Från gen till protein. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Translationen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

RNA-syntes och Proteinsyntes

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Molekylärbiologins centrala dogma

Genetik I. Jessica Abbott

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Cellen och biomolekyler

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Biologi 2. Cellbiologi

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Facit tds kapitel 18

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Syntes, modifiering och utsöndring av insulin. Niklas Dahrén

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Delprov l, fredag 11/11,

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Transkrip1on och transla1on

GENETIK - Läran om arvet

RNA och den genetiska koden

Molekylärbiologins centrala dogma

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Mutationer. Typer av mutationer

Sammanfattning Arv och Evolution

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Näringsämnena och matspjälkning

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Genetik- läran om det biologiska arvet

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Betygskriterier DNA/Genetik

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Planering. Sexualkunskap

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Genetik och genteknik

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

IDENTITETSBLAD Dugga

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

trna mrna 1 Protein blir till. Först där protein börjar tillverkas. Molekylen som kan stänga av DNA

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

IDENTITETSBLAD Dugga

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

WHO = World Health Organization

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Transkript:

Från gen till protein Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas uppbyggnad Proteinernas funkconer Översikt över proteinsyntesen

Fler filmer på samma tema: Den genecska koden TranskripConen TranslaConen hfp://www.youtube.com/kemilekconer

Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA-molekyl, gen och protein? Kromosom DNA- molekyl Gen Protein En kromosom är en DNA- molekyl som är tä3 lindad runt histoner. Våra kroppsceller innehåller 46 kromosomer. Våra könsceller innehåller 23 kromosomer. En DNA- molekyl är en lång molekyl som består av två kedjor som är lindade runt varandra i form av en dubbel- spiral (kallas för dubbel- helix). Mellan de båda kedjorna si3er kvävebaser som fungerar som stegpinnar och håller fast de båda kedjorna i varandra. En gen är en liten bit av en DNA- molekyl. Varje DNA- molekyl innehåller e3 stort antal gener. Gen= proteinritning. Det är ordningen av kvävebaser i genen som avgör hur proteinet ska se ut (och därmed också hur proteinet kommer fungera). En lång aminosyrakedja. Ordningen av kvävebaser i genen avgör vilka aminosyror som ska ingå i proteinet och i vilken ordning dessa ska si3a. Varje protein har en specifik funkqon som bestäms uqfrån proteinets struktur. Proteiner kan fungera som enzymer, hormoner, transportörer, receptorer etc.

Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? DNA- molekyl Gen (proteinritning) DNA- molekyl Protein Gen mrna Cellens utseende Genkopia (mrna) Organismens utseende och funkqoner Cellens funkqoner Protein

Hur kan generna göra så att två personer ser olika ut och har olika egenskaper? Olika gener/genvarianter Olika proteiner bildas Olika utseende och olika egenskaper

Proteinernas funktioner Uppbyggnad (kollagen) Hormoner (insulin) Enzymer (laktas) Receptorer (insulinreceptorn) Signalsubstanser (dopamin) Transportörer (hemoglobin) Kanalproteiner (glut- 4) Immunförsvaret (anckroppar)

Proteinernas uppbyggnad Alla proteiner är uppbyggda av olika aminosyror som är bundna Qll varandra med s.k. pepqdbindningar. Det finns 20 olika aminosyror. De flesta proteiner är veckade och bildar en unik 3- dimensionell struktur. Strukturen bestämmer proteinets funkqon.

Proteinerna vi äter bryts ned till fria aminosyror Nästan allt vi äter innehåller proteiner; kö3, mjölk, ägg, fisk, grönsaker, pasta, potaqs, ris, frukt etc. I magsäcken och i tunntarmen spjälkas proteinerna (av saltsyra och enzymer) Qll fria aminosyror och tas upp i blodet. Ett protein Tunntarmen Enzym Blodkärl Fria aminosyror

Aminosyrorna transporteras till cellerna Cellkärna Ett protein byggs Proteinfabrik (ribosom) Aminosyror Aminosyrorna från födan transporteras med blodet Qll kroppens alla celler. I cellen kommer aminosyrorna användas för a3 bygga de proteiner som cellen har behov av för Qllfället. I cellen finns proteinfabriker som kallas för ribosomer.

Vad krävs för att ett nytt protein ska kunna tillverkas? Byggnadsmaterial aminosyror Proteinritning gen Proteinfabrik ribosom Kopia av proteinritningen mrna Transportbilar trna Energi ATP

Översikt över proteinsyntesen Blodkärl Cell Cellkärna DNA- molekyl Gen (proteinritning) trna (transportbilar) RNA- polymeras 1. TranskripCon Genkopia (mrna) Exoner Spliceosome Intron 2. Bearbetning av mrna 3. Transport av mrna Cll ribosomen Aminosyror (byggmaterial) 4. TranslaCon PepQdbindning Ribosom (proteinfabrik) Gjord av: Niklas

Till slut har vi fått en lång aminosyrakedja= ett protein!

Sammanfattning över proteinsyntesen 1. TranskripCon: 2. Bearbetning av genkopian (mrna) 1. TranskripCon: DNA- molekylen öppnas upp vid en specifik gen och enzymet RNA- polymeras gör en genkopia (mrna). 2. Bearbetning av genkopian (mrna): Innan mrna:t kan användas i ribosomen måste det bearbetas. Det vikcgaste som sker i denna bearbetning är af onödiga delar som kallas för introner klipps bort. E]er det sammanfogas de vikcga delarna exonerna med varandra. 3. mrna:t transporteras ut ur cellkärnan 3. mrna:t transporteras ut ur cellkärnan: mrna:t bildas i cellkärnan medan ribosomerna finns utanför cellkärnan. mrna:t måste därför transporteras ut. EF protein byggs 4. TranslaCon: Stora subenheten 4. TranslaCon: Ribosomen Cllverkar ef protein genom af koppla samman ef stort antal aminosyror i räf ordning. För af kunna göra defa måste ribosomen läsa instrukconen som står i genkopian. Lilla subenheten mrna

Biologins centrala dogma DNA (gener) ReplikaCon RNA (mrna, rrna, trna) TranskripCo n TranslaCon Protein

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hfp://www.youtube.com/kemilekconer