Hänsyn vid uttag av grot

Hänsyn vid uttag av grot

@ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag Michael Ekstrand, sid 6 David Söderlind, sid 2 vö Kristina Thureson, sid 2 hö Henry Stahre, sid 2 vn Fredrik Steineck, sid 2 hn Upplaga 5 000 ex Tryck Lenanders Grafiska, 51588, Kalmar Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Internet www.skogsstyrelsen.se

Innehåll Att tänka på för virkesinköparen och avverkningsledaren 3 Att tänka på för avverkningsentreprenören 4 Att tänka på för skotarentreprenören 5 Att tänka på för flisningsentreprenören 6 Hänsyn vid grot-uttag 7 Hänsyn till biologisk mångfald 7 Hänsyn till mark och vatten 8 Hänsyn till produktion 11 Hänsyn till renbete 12 Ekonomisk hänsyn 12 1

Skogsbruksåtgärder kan påverka natur- och kulturmiljön negativt. I många fall kan riskerna minimeras genom relativt enkla medel. Grot-uttag är en skogsbruksåtgärd som inkluderar flera olika steg. I detta häfte kan du som är virkesinköpare, avverkningsledare, avverknings-, skotar- eller flisningsentreprenör hitta förslag på vad just du kan göra för att förhindra skador på natur- och kulturmiljön. 2

Att tänka på för virkesinköparen och avverkningsledaren Var bör man ta ut grot? Var bör man undvika att ta ut grot? Medelgoda eller bättre marker med stor andel gran eller löv Marker i områden med hög kvävebelastning Marker med tunt humusskikt Blöta marker Marker med höga natur- eller kulturvärden Torvmark Vanliga brister Olämpligt val av marker kan leda till negativa miljöeffekter eller skador på forn- och kulturlämningar Olämplig utskotningsväg, exempelvis genom blöta och fuktiga områden eller vattendrag, kan orsaka skador Möjliga åtgärder Kom ihåg att planlägga även för grot-uttag Planera förebyggande åtgärder, exempelvis placering av lämpliga utskotningsvägar Lämna kvar tillfälliga överfarter vid fuktiga områden eller se till att mattor används 3

Att tänka på för avverkningsentreprenören Vilken hänsyn bör tas vid grot-uttag? Vanliga brister Möjliga åtgärder Lämna minst 20 procent av groten på hygget, gärna grovt material Kör på groten där det behövs för att förhindra körskador Undvik skador på forn- och kulturlämningar Lämna i första hand grot av mindre vanliga trädslag i beståndet Lämna och akta lågor, högstubbar och buskar Kvarlämnad grot placeras helst i soliga lägen Kör inte sönder kvarlämnad grot All grot läggs i högar som sedan tas ut För lite grot har lämnats för att köra på All grot som lämnats kvar är sönderkörd och nedtryckt i marken Endast grot av gran lämnas Grot läggs på och döljer forn- eller kulturminnen vilka sedan körs sönder Lämna tillräckligt med grot i körvägarna Se till att övrig grot som ska sparas sprids ut så att skotarentreprenören inte tror att den ska tas ut Plocka bort grot som har hamnat på forneller kulturlämningar 4

Att tänka på för skotarentreprenören Vilken hänsyn bör tas vid grot-uttag? Vanliga brister Möjliga åtgärder Lämna kvar och akta den hänsyn som avverkningsentreprenören valt ut (lågor, högstubbar, buskar, lämnad spridd grot) Vid behov, lägg mer grot i körvägarna för att förhindra körskador Undvik skador på forn- och kulturminnen Ta inte ut groten grön från renbetesmarker Ta helst ut grot från ädellöv före lövsprickningen Välj lämpliga platser för vältorna Hygget städas rent från grot Stora markskador Olämplig placering av vältor Planera din körning för att förhindra skador på forn- och kulturminnen samt mark Undvik körning på fuktiga områden och planera överfarter över diken och bäckar så att påverkan minimeras Använd markskonare Se till att minst en femtedel av groten finns kvar på hygget Placera inte grot-vältorna i direkt anslutning till vatten 5

Att tänka på för flisningsentreprenören Vilken hänsyn bör tas vid flisning och grot? Lämna kvar översta skiktet av vältor med ädellöv (ek, bok, alm, lönn, ask, lind, avenbok och fågelbär) som legat över sommaren Vid flisning på hygge, ta samma hänsyn som vid skotning (se föregående sida) 6

Hänsyn vid grot-uttag Hänsyn till biologisk mångfald Grot bör inte tas ut från skog med höga naturvärden, exempelvis vissa sumpskogar och nyckelbiotoper, om naturvärdena därigenom kan ta skada. Det går dock inte att dra alla marker med höga naturvärden över en kam. Består naturvärdena av markvegetation, hydrologi eller död ved bör grot normalt inte skördas. Däremot kan det vara en stor fördel att ta ut grot i en naturvårdsgallring där man vill få bort grenar och toppar. Hotade och missgynnade växter, svampar och djur har samlats i en så kallad rödlista. Av rödlistan 2010 framgår att ca 50 procent av arterna är knutna till skogslandskap. Av dessa är 50 procent knutna till grov och klen död ved. Det betyder att 25 procent av arterna på rödlistan är beroende av död ved. Många insekter söker sig till död ved som ligger solbelyst medan många svampar, mossor och lavar föredrar beskuggad ved i fuktiga miljöer. Av hänsyn till vedlevande arter bör därför 20 procent av den grot som finns på hygget lämnas kvar och inte vara sönderkörd eller nerkörd i marken. Extra viktigt är det att lämna kvar Antal insekter på olika trädslag 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Tall Gran Björk Asp Al Sälg Ek Bok Lind Fritt efter Bengt Ehnström Död ved Levande ved 7

grot av tall, asp och ädla lövträd. Det är också viktigt att spara grövre grot gärna i soliga lägen. Om vältor, speciellt ädellövsvältor, blivit liggande över sommaren är det viktigt att lyfta bort och lämna kvar det översta lagret ris vid uttag. Detta beror på att rödlistade insekter kan finnas där eller ha lagt sina ägg där. a-1 a a+1 avverkning (aug-april) äggläggning larvutveckling lämnas (maj-juli) förpuppning kläckning aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Från boken Skogsbränsle, hot eller möjlighet? vägledning till miljövänligt skogsbränsleuttag. Skogsstyrelsen, 2001. Rödlistade arter kan lägga ägg i högar med grot från ädellöv. Mer information om rödlistade arter finner du på Artdatabankens hemsida www.artdata.slu.se Hänsyn till mark och vatten Utkörningen av grot sker inte alltid samtidigt som virket. Utskotningen av grot kan ofta ge mer körskador än själva virkesfångsten. Det beror främst på dålig planering och avsaknad av tekniska hjälpmedel för att ta sig över partier med sämre bärighet. Inköparen bör se till att skotarentreprenören får möjlighet att göra samma anpassningar vad gäller tidpunkt för utkörning och utkörningsväg som avverkningsentreprenören. Skotarentreprenören bör ta sitt ansvar när det gäller planering av hänsyn på detaljnivå. Körvägar bör planeras noggrant. Om avverkningen är sådan att den bör utföras på frusen eller torr mark gäller detta även grot-täkten. Mycket av körskadorna kan undvikas om man alltid har tillgång till någon slags markskonare, exempelvis grävmaskinsmattor vid utkörning av grot (gäller även vid utkörning av rundvirke). Har man använt massaved för att bygga broar över diken och bäckar vid utkörningen av rundvirke bör veden lyftas 8

ur vattnet efter utskotningen av virket men få ligga kvar för att kunna användas när groten sedan körs ut. Virket kan med fördel flisas efter användning. Vältor av grot bör inte lagras inom skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Inom dessa skyddszoner är det också extra viktigt att körskador förebyggs. Körskador orsakar ofta en ökad transport av slam och humus till vattendrag. En grumling av vattnet kan skada vattenlevande djur och slam förstör fiskarnas lekbottnar. Körning och körskador på fuktig mark har också visat sig öka både utlakningen av kvicksilver från skogsmark till vattendrag och omvandlingen av metalliskt kvicksilver till organiskt kvicksilver som sedan tas upp av och anrikas i levande organismer. Näringsämnen som kalcium, magnesium och kalium förs bort från skogsmarken genom skörd och utlakning och tillförs genom deposition och vittring. Från boken Skogsbränsle, hot eller möjlighet? vägledning till miljövänligt skogsbränsleuttag. Skogsstyrelsen, 2001. En stor del av trädens näringsinnehåll finns i barr, grenar och toppar. När grot tas ut ökar därför förlusten av viktiga näringsämnen som också motverkar en försurning av marken. För att förhindra att marken och avrinningsvattnet försuras, och att marken på lång sikt utarmas på näringsämnen, kan aska från förbränning av biobränslen återföras. Aska innehåller alla näringsämnen som fanns i veden från början förutom kväve som försvinner med rökgasen. 9

I sydvästra Sverige kan problemet med utlakning av näring till vatten vara stort. Kväve och fosfor som läcker från skogen kan bidra till en övergödning av sjöar och vattendrag. Risken för kväveläckage är störst under hyggesfasen. Ris som läggs i högar och släpper sina barr skapar kompostpunkter på hygget vilket ökar risken för kväveutlakning. Genom att samla ihop och köra ut riset när det är grönt får man bort en del av kvävet från hygget och minskar på så sätt risken för kväveutlakning. De andra ämnen som följer med riset ut kan man med fördel föra tillbaka genom att sprida aska. 500 400 300 200 100 0 Kväve (kg/ha) 1 2 3 4 40 30 20 10 0 Fosfor (kg/ha) 1 2 3 4 40 30 20 10 0 Kalium (kg/ha) 1 2 3 4 500 400 300 200 100 0 Kalcium (kg/ha) 1 2 3 4 250 200 150 100 50 0 Biomassa (ton TS/ha) 1 2 3 4 60 50 40 30 20 10 0 Magnesium (kg/ha) 1 2 3 4 Barr Grenar Bark Stamved Från boken Skogsbränsle, hot eller möjlighet? vägledning till miljövänligt skogsbränsleuttag. Skogsstyrelsen, 2001. Fördelning av biomassa och näringsämnen i olika träddelar i bestånd. 1= granbestånd, 2 och 3 = blandbestånd och 4 = tallbestånd. 10

Mer information om skogsmark och kvicksilver finns på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se Mer information om grot-uttag och askåterföring finns i Skogsstyrelsens rapport 1998:1 och Skogsstyrelsens meddelande 2008:2. Dessa kan laddas ner från Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se Mer information om vad en körskada är och hur du kan minska risken för att de uppstår finns i Skogforsks Resultat nr 4-2002 och nr 3-2011. Se även förslag till en gemensam policy angående körskador på skogsmak för svenskt skogsbruk, Arbetsrapport nr 731-2010, Skogsforsk. Både arbetsrapporten och Resultat-bladen kan man ladda ner från Skogforsks hemsida www.skogsforsk.se Hänsyn till produktion Grot bör inte tas ut från torra marker med tunt humusskikt eftersom uttaget minskar mängden organiskt material som blir kvar och på sikt även markens vattenhållande förmåga. Grot innehåller mer näringsämnen per kilo än vad stamved gör. Tar man bort groten tar man därför bort mycket näring som annars skulle ha återförts marken. Uttag av grot kan många gånger leda till kortsiktiga tillväxtförluster, främst beroende på att tillgången av kväve minskar. Effekten är mest påtaglig i granskog. Tillväxtförlusterna kan uppvägas genom att grot-uttaget underlättar markberedning och att hyggesvilans längd ibland kan förkortas. På torvmarker begränsas tillväxten framför allt av den låga kalium- och fosfortillgången. På dessa marker kan uttag kompenseras för genom att återföra askan. Aska från förbränning av skogsbränsle innehåller alla näringsämnen som fanns i veden från början, förutom kväve som försvinner under förbränningen. Askåterföring kan leda till en kortsiktig (kanske 5-10 år) tillväxtminskning på kvävefattiga marker i norra Sverige. Detta tror man beror på att bakterier och svampar blir mer aktiva när näringsämnena i askan återförs och tar upp det kväve som finns tillgängligt i marken. Träden får då under en period minskad till- 11

gång på kväve. Efter en tid dör dock bakterierna och svamparna av och kvävet frigörs igen. För att motverka en temporär tillväxtminskning kan askåterföring kompletteras med kvävegödsling. På kväverika marker, främst i Götaland och södra Svealand, kan askåterföring leda till kortsiktiga tillväxtökningar. Hänsyn till renbete Generellt sett är uttag av grot bra för renbetet. Det är lättare för renarna att komma åt marklavar om groten tas bort. Lavar är också känsliga för kväve och uttag av grot minskar mängden kväve i beståndet. Extra hänsyn bör dock tas vid uttag i hänglavsbärande skog eftersom hänglavar är föda för renar. Om grot-uttag görs på snötäckt mark i hänglavsbärande skog bör groten få ligga kvar till nästa barmarkssäsong. Ekonomisk hänsyn Ekonomin styr naturligtvis var grot tas ut. Det ideala objektet ligger vid en bra bilväg, innehåller mycket grot samt har en mark med bra bärighet. I dagsläget gör den lilla mängd grot som finns på magra marker att det inte är ekonomisk lönsamt med grotuttag från dessa bestånd. Minimivolymen på ett objekt ligger i dag på ca 100 m 3 eller ca 1 ha slutavverkning. Gränsen kan givetvis komma att ändras med ändrade priser på grot. 12