1 Minnesanteckning till styrgrupp Vårdsamverkan Tid: 8 nov 13.30 16.30 Lokal: Gothia Science Park, Vänern och Vättern Närvarande: Lars Gotthardsson, Eva Sundström, Jörgen Thorn, Per-Olof Hermansson, Magnus Schedin, Eva Ahlberg, Lotta Hjoberg, Per Granat, Rita Ponerup, Thommy Johansson, Nils- Gunnar Främberg, Jeanette Andersson Anmält förhinder: Agneta Nilsson-Hörnlund, Lena Pettersson- Ask, Urban Johansson Eva Öfverman Eva Thimfors 1. Dagordning godkännes Ärende nummer 6 stryks från dagordningen och tas med till nästa mötestillfälle. 2. Minnesanteckning godkännes 3. Strategimöte planering Jeanette går igenom listan av åtgärder som är aktuellt att arbeta med vid strategimöte. PO föreslår ny tid. Beslut: Nytt möte för strategiskt planeringsmöte är den 9 januari 08.30-11.30 Beslutsärenden: 4. Barn och Unga presenterar förslag till uppdrag omfattning av behov av koordinatorsstöd Inga synpunkter på själva uppdragshandlingen. Diskussion kring koordinatorsstöd. Lars Gotthardsson menar att det bör finansieras med hjälp av beställda pengar. Om beställarorganisation (Östra hälso- och sjukvårdsnämnden) vill vara med och stötta så bör de anvisa medel för www.vardsamverkanskaraborg.se
2 koordinatorsuppdraget. Eva Sundström instämmer med Lars Gotthardsson om att det bör vara riktade medel från beställarna. Per-Olof Hermansson ställer frågan om hur vi går vidare? Kommunerna har tillgodosett behovet sen ett år tillbaka, men alla parter bör bidra med koordinatorsstöd till samverkansgrupperna. Magnus Schedin anser att om uppdragshandlingens genomförande bygger på att det finns koordinatorer så ska vi inte fastställa uppdragshandlingen nu. Regionen lyfter frågan om finansiering till politiken. Beslut: Att inte godkänna förslag till uppdrag samt koordinatorsstöd till samverkansgrupp barn och unga Tjänstemännens representanter från Primärvården och SKAS får i uppdrag att lyfta finansiering för koordinatorer till Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Återkoppling till nästa möte. 5. Psykiatri och missbruk presenterar förslag till uppdrag samt koordinatorsstöd. Kommunerna och SkaS har koordinatorsstöd till samverkansgruppen men inte primärvården. Det är samma problematik som föregående ärende. Jeanette lyfter frågan om representation av ordförande i Styrgruppen från de tre samverkansgrupperna. Hur arrangerar vi det? Lars Gotthardsson föreslår att vi väljer att utöka styrgruppen med de tre ordföringarna från samverkansgruppen men inte stödfunktionerna Gränssnitt och FoU. Mötet är eniga ang. förslaget. Beslut: avvakta med beslut till nästa mötestillfälle för godkännande av uppdrag samt koordinatorsstöd. Tjänstemännens representanter från Primärvården och SKAS får i uppdrag att lyfta finansiering för koordinatstöd till Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Att godkänna; Ordföranden i samverkansgrupperna ska vara medlem i styrgruppen. 6. Samverkansrutin mellan Skaraborgs sjukhus och Skaraborgs kommuner Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus. Föredragande: Eva Sundström Ärendet flyttas till nästkommande mötestillfälle Informationsärenden: 7. Videomöten vid vårdplaneringar (Lync); återkoppling Eva Sundström föredrar ärendet www.vardsamverkanskaraborg.se
3 Det har varit teknikproblem och svårigheter med uppkopplingar från SKAS. SKAS har nu tillsatt person för att tekniken ska fungera. Även personella problem där ansvarig för införandet har varit sjukskriven har påverkat fördröjningen av införandet. Det har också funnits oklarheter mellan SkaS och primärvård, men det är viktigt att komma igång, även om primärvården inte är igång fullt ut i dagsläget. Per Granat undrar om det finns någon tidsplanering för införandet då kommunerna ser det som en stor tidsvinst i att slippa lägga så mycket tid på resor i hela Skaraborg. Eva kan inte i dagsläget säga när det ska vara beräknas vara i drift ordentligt. Jörgen Thorn menar att det är effektiv vård att jobba smartare och det är en mycket viktig utveckling att komma igång med digitaliseringsarbetet. Han poängterar att det är ett förbättringsområde som ska prioriteras från SKAS. Beslut: Uppföljningen av videomöten vid vårdplaneringar ska följas och återrapporteras vid nästa mötestillfälle. 8. Närsjukvårdcentrum Mariestad, Töreboda Gullspång Projektplan Föredragande Eva Sundström och Rita Ponerup Projektet leds av en politisk styrgrupp med representanter från Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för beställd primärvård, styrelsen för Hälsa & Habilitering, tandvårdsstyrelsen, Mariestad kommun, Töreboda kommun, Gullspångs kommun samt de privata vårdcentralerna. En beredningsgrupp med representanter från berörda parter och projektledare finns nu klart. Delområden för projektet: 1. Mobil närvård och omsorg 2. Nära vård och omsorg 3. Förebyggande vård 4. Vårdplatser Mellanvårdsavdelning utvärdering 5. Organisation och finansiering 6. Forskning och utveckling Det är en bred ansats många olika områden och ska startas upp och testas under tiden. Arbetat ska kopplas till pågående utvecklingsområden både inom Skaraborg (Mobil Närvård) och regionalt (Den Nära vården) Arbetet utgår från den statliga utredningen om effektiv vård (SOU 2016:2). www.vardsamverkanskaraborg.se
4 Målet är också att införliva digital teknik, det ska vara värdeskapande och utveckling av det tvärprofessionella teamet. Tre projektledare är nu tillsatta: Jeanette Andersson, Nils-Gunnar Främberg och Mia Gustavsson. Hela projektet med när(sjuk)vårdscentrum kommer att utgöra ett pilotprojekt i Västra Götaland Beslut: Avrapportering ska ske fortlöpande politisk styrgrupp och till Styrgrupp vårdsamverkan. 9. Information förslag till ersättningsmodell för Mobil Närvård Föredragande Lars Gotthardsson Lars presenterar förslaget till ersättningsmodell för Mobil närvård (se bildspel). Nästa steg: Det är lagt en ansökan om medel för mobil närvård. Beslut väntas i slutet av november. Signalerna från koncernledningen är positiva så här långt. Om/När det blir konsekvenser för KoK-boken så måste det arbetas in på sikt. 10. Information och uppföljning kring uppdraget åtgärdsplan läkemedel Nils-Gunnar Främberg föredrar ärendet Dirk Vleugels och Christer Printz har uppdraget att förbättra processen. I dagsläget finns ingen utarbetad skriftlig plan. Men ett konstaterande att det är en stor och omfattande process. De har kommit fram till: - det är även ett stort nationellt problem som togs upp på patientsäkerhetskonferensen i Sthlm och det finns ingen lätt lösning i dagsläget. - SkaS kvalitetschef med arbetsgrupp har fått i uppdrag att leda ett projekt, kopplat vårdplanering och utskrivningsprocessen, det finns ingen tidsplan i dagsläget. Processkartläggning ska genomföras. Hela processen behöver ses över; från inskrivning till utskrivning Beslut: Dirk och Christer får i uppdrag tillsammans med kommunrepresentant bedöma möjligheten att använda Pascal även till individer som inte har dosdispensering men inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården De ska återkomma med en analys vid senare tillfälle. 11. Uppföljning Apodos; kartläggning och riskbedömning från Skaraborgs kommuner Föredragande: Carina Gustavsson Medicinska ansvarig sjuksköterska, Mariestads kommun och Annika Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Töreboda samt Gullspångs kommun Patientsäkerhetsanalysen har utgår från anmälda avvikelser i kommunerna Medicinansvariga sjuksköterskor bedömer att det blir en patientsäkrare hantering med apodos pga. tillgång till läkemedelsordination via Pascal som alla vårdgivare har tillgång www.vardsamverkanskaraborg.se
5 till, risken för dubbelförskrivningar och läkemedelsinteraktioner minskar. Patientsäkerheten ökar tryggheten för den delegerade personalen. Minskad patientsäkerhet vid dosett: Stora förvaringsutrymmen, risk för störmoment, risk för förväxling vid delning av dosetter. Ordinationshandlingar utan Apodos kan vara otydliga och inkorrekta, hantering av dosetter, - läkemedel kan ramla ut, slitna dosetter, hygien. Kostnaden är idag inte avgörande för regionens sida då det handlar om resurser. Kostnader för kommuner ökar vid minskar apodos pga. tidsåtgång för hantering och administrering av läkemedel. Risker med apodos, patienten inte har stabil medicinering, alla vårdgivare använder inte Pascal. Kartläggningen av apodosanvändningen; Det som är anmärkningsvärt är att det är ojämnt fördelad användning av apodos i Skaraborg. Jörgen Thorn påpekar att man bör ser till att man följer medicinska riktlinjer för dosexpedition som finns framtagna och att den ojämna fördelningen kan tyda på att riktlinjen inte följs korrekt. Beslut: Se till att den medicinska regionala riktlinjen för dosexpedition följs och efterlevs. En uppföljning ska genomföras. 12. Reviderad länsstruktur vilka konsekvenser det får delregionalt Thomas Ljungbäck Direktör Västkom Nuvarande LiSA avvecklas och Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, inrättas den 1 januari 2017. Vårdsamverkan VG ska 2017 utvärderas efter ett år. Representation i Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG Varje vårdsamverkansgrupp kan utse två representanter vardera. Kommun & sjukvård i Göteborgsområdet kan utse fyra representanter VästKom och VGR:s koncernledning kan utse vardera två representanter samt en representant vardera för stöd och beredning. Samverkansforumet för strategiska länsövergripande frågor. Uppgifter; ex nya utvecklingssatsningar, gemensam kunskapsutveckling både ur ett ekonomiskt och ett effektivitetsförbättrande perspektiv. 13. Avstämning flyktingsituation Inget nytt. Punkten tas bort som stående punkt. 14. Politisk styrgrupp Folkhälsa Föredragshållare Per-Olof Hermansson www.vardsamverkanskaraborg.se
6 För ett framgångsrikt hälsoarbete är samverkan viktig mellan kommunerna och folkhälsoarbetet. Det finns behov av att utveckla samverkan ytterligare. En politisk styrgrupp inrättas med representanter från Skaraborgs kommunalförbunds- och Östra hälso-och sjukvårdsnämndens presidier. Ett viktigt arbete som lyft upp är; Fullföljda studier/inkluderande lärmiljöer (FIL) är ett projekt för att främja elevers sociala samvaro i skolan, trygga lärmiljöer och lugn och ro i klassrummet. 15. Sammanträdestider 2017 Mötestillfällen planeras i relation till PSS, tre veckor innan. Passande veckodag är onsdagar. 16. Ordförandeskapet 2017-2018 Regionen anmäler in detta så att det kommer med i anteckningarna. 17. Ärenden till PSS 25 november Ärende Förslag ersättningsmodell Mobil Närvård Reviderad Länsstruktur Vårdsamverkan Information politisk styrgrupp folkhälsoarbetet När(sjuk)vårdscentrum Sammanträdestider 2017 Läkemedelsuppföljning Apodos-kartläggning Hälso och sjukvårdsavtalet Nya överenskommelser 2017 Utväg Videomöten vårdplanering Föredragande Lars Gotthardsson P-O Hermansson P-O Hermansson Eva Sundström och Rita Ponerup Eva Sundström Carina och Annika Sverker Andersson Agneta Nilsson Hörnlund Agneta Nilsson Hörnlund Eva Sundström 18. Förslag till ärende till nästa mötestillfälle för styrgruppen - Godkännande av uppdrag och koordinatorstöd i samverkansgrupp barn och unga - Godkännande av uppdrag och koordinatorstöd i samverkansgrupp vuxna, psykiatri och missbruk - Tydlig struktur för Vårdsamverkan uppföljning strategimöte - Gränssnitt förslag till organisation och uppdrag - Förslag till organisering och uppdragsbeskrivning FoU - Gemensamt finansierad doktorand inom Närvården Jeanette Svante - Personalrekrytering Thommy, Nils-Gunnar och Jeanette ta med förslaget o Börja med en kartläggning. En partsgemensam HR arbetsgrupp, www.vardsamverkanskaraborg.se
7 - Beskriv hur folkhälsan kan - inkluderas i samverkansgruppen Barn och unga Jessica Ek och Inger Hannu? - Videomöten vid vårdplanering (Lync) - Nominering av repr. till VVG - ADL-bedömningar LSS beslut 19. Övriga frågor: ADL-bedömningar inför LSS beslut Eva Ahlberg tar upp frågan kring ADL bedömning för intyg vid bedömning av insatser LSS. Hon upplever att det inte finns kännedom kring framtagen regional rutin hos kommunerna. Bedömningen utförs på fyra ställen i Västra Götalandsregionen och Skövde Närhälsan Rehab är ett utpekat ställe för bedömning. Bedömningen utförs till självkostnadspris för kommunerna (uppdrag från Koncernkontoret till Närhälsan rehab). Lotta Hjoberg ifrågasätter att kommunerna ska stå för kostnaden, då det är en hälsooch sjukvårdsuppgift. Lotta tydliggör uppfattning att kommunerna inte kommer att stå för kostnaderna. Beslut: Jeanette tar med frågan till VästKom och återkopplar till nästa mötestillfälle Bilagor: Projektplan När(sjuk)vårdscentrum Förslag ersättningsmodell Mobil Närvård Uppföljning apodos Ny struktur för samverkan Vid skrivbordet 2016-12-01 Jeanette Andersson Skaraborgs Kommunalförbund Beredningsansvarig Vårdsamverkan Styrgrupp www.vardsamverkanskaraborg.se
Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.1 Fastställd 1 (10) Dokumentbeskrivning: Projektplan Utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Projektplan Utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Projektägare: Politisk styrgrupp för utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Mariestad 2016-10-18 Gunilla Druve Jansson Ordförande
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Omfattning och avgränsning... 4 2 RESULTAT AV PROJEKTET...5 2.1 Projektets resultat/mål... 5 3 ORGANISATION, BEMANNING & STYRNING...6 3.1 Projektorganisation... 6 3.2 Uppföljning och rapportering... 6 4 DELOMRÅDEN...7 4.1 Mobil närvård och omsorg... 7 4.2 Nära vård och omsorg... 7 4.3 Förebyggande vård... 8 4.4 Vårdplatser... 8 4.5 Organisation och finanisering... 8 4.6 Forskning och utveckling... 8 5 TILLDELADE EKONOMISKA RAMAR...9 5.1 Kostnader för projektet... 9 6 TIDPLAN...10 6.1 Tidplan, beslutspunkter och milstolpar... 10
1. Bakgrund och beslut om projekt 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte Den vård man behöver ofta ska finnas nära. Vården ska vara flexibel och anpassad efter patientens behov. Idag bedrivs sjukvård i Sverige till stor del på sjukhus och andelen primärvård är mindre än i flera andra länder. Framtidens vård behöver i större utsträckning ske i öppen vård nära patienten. Fokus ska vara att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Med nära vård menar vi öppen specialiserad vård som ges i anslutning till sjukhus, på specialiserade när(sjuk)vårdscentrum eller andra öppna mottagningar, vård inom primärvården eller i patientens hem samt vård via internetbaserade tjänster. (SOU 2016:2) Den vård som med goda resultat, god patientsäkerhet och kostnadseffektivitet kan bedrivas utanför sjukhus ska bedrivas i de vårdformer som skapar mesta möjliga värde för patienten. För att den nära vården ska kunna fungera krävs ett nära samarbete mellan olika specialiteter och vårdgivare. Genom ett ökat erbjudande av internetbaserade tjänster kan tid frigöras för direkt vårdkontakt. För den specialiserade vården innebär detta att möta patienterna i öppna mottagningar eller i mobila lösningar. Patienter med kronisk sjukdom ska inte behöva gå via en akutmottagning vid en försämring, utan kunna vända sig till ett specialistteam på öppen mottagning eller via hembesök. Primärvården ska fungera som patientens vägvisare i vården och ge effektiv, bred och lättillgänglig vård för de flesta vårdbehoven. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om egenvård kan invånarna stödjas att själva ta hand om enklare besvär. Mobila hemsjukvårdsläkare som arbetar nära kommunens sjuksköterskor är en viktig bas i omhändertagande av de mest sjuka (som inte alltid behöver vara äldre). Den nära vården ställer krav på nya arbetssätt och mer flexibla arbetsplatser. Arbetet ska präglas av att skapa mesta möjliga värde för patienten. Det krävs nya sätt att arbeta tillsammans, att våga pröva gemensamma lösningar och inte fokusera på avgränsningar. Med en korrekt bedömning och kontinuitet i vårdprocessen underlättas styrning till rätt vårdnivå vilket ger förutsättningar för högsta möjliga värde för patienterna. Syftet med att skapa ett när(sjuk)vårdscentrum att tillgodose invånarnas behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta innebär att större delen av invånarnas vårdskontakter kan klaras nära patienten.
Projektet ligger i linje med den inriktning av den mobila närvården i Skaraborg där kommunerna, primärvården och SkaS påbörjats där primärvården utgör utgångspunkten kompletterad med mobila team och hemsjukvårdsläkare. Utvecklingen av ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad innebär att fler vårdgivare samverkar för att möta invånarnas behov i norra Skaraborg. En viktig del är även att utveckla det förebyggande arbetet för att minska behovet av vård och omsorg. I utvecklingsarbetet ingår att definiera vad ett när(sjuk)vårdscentrum ska innehålla, organiseras, ledas och styras samt finaniseras. 1.3 Omfattning och avgränsning Ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad ska hantera sjukdomstillstånd som är vanliga bland invånarna och ofta förekommande för individen. Vården ska även så långt som möjligt bedrivas lokalt. Modellen bygger vidare på den samverkan som finns idag kring de mest sjuka, barn och unga, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning, palliativ vård samt förebyggande insatser. Utgångspunkterna ska vara mobil, nära och förebyggande vård och omsorg. Hela projektet med när(sjuk)vårdscentrum kommer att utgöra ett pilotprojekt i Västra Götaland. Detta sker i samverkan mellan kommuner och hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom Västra Götalandsregionen vad gäller utformning och innehåll samt ansvarsfördelning och finansiering.
2 Resultat av projektet 2.1 Projektets resultat/mål Arbetet utgår från den statliga utredningen om effektiv vård (SOU 2016:2). Det tvärprofessionella teamarbetet ska vara plattformen för vård och omsorg på individnivå. I det tvärprofessionella teamet ingår den enskilde och alla yrkeskompetenser som målgruppen behöver få tillgång till nära eller mobilt. Ett arbetsättet med en gemensamt styrd verksamhet har prövats inom målgruppen de mest sjuka äldre. Inom projektet ska detta utvecklas så att det passar när(sjuk)vårdscentrums alla målgrupper. Målet med när(sjuk)vårdscentrum är: Tätare samverkan/samarbete mellan kommunerna, primärvården och sjukhuset där alla behöver bli mer mobila och finnas ute i brukarens/patientens hem. Tvärproffessionella team (från olika huvudmän) nära invånarna. En närmare samverkan mellan primärvårdsläkare och sjukhusspecialister genom strukturerade, regelbundna konsultationstider för patientärenden. Specialistvård nära patienten. Digitala vårdformer/tjänster utvecklas. Gemensamt folkhälsoarbete och annat förebyggande arbete. Gemensam ledning och styrning. Förväntat resultat: Trygghet för invånarna och ökad delaktighet för brukare/patient som i större utsträckning kan få sin vård och omsorg nära. Ökat kompetensutbyte som skapar en tryggare roll för vårdgivare att hantera patientfall utan att behöva remittera till sjukhus. Ökad kunskap och kännedom om varandra och därigenom färre gränssnittsdiskussioner och större möjligheter till förbättringar. Ett arbetssätt med nära samverkan mellan kommuner, Västra Götalandsregionen och privata vårdgivare ger förutsättningar för kompetensutveckling. Ett effektivt resursutnyttjande och vård på rätt vårdnivå. En förbättrad hälsa för invånarna.
3 Organisation, bemanning & styrning 3.1 Projektorganisation Projektet leds av en politisk styrgrupp med med representanter från östra hälsooch sjukvårdsnämnden, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för beställd primärvård, styrelsen för Hälsa & Habilitering, tandvårdsstyrelsen, Mariestad kommun, Töreboda kommun, Gullspångs kommun samt de privata vårdcentralerna. En beredningsgrupp skapas med representanter från berörda parter och projektledare. Beredningsgruppens uppgift är att förbereda ärenden till politisk styrgrupp samt hålla ihop arbetet i kommande arbetsgrupper. Till projektet knyts ett tjänstemannastöd i form av projektledare och kommunikatör. Projektet ska samverka med Vårdsamverkan Skaraborg. Det gäller främst Politisk Styrgrupp Skaraborg, styrgrupp vårdsamverkan och projektledning Mobil närvård 3.2 Uppföljning och rapportering Uppföljning av planering och genomförande av när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad sker löpande till politisk styrgrupp. De ingående parterna ansvarar för rapportering till sin huvudman.
4 Delområden För alla delområden ska ingången och målet vara att det skapar värde för brukaren/patienten. De med stora behov ska kunna mötas upp nära. Samverkan ska vara utgångspunkten för att skapa en sömlös vård. Inom den nära vården finns många pågående aktiviteter t ex mobila team och hemsjukvårdsläkare. För att få en samlad bild för vad som finns startar projektet med identifiering och kartläggning av nuvarande utbud i form av projekt, aktiviteter eller löpande verksamhet inom varje delområde. För att arbetet ska komma igång på bästa sätt ska det utgå från det som redan pågår så att detta tillvaratas på bästa sätt. Sedan kompletteras med ytterligare aktiviteter allt eftersom de idientifieras. Arbetssättet ska vara att utveckla, testa och utvärdera för att få fram konceptet för närsjukvårdscentrum. En visuell bild av när(sjuk)vårdscentrum Mariestad ska presenteras i samband med kartläggningen. Nedan presenteras förslag på sex delområden samt exempel på aktiviteter kopplade till dessa. Inom konceptet för närsjukvårdscentrum kommer dessa delområden att utvecklas och fler kan läggas till. 4.1 Mobil närvård och omsorg Tvärprofessionella team och över huvudmannannivå/gränser vilka finns idag vad saknas (se effektiv vård) Utveckling av mobil närvård för mest sjuka Fortsätta utvecklingen för mobil närvård och omsorg inom området för psykisk funktionssnedsättning och det gemensamma uppdraget för barn och unga enligt VästBus Se utvecklingsplan för mobil närvård (för dessa kommuner kommer projektet mobil närvård att bli en del i detta projekt) - Vad finns idag och vad kan kompletteras Mobila team inom alla delar av specialistsjukvården till exempel inom psykiatri. 4.2 Nära vård och omsorg Samverkan mellan sjukvårdsförvaltningar, kommuner m fl Utveckla konsultmedverkan i olika vårdmöten Jourcentral/närakut pågår inom VGR omställningsområden Områden som primärvården har tagit upp som lämpliga för samarbete: Hjärtsvikt / kardiologi Endokrinologi, främst diabetes Psykiatri inkl. geropsykiatri Njurmedicin Lungmedicin - Kol (ofta i kombination med hjärtsvikt)
Utveckling av psykiatriverksamheten är en viktig del inom närsjukvården till exempel genom närmare samarbete med elevhälsan och primärvården. (konsultfunktion likt i Mariestad) Trygg hemgång resurser inom vårdövergångar Mångbesökare inom t.ex. grupperna för öron, näs och hals Medicinsk service i form av radiologi och laboratoriemedicin 4.3 Förebyggande vård Folkhälsoarbetet ska ha en gemensam plattform exempelvis genom att folkhälsoplanerare och folkhälsoråd kan samordnas för Mariestad, Töreboda och Gullspång Förebyggande insatser i brukarnas hem ska utvecklas tillsammans. Tandvård uppsökande tandvård för att förebygga ohälsa Familjecentral, MVC, BVC 4.4 Vårdplatser Mellanvårdsavdelning utvärdering 4.5 Organisation och finanisering Organisation över huvudmannagränser Långsiktig finansiering Ledning och styrning 4.6 Forskning och utveckling Forskning och utveckling är en viktig del i utvecklingen för att få en vetenskaplig grund för konceptet. Respektive parts FOU-enheter knyts till projektet för denna uppgift.
5 Tilldelade ekonomiska ramar 5.1 Kostnader för projektet Medel för projektledare finns för hösten 2016 via östra hälso- och sjukvårdsnämnden. För kommande år finansieras projektet med regionala medel. Övrig medverkan samt eventuella kostnader finansieras av respektive part.
6 Tidplan 6.1 Tidplan, beslutspunkter och milstolpar Till den politiska styrgruppen i oktober 2016 ska ett första förslag presenteras kring utveckling av ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad. Beslut om genomförande ska fattas innan 31 december 2016. När(sjuk)vårdscentrum Mariestad ska starta under 2017. Arbetet med att identifiera och kartlägga nuvarande utbud ska starta omgående. Detta ska presenteras tillsammans med en visuell målbild för när(sjuk)vårdscentrum Mariestad i januari 2017. För de olika delområdena som beskrivs under punkt 4 ska uppdragsbeskrivningar tas fram inklusive tidplan så snart kartläggningen är klar. Rapportering sker löpande till politisk styrgrupp. Inom varje delområde ska minst ett delprojekt starta under första halvåret 2017.
Mobil närvård förslag förändrad ersättning
VÅRA ERSÄTTNINGSSYSTEM HAR FOKUS PÅ: Sjukvårdsproduktion Antal ingrepp Diagnoser Tillgänglighet Uppföljningsbara stuprör INTE på Förebyggande/uppföljande insatser Helhetsomhändertagande/delägarskap Kontinuitet Kommunikation 2
För individer med omfattande behov av vård och omsorg måste vi ha ersättningssystem som bygger på individens bevarade självständighet samt livskvalitet inte på antalet ingrepp eller diagnoser Anpassade ersättningssystem Ökad geriatrisk, gerontologisk och palliativ kompetens Utgå från individens behov och situation Helhetssyn Bättre kvalitet på vården Vård på rätt nivå 3
Sammanfattning av dagens modeller inom VGR Kapitering för allmän primärvård (VGPV) 1 Produktionsersättning för vårdval rehab samt för privata vårdgivare inom specialiserad vård 2 Främst fasta anslag för övrig PV samt för habilitering och hälsa Till sjukhusen 50% produktionsersättning, 50% anslag samt riktade uppdrag 1 justering görs för vissa indikatorer 2 Vissa privata vårdgivare har garanterade volymer 4
Reflektioner på dagens system I grunden har vi ett i stort fungerande ersättningssystem Men Våra ersättningsystem och även andra styrinstrument, till exempel VÖKar, upplevs idag ha begränsad styrverkan Kostnader för administrering av systemet som kan anses hög utifrån styrverkan Vi har endast i liten utsträckning arbetat med att via ersättningssystemet stimulera specifika utvecklingsområden Vi bör därför framgent: I högra grad använda ersättningsystemet för att - skapa incitament för förändring - stimulera till förbättringar inom område med behov av utveckling - Ge viktiga och tydliga styrsignaler till övriga systemet 1 I realiteten är den i princip fast men i teorin har modellen en stor del rörligt som inte helt tillämpas 5
Beslut i RS ( regionstyrelsen) 2015-09-25 (RS 2829-2015) Två uppdrag: 1.Ta fram förslag på justerad resursfördelningsmodell och 2.utveckling av ersättningssystem för hälso- och sjukvården Arbetet leds av en politisk styrgrupp och en tjänstemannastyrgrupp 6
Beslut och organisation Uppdrag från Regionstyrelsen nyreviderad resursfördelningsmodell och översyn av ersättningssystem Uppdragstagare: Politisk styrgrupp med regiondirektören ( Ann-Sofie Lodin ) som ordförande En tjänstemannagrupp tillsatt som hjälp i arbetet Projektledare : Tobias Nilsson Arbetsgrupp Skaraborg: Projektledarna mobil Närvård, Åsa Ranbro Jansson ekonomichef SkaS, Börje Neuman ekonom koncernkontoret HSNÖ Referensgrupp Skaraborg: Carina Karlsson, Rita Ponerup, Lars Gotthardsson, Sven-Ove Andersson, Erik Andersson, projektledarna, Åsa Ranbro Jansson, Dag Norén, Svante Lifvergren 7
Politisk styrgrupp: Jonny Magnusson (M) ordf, Jonas Andersson (L), Cecilia Andersson (C), Magnus Berntsson (KD), Tony Johansson (MP), Håkan Linnarsson (S), Eva Olofsson (V), Heikki Klaavuniemi (SD) Tjänstemannastyrgrupp: Ann-Sofie Lodin (regiondirektör), Ann Söderström (hälso- och sjukvårdsdirektör), Joakim Björck (ekonomidirektör), Eva Arrdal (direktör utförarstyrning och samordning), Barbro Fridén (direktör SU), Lars Wiklund (direktör NU-sjukvården) Arbetsgrupp för uppdrag 2 Utveckling av ersättningssystem: Tobias Nilsson (ordf), koncernstab hälso- och sjukvård Barbro Hedin, koncernstab hälso- och sjukvård Anders Östlund, koncernstab vu, ekonomi och inköp Anneth Lundahl, Avd för data och analys Boris Ståhl, Avd för intern utveckling och utredning Åsa Cronberg Lind, PVO-chef, Närhälsan Hanna Axelsson, sjukhusdirektörens stab, SU Erik Wiklund, sjukhusdirektörens stab, SU Åsa Ranbro Jansson, ekonomichef SkaS 8
Prioriteringar utfall på seminarium med styrgrupperna 1 Gemensamt ansvar för patienten mellan vårdgrenar 26% 2 Tillgänglighet / produktion (fokus på vårdgaranti) 23% 3 Vård på rätt vårdnivå (LEON) 18% 4 Ej motverka / Stödja innovation 14% 11% 5 Bättre kvalitet / Bättre hälsoutfall 8% 6 7 Totalkostnadskontroll (för systemet) Annat? 0% 1 2 3 4 5 6 7 9
Övergripande status per arbetsområde SVEUS x 3 Statusuppdatering Representanter utsedda för SkaS, SÄS, SU, NU och Alingsås lasarett Arbetet pågår för fullt med att detaljera och förbereda inför start 1/1 2017 Huvudsakliga nästa steg Färdigställ modell anpassad för VGR Mobil närvård Ersättningsmodell under färdigställande Kommunikations- och förankringsplan för ersättningsmodell framtagen Genomföra workshop (60 deltagare) med Operativa ledningsgrupper inom Närvård Skaraborg använda ersättningsmodellen som katalysator för att ta arbetet vidare E-hälsa PV och sjukhus Förslag till registreringsregler för digital vårdkontakt med ljud och bild i realtid har tagits fram. Beredning och förankring pågår Förslag för HSS framtaget, presenteras 9/11 Säkra uppdaterad registreringsmöjlighet genom RAKEL och kommunicera till verksamheter Beslut om patientavgiften ska fattas* Lika poängpris** *) Se slide 6 för underlag **) Diskuteras separat, sida 8- Större delen av datan finns på plats Produktionsdata samt kostnadsdata på tillräckligt detaljerad nivå är svårtillgänglig arbetet rullar på men har blivit något fördröjt pga detta fortsatt risk framöver Sammankoppla KPP-data med vårdproduktionsdata från Vega Förfina antaganden för lokalhyra och jourer, Arbeta tillsammans med respektive ekonomienhet för avstämning siffror 10
Framtaget förslag* till förändrad ersättningsmodell för mobil närvård Dagens system och ersättningsmodell Mobil Närvård är en tvärprofessionell, organisationsöverskridande vårdmodell med en gemensam ledning och styrning från kommun och region Arbetssättet bygger på kontinuitet, samordning av insatser, personcentrerad- proaktiv vård vilket bidrar till en gemensam kunskap och helhetssyn av patientens situation Nuvarande ersättningsmodell i Västra Götalandsregionen stödjer inte arbetssättet enligt vårdmodellen då den till stora delar premierar en ökad sjukhusproduktion mätt som antal vårdkontakter, t.ex. antal läkarbesök inom specialiserad öppen vård antal vårdtillfällen inom sluten vård Utgångspunkter för förändrad ersättning Utgår från arbetssättet inom Skaraborgs-modellen Förslag till ersättningsmodell utgår från den gemensamma lösningen med samordnade resurser för grupper av individer/patienter med omfattande behov av vård och omsorg, det vill säga inte utifrån enskilda insatser Ersättningen ska stimulera till samarbete och önskvärda arbetssätt vilket i sin tur stabiliserar individens/patientens situation Kommuner och region (primärvård och sjukhus) ska årligen fastställa en gemensam verksamhetsplan innehållande mål riktlinjer gemensam resursplanering Verksamhetsplanen tas fram i samverkan och beslutas i styrgrupp Vårdsamverkan *) För mer information om förslaget, se Förslag till utveckling av ersättningsmodell mobil närvård Skaraborg slutlig 11
Syfte: Att genom förändrade ekonomiska incitament bidra till att ge invånarna en effektiv vård 12
Förslag ny ersättningsmodell Sammanfattning påverkan sjukhus Beräknad kostnad för sjukhusets del i mobil närvård ersätts enligt riktat uppdrag i vårdöverenskommelsen (VÖK) Medel omfördelas (från prestationsersatt till riktat uppdrag) inom sjukhusets befintliga ram. Uppdrag och omfattning beskrivs i VÖK och utgår från beslutad** organisation. Ersättningen utbetalas med 1/12 per månad **) Med beslutad menas den gemensamma resursfördelning och uppdelning av hemsjukvårdsläkaransvaret för mobil närvård som parterna (kommun, primärvård och sjukhus) i upptagningsområdet är överens om. Resursfördelningen beskrivs i en gemensam verksamhetsplan för den mobila närvården och tas fram i samverkan och beslutas i styrgrupp Vårdsamverkan Sammanfattning påverkan primärvård Ett tilläggsuppdrag för hemsjukvårdsläkare i mobil närvård läggs in i Krav- och kvalitetsboken 1,5 miljon kronor per tillsatt hemsjukvårdsläkare i ersättning (per 100% årstjänst), totalt cirka 15 miljoner kronor i Skaraborg Utbetalas månadsvis till de vårdcentraler som bemannat den mobila närvården med hemsjukvårdsläkare enligt beslutad** resursfördelning. ---------- En viktig förutsättning för genomförande av vårdmodellen i hela Regionen är ett resurstillskott till primärvården för att täcka kostnaden och stimulera bemanningen av hemsjukvårdsläkare den finansiering som krävs för att täcka ovanstående ersättningsförslag bör tillskjutas primärvården utöver nuvarande ersättningsutrymme Om ytterligare resurser inte kan tillskjutas till ersättningsmodellen behöver en omfördelning av resurser ske inom befintligt ersättningsutrymme för primärvård. Dock kan detta medföra att förutsättningarna för ett effektivt införande riskeras 13
Nyttorna överväger kostnaderna Förslaget innebär en ökad ersättning till primärvård med 15 mnkr i Skaraborg. Varför ska VGR göra denna investering/satsning? Därför att (några exempel på identifierade nyttoeffekter med vårdmodellen): - Samordning sker av de vårdtjänster som erbjuds patienten, oavsett vårdnivå - Direkt värdeskapande vårdtid ökar, icke värdeskapande tid (tex tid som åtgår vid dubbelarbete, vid brist på information, då patient bollas mellan vårdnivåer mm) minskar - Reducerat vårdbehov - färre oplanerade inskrivningar i sluten vård - färre oplanerade besök vid akutmottagning och jourcentral - Ökad patientsäkerhet med fast läkarkontakt - fast läkarkontakt, ökad säkerhet och trygghet för patienten - fast läkarkontakt underlättar och säkrar upp i samarbetet kring patienten (sjukhus, primärvård, kommun) Värdet av dessa nyttor är troligtvis betydligt högre än de investerade 15 mnkr fortsatt arbete krävs dock med att ta fram och utvärdera effektmål samt ekonomiskt värdera de nyttor som uppstår, bör läggas in i utvärderingen av vårdmodellen. 14
Fortsatt uppdrag och arbete med ersättningsmodell 2017 Redovisat förslag utgör Fas 1 och omfattar pilot i Skaraborg under år 2017 Tänkbar Fas 2: (Uppdragsbeskrivning finns ännu ej framme) o Att arbeta vidare med en värdebaserad ersättningsmodell för gruppen multisjuka och individer i behov av vård i livets slut, med fokus på hela vårdepisoden skulle kunna vara en väg framåt även om det förutsätter en hel del arbete o Eventuellt konkretisera arbetet med ICHOM om Value Innovation Community och knyta ihop det med VGR:s arbete kring ersättningssystem o Förändringar som påverkar KoK-boken 2018, färdigställs våren 2017 o Övriga förändringar till sjukhusens VÖK:ar, klart aug/sept 2017 15
Apodosförskrivning Skaraborg Patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård med övertaget läkemedelsansvar augusti 2016
Medicinskt regional riktlinje Dosexpedition För att läkaren ska kunna sätta in dosexpedition ska tjänsten bedömas vara till nytta för patienten och nedanstående tre kriterier ska vara uppfyllda: Patienten behöver hjälp med sin läkemedelshantering Andra stöd att klara läkemedelshanteringen har prövats/övervägts Medicineringen är stabil Källa: Västra Götalandsregionen Skaraborgs Sjukhus
Ökad patientsäkerhet vid användning av Apodos När sjuksköterska kontaktas jourtid har sjuksköterskor tillgång till aktuell ordination via Pascal Sjuksköterskan säkerställer att läkare kontaktas om läkemedel behöver förnyas (skickas påminnelse i leveransen av Apodos flera gånger) Sjuksköterskan säkerställer att patientens ordination stämmer och återkopplar till läkaren om fel uppmärksammas Sjuksköterska kontrollerar att alla leveranser stämmer och att beställda läkemedel levereras till patienten Alla elektroniska förskrivningar lagras automatiskt på dosreceptet vilket innebär att risken för dubbelförskrivningar och läkemedelsinteraktioner minskar Skaraborgs Sjukhus
Via Pascal får användaren alltid den senast uppdaterade versionen av patientens dosrecept Ordinatörer ordinerar direkt i ordinationsverktyget Pascal och sjuksköterskan kan skriva ut en aktuell ordinationshandling direkt och risken för missuppfattning och fel dokumentation av ordination minskar Delegerad personal ger läkemedel tydligare på Apodospåse (rätt patient, rätt dag/tid, antal tabletter) Det finns en organisation och en supportgrupp kring Pascal som kvalitetssäkrar systemet Skaraborgs Sjukhus
Minskad patientsäkerhet vid dosettdelning Vid dosettdelning behövs stora förvaringsutrymme för läkemedel (säkra, temperatur) Vid dosettdelning risk för störningsmoment, tex telefon Samlade läkemedelsförråd innebär större förväxlingsrisk vid delning av dosetter Skaraborgs Sjukhus
Ordinationshandlingar för de utan Apodos kan vara otydliga och inkorrekta vilket ger en ökad risk för felmedicinering Hanteringen av dosetter läkemedel kan ramla ur, slitna dosetter, hygien Det finns en risk för feldokumentation när sjuksköterskan manuellt sammanställer ordinationshandling utifrån flera vårdgivares underlag (epikris, muntligt, läkemedelslista) Skaraborgs Sjukhus
Behov av ökade personalresurser vid minskad användning av Apodos Tidskrävande att: bevaka och söka efter ordinationer då ordinationshandlingar brister manuellt sammanställa ordinationshandlingar dela dosetter (antalet ökar) Hantering av kontroll läkemedel ökar Administrationen kring läkemedelshanteringen ökar (tex: beställning av läkemedel, iordningställande) Skaraborgs Sjukhus
Övriga resursbehov som tillkommer vid minskad användning av Apodos Ökade utrymmen för läkemedel behövs för att säkra hanteringen Kassation av läkemedel minskar då man endast får läkemedel för max fjorton dagars förbrukning åt gången. Det sparar både kostnader och miljö Skaraborgs Sjukhus
Risker med Apodos Om patient inte har stabil medicinering Att ordinationer upphör mitt i Apodosrullen Om alla vårdgivare inte kan använda eller använder Pascal Om patienten har många läkemedel som inte går att dosdispensiera kan det vara bättre att dela samtliga läkemedel i dosett Skaraborgs Sjukhus
Skaraborgs Sjukhus
Skaraborgs Sjukhus
Skaraborgs Sjukhus
Skaraborgs Sjukhus
76% av individer inskrivna i den kommunala Hälso- och sjukvården har med sig läkemedelslista vid utskrivning från slutenvården. Av de 76% är 24% felaktiga. Det innebär att endast 57% av läkemedelslistorna är tillförlitliga och finns tillgängliga vid utskrivning från slutenvården. Källa: Årsrapport Mål och Mått 2015 Skaraborgs Sjukhus
Uppringning 48/72 mätningen genomförs av uppringande sjuksköterska under 3 månader per år Åtgärder Läkemedel 35 st. Åter uppringda 12 st. Faxat uppgifter vidare 7 st. Fel/saknas slutanteckning 4 st. Genererat läkarkontakt 10 st. 40% av uppringda patienter har fått en skriftlig utskrivningsinformation 20% av uppringda patienter behöver någon form av åtgärd 84% är åtgärder relaterat till SkaS Den största delen av åtgärderna är relaterat till läkemedel Åtgärder relaterade till läkemedel Klarar inte av sina läkemedel/förstår inte läkemedelslistan Fel i läkemedelslistan Läkemedelsfrågor till läkaren Läkemedel EJ skickats med patienten Behov av nytt recept Råd från sjuksköterskan Behöver hjälp att dela sina läkemedel Källa: Årsrapport Mål och Mått 2015 Skaraborgs Sjukhus
Omvärldsbevakning Utredningen Effektiv vård påtalar att man ska använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt Konsekvensutredning Socialstyrelsen Föreskrifter och allmänna råd om ordination och läkemedelshantering inom hälso och sjukvård Dnr: 4.1.1 14967/2016 Skaraborgs Sjukhus
Förslag till ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen November 2016
Bakgrund Oktober 2014: Utredning Anita Boij Tillit och förtroende skapar samverkan Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland. Februari 2015 LiSAfattar beslut om nyordning av samverkansstrukturen. Maj 2015: Förslag till samverkansstruktur presenteras för LiSA Maj 2015 maj 2016: Förslaget processas inom kommunkollektivet och VGR. LiSA 15 juni 2016: VästKom och koncernkontoret får i uppdrag att presentera ett förslag för beslut på LiSA den 19 september.
Sammanfattning förslag ny samverkansstruktur LiSA avvecklas och en ny regional samverkansgrupp etableras från 2017, Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). VVG föreslås arbeta med frågor som lyfts från delregional vårdsamverkan samt med frågor som huvudmännen gemensamt sorterar som länsgemensamma frågor samt strategiska samverkansfrågor. Efter ett år utvärderas den nya strukturen.
Representation Vårdsamverkan Västra Götaland Representationskapet föreslås bygga på de befintliga delregionala vårdsamverkansorganisationerna, VästKom och Västra Götalandsregionens koncernledning. Två representanter utses från vardera delregional vårdsamverkansgrupp. Kommun & sjukvård i Göteborgsområdet kan ha två representanter vardera i VVG. Vårdsamverkansgrupperna utser sina representanter själva. VästKom och Västra Götalandsregionen utser vardera två representanter samt en representant vardera för stöd och beredning.
LiSA gruppen har behandlat frågan 161116 1. LiSA beslutade att ställa sig bakom förslaget om ny samverkansstruktur och att rekommendera SRO att fastställa den. 2. LiSA avvecklas och ersätts av VVG from 1 januari 2017. 3. LiSA ger VästKom och Koncernkontoret i uppdrag att: Ta fram ett förslag till uppdragshandling för VVG utifrån beslut om ny samverkansstruktur. Se över gemensamma grupperingar på länsnivå. Se över process och kommunikationsstöd; omfattning, placering, finansiering
Vårdsamverkan Västra Götaland Samrådsorganet SRO Beredning till SRO i ordinarie struktur VästKom kansli VGR koncernledning Beredning till SRO i ordinarie struktur Länssamverkansgrupper typ äldre, barn och unga, SITIV, Vårdsamverkan Västra Götaland Kommun & sjukvård SIMBA Fyrbodal Skaraborg S Älvsborg VästKom VGR 2016 12 20 6