SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND Association of Swedish Professional Photographers Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Museikoordinatorns utredning Kraftsamling! museisamverkan ger resultat (SOU 2009:15). Inledning Svenska Fotografers Förbund, SFF, företräder närmare 2 500 professionella fotografer i Sverige. SFF är därmed den största intresseorganisationen för svenska yrkesfotografer. SFF etablerades redan 1895 och är därmed den äldsta organisationen för yrkesfotografer. SFFs främsta uppgift är att stärka och utveckla de villkor och rättigheter som gäller för yrkesfotografer. SFFs verksamhet är omfattande och innefattar allt från rådgivning i pris- och upphovsrättsfrågor, teknisk support till avancerad utbildning och riktlinjer för hur marknaden ska hantera digitala bilder. SFF är remissinstans för lagförslag som rör fotografer och bildmedia och representerar yrkesfotografer i olika samarbetsnämnder och stipendiesammanhang. Genom samarbetsavtal med fotograforganisationer i norden och övriga Europa bedriver även SFF ett aktivt arbete för fotografer genom samarbetsorganisationerna Pyramide Norden och Pyramide Europa. I Sverige ingår SFF sedan våren 2008 i den nybildade bildorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige, i vilken även Svenska Journalistförbundet, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen för Konsthantverkare och Industridesigners, Svenska Konstnärsförbundet och Svenska Tecknare är medlemmar. SFF har sitt säte i Stockholm. Årstaängsvägen 5B, S-117 43 Stockholm, tel. + 46-8-702 03 78, fax + 46-8-641 22 10 www.sfoto.se, e-post: catharina.ekdahl@sfoto.se
2 Allmänt om museikoordinatorns utredning SFF är inledningsvis nöjda med Museikoordinatorns utredning och ser med stor tillfredsställelse att fotografi behandlas specifikt som område i betänkandet och som där uttrycks som komplext och mångfacetterat. Det bör även tilläggas att SFF har varit representerat på de två möten med experter inom fotografiområdet som Museikoordinatorn hållit under utredningsarbetet. SFF har vid flera tillfällen och på olika sätt poängterat vikten av samordning och nationellt ansvar för den fotografiska stillbilden. Museikoordinatorns bedömning att det behövs en strategisk central samordning ser vi därför som en bekräftelse på att även Museikoordinatorn har uppfattat det behov kring samordning och nationellt ansvar som råder. Dock anser vi att det är viktigt att denna funktion organiseras direkt under Kulturdepartementet och inte läggs in under någon enskild institution. Vid en uppvaktning som SFF gjorde i början av Museikoordinatorns arbete framfördes krav på en oberoende statlig utredning av vem som ska ha det nationella och övergripande ansvaret för den fotografiska stillbilden (se bilaga 1). Detta ser vi med glädje att betänkandet stöttar. Kraven preciserades med förslag om vad en sådan utredning skulle kunna innehålla. Vid nämnda uppvaktning fick vi beskedet av Museikoordinatorn att de museiinriktade kraven skulle tas upp till behandling inom ramen för förevarande arbete, medan andra betydligt bredare frågeställningar skulle hänskjutas till Kulturutredningen. Just området fotografi är som Museikoordinatorn konstaterar i betänkandet komplext och mångfacetterat. Fotografiområdet spänner över långt mer än bevarandefrågor på museer, arkiv och bibliotek av samlingar och tillgängliggörande av dessa, som Museikoordinatorn valt att avgränsa sig till. När vi nu har även har fått Kulturutredningen i vår hand kan vi konstatera att dessa frågor inte tagits upp av den utredningen. Fotografi finns överhuvudtaget inte nämnt som begrepp i denna, vilket får anses högst anmärkningsvärt med tanke på att vårt samhälle är så pass beroende och uppbyggt kring fotografier i kommunikation och vardagliga val.
3 Exempel på frågor som enligt SFFs mening har fallit mellan de två utredningsstolarna är följande: Hur skall utbildning och kompetensutveckling inom fotografiområdet tillgodoses i landet ur ett nationellt och övergripande perspektiv? Hur skall forskning främjas inom det fotografiska området? Vem skall ha ansvaret för att fotografi visas och tillgängliggörs, nationellt och internationellt? Hur skall arrangemang och debatt kring fotografi initieras och utvecklas på ett nationellt plan? Vem tar ansvar för den samtida fotografin på det nationella planet? Vem står för en genomtänkt övergripande och sammansatt strategi för den fotografiska stillbilden i Sverige? Den fråga vi ställer oss och är tveksamma till är om den myndighet och förvaltningsstruktur som Museikoordinatorn föreslår kan ha detta heltäckande ansvar för den fotografiska stillbilden, med tanke på att fotografi är så komplext och mångfacetterat. Som nämnts ovan anser vi att det är oerhört viktigt att en övergripande ansvarsfunktion organiseras direkt under Kulturdepartementet. Vi ser därför inte att det skulle vara en lösning att lägga en sådan funktion under Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet eller Kungliga Biblioteket. Här vill vi hänvisa till den norska struktur som Museikoordinatorn nämner i betänkandet och som enligt vår uppfattning utgör en lyckad förebild. Kapitel 2.1 K-samsök K-samsök är ett efterlängtat och nödvändigt initiativ. På grund av brist på samordning och standardisering centralt har det uppstått en vild flora av databaslösningar i landet, och då blir det omöjligt att hitta det man söker samlat. SFF väntar med spänning på att kunna söka bland alla digitaliserade fotografier från museernas rika samlingar och vårt kulturella bildarv!
4 Det är också glädjande att Museikoordinatorn haft internationella och nordiska utblickar i sitt arbete. Här vill vi återigen framhålla Norge som ett föregångsland när det gäller nationellt ansvar för fotografi. Vi konstaterar med tillfredsställelse att Museikoordinatorn delar vårt intresse för den norska lösningen på området. När det gäller långsiktigt digitalt bevarande är det vår bestämda uppfattning att den enskilde fotografen inte ska eller ens kan åläggas ett ansvar för att de producerade digitala bildfilerna bevaras åt framtiden. Detta ska istället enligt vår uppfattning vara ett ansvar som tas på nationellt plan. Kapitel 2.7 Fotografi Som framgår av ovanstående är SFF mycket positiva till att fotografiområdet uppmärksammats speciellt i betänkandet och att behovet av en central samordning framförs med kraft. Betänkandet behandlar som nämns ovan endast de frågor kring fotografi som handlar om bevarande på svenska museer av fotografiska samlingar och tillgängliggörande av dessa. Men det finns enligt vår uppfattning många nationella och övergripande frågor kring fotografi kvar att lösa. Det gäller framförallt frågor kring den icke-institutionella och den samtida fotografin. Vi önskar rörande detta kapitel göra ett litet inledande påpekande, nämligen att det korrekta namnet är Svenska Fotografers Förbund och inte som det står Sveriges Fotografers Förbund (sid 85, 86). Det är vidare SFF som varit representerat i de möten som hållits med experter inom det fotografiska området och inte som det nu felaktigt står Helsingborgs museer på sidan 83. Vi emotser en rättelse av detta. Årtalet för tillkomsten av bevarandeplanen är 1997 och inte 1999. Under rubriken bevarande framhålls behovet av klimatiserade glasplåtsarkiv. Det torde vara utredarens avsikt att detta även skall inrymma alla andra fotografiska material och tekniker som finns i de fotografiska samlingarna. En kartläggning av landets fotografiska samlingar och deras fysiska status är verkligen efterlängtad och borde kompletteras med inmatning av fotografer och ateljéer som har
5 verkat och fortfarande verkar i Sverige. För att kunna få en samlad databas över upphovsmännen till fotografier i Sverige och underlätta det upphovsrättsliga arbetet, bör en sådan databas även innefatta nu levande fotografer. Det bör i sammanhanget tilläggas att SFF vid flera tillfällen har erbjudit sin hjälp med de register över upphovsmän som SFF förfogar över till Fotosekretariatet på Nordiska museet. Någon respons kring erbjudandet från nämnda instans har dock ännu inte inkommit till oss. Det nyligen startade projektet Plattform fotografi av Centrum för Fotografi, Bildmuseet i Umeå och JMK/Institutionen för journalistik, finansierat av Framtidens kultur, skall göra en genomlysning av den samtida fotografin i Sverige. (Se http://www.plattformfotografi.se). Det är SFFs förhoppning att resultatet av detta projekt ska tas tillvara och kopplas till den utredning som SFF har uppvaktat bland annat Kulturdepartement om. Det är viktigt att en central samverkansfunktion även stöttar samtida fotografer med riktlinjer för standarder och metadata, och att ett sådant stöd inte bara ges till ABMinstitutioner. När det gäller tillgängligheten vill SFF framhålla att fotograferna själva givetvis strävar efter att deras bilder kommer publiken och offentligheten tillgodo. Därför är det tråkigt att ordet problem används i betänkandet i samband med upphovsrättsfrågorna och webbpubliceringen på sidan 84. Här kan tilläggas att SFFs förbundsjurist Catharina Ekdahl ställde sig till utredningens förfogande och även medverkade till de riktlinjer rörande upphovsrättsrelaterade frågor som Museikoordinatorn tar upp i betänkandet. Det handlar om respekt för fotografi som borde vara lika självklart som när det gäller annat upphovsrättsligt skyddat material. SFF medverkar som nämns i inledningen i detta yttrande i arbetet som sker inom samarbetsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. En fråga som har engagerat SFF och övriga organisationer i Bildupphovsrätt i Sverige på så väl nationell, nordisk som internationell nivå gäller hanteringen av så kallade föräldralösa verk, orphan works, med andra ord fotografier där fotografen är okänd. Bildupphovsrätt i Sverige har av den anledningen tagit fram ett direktiv till hur sådana bildkonstverk, inbegripet fotografier, ska hanteras (se bilaga 2). Detta direktiv har även insänts av
6 samarbetsorganisationen på europeiska fotografområdet, Pyramide Europe, där SFF ingår i engelsk översättning till den s k Copyright Subgroup. Nämnda Copyright Subgroup ingår i det internationella pågående projektet Digital Library Initiative. Vårt insända direktiv har även behandlats av nämnda Copyright Subgroup. Om vårt direktiv till hantering följs kan problemen med upphovsrätten enligt vår mening i den delen lösas, då det genom vårt förslag upprättas ett välfungerande instrument för att hantera licensiering av föräldralösa verk i form av en s k avtalslicens. En avtalsordning som är väl känd i nordisk upphovsrättslagstiftning. Genom en avtalslicenslösning ansvarar representativa organisationer själva för efterforskning och identifiering av upphovsmän och rättighetshavare, ett omfattande arbete som därmed inte belastar användarna. Organisationerna åtar sig vidare genom en avtalslicensordning att förmedla inkommen ersättning den användning som regleras i avtalslicensen till alla berörda upphovsmän, såväl upphovsmän som är medlemmar i organisationerna som utomstående upphovsmän. En samordning och en plan för vad som bör bevaras och samlas in krävs när det gäller möjligheter till förvärv av fotografier efter fotografer och fotoateljéer av nationellt intresse. Den engelska förebilden Designated Collections, som nämns i betänkandet, är intressant i detta sammanhang och skulle kunna lösa den ständiga frågan om vem som skall ta hand om det svenska bildarvet. Kapitel 2.7.2 Bakgrund Frågan om vem som ska ha det övergripande och nationella ansvaret för fotografi måste utredas snarast på högsta nivå och det känns enligt SFF mycket positivt att Museikoordinatorn belyser detta i betänkandet på ett så bra och tydligt sätt. Att ansvarsmuseernas funktion avskaffas är bra. Funktionen har inte fungerat tillfredsställande hittills, då kompetens och erfarenhet inte har förts vidare och tillvaratagits på ett effektivt sätt. När det exempelvis gäller fotografi så har Fotosekretariatet vid Nordiska museet inte kunnat vara den nationella resurs som det
7 var tänkt från början. Verksamheten har enligt SFFs uppfattning istället drunknat i Nordiska museets inre angelägenheter och ekonomiska prioriteringar. Övrigt SFF hoppas att de medel för forsknings- och utvecklingsprojekt som nämns i betänkandet även innefattar satsningar inom det fotografiska området. En fråga som uppstår med anledning av betänkandet är hur situationen ska lösas med samverkan under remisstid och fortvarighetstillstånd står angivet på sidan 34 i betänkandet? Vilken funktion är planerad? Det är en fråga som för SFF framstår som mycket angelägen. SFF önskar i övrigt ansluta sig till det yttrande över Museikoordinatorns betänkande som inlämnas av samarbetsorganisationen KLYS. Sammanfattning SFF är sammanfattningsvis mycket nöjda med Museikoordinatorns arbete och ser med tillfredsställelse att fotografi behandlas dels som specifikt område, dels som komplext och mångfacetterat i betänkandet. SFF hoppas att denna klarsyn och betänkandet som sådant kan leda till konkreta handlingsplaner i syfte att lösa frågan om vem om skall ha det övergripande och nationella ansvaret för fotografi i Sverige. Stockholm 15 maj 2009 SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND Per Kronestedt ordförande