GENERATION JOBB Ungas syn på jobb och arbetsmarknaden 2015

GENERATION JOBB Ungas syn på jobb och arbetsmarknaden 2015

BAKGRUND Unga och jobb är en ständigt debatterad fråga. Ungdomsarbetslöshet används som variabel i makroekonomiska prognoser och ungdomars attityder till jobb används som ficklampor över framtidens rekryteringskartor. Det finns många som vill få en bättre förståelse för den generation som formar framtidens arbetsmarknad. Så även vi. Under 2014 genomförde vi på Insight Intelligence en riksomfattande attitydundersökning om ungas syn på jobb och arbetsmarknaden i Sverige. Resultatet sammanfattades i rapporten Generation jobb. Med ambitionen att på längre sikt följa utvecklingen av dessa attityder och även addera nya perspektiv på frågeställningarna i ämnet har vi genomfört en uppföljande undersökning och sammanfattande rapport. Undersökningen har tagits fram tillsammans med TCO, Thule Group, Akademikernas a-kassa och Botkyrka kommun. Syftet med samverkansformen är att belysa frågan från olika intresseperspektiv. Rapporten är tillgänglig för alla som är intresserade av att veta mer om hur unga i Sverige idag resonerar kring jobb, arbetsgivare och arbetsmarknaden i stort. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence 3

INNEHÅLL BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING 6 OM UNDERSÖKNINGEN 8 UNGAS BILD AV ARBETSMARKNADEN 9 SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB 11 HINDER FÖR ATT FÅ JOBB 15 TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN 17 NEGATIVT MED ARBETSMARKNADEN 19 POSITIVT MED ARBETSMARKNADEN 21 ARBETSMARKNADSPOLITIK 22 ARBETSRÄTT OCH FÖRSÄKRING 24 YRKEN OCH JOBB 26 ARBETSGIVARPREFERENSER 29 ARBETSTID OCH LEDARSKAP 32 KONTAKT MED ARBETSGIVARE 35 UNGA OCH FÖRDOMAR 36 UNGAS RÅD TILL ARBETSGIVARE 38 SUMMERING AV RESULTAT 39 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 42 SAMARBETET 43 5

SAMMANFATTNING Resultatet av undersökningen ger en något ambivalent bild av ungas syn på arbetsmarknaden. 45 procent tror att arbetsmarknaden ser bra ut för det som man skulle vilja arbeta med och var tredje svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden (33%). Samtidigt är ungas beskrivning av arbetsmarknaden i de öppna svaren övervägande negativ och sex av tio tycker att det är svårt för unga att få ett jobb idag (58%). Denna ambivalens beror troligtvis på att förutsättningarna att få jobb och synen på arbetsmarknaden skiljer sig så markant beroende på exempelvis var man bor och vilken utbildning man har. Exempelvis upplever unga i Stockholm det som betydligt mycket lättare att få jobb än unga i Malmö. I Stockholmsområdet svarar hela 40 procent att de kan välja mellan olika jobberbjudanden jämfört med motsvarande 23 procent i Malmöområdet. På den mer direkta frågan om man tycker att det är lätt eller svårt att få jobb svarar 30 procent av de unga i Malmöområdet att det är svårt, jämfört med motsvarande 17 procent i Stockholmsområdet. Den röda tråden i årets undersökning är de höga kraven på arbetslivserfarenhet som unga känner från arbetsgivare. Nästan sex av tio tycker att arbetsmarknaden är fokuserad på arbetslivserfarenhet (57%). Bristande arbetslivserfarenhet är det som flest ser som det största hindret för att få det jobb man vill ha och den fördom som flest upplever från arbetsgivare är att de har för lite arbetslivserfarenheter (35%). Bland de öppna svaren kan man också utläsa en stor frustration även vad man ser som en orimlig fokus på arbetslivserfarenhet hos unga. Den röda tråden i årets undersökning är de höga kraven på arbetslivserfarenhet som unga känner från arbetsgivare. 6

När vi bad ungdomarna i undersökningen att formulera råd till arbetsgivare som vill attrahera unga i sin rekrytering återkom frågan om arbetslivserfarenhet i form av en önskan om ett större fokus på kompetenser och ambitioner snarare än listor med kravspecifikationer. Vi kan också se att utbildningsnivå spelar stor roll i både upplevd trygghet på arbetsmarknaden och hur man ser på möjligheter att få jobb. Bland de som har en högskole- eller universitetsutbildning tror fler än varannan att arbetsmarknaden ser bra ut jämfört med mindre än var tredje bland de som har en grundskoleutbildning (31%). De med eftergymnasial utbildning uppger också i mer än tre gånger så stor utsträckning att de känner sig trygga på arbetsmarknaden (42%) jämfört med de som har en grundskoleutbildning (13%). Som vi betonade i vår förra rapport är det vanskligt att definiera karaktärsdrag för unga som grupp, men resultatet av vår undersökning ger en bild av vad unga idag ser som viktigt när man söker jobb och hur de ser på arbetsmarknaden idag. 7

OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord i samarbete med TCO, Akademikernas A-kassa, Thule Group och Botkyrka kommun. Insight Intelligence har varit övergripande ansvarig för undersökningen, koordinering av samarbetet och sammanfattning av denna rapport. 1000 svenskar mellan 16 och 30 år har under oktober 2015 intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel. Undersökningen är riksrepresentativ för Sverige. Svarsfrekvensen var drygt 29 procent. Samtliga diagram är uppställda i procentandelar. I de diagram där den totala procentsatsen överstiger 100 har flera svarsalternativ varit möjliga. Undersökningen och rapporten har tagits fram i samarbete med Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet. 8

UNGAS BILD AV ARBETSMARKNADEN För att få en bild av ungas syn på dagens arbetsmarknad lät vi dem välja bland olika ord som man känner bäst beskriver den. Svarsalternativen randomiserades vilket betyder att de dök upp i slumpmässig ordning för varje respondent. Trots att flera svarsalternativ var möjliga att välja kan vi ändå se att vissa påståenden är mer populära än andra Det vanligaste påståendet som nästan sex av tio håller med om är att arbetsmarknaden är fokuserad på arbetslivserfarenhet (57%). Det skiljer sig inte nämnvärt mellan åldersgrupperna. 45 procent tycker att arbetsmarknaden är fokuserad på utbildningsnivå. Kombinationen av fokus på arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå beskrivs ofta som orättvis då man som ung inte hunnit att införskaffa sig båda delar. Bland de öppna svaren (6%) finns flera som pekar på behovet av kontakter för att komma in på arbetsmarknaden. Kombinationen av fokus på arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå beskrivs ofta som orättvis då man som ung inte hunnit att införskaffa sig båda delar. 9

UNGAS BILD AV ARBETSMARKNADEN VILKA AV FÖLJANDE ALTERNATIV STÄMMER MED DIN BILD AV ARBETSMARKNADEN IDAG? Samtliga respondenter Fokuserad på arbetslivserfarenhet 57% Brist på lediga jobb Fokuserad på utbildningsnivå 45% 49% Svår att göra karriär inom Diskriminerande Hopplös Spännande Hoppfull Tråkig Full av lediga jobb Tillgänglig för alla Enkel att göra karriär inom Ingen av ovanstående Annat, vad? 22% 19% 18% 16% 12% 11% 8% 5% 4% 2% 6% Det är få som väljer de mer direkt positiva svarsalternativen. Endast fyra procent tycker att det är enkelt att göra karriär vilket är anmärkningsvärt i sig. Fem procent tycker att arbetsmarknaden är tillgänglig för alla och 12 procent beskriver den som hoppfull. Det är med andra ord en dyster bild som målas upp i ungas beskrivning av arbetsmarknaden 2015. Kvinnor (22%) ser i större utsträckning än män (16%) arbetsmarknaden som diskriminerande. 10

SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB Sex av tio tycker att det är svårt för unga att få ett jobb idag (58%). Det är en ökning med nio procentenheter sedan förra årets undersökning. Andelen som anser att det är lätt för unga att få ett jobb har minskat med två procentenheter till 11 procent. På frågan fick respondenterna svara på en skala mellan ett till fem. I diagrammet representeras Det är lätt av de som svarat 4-5, Det är svårt av de som svarat 1-2 och Det är varken lätt eller svårt av de som svarat 3. ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT FÖR UNGA ATT FÅ ETT JOBB IDAG? Samtliga respondenter 2014 2015 Unga i malmöområdet är de som i störst utsträckning tycker att det är svårt att få ett jobb (67%) medan unga i norra Mellansverige i störst utsträckning tycker att det är lätt (16%). 49% 58% 31% 29% 13% 11% Det är svårt Det är varken lätt eller svårt Det är lätt 11

SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB I år lade vi även till en kompletterande fråga för att se hur man personligen upplever möjligheterna att få jobb. Det kan ju vara så att man upplever det svårt för unga som grupp att få ett jobb medan man själv tycker att det är lätt. Det visar sig att så är fallet, och med råge. Det är mer än dubbelt så många som anser att det är svårt för unga att få jobb idag (58%) än det är som anser att det är svårt för dem själva att få det (27%). Samtidigt är det fler än tre gånger så många som anser att det är lätt för dem själva att få ett jobb (36%) än vad det är för ungdomar som grupp (11%). Diskrepansen mellan synen på ens egna och andra ungdomars möjligheter att få jobb skulle kunna förklaras av det som man inom beteendeekonomin refererar till som overconfidence eller optimism bias och som handlar om en övertro på den egna förmågan i relation till faktiska resultat. Det är mer än dubbelt så många som anser att det är svårt för unga att få jobb idag än det är som anser att det är svårt för dem själva att får det. ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT ATT FÅ JOBB? Samtliga respondenter Hur jag upplever det själv Hur jag upplever det för unga 58% 36% 27% 30% 29% 11% Det är svårt Det är varken lätt eller svårt Det är lätt 12

Fyra av tio svarar att de får jobb men inte jobb som de vill ha (43%). Anmärkningsvärt många svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden (33%). Det är främst kvinnor mellan 27 och 30 år som svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden (47%). Det finns även stora geografiska skillnader i denna aspekt. I Stockholmsområdet svarar hela 40 procent att de kan välja mellan olika jobberbjudanden jämfört med motsvarande 23 procent i Malmöområdet. Man ser också att utbildningsnivå spelar in. Bland de med högskole/universitetsutbildning svarar 42 procent att de kan välja mellan olika jobberbjudanden jämfört med motsvarande 29 procent bland de med gymnasieutbildning och 17 procent bland de med grundskoleutbildning. Sammantaget kan man konstatera att de med bäst förutsättningar att kunna välja mellan olika jobberbjudanden är kvinnor mellan 27 och 30 år med eftergymnasialutbildning i Stockholmsområdet. Sammantaget kan man konstatera att de med bäst förutsättningar att kunna välja mellan olika jobberbjudanden är kvinnor mellan 27 och 30 år med eftergymnasialutbildning i Stockholmsområdet. VILKET AV FÖLJANDE ALTERNATIV STÄMMER BÄST ÖVERENS MED HUR DU KÄNNER INFÖR MÖJLIGHETEN ATT FÅ JOBB? Samtliga respondenter Jag får jobb, men inte de jobb jag vill ha Jag kan välja mellan olika jobberbjudanden Jag får inte jobb även om jag är beredd att ta vilket jobb som helst 10% 33% 43% Tveksam, vet ej 15% 13

SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB HUR TROR DU ATT ARBETSMARKNADEN SER UT FÖR DET SOM DU SKULLE VILJA ARBETA MED? Samtliga respondenter 9% Tveksam/vet ej JAG TROR ATT ARBETSMARKNADEN SER BRA UT FÖR DET SOM JAG SKULLE VILJA JOBBA MED Samtliga respondenter, skillnad mellan utbildningsnivåer 51% 24% Dålig 45% Bra 43% 31% 21% Varken bra eller dålig Högskola/ Gymnasienivå Grundskola Universitet Vi frågade också hur de tror att arbetsmarknaden ser ut för det som man skulle vilja arbeta med. Vi undvek att skriva yrke för att hålla det mer öppet. Svaren gjordes på en skala mellan ett till fem. I diagrammet har följande sammanslagningar gjorts: Bra = de som svarat 4-5, Varken bra eller dålig = de som svarat 3, Dålig = de som svarat 1-2. 45 procent tror att arbetsmarknaden ser bra ut för det som de skulle vilja arbeta med. Var fjärde tror att den ser dålig ut (24%). Män mellan 16 och 22 år är de som i störst utsträckning tror att arbetsmarknaden ser bra ut (52%) medan män mellan 27 och 30 år är de som i störst utsträckning tror att arbetsmarknaden ser dålig ut (30%). Man kan se en tydlig korrelation mellan utbildningsnivå och synen på arbetsmarknaden i förhållande till det man vill arbeta med. Bland de som har en högskole- eller universitetsutbildning tror fler än varannan att arbetsmarknaden ser bra ut jämfört med mindre än var tredje bland de som har en grundskoleutbildning (31%). 14

HINDER FÖR ATT FÅ JOBB 27 procent upplever att det är svårt att få ett jobb. Så vad är det som är svårt? Vad är de största hindren? Var fjärde respondent ser bristen på arbetslivserfarenhet (22%) och utbildning (20%) som de största hindren för att få det jobb som de skulle vilja ha. Positivt är att det inte finns någon som svarar att de främst hindras på grund av sitt namn, utseende eller kön. Nästan var tionde respondent svarar att de redan har det jobb som de vill ha (8%). Lika många svarar att de inte ser några hinder. De flesta svaren kan placeras i alternativ som främst ligger hos individen snarare än att det uttryckligen är samhällets eller systemets fel. Dock kan det argumenteras för att exempelvis bristande arbetslivserfarenhet som hinder för unga att få jobb kan ses som ett systemfel. Var fjärde respondent ser bristen på arbetslivserfarenhet och utbildning som de största hindren för att få det jobb som de skulle vilja ha. 15

HINDER FÖR ATT FÅ JOBB VAD SER DU SOM DET STÖRSTA HINDRET FÖR DIG ATT FÅ DET JOBB SOM DU SKULLE VILJA HA? Samtliga respondenter Bristande arbetslivserfarenhet 22% Bristande utbildning 20% Brist på rätt kontakter/nätverk 13% Bristande tillgång på just den typen av jobb 7% Fysisk eller mental funktionsnedsättning 3% Hur arbetsmarknaden är utformad idag 3% Jag är för lat 2% Bristande motivation (jag har inget som driver mig tillräckligt) För långa resor/jag vill inte flytta dit där ett sådant jobb finns Jag har inte körkort 2% 2% 2% Jag har varit utanför arbetsmarknaden för länge Mitt utseende 0% 1% Mitt kön 0% Mitt namn 0% Jag har redan det jobb som jag skulle vilja ha 8% Jag ser inga hinder 8% Annat, vad? 5% Tveksam, vet ej 2% 16

TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN I förra årets undersökning ställde vi en fråga om i vilken utsträckning man känner sig trygg på arbetsmarknaden. Vi följde upp på frågan i årets undersökning. Liksom då inledde vi frågan med en definition av vad vi menar med begreppet trygg. Definitionen löd: En osäkerhet på arbetsmarknaden kan bidra till att man drar sig från att byta jobb, att vidareutbilda sig med mera. I motsatt läge kan en trygg arbetsmarknad bidra till att man vågar ta risker och utveckla sig på arbetsmarknaden och kanske starta eget företag. Med detta som grund är det lika många som svarar att de känner sig trygga som det är som svarar att de känner sig otrygga (31%). Andelen som svarar att de känner sig otrygga på arbetsmarknaden har ökat med sju procentenheter det senaste året samtidigt som andelen som känner sig trygga har minskat. Bland unga i Sydsverige känner sig hela 44 procent otrygga vilket kan jämföras med motsvarande 23 procent bland unga i norra Mellansverige. JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG JAG KÄNNER MIG OTRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG 39% 31% 24% 31% 2014 2015 2014 2015 17

TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN För de flesta är ungdomar är det viktigt med ett fast jobb. Fler än åtta av tio svarar det (83%). Resultatet på den frågan skiljer sig knappt från förra årets undersökning. Fast anställda är de som i störst utsträckning ser ett fast jobb som viktigt (93%). HUR VIKTIGT ÄR ETT FAST JOBB FÖR DIG? Samtliga respondenter 2014 2015 58% 56% 27% 27% 9% 11% 3% 3% 1% 2% 5. Väldigt viktigt 4. 3. 2. 1. Inte alls viktigt 18

NEGATIVT MED ARBETSMARKNADEN Vi ville få en bild av vad unga ser som det värsta respektive bästa med arbetsmarknaden idag. På frågan fick de ange max två svarsalternativ. Återigen kan vi se en frustration över kraven på arbetslivserfarenhet. Mer än varannan respondent ser kraven på arbetslivserfarenhet som det mest negativa med arbetsmarknaden idag (53%). Nästan fyra av tio tycker att otrygga anställningar är mest negativt (37%). Sju procent svarar att olika typer av diskriminering är det mest negativa för unga. Samtidigt kan vi från tidigare fråga se att det inte finns någon som svarar att de upplever sitt eget utseende, kön eller namn som det främsta hindret för att få ett jobb.. Här kan man återigen se att bilden av arbetsmarknaden för unga som grupp skiljer sig med hur man själv upplever den. Mer än varannan respondent ser kraven på arbetslivserfarenhet som det mest negativa med arbetsmarknaden idag. 19

NEGATIVT MED ARBETSMARKNADEN VAD TYCKER DU ÄR MEST NEGATIVT MED ARBETSMARKNADEN FÖR UNGA IDAG? Samtliga respondenter Kraven på arbetslivserfarenhet 53% Osäkra anställningar 37% Bristen på jobb 23% Kraven på utbildning 13% Arbetsgivares fördomar mot ungdomar 11% Låga ingångslöner 9% Jobben finns bara i storstäder 7% Olika typer av diskriminering baserat på till exempel kön, utseende etc. Brist på flexibilitet (att det till exempel inte är så smidigt att byta jobb om man vill det) 3% 7% Svårigheter att starta eget företag 2% Det är för svårt att få A-kassa 0% Tveksam, vet ej 4% Annat, vad? 4% 20

POSITIVT MED ARBETSMARKNADEN När vi frågade om vad man ser som mest positivt med arbetsmarknaden använde vi svarsalternativ som står i motsats till de som användes som negativa exempel. Anmärkningsvärt är att var fjärde respondent inte verkar kunna säga någonting positivt med arbetsmarknaden för unga idag (26%). Av de givna svarsalternativen är möjligheterna att starta eget företag det som flest ser som positivt (15%). VAD TYCKER DU ÄR MEST POSITIVT MED ARBETSMARKNADEN FÖR UNGA IDAG? Samtliga respondenter Möjligheter att starta eget företag 15% Att människor har samma förutsättningar oberoende av till exempel kön, utseende etc. Arbetsgivares förtroende för unga 13% 13% Att jobben är spridda över hela Sverige 12% Möjligheterna att få ett jobb utan rätt utbildning 10% Trygga anställningsvillkor 10% Antalet tillgängliga jobb 9% Att den är så flexibel (att det till exempel är så smidigt att byta jobb om man vill det) Möjligheterna att få ett jobb utan arbetslivserfarenhet 9% 8% Höga ingångslöner 5% Annat, vad? 3% Tveksam, vet ej 26% 21

ARBETSMARKNADSPOLITIK När vi i förra årets undersökning frågade om vilka politiska strategier som man tror är bäst för att fler unga skall få jobb var det mest populära svaret att göra det billigare för företag att anställa unga. I årets undersökning uppdaterade vi svarsalternativen på frågan. Ett synonymt svar var dock fortfarande mest populärt. Nästan fyra av tio svarar att ge bidrag eller skattesänkningar till arbetsgivare som anställer unga (38%). Lika många tror på att satsa pengar på lärlingsutbildningar och traineeprogram. Nästan var tredje tror på satsningar på yrkesutbildningar (32%). Det är mer än dubbelt så många i åldern 27 till 30 år som tror på en satsning på yrkesutbildningar (49%) än de i åldern 16 till 22 år (18%). Det är mer än dubbelt så många i åldern 27 till 30 år som tror på en satsning på yrkesutbildningar än de i åldern 16 till 22 år. 22

VILKA AV FÖLJANDE POLITISKA STRATEGIER FÖR ATT FLER UNGA SKA FÅ JOBB TROR DU ÄR MEST EFFEKTIVA? Samtliga respondenter Att satsa pengar på lärlingsutbildningar och traineeprogram Att ge bidrag eller skattesänkningar till arbetsgivare som anställer unga 38% 38% Att satsa på yrkesutbildningarna 32% Att satsa på högskolan 22% Att satsa på kommunal vuxenutbildning 10% Att unga som vill starta egna företag får ett statligt bidrag för detta 10% Att sänka lönerna 8% Annat, vad? 5% Tveksam, vet ej 7% 23

ARBETSRÄTT OCH FÖRSÄKRING Ungefär var tredje ung anställd är idag fackligt ansluten, en halvering jämfört med mitten av 1990-talet. Vi ville ta reda på ungas kännedom om de rättigheter man har som anställd. Vi bad dem att gradera på en skala mellan ett till fem i vilken utsträckning de känner till vad olika begrepp kopplat till arbetsrätt och arbetsförsäkring innebär. I vår sammanställning representerar god kännedom de som svarat 4-5 på en femgradig skala och dålig kännedom de som svarat 1-2. Kollektivavtal är det begrepp som flest känner till (67%), följt av a-kassa (66%). Var fjärde respondent har dålig kännedom om vad tjänstepension innebär (20%). Det begrepp som folk i minst utsträckning har kännedom om är inkomstförsäkring. Det är fler som har dålig kännedom om inkomstförsäkring (36%) än som har god kännedom om det (33%). Män säger sig ha bättre kännedom om samtliga begrepp än kvinnor. Det är fler som har dålig kännedom om inkomstförsäkring än som har god kännedom om det. BEGREPP GOD KÄNNEDOM DÅLIG KÄNNEDOM Kollektivavtal 67% 13% A-kassa 66% 9% Tjänstepension 51% 20% Inkomstförsäkring 33% 36% 24

De respondenter som är anställda är också de som i störst utsträckning känner till vad kollektivavtal innebär (82%). Man kan tydligt se hur arbetsrättsliga kunskaper ökar i relation till utbildningsnivå. 80 procent av de som har en Högskole- eller universitetsutbildning svarar att de har god kännedom om vad kollektivavtal innebär jämfört med endast 34 procent av de med grundskoleutbildning. GOD KÄNNEDOM OM VAD KOLLEKTIVAVTAL INNEBÄR De respondenter som svarat 4-5 på en femgradig skala skillnad mellan utbildningsnivåer 80% 63% 34% Högskola/ Universitet Gymnasienivå Grundskola 25

YRKEN OCH JOBB Enligt Arbetsförmedlingen finns det idag 8700 olika sorters yrken i Sverige. 57 procent av ungdomarna i undersökningen tror att det finns fler än 1000 vilket alltså stämmer, men 37 procent tror att det finns mindre än 1000. Det skulle kunna innebära att dessa personer ser dagens arbetsmarknad som begränsad eftersom man inte tror att det finns ett yrke som representerar det som man vill arbeta med. HUR MÅNGA OLIKA SORTERS YRKEN TROR DU ATT DET FINNS I SVERIGE? Samtliga respondenter Fler än 1000 57% 501-1000 25% 101-500 9% 51-100 2% 11-50 1% 1-10 0% Tveksam, vet ej 6% I förra årets undersökning frågade vi inom vilken yrkesbransch man helst skulle vilja arbeta. Som svarsalternativ valde vi att använda arbetsförmedlingens branschindelning, främst för att många unga sannolikt är bekanta med dessa kategorier genom Arbetsförmedlingens platsbank. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från förra årets undersökning. 26

INOM VILKEN BRANSCH SKULLE DU HELST ARBETA? Samtliga respondenter 2014 2015 Administration, ekonomi, juridik Kultur, media, design Chefer och verksamhetsledare Hälso- och sjukvård Socialt arbete Tekniskt arbete Pedagogiskt arbete Naturvetenskapligt arbete Försäljning, inköp, marknadsföring Data/IT Hantverksyrken Bygg och anläggning Militärt arbete Hotell, restaurang, storhushåll Industriell tillverkning Naturbruk Säkerhetsarbete Transport Installation, drift, underhåll Kropps- och skönhetsvård 25% 22% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 16% 16% 16% 15% 16% 15% 13% 14% 16% 9% 7% 9% 7% 8% 7% 8% 8% 8% 5% 7% 6% 6% 9% 5% 6% 5% 4% 4% 5% 25% 25% Sanering och renhållning 1% 1% Annat, vad? 4% 0% Tveksam, vet ej 3%4% 27

YRKEN OCH JOBB Administration, ekonomi och juridik är fortfarande de mest populära branscherna (25%). På andra plats kommer kultur, media och design som tappar tre procentenheter sedan förra året. Könsfördelningen bland de som föredrar att arbeta med data/it är liksom förra året fortfarande skev, 23 procent är män medan endast fem procent är kvinnor. Samma typ av mansdominans syns även inom industriell tillverkning, tekniskt arbete och militär verksamhet. Motsatt förhållande råder inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete där kvinnor är klart överrepresenterade. VAD SKULLE DU HELST VILJA ARBETA MED? I förra årets undersökning ställde vi en öppen fråga om vilket yrke man helst skulle vilja arbeta med. I år ställde vi samma typ av fråga men strök ordet yrke och frågade bara vad man helst skulle vilja arbeta med. I förra årets resultat fanns egenföretagare, läkare och psykolog bland de vanligaste svaren. I årets undersökning fanns förvisso dessa yrken listade men det var också många som svarade ekonomi, forskning, människor och kommunikation. Skillnaden i frågeformuleringarna bidrar till ett intressant perspektiv. Eftersom 37 procent tror att det finns mindre än 1000 olika yrken när det i själva verket finns fler än 8000 kanske det är mer rättvisande att fråga vad man vill arbeta med snarare än vilket yrke man vill arbeta med. Risken med att fokusera på yrken i jobbkommunikation är att unga tänker i yrkeskategorier som de inte tror innefattar det som de vill arbeta med. Här finns troligtvis utrymme för utveckling när det kommer till jobbannonser och rekrytering. 28

ARBETSGIVARPREFERENSER I förra årets undersökning ställde vi olika frågor om arbetsgivare. I årets undersökning adderade vi nya infallsvinklar. Vi ville bland annat se vilken roll arbetsgivarens organisationsform spelar och inom vilken typ av organisation man föredrar att arbeta. De flesta föredrar ett privat företag (46%). Det är relativt få som helst skulle vilja arbeta för en statlig arbetsgivare (16%) eller kommun/landsting (10%). Endast fem procent föredrar att arbeta inom en civilsamhällesorganisation. Det är en förvånande liten andel med tanke på att var fjärde ungdom föredrar ett arbete där de får jobba med någonting som de brinner för (26%). Just intresseorganisationer och organisationer inom civilsamhället karaktäriseras ju ofta av idéburet arbete. Att så få föredrar ett arbete inom civilsamhället kan bero på att man missförstår begreppet och ser det som ideellt, oavlönat arbete. Fler än var tionde respondent svarar tveksam, vet ej på denna fråga (13%) vilket kan bero på att man inte ser organisationsformen som viktig och att andra aspekter hos arbetsgivare är viktigare. VILKEN TYP AV ARBETSGIVARE SKULLE DU HELST VILJA ARBETA FÖR AV FÖLJANDE ALTERNATIV? Samtliga respondenter Privat företag 46% Statlig 16% Kommun eller landsting 10% Jag vill vara egen företagare 8% Civilsamhällesorganisation (till exempel ett kooperativ eller en förening) 5% Annat, vad? 2% Tveksam, vet ej 13% 29

ARBETSGIVARPREFERENSER Så vilka är då de aspekter som man ser som viktigast hos en arbetsgivare? Liksom förra året är lön det som flest ser som viktigast (35%). Lön är viktigare för män (40%) än för kvinnor (30%). Ungefär var fjärde tycker att det viktigaste är arbetsmiljö (24%) och att man får arbeta med frågor som man brinner för (26%). Nästan ingen bryr sig om status i yrket (2%) eller hos arbetsgivaren (1%). VILKA AV FÖLJANDE ALTERNATIV ÄR VIKTIGAST FÖR DIG NÄR DU SÖKER JOBB? Samtliga respondenter Lön 35% Att jag får arbeta med frågor som jag brinner för Arbetsmiljö 26% 24% Arbetskollegor Karriärmöjligheter, möjlighet att klättra inom företaget Arbetets omfattning (heltid/deltid) 12% 14% 17% Arbetstider (skift, nattarbete, etc.) 10% Att jag får visa min kompetens Anställningsformen (fast anställning, behovsanställning, etc) Att man får jobba självständigt/ på egen hand Restid/pendlingstid 10% 9% 8% 6% Medbestämmande och delaktighet 5% Kollektivavtal Arbetsvillkor såsom pension, försäkring med mera Att det är ett statusfyllt yrke Att det är ett statusfyllt företag/ organisation/myndighet Annat, vad? 4% 4% 2% 1% 2% Tveksam, vet ej 2% 30

Nästan ingen bryr sig om status i yrket eller hos arbetsgivaren. För att få en bättre förståelse för ungas arbetsgivarpreferenser ställde vi en öppen fråga om vad som lockar en mest hos sin drömarbetsgivare? Den röda tråden i svaren är en arbetsgivare som lyssnar på en och som ser en för den man är och för det man kan. Majoriteten av svaren kan ses som rimliga förhoppningar i en modern arbetsmarknad. I svaren syns olika nyckelord som nämns mer frekvent än andra, det handlar om till exempel, utvecklingsmöjligheter, frihet, arbetsuppgifter, möjlighet, förståelse och respekt. Många betonar även vikten av att kunna växa och utvecklas på arbetsplatsen, antingen i form av coachning, utbildning eller ansvar att få ta egna utvecklingsinitiativ. VAD LOCKAR DIG MEST HOS DIN DRÖMARBETSGIVARE? Exempel på öppna svar Att den förstår ens visioner Att ha en betydelsefull tjänst och att cheferna lyssnar En ledare, inte en chef En person med sunt förnuft och förståelse för andra människor Någon som låter mig växa och utvecklas på företaget, samt kan få mer och mer ansvar med tiden Ser min kompetens, låter mig ta ansvar, investerar i mig utbildningsmässigt och ger mig bra lön 31

ARBETSTID OCH LEDARSKAP En av tio ser arbetstid i form av exempelvis skiftarbete eller nattarbete som viktigast när de söker jobb (10%) och tolv procent ser arbetets omfattning i form av heltid/deltid som viktigast. Vi frågade hur många timmar man skulle vilja arbeta om man själv fick välja, förutsatt att antal arbetade timmar står i relation till ens lön. Det visar sig att majoriteten av samtliga respondenter vill arbeta mellan sex och åtta timmar. Män mellan 16 och 22 år är de som i störst utsträckning helst skulle vilja arbeta mer än åtta timmar (22%). Det kan jämföras med motsvarande fyra procent bland kvinnor mellan 27 och 30 år. HUR MÅNGA TIMMAR SKULLE DU HELST VILJA ARBETA OM DAGARNA? FÖRUTSATT ATT JU MINDRE DU ARBETAR DESTO MINDRE BLIR LÖNEN OCH VICE VERSA. Samtliga respondenter Mer än 10 timmar 3% 10 timmar 5% 9 timmar 6% 8 timmar 10% 39% 7 timmar 18% 6 timmar 23% 5 timmar 2% 4 timmar 3 timmar 1% 0% 2 timmar 0% 1 timme Jag vill inte arbeta överhuvudtaget även om det innebär att jag inte får någon lön 0% 1% Tveksam, vet ej 2% 32

Majoriteten av samtliga respondenter vill arbeta mellan sex och åtta timmar. Tidigare under 2015 presenterades en internationell undersökning av företaget Universum om unga vuxnas syn på ledarskap. Resultatet av den undersökningen visade att bara varannan av 18 till 30-åringarna i Norden tycker att det är viktigt att bli chef någon gång under karriären, vilket är betydligt färre än unga i andra delar av världen där omkring 70 procent vill bli chefer. Vi frågade vilken roll man föredrar på arbetsplatsen. Mycket riktigt svarar majoriteten av respondenterna att de föredrar att arbeta för en chef (55%) snarare än som en chef (29%). 16 procent svarar att de är tveksamma eller inte vet. VILL HELST ARBETA FÖR EN CHEF VILL HELST ARBETA SOM CHEF 55% 29% 33

ARBETSTID OCH LEDARSKAP Det finns en grupp som sticker ut i detta resultat, unga män mellan 16 och 22 år. Bland dem svarar fyra av tio att de vill arbeta som chef (40%). Det kan jämföras med kvinnor i samma åldersgrupp där endast 26 procent svarar att de vill det. Geografiskt är boende i Stockholmsområdet mest intresserade av att arbeta som chefer. Där vill 38 procent det jämfört med motsvarande 21 procent av ungdomarna i Sydsverige. Geografiskt är boende i Stockholmsområdet mest intresserade av att arbeta som chefer. Där vill 38 procent det jämfört med motsvarande 21 procent av ungdomarna i Sydsverige. 34

KONTAKT MED ARBETSGIVARE Det vanligaste tillvägagångssättet när unga söker jobb är att direkt kontakta det företag där de söker jobb (54%). Efter det kommer Arbetsförmedlingen (47%) följt av jobbsidor på internet (39%). Kvinnor använder i större utsträckning Arbetsförmedlingen (54%) än män (40%). 57 procent av unga i norra Sverige använder främst Arbetsförmedlingen när de söker jobb jämfört med norra Mellansverige där 38 procent gör det. VILKA AV FÖLJANDE KANALER ANVÄNDER DU DIG FRÄMST AV NÄR DU SÖKER ETT JOBB? Samtliga respondenter Ansökan direkt till den arbetsplats där jag söker jobb 54% Arbetsförmedlingen 47% Jobbsidor på internet 39% Vänner och familj 36% Bekanta 35% Bemanningsföretag 12% Sociala medier 11% Rekryteringsföretag 11% Lappar på anslagstavlor 2% Tveksam, vet ej 9% 35

UNGA OCH FÖRDOMAR De flesta människor har nog upplevt att på olika sätt bli dömda på förhand baserat på intressen, klädstil, ålder och så vidare. Fördomar om unga på arbetsmarknaden har det skrivits flitigt om i media. De har bland annat kallats bortskämda och lata. Trots det orimliga att tillskriva en hel generation samma typer av egenskaper möts unga idag av en olika fördomar från arbetsgivare. Vi frågade vilka. Till att börja med kan vi konstatera att var fjärde respondent inte upplever att arbetsgivare har några fördomar om dem (25%). Den fördom som flest upplever från arbetsgivare är att de har för lite arbetslivserfarenheter (35%). VILKA ÄR DE VANLIGASTE FÖRDOMARNA SOM ARBETSGIVARE HAR OM DIG? Samtliga respondenter Har för lite arbetserfarenheter 35% Kan jobba närsomhelst Har fel utbildning Kan komma att bli förälder snart, vilket ses som en risk Inte kan eller gillar vissa arbetsuppgifter baserat på mitt kön Är lat Är oansvarig Har varit arbetslös för länge Är fackligt ansluten Har haft för många olika jobb under kort tid Inte kan passa tider Är oengagerad Jag kommer från ett bostadsområde med dåligt rykte Arbetsgivare har aldrig några fördomar om mig Annat, vad? Tveksam, vet ej 8% 7% 4% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 1% 4% 15% 18% 25% 36

Visstidsanställningar är en het arbetsmarknadspolitisk potatis. Bland unga är visstidsanställningar vanliga och ses som ett första steg in på marknaden. Det har dock riktats kritik mot att dessa typer av tillfälliga anställningar utnyttjas av vissa arbetsgivare på ett sätt som skapar otrygghet. Regeringen ser nu över lagen om anställningsskydd för att minska möjligheten att stapla tillfälliga anställningar på varandra. Resultatet från vår undersökning visar att den näst vanligaste fördomen som unga upplever att arbetsgivare har om dem är att de kan jobba närsomhelst (15%), vilket skulle kunna ses som en effekt av osäkra anställningsförhållanden. Den näst vanligaste fördomen som unga upplever att arbetsgivare har om dem är att de kan jobba närsomhelst. 37

UNGAS RÅD TILL ARBETSGIVARE Vi avslutade undersökningen med frågan Om du fick ge ett råd till arbetsgivare som vill attrahera unga i sin rekrytering, vad skulle det då vara? Frågan var öppen men vi bad dem att sammanfatta så kortfattat som möjligt. När man går igenom svaren märker man ett återkommande råd som utrycks i olika former och som även sammanfattar det övergripande resultatet från undersökningen. Det handlar om att man vill att arbetsgivare skall se bortom arbetslivserfarenhet som unga ofta inte har. Man får en känsla av en stor frustration bland unga över att alldeles för lätt och snabbt i rekryteringsprocessen sållas bort som okvalificerad på grund av vad man ser som orimliga kravlistor kopplade till arbetslivserfarenhet. Många av svaren innehåller någon form av formulering i stil med ge unga en chans att visa vad de kan. OM DU FICK GE ETT RÅD TILL ARBETSGIVARE SOM VILL ATTRAHERA UNGA I SIN REKRYTERING, VAD SKULLE DET DÅ VARA? Exempel på öppna svar Ha inte så höga krav på tidigare arbetserfarenhet eftersom det ofta är något unga saknar. Se till människan istället för cv:et. Erbjud chans till utbildning inom jobbet - alltså att det är ok att börja utan erfarenhet och att en blir upplärd. Försök att beskriva vad som gör arbetet viktigt och roligt. Måla inte upp en förskönande bild där arbetet beskrivs som något det inte är, var ärlig och öppen och rätt folk kommer att söka. Visa att man har förtroende och är beredd att dela ut viktiga uppgifter och inte bara smutsjobbet. 38

SUMMERING AV RESULTAT UNGA MÄN I STOCKHOLMSOMRÅDET VILL I STÖRST UTSTRÄCKNING BLI CHEFER Bland unga män mellan 16 och 22 år svarar fyra av tio att de vill arbeta som chef (40%). Det kan jämföras med kvinnor i samma åldersgrupp där endast 26 procent svarar att de vill det. Geografiskt är boende i Stockholmsområdet mest intresserade av att arbeta som blir chefer. Där vill 38 procent det jämfört med motsvarande 21 procent av ungdomarna i Sydsverige. UNGA TROR ATT DET ÄR LÄTTARE FÖR DEM SJÄLVA ATT FÅ ETT JOBB ÄN VAD DET ÄR FÖR UNGDOMAR SOM GRUPP Det är mer än dubbelt så många som anser att det är svårt för unga att få jobb idag (58%) än det är som anser att det är svårt för dem själva att får det (27%). Samtidigt är det fler än tre gånger så många som anser att det är lätt för dem själva att få ett jobb (36%) än vad det är för ungdomar som grupp (11%). Diskrepansen mellan synen på ens egna och andra ungdomars möjligheter att få jobb skulle kunna förklaras av det som man inom beteendeekonomin refererar till som overconfidence eller optimism bias. Det handlar om en övertro på den egna förmågan i relation till faktiska resultat. UNGA I STOCKHOLM UPPLEVER DET SOM BETYDLIGT MYCKET LÄTTARE ATT FÅ JOBB ÄN UNGA I MALMÖ I Stockholmsområdet svarar hela 40 procent att de kan välja mellan olika jobberbjudanden jämfört med motsvarande 23 procent i Malmöområdet. På den mer direkta frågan om man tycker att det är lätt eller svårt att få jobb svarar 30 procent av de unga i Malmöområdet att det är svårt, jämfört med motsvarande 17 procent i Stockholmsområdet. ORIMLIGT FOKUS PÅ ARBETSLIVSERFARENHET BLAND UNGA Den fördom som flest upplever från arbetsgivare är att de har för lite arbetslivserfarenheter (35%). Nästan sex av tio tycker att arbetsmarknaden är fokuserad på arbetslivserfarenhet (57%). Bristande arbetslivserfarenhet är även det som flest ser som det största hindret för att få det jobb man vill ha. Bland de öppna svaren kan man utläsa en frustration även ett orimligt stort fokus på arbetslivserfarenhet hos unga. 39

SUMMERING AV RESULTAT TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ÄR VIKTIGT FÖR UNGA För de flesta ungdomar är det viktigt med ett fast jobb. Fler än åtta av tio svarar det (83%). Nästan fyra av tio unga tycker att otrygga anställningar är mest negativt med dagens arbetsmarknad (37%). Vi kan också se att den näst vanligaste fördomen som unga upplever att arbetsgivare har om dem är att de kan jobba närsomhelst, något som skulle kunna ses som en effekt av osäkra anställningsförhållanden. I respondenternas råd till arbetsgivare kan man också se en hel del svar kopplade till att erbjuda unga trygga och seriösa arbetsvillkor. UNGA KÄNNER TILL KOLLEKTIVAVTAL MEN INTE INKOMSTFÖRSÄKRING Kollektivavtal är det begrepp kopplat till arbetsrätt och försäkring som flest känner till (67%), följt av a-kassa (66%). Var femte respondent har dålig kännedom om vad tjänstepension innebär (20%). Det begrepp som folk i minst utsträckning har kännedom om är inkomstförsäkring. Det är fler som har dålig kännedom om inkomstförsäkring (36%) än som har god kännedom om det (33%). Män säger sig ha bättre kännedom om samtliga begrepp än kvinnor. BEHOV AV JOBBKOMMUNIKATION BORTOM TRADITIONELLA YRKEN I förra årets undersökning ställde vi en öppen fråga om vilket yrke man helst skulle vilja arbeta med. I år ställde vi samma typ av fråga men strök ordet yrke och frågade bara vad man helst skulle vilja arbeta med. I förra årets resultat fanns egenföretagare, läkare och psykolog bland de vanligaste svaren. I årets undersökning fanns förvisso en del yrken som dessa listade men det var också många som svarade ekonomi, forskning, människor och kommunikation. Skillnaden i frågeformuleringarna bidrar till ett intressant perspektiv. Eftersom 37 procent tror att det finns mindre än 1000 olika yrken när det i själva verket finns fler än 8000 kanske det är mer rättvisande att fråga vad man vill arbeta med snarare än vilket yrke man vill arbeta med. Risken med att fokusera på yrken i jobbkommunikation är att unga tänker i yrkeskategorier som de inte tror innefattar det som de vill arbeta med. Här finns troligtvis utrymme för utveckling när det kommer till jobbannonser och rekrytering. 40

VAR FJÄRDE VILL ARBETA INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 16 procent skulle vilja arbeta för en statlig arbetsgivare och 10 procent skulle vilja arbeta inom kommun/landsting. Totalt vill alltså ungefär var fjärde arbeta inom det offentliga (26%). Det kanske inte låter så lite men det är sannolikt otillräckligt för att möta de rekryteringsbehov som offentlig sektor står inför under kommande år. LÖN VIKTIGAST FÖR UNGA NÄR DE SÖKER JOBB Liksom i förra årets undersökning är lön det som flest ser som viktigast när man söker jobb (35%). Lön är viktigare för män (40%) än för kvinnor (30%). Ungefär var fjärde tycker att det viktigaste är arbetsmiljö (24%) och att man får arbeta med frågor som man brinner för (26%). Nästan ingen bryr sig om status i yrket (2%) eller hos arbetsgivaren (1%). UNGAS RÅD TILL ARBETSGIVARE SE BORTOM ARBETSLIVSERFARENHET OCH LÅT UNGA LÄRA SIG PÅ ARBETSPLATSEN När vi bad respondenterna att formulera ett kortfattat råd till arbetsgivare som vill attrahera unga i sin rekrytering fanns många svar som handlar om att erbjuda unga en plats där man får lära sig och utvecklas inom ramen för arbetet, snarare än att man måste börja där fullärd. En person skriver Erbjud chans till utbildning inom jobbet - alltså att det är ok att börja utan erfarenhet och att en blir upplärd 41

AVSLUTANDE REFLEKTIONER Statistik kopplad till unga på arbetsmarknaden sammanställs kontinuerligt och ger en bra bild av det faktiska läget, om status för ungdomsarbetslöshet och om ungas rörelsemönster på arbetsmarknaden. Fördelen med attitydundersökningar är att man får en större förståelse för hur unga resonerar vilket bidrar till ett mer visionärt perspektiv som i sin tur är viktigt för utveckling av jobbannonser, rekryteringsstrategier och anställningsvillkor. I skillnaden på frågan om VAD man helst vill arbeta med och VILKET YRKE man helst vill arbeta med framkommer ett behov av att se på arbetsmarknaden ur ett perspektiv som sträcker sig bortom yrkestitlar. En betydande del av respondenterna i årets undersökning svarar till exempel att de vill arbeta med människor, vilket ju innefattar en massa olika yrken. På frågan om vad som lockar en mest hos sin drömarbetsgivare finns många svar som handlar om arbetsuppgifter och arbetsmiljö. I dessa öppna svar, vilka sammanlagt består av 2838 ord nämns ordet yrke endast sju gånger. Vi kan också se att nästan ingen bryr sig om status i yrket (2%) eller hos arbetsgivaren (1%). Oavsett om vi går mot en arbetsmarknad där klassiska yrkestitlar blir obsoleta och måste revideras kanske det är dags att uppdatera den klassiska frågan, vad vill du bli när du blir stor? till vad vill du arbeta med? 42

SAMARBETET INSIGHT INTELLIGENCE Insight Intelligence är en analys- och kommunikationsbyrå. Vi hjälper företag, myndigheter och organisationer att definiera förändringar och attityder i sin omvärld. Vi arbetar även med att analysera, paketera och kommunicera dessa insikter internt och/eller externt. Vårt arbete innefattar allt från kund- och medlemsundersökningar till bredare opinions och attitydundersökningar. Insight Intelligence är ett systerföretag till pr-byrån StrandbergHaage. AKADEMIKERNAS A-KASSA Akademikernas a-kassa ger trygghet i förändring. I Akademikernas a-kassa har 675 000 yrkesverksamma akademiker valt att försäkra sina löner. Att ha sin försäkring hos Akademikernas ger trygghet som konkret innebär att man vågar köpa en bostad, vidareutbilda sig eller byta jobb. På Akademikernas har vi god kännedom om svensk arbetsmarknad och arbetsvillkor och vi bidrar i samhällsdebatten med vår omfattande erfarenhet från arbetslöshetsområdet. Varje år sammanställer och analyserar vi relevant statistik för hela arbetsmarknaden som vi publicerar under namnet Arbetslöshetsrapporten. TCO - TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION Tjänstemännens centralorganisation, TCO, är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Vi samlar 14 fackförbund som tillsammans har drygt 1,3 miljoner medlemmar. Vår uppgift är att påverka politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Våra viktigaste frågor är arbetsmarknad och utbildning, ekonomisk politik för tillväxt, trygghetssystem, jämställdhet och mångfald. Medlemmarna i TCO-förbunden jobbar i privata företag, kommuner, landsting, kyrka, statliga myndigheter och i den ideella sektorn. Bland yrkesgrupperna finns allt från ingenjörer, journalister och lärare till poliser, ekonomer och sjuksköterskor.. 43

SAMARBETET THULE GROUP Thule Group är världsledande på produkter som gör det enkelt att lätt, säkert och snyggt ta med sig det man behöver och bryr sig om när man lever ett aktivt liv. Under mottot Active Life, Simplified. erbjuder vi produkter inom två segment: Outdoor&Bags (så som utrustning för cykel-, vatten- och vintersporter, takboxar, cykel- och, barnvagnar, babyjoggers, datoroch kameraväskor, ryggsäckar och fodral för mobiltelefoner och annan digital utrustning), samt Specialty (verktygs- och utrustningslådor för pick-up-bilar). Våra produkter säljs på 139 marknader över hela världen. Vi är drygt 2 000 anställda som arbetar på nio fabriker och fler än 35 försäljningskontor. Försäljningen under 2014 uppgick till 4,7 miljarder svenska kronor. Thule Group är ett publikt företag listat på Nasdaq Stockholm. Läs mer på www.thulegroup.com BOTKYRKA KOMMUN Botkyrka är en kommun som kännetecknas av kontraster. Här finns allt från livfulla förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här möts också många kulturer, språk och religioner. Botkyrka ligger mellan Stockholm och Södertälje med fem kommundelar: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tumba-Grödinge och Tullinge. Kommunen styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun ansvarar för kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, utbildning i svenska för invandrare (SFI), yrkeshögskoleutbildningar (YH) och andra eftergymnasiala utbildningar. Genom Daglig verksamhet ger vi sysselsättning eller arbete för vuxna personer med funktionsnedsättning. 44

Insight Intelligence AB Tegnérgatan 34 113 59 Stockholm info@insightintelligence.se Tel: +46 8 410 129 00