkan. För åk 6-9 är ämnesgrupperna, framför allt svenska och SO, de viktigaste kontaktytorna för samplanering med bibliotekarien. Biblioteksgruppen, där rektor och pedagoger från olika arbetslag och ämnesgrupper samt skolans bibliotekarie ingår, träffas omkring två gånger/termin. Särskilda mål för biblioteksverksamheten läsåret 2013/2014 - Integrera biblioteket med den ordinarie pedagogiska verksamheten för att resurserna ska utnyttjas på bästa sätt. Bibliotekarien deltar regelbundet i ämneskonferenser och arbetslagsmöten. - Utveckla arbetet med att ge rätt bok till rätt elev. Varje elev ska få tillgång till böcker på lagom svår nivå och med ett innehåll som motiverar just den eleven till läsning. Läskort där varje elev beskriver sig själva som läsare, egna intressen m.m., kan lämnas in till bibliotekarien t.ex. i åk 3 eller 4. - Utreda möjligheten att införskaffa en dator med självutlåningsfunktion, så att bibliotekariens kompetens frigörs vid lånebesöken. Detta skulle även öka tillgängligheten till bibliotekets resurser när bibliotekarien inte är på plats. - Utveckla arbetet för att stödja elever med särskilda behov, bl.a. genom ljudböcker och lättläst litteratur, samarbete med specialpedagoger och lärare och nedladdning av talböcker från MTM. - Erbjuda böcker på skolspråken och andra språk och bygga upp ett litet bestånd av tvillingpaket (böcker på svenska och ett annat språk). Initiera samarbete med modersmålspedagoger. - Främja högläsning genom information till föräldrar, t.ex. på föräldramöte. Tipsa också lärare om högläsningsböcker och märk upp i biblioteket.
- Registrera och anpassa (gallra/nyinköp) beståndet av facklitteratur, efter konsultation med pedagoger från de olika ämnesgrupperna. - Skapa bibliotekssidor på skolans webb för att informera om bibliotekets resurser, tipsa om böcker, vara en resurs även för föräldrar. - Fortbilda personalen, t.ex. genom nyhetsbrev och bokprat på olika teman, efter önskemål. Uppföljning och utvärdering Denna handlingsplan ska följas upp och utvärderas av skolans biblioteksgrupp i maj 2014.
En taxonomi för skolbibliotek Hur integrerat är skolbiblioteket med skolans pedagogiska verksamhet? Efter David V. Loertscher Nivå Skolledarens perspektiv 1 Basbibliotek. Vi försöker följa lagen men har inga kvalitetskrav. 2 Skolbiblioteket hålls öppet, får tillräckliga resurser och är bemannat. 3 Vi ser skolbiblioteket som ett läromedel, en integrerad del av undervisningsresurserna. Kvalitetskrav, styrning och uppföljning. Kompetent personal. Planeringstid lärarebibliotekarie. 4 Bibliotekspersonalen är en resurs i skolans utvecklingsarbete. Bibliotekariens perspektiv (Ingen bibliotekarie. Biblioteket är en lagerlokal) Lagerlokal med viss ordning och systematik. Självbetjäning. Flyktig planering med tips t.ex. i fikarummet. Blir förvarnad av lärare om teman och projekt, ofta i ett sent skede. Missionerar med tillfälliga utåtriktade insatser, t.ex. bokprat och tävlingar. Skapar positiva attityder men inga varaktiga effekter. Är med i planeringen och kan därför handleda eleverna. Är med i uppläggning, genomförande och utvärdering av kursavsnitt. Jämbördig med läraren. Deltar i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Lärarens perspektiv Läromedlen räcker, läraren tar stöd av sitt eget bokbestånd. Lånar ofta in böcker från andra bibliotek. Ingen kontakt med bibliotekarien. Nyttjar spontana tips från bibliotekarien. Skickar elever till biblioteket. Låter biblioteket berika undervisningen då och då, t.ex. bokprat. Tar med biblioteket som resurs tidigt i kursplaneringen. Delar ansvaret för planering och genomförande av ett kursavsnitt med bibliotekarien. Rådgör med bibliotekarien om långsiktig planering och utveckling. Elevens perspektiv Många elever har aldrig varit på biblioteket. Spontana besök. Eleven får hjälp av bibliotekarien när hen ber om det. Offer för utåtriktad verksamhet. Strukturerad användning av biblioteket vid t.ex. temaarbete. Eleven känner till och använder på eget initiativ bibliotekets resurser. Eleven besitter mediaoch informationskompetens. Använder information på intelligent sätt.