GENERATION JOBB Ungas syn på jobb och arbetsmarknaden 2016

Transkript

1 GENERATION JOBB Ungas syn på jobb och arbetsmarknaden 2016

2

3 BAKGRUND Det är många som har en åsikt om unga på arbetsmarknaden idag. Under hösten publicerade Aftonbladet en artikelserie med temat de är lata, där utvalda arbetsgivare fick beklaga sig över dagens ungdomar som inte vill jobba hos just dem. Organisationen Företagarna släppte under hösten en rapport med titeln Det är attityden, dumbom där de förklarar hur arbetsgivares problem med att rekrytera till stor del bottnar i ett attitydproblem hos unga, vilka bland annat beskrivs som illojala och omogna. Det största problemet med dessa typer av artiklar och rapporter som dömer ut en hel generation på arbetsmarknaden är bristen på förståelse för den. Det är ofta vuxna som förklarar för andra vuxna hur de tycker att unga borde se på arbete, ofta utan att tala med unga själva. Bristen på ungas röster i frågor om jobb och arbetsmarknad fick oss på Insight Intelligence att 2014 genomföra en riksomfattande attitydundersökning där vi intervjuade 1000 unga i Sverige mellan 16 och 30 år. Med ambitionen att följa upp studien årligen i samma omfattning har vi nu för tredje året i rad genomfört en sådan undersökning. Årets undersökning är genomförd i samarbete med Linköpings kommun, Botkyrka kommun, Trafikverket och Adecco. Resultatet finns sammanfattat i denna rapport och ger en bild av hur unga idag resonerar när det kommer till arbetsgivare, arbetsmarknad, anställning och yrkespreferenser. Rapporten visar på förändringar i ungas attityder och beteenden kopplat till arbetsmarknaden som kan vara intressant för alla som anställer, rekryterar eller arbetar med arbetsgivarfrågor kopplat till unga. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence 3

4

5 INNEHÅLL BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING 6 OM UNDERSÖKNINGEN 8 UNGA OCH ANSTÄLLNING 9 SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB 11 GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSER 12 YRKESPREFERENSER 15 ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING 19 OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN 25 DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADEN 28 ATT SÖKA JOBB 30 SYNEN PÅ VIDAREUTBILDNING 33 ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDEN 34 SUMMERING AV RESULTAT 38 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 41 SAMARBETET 43 5

6 SAMMANFATTNING I resultatet av årets undersökning kan vi se vissa positiva förändringar från föregående års motsvarande undersökningar. Andelen som anser att det är lätt för unga idag att få jobb har ökat med nio procentenheter från 11 procent förra året till 20 procent i år. prioritera Fler än varannan respondent tror att de kommer att fritid (56%) framför hög lön om tio år. Andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har också ökat med tolv procentenheter under det senaste året. Drygt fyra av tio unga svarar att de känner sig trygga. Men det finns stora skillnader i upplevd trygghet, bland annat beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%). En annan viktig påverkansfaktor för upplevd trygghet är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden jämfört med nästan varannan av de som har en högskoleeller universitetsutbildning. 6

7 Det finns också stora skillnader i unga män och kvinnors syn på arbetsmarknaden. Dels känner sig män i något större utsträckning trygga på arbetsmarknaden men de har också ett större självförtroende när det kommer till synen på möjligheter att få jobb. Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt att få ett jobb idag (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Dessutom svarar 31 procent av de manliga respondenterna att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha, snarare än ta få ett jobb direkt som de kanske inte vill ha. Motsvarande andel bland de kvinnliga respondenterna är 13 procent. Under de senaste åren har det skrivits en del om hur unga flyr Sverige för att arbete utomlands, till exempel i Norge. Vi ville ta reda på om det är så och i så fall i vilket land man hellre skulle vilja arbeta i. Resultatet visar att det endast är 16 procent som hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%). De flesta tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/kontakter, det är bara knappt var fjärde som tycker det. I årets undersökning belyser vi också frågan om mismatch på arbetsmarknaden, det vill säga diskrepansen i kombinationen av arbetslöshet och efterfrågan på jobb. Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig (30%). I resultatet på frågan om matchning finns stora regionala skillnader. I norra Sverige svarar fyra av tio att matchningen är dålig (40%) jämfört med endast motsvarande en av tio i Småland och öarna (9%). Resultatet från årets undersökning visar också att fler än varannan respondent tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (23%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar livet före pengar. Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön. Slutsatsen i resultatet på denna fråga är viktigt för arbetsgivare. Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och med kortare arbetsdagar. 7

8 OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord i ett samarbete med Linköpings kommun, Botkyrka kommun, Trafikverket och Adecco. Insight Intelligence har varit övergripande ansvarig för undersökningen, koordinering av samarbetet och sammanfattning av denna rapport. Undersökningen är baserad på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 30 år som under november 2016 har intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel. Undersökningen är riksrepresentativ för Sverige. Svarsfrekvensen var 22 procent. Samtliga diagram är uppställda i procentandelar. I de diagram där den totala procentsatsen överstiger 100 har flera svarsalternativ varit möjliga. Undersökningen och rapporten har tagits fram i samarbete med Gunnar Gillberg, forskare vid Göteborgs universitet med doktorsexamen i arbetsvetenskap. 8

9 UNGA OCH ANSTÄLLNING En klar majoritet av unga idag ser det som viktigt att ha ett fast jobb. Nästan nio av tio svarar det (88%). Andelen som anser att det är viktigt med ett fast jobb har ökat med fem procentenheter under det senaste året. Unga i Göteborgsområdet är de som i störst utsträckning ser det som viktigt (93%). HUR VIKTIGT ÄR ETT FAST JOBB FÖR DIG? Samtliga respondenter 62% 26% 8% 2% 1% 1% 5. Väldigt viktigt Inte alls viktigt Tveksam, vet ej För att ställa frågan på sin spets frågade vi om man hellre skulle gå arbetslös i ett år för att sedan få ett jobb som man vill ha eller om man hellre skulle få ett jobb direkt även om det är ett jobb som man inte helst vill ha. Sju av tio skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är ett jobb som de helst skulle vilja ha. Sju av tio skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är ett jobb som de helst skulle vilja ha. 9

10 UNGA OCH ANSTÄLLNING SKULLE DU HELLRE GÅ ARBETSLÖS I ETT ÅR FÖR ATT SEDAN FÅ ETT JOBB SOM DU VILL HA ELLER FÅ ETT JOBB DIREKT ÄVEN OM DET INTE ÄR DET JOBB DU HELST VILL HA? Här finns en stor skillnad mellan män och kvinnor. 31 procent av de manliga respondenterna svarar att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha jämfört med 13 procent av de kvinnliga respondenterna. Samtliga respondenter 70% Jag skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är det jobb jag helst vill ha JAG SKULLE HELLRE GÅ ETT ÅR SOM ARBETSLÖS FÖR ATT SEN FÅ ETT JOBB SOM JAG VILL HA Samtliga respondenter 31% 13% 22% Jag skulle hellre gå ett år som arbetslös för att sen få ett jobb som jag vill ha 8% Tveksam, vet ej Man Kvinna 10

11 SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB Vi har i tidigare års undersökningar frågat om man tycker att det är lätt eller svårt för unga att få ett jobb. I årets undersökning svarar var femte att de tycker att det är lätt (20%) vilket är nästan dubbelt så många som förra året (11%). Andelen som anser att det är svårt att få ett jobb har samtidigt sjunkit med 21 procentenheter det senaste året. Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Vi ser fortfarande stora skillnader mellan storstadsregionerna. I Stockholmsområdett anser var fjärde att det är lätt för unga att få jobb (25%) jämfört med motsvarande 14 procent av unga i Malmöområdet. I diagrammet representeras Det är lätt av de som svarat 4-5, Det är svårt av de som svarat 1-2 och Det är varken lätt eller svårt av de som svarat 3 på en femgradig skala. ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT FÖR UNGA ATT FÅ ETT JOBB IDAG? Samtliga respondenter Det är svårt Det är varken lätt eller svårt Det är lätt 49% 58% 31% 28% 37% 38% 20% 13% 11%

12 GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSER Ungefär varannan respondent i undersökningen tror inte att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans i Sverige (49%), knappt var femte tror det (19%). Av de som tror det är det vanligaste svaret Stockholm. TROR DU ATT DU SKULLE HA STÖRRE MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB OM DU BODDE NÅGON ANNANSTANS I SVERIGE? Samtliga respondenter 49% Nej Andra sammanfattar det som storstäderna. I södra Sverige tror nästan var tredje att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans (32%). Vi kompletterade med en öppen fråga om i vilken stad man helst skulle vilja arbeta om man fick välja. Det med råge mest populära svaret är Stockholm, 26 procent svarar det. På andra- tredje- och fjärdeplats kommer Göteborg, Uppsala och Lund. Det är alla universitetsstäder som respondenterna har en naturlig koppling till. 19% Ja, var? 32% Tveksam, vet ej I södra Sverige tror nästan var tredje att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans. 12

13 VILKEN STAD I SVERIGE SKULLE DU HELST ARBETA I OM DU FICK VÄLJA? (TOTALT 801 SVAR) Enligt Arbetsförmedlingen är väldigt många unga nyfikna och intresserade av att jobba i ett annat land. Vi ville ta reda på om det är så och i så fall i vilket land man hellre skulle vilja arbeta i. Resultatet visar att det endast är 16 procent som hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%). Endast 16 procent skulle hellre vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill arbeta i Sverige. 13

14 GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSER VAR VILL DU HELST ARBETA, I SVERIGE ELLER UTOMLANDS? Samtliga respondenter 64% förhöjd livskvalitet i olika aspekter, som skönare klimat och att det skulle vara kul snarare än karriärmässiga motiv eller att det skulle vara lättare att få jobb. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att resultatet går emot teorier om att unga flyr den skyhöga arbetslösheten för att söka jobb utomlands. 16% 16% Majoriteten tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/kontakter (53%), det är bara knappt var fjärde som tycker det (24%). 4% I Sverige Utomlands, var? Det spelar ingen roll Tveksam, vet ej ÄR DET VIKTIGT FÖR DIG ATT DIN ARBETSGIVARE HAR ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK/KONTAKTER? Samtliga respondenter Av de totalt 152 personer som hellre skulle vilja arbeta utomlands är det vanligaste svaret USA, följt av London, New York, Spanien och Australien. Unga i Malmö är de som främst skulle vilja arbeta utomlands. Där svarar hela 27 procent att de föredra det. De yngsta respondenterna är mer intresserade av att arbeta utomlands (20%) än de äldsta (13%). 53% Nej 22% Tveksam, vet ej Vi ställde också en följdfråga till de som svarat att de skulle vilja arbeta utomlands, varför de skulle vilja det. De flesta svaren kan kopplas till 24% Ja 14

15 YRKESPREFERENSER För tredje året i rad ställde vi frågan om vilken bransch man helst skulle vilja arbeta inom. Svarsalternativen har vi hämtat från Arbetsförmedlingens platsbank. Dessa branschkategorier kan kännas trubbiga, men vi har ändå valt att utgå från dem eftersom många unga är bekanta med platsbanken och deras branschstruktur. endast När det kommer till de som svarar att de helst skulle vilja arbeta inom IT är det fortfarande en skev könsfördelning där 26 procent av männen säger sig vilja det jämfört med åtta procent av kvinnorna. Det går inte att se några statistiskt signifikanta skillnader i branschpreferenser under de senaste tre åren. Det är något färre som är intresserade av att arbeta med hotell/ restaurang/storhushåll och något fler som är intresserade av att arbeta med IT, men dessa förändringar faller inom felmarginalen och får tolkas med försiktighet. När det kommer till de som svarar att de helst skulle vilja arbeta inom IT är det fortfarande en skev könsfördelning där 26 procent av männen säger sig vilja det jämfört med endast åtta procent av kvinnorna. Motsvarande skillnad åt andra hållet på kan vi se i exempelvis socialt arbete som 28 procent av kvinnorna säger sig vilja arbeta med jämfört med tolv procent av männen. 15

16 YRKESPREFERENSER INOM VILKEN BRANSCH SKULLE DU HELST ARBETA? Samtliga respondenter Administration, ekonomi, juridik 25% 25% 21% Kultur, media, design 25% 22% 21% Socialt arbete 17% 17% 20% Chefer och verksamhetsledare 17% 17% 18% Hälso- och sjukvård 17% 17% 18% Data/IT 16% 14% 17% Tekniskt arbete 16% 17% 16% Pedagogiskt arbete 16% 16% 15% Naturvetenskapligt arbete 16% 15% 15% Försäljning, inköp, marknadsföring 13% 15% 11% Industriell tillverkning 5% 8% 9% Hantverksyrken 7% 9% 7% Bygg och anläggning 7% 9% 6% Militärt arbete 7% 8% 6% Säkerhetsarbete 9% 6% 6% Annan bransch, vilken? 4 6% 0% Naturbruk 6% 7% 5% Transport 6% 5% 5% Installation, drift, underhåll 4 5% 5% Hotell, restaurang, storhushåll 8% 8% 4 Tveksam, vet ej Kropps- och skönhetsvård 5% 4 4 Sanering och renhållning 111 För att få en större förståelse för vad unga vill arbeta med snarare än vilket yrke du vill arbeta med ställde vi också en kompletterande öppen fråga. I det sammanställda ordmolnet som sammanfattar alla svaren kan vi se att flest svarat läkare, men trots att ordmolnet är korrekt i sin proportion är det missvisande då det är endast är 26 personer av totalt 817 personer som svarat just läkare. Förklaringen till varför de vanligaste svaret endast utgör tre procent av den totala svarssumman är att de flesta har en väldigt specifik bild av vad de vill arbeta med. 16

17 VAD SKULLE DU HELST VILJA ARBETA MED? (817 ÖPPNA SVAR) Klart är att unga idag hellre vill arbeta MED ett specifikt arbetsområde som ger en känsla av personlig utveckling snarare än SOM någonting definierat till en yrkeskategori. I exemplen på de öppna svaren syns tydligt hur specifika valen av jobb är. De flesta är helt unika och svåra att koda i gemensamma kategorier. Det bekräftar en av våra slutsatser från förra årets undersökning, att traditionell yrkesindelning är för trubbig för att kunna göra relevanta analyser vad unga idag vill arbeta med och att det finns ett behov av en ny form av yrkeskategorisering. Hur en moderniserad yrkeskategorisering skulle se ut är svårt att säga men klart är att unga idag hellre vill arbeta MED ett specifikt arbetsområde som ger en känsla av personlig utveckling snarare än SOM någonting definierat till en yrkeskategori. 17

18 YRKESPREFERENSER VAD SKULLE DU HELST VILJA ARBETA MED? (Exempel på totalt 817 öppna svar) Undervisning i matematik på högskolenivå Forskning och utveckling inom sensorer och signaler eller mätsystem Ett jobb förknippat med energidistribution I ett laboratorium med fokus på kvalitetstester för textil Utvecklingsarbete inom byggindustrin Utställningsansvarig på museum 18

19 ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING I arbetsmarknadspolitiska diskussioner nämns ibland termen mismatch vilket kortfattat beskriver diskrepansen i kombinationen av arbetslöshet och efterfrågan på jobb. En del av matchningsproblematiken grundar sig i att många arbetssökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Vi ställde en fråga kopplat till mismatch till de respondenter med någon form av anställning eller som driver eget företag samt som har en gymnasieutbildning eller högre. Frågan är hur väl man känner att ens utbildning matchar det jobb man har idag. Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig (30%). Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig. HUR VÄL SKULLE DU SÄGA ATT DIN UTBILDNING MATCHAR DITT JOBB IDAG? Respondenter med fast eller tillfällig anställning eller som driver eget företag och har gymnasie eller högskoleutbildning 30% 55% 19% 11% 14% 19% 36% 2% 1. Väldigt dåligt Väldigt bra Tveksam, (jag jobbar (jag jobbar vet ej inte alls med med precis det som jag det som jag studerade till) studerade till) 19

20 ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING I resultatet på frågan om matchning finns stora regionala skillnader. I norra Sverige svarar fyra av tio att matchningen är dålig (40%) jämfört med endast en av tio i Småland och öarna (9%). MIN UTBILDNING MATCHAR DÅLIGT MED MITT JOBB IDAG? De respondenter som svarat 1-2 på en femgradig skala om hur väl deras utbildning matchar deras jobb idag 40% 39% 36% 35% 31% 29% 26% 17% 9% Norra Sverige Sydsverige Stockholmsområdet Västsverige Norra mellansverige Göteborgsområdet Östra mellansverige Malmöområdet Småland och öarna Valet av utbildning kan ha olika drivkrafter. För vissa är det viktigare att utbildningen är kul medan det för andra är viktigare att den leder till jobb. Drivkrafterna skiljer sig även åt beroende på om det är en gymnasieutbildning eller en högskola/universitetsutbildning. På frågan om vad man anser vara viktigast i valet av gymnasieutbildning är det vanligaste svaret att den är bred och kan användas på många arbetsplatser, nästan varannan svarar det (47%). Det motsatta, det vill säga att utbildningen är smal och specialiserad inom ens intresseområde är det endast sju procent som svarar. På frågan om vad man anser vara viktigast i valet av gymnasieutbildning är det vanligaste svaret att den är bred och kan användas på många arbetsplatser. 20

21 VAD ÄR/VAR VIKTIGAST FÖR DIG I VAL AV GYMNASIEUTBILDNING? Samtliga respondenter Att utbildningen är bred och kan användas på många arbetsplatser 47% Att utbildningen är rolig/lustfylld 36% Att utbildningen är akademisk 33% Att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter 25% Att utbildningen är praktisk 10% Att utbildningen är smal och specialiserad inom det område som intresserar mig Att ubildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare Annat, vad? 4% 7% 7% Tveksam, vet ej 4% Jag är inte intresserad av att utbilda mig 1% 21

22 ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING Drivkrafterna bakom valet av högskole- och universitetsutbildning skiljer sig till viss del från valet av gymnasieutbildning. Då svarar nästen dubbelt så många att det är viktigt att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter (47%). I valet av högskole- och universitetsutbildning är det också viktigare att utbildningen är smal och specialiserad samt att utbildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare. Att utbildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare är mycket viktigare för respondenterna mellan 16 och 22 år (25%) än för de mellan 27 och 30 år (15%). ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT FÖR UNGA ATT FÅ ETT JOBB IDAG? Samtliga respondenter Gymnasieutbildning Högskole/universitetsutbildning Att utbildningen är bred och kan användas på många arbetsplatser 47% 34% Att utbildningen är rolig/lustfylld 36% 36% Att utbildningen är akedemisk Att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter 33% 25% 25% 47% Att utbildningen är praktisk Att utbildningen är smal och specialiserad inom det område som intresserar mig Att ubildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare Annat, vad? 10% 7% 7% % 22% 20% Tveksam, vet ej 4 5 Jag är inte intresserad av att utbilda mig 14 Enkla jobb har under det senaste året varit en het arbetsmarknadspolitisk fråga. Enkla jobb innebär att arbetet inte kräver någon utbildning utöver grundskolenivå. Syftet med enkla jobb är att sänka tröskeln till arbetsmarknaden och att fler ska få jobb. Vi ställde en fråga om hur unga ser på enkla jobb. Med bakgrund av den kritik som då och då framförs om unga som kräsna på arbetsmarknaden var vi nyfikna på hur många som skulle kunna tänka sig ett enkelt jobb. I svarsalternativen använde vi oss av yrken som enligt SCBs svenska ISCO08 klassificering (SSYK) definieras som enkla jobb. 22

23 Resultatet visar att på stora skillnader mellan vilka av de enkla jobben man skulle kunna tänka sig att arbeta med. 44 procent skulle kunna tänka sig ett jobb som kafé- och konditorbiträde och var tredje skulle kunna tänka sig att arbeta som vaktmästare (33%). Det kan jämföras med pizzabagare (10%), torgoch marknadsförsäljare (11%) och bärplockare (11%) som endast en av tio skulle kunna tänka sig. Var tredje skulle kunna tänka sig att arbeta som vaktmästare. FÖLJANDE JOBB KRÄVER INTE NÅGON UTBILDNING UTÖVER GRUNDSKOLENIVÅ. VILKA AV DESSA JOBB SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT ARBETA MED? Samtliga respondenter Kafé-och konditoribiträden Väktmastare Restaurang-och köksbiträden Handpaketerare och andra fabriksarbetare Grovarbetare inom bygg och anläggning Hamnarbetare Hemservicepersonal m.fl. Renhållnings- och återvinningsarbetare Ramppersonal, flyttkarlar och varupåfyllare Bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare Reklamutdelare och tidningsdistributörer Bärplockare och plantörer Torg- och marknadsförsäljare Pizzabagare Tveksam, vet ej Jag skulle inte kunna tänka mig något av dessa jobb 44% 33% 31% 28% 19% 20% 20% 17% 16% 13% 14% 11% 11% 10% 6% 22% 23

24 ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING Totalt svarar drygt var fjärde att de inte skulle kunna tänka sig något av de enkla jobben (22%). Unga män är de som i störst utsträckning svarar att de inte kan tänka sig det (29%). Denna ovilja minskar däremot med åldern och bland männen i det äldre åldersspannet är det endast 17 procent som svarar att de inte skulle kunna tänka sig ett enkelt jobb. Det skulle kunna vara så att de som är lite äldre har större krav på sig att arbeta vilket gör att benägenheten att ta ett enkelt jobb ökar. För kvinnor däremot råder en nästan motsatt relation, där är det endast 16 procent av de yngsta som inte kan tänka sig ett enkelt jobb men 22 procent bland de äldre. JAG SKULLE INTE KUNNA TÄNKA MIG ETT ENKELT JOBB Samtliga respondenter Man Kvinna 29% 27% 22% 16% 18% 17% år år år Vad som kanske inte är så förvånande är att andelen som svarar att de inte kan tänka sig enkla jobb ökar i relation till utbildningsnivå. Bland de med gymnasieutbildning svarar 17 procent att de inte kan tänka sig ett enkelt jobb jämfört med motsvarande 26 procent bland de med en högskola/universitetsutbildning. Vi ställde också följdfrågan varför? till de som svarat att de inte kan tänka sig att ta ett enkelt jobb. De 192 svaren genomsyras av att man skulle känna sig understimulerad och att det inte skulle vara utvecklande. Många svarar också att de vill ha ett jobb som matchar deras utbildning. 24

25 OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN I tidigare undersökningar har vi frågat om i vilken utsträckning man känner sig trygg eller otrygg på arbetsmarknaden. För att förtydliga vad vi menar med begreppet har vi då, liksom i år introducerat frågan med följande definition: En osäkerhet på arbetsmarknaden kan bidra till att man drar sig för att byta jobb, att vidareutbilda sig med mera. I motsatt läge kan en trygg arbetsmarknad bidra till att man vågar ta risker och utveckla sig på arbetsmarknaden och kanske starta eget företag. Av resultatet kan vi se att andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har ökat med tolv procentenheter under det senaste året. Andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har ökat under det senaste året. JAG KÄNNER MIG OTRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG 24% 31% 22% 39% 31% 43%

26 OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN De äldre respondenterna känner sig betydligt mer otrygga (26%) än de yngre (17%). Det kan bero på att de äldre i större utsträckning har hunnit komma ut på arbetsmarknaden och upplever den som osäker. I östra Mellansverige svarar varannan respondent att de känner sig trygg (49%). Mest otrygga känner sig unga i Göteborgsområdet (33%). Bland de som är arbetslösa svarar hela 66 procent att de känner sig otrygga. Det mest anmärkningsvärda i resultat är skillnaden i upplevd trygghet beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%). De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden jämfört med de som har en visstidsanställning. JAG KÄNNER MIG OTRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG De respondenter som svarat 1-2 på en femgradig skala där 1 motsvarar väldigt otrygg 25% 26% 17% år år år JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG De respondenter som svarat 4-5 på en femgradig skala där 5 motsvarar väldigt trygg 60% 32% Visstidsanställd Tillsvidareanställd 26

27 En annan viktig påverkansfaktor för upplevd trygghet är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden (22%) jämfört med nästan varannan av de som har en högskole- eller universitetsutbildning (47%). JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG De respondenter som svarat 4-5 på en femgradig skala där 5 motsvarar väldigt trygg 47% 39% 22% Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskola/ universitetsutbildning 27

28 DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADEN Både yngre och äldre anses ofta ha en särskilt besvärlig ställning på arbetsmarknaden. Frågan om diskriminering på arbetsmarknaden baserat på ålder, kön, oerfarenhet etc. lyfts då och då fram i olika debattartiklar som ett stort hinder för unga att få jobb. När vi ställde frågan om man upplever att man blivit diskriminerad när man sökt jobb svarar endast 8 procent att de har det. Här finns dock en viktig brasklapp kopplad till utrikesfödda. Eftersom utrikesfödda utgör en så liten del av vår undersökning (de är svåra att nå i dessa kvantitativa undersökningar generellt) saknas röster från denna grupp som möjligtvis upplever diskriminering i större utsträckning än unga födda i Sverige. När vi ställde frågan om man upplever att man blivit diskriminerad när man sökt jobb svarar endast 8 procent att de har det. UPPLEVER DU ATT DU BLIVIT DISKRIMINERAD NÅGON GÅNG NÄR DU SÖKT JOBB? Samtliga respondenter 81% Nej 10% Tveksam, vet ej 8% Ja 28

29 Av de åtta procent som upplever att de blivit diskriminerade är det vanligaste svaret att man blivit det på grund av sitt kön (37%). Det är också en hel del som väljer att formulera egna svar. Bland dessa svar är ålder vanligast förekommande, men totalt är det en alltför liten andel för att vara statistiskt signifikant. PÅ VILKET SÄTT UPPLEVER DU DIG HA BLIVIT DISKRIMINERAD? De respondenter som upplever att de blivit diskriminerade Kön 37% Var jag kommer ifrån 10% Funktionsnedsättning Utseende Mitt namn 5% 5% 5% Mitt språk/brytning Tveksam, vet ej 0% 2% Annat, vad? 35% Sammanfattat kan vi konstatera att problemet med diskriminering av unga på arbetsmarknaden inte verkar så omfattande enligt de unga själva. 29

30 ATT SÖKA JOBB När det kommer till att söka jobb är det fortfarande vanligast med en ansökan direkt till det företag eller den organisation där man vill arbeta, fler än varannan svarar att de gör det, vilket är lika många som förra året (54%). Andelen som svarar att de främst använder jobbsidor på nätet har ökat med sju procentenheter det senaste året. Samtidigt har andelen som säger att de främst söker jobb genom bekanta minskat med åtta procentenheter. VILKA AV FÖLJANDE KANALER ANVÄNDER DU DIG FRÄMST AV NÄR DU SÖKER ETT JOBB? Samtliga respondenter Ansökan direkt till den arbetsplats där jag söker jobb 54% 54% Jobbsidor på internet 39% 46% Arbetsförmedlingen 47% 41% Vänner och familj 36% 32% Bekanta 35% 27% Sociala medier Rekryteringsföretag Bemanningsföretag Lappar på anslagstavlor 2% 2% Tveksam, vet ej 9 10 Annat, vad? 0 1% 30

31 Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år. Kvinnor använder i större utsträckning arbetsförmedlingen (48%) än män (34%). Vi ser också att användandet av Arbetsförmedlingen sjunker med åldern. Bland de yngsta är det endast drygt var tredje som främst använder Arbetsförmedlingen (34%) jämfört med 47 procent bland de äldre. Om unga finner Arbetsförmedlingens tjänster mindre relevanta i jämförelse med olika jobbsidor på internet finns en stor risk att de (Arbetsförmedlingen) förlorar unga som målgrupp och därmed en viktig del av sitt uppdrag. JAG ANVÄNDER FRÄMST ARBETSFÖRMEDLINGEN NÄR JAG SÖKER JOBB? Samtliga respondenter 47% 44% 34% år år år Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år. 31

32 ATT SÖKA JOBB I förra årets rapport frågade vi vad man ser som viktigast när man söker jobb. När vi jämför med årets resultat på denna fråga ser vi att lön fortfarande toppar listan (34%), följt av att man får arbeta med frågor som man brinner för (30%). Andelen som anser att arbetsmiljö är viktigast när man söker jobb har minskat med åtta procentenheter sedan förra årets undersökning. I övrigt finns inga större skillnader från förra årets resultat. Lön (41%) och arbetstider (17%) är viktigast för kvinnor mellan 16 och 22 år medan att man får arbeta med frågor som man brinner för (35%) och karriärmöjligheter (21%) är viktigast för män i samma åldersspann. Karriärmöjligheter är i dubbelt så hög utsträckning viktigt för de yngre respondenterna (18%) än för de äldre (9%). Unga i Stockholm är de som främst tycker att karriärmöjligheter är viktigt, där tycker var femte respondent det (21%) jämfört med exempelvis knappt var tionde i Småland och öarna (8%). Unga i Stockholm är de som främst tycker att karriärmöjligheter är viktigt. VILKA AV FÖLJANDE ALTERNATIV ÄR VIKTIGAST FÖR DIG NÄR DU SÖKER JOBB? Samtliga respondenter Lön Att jag får arbeta med frågor som jag brinner för Arbetsmiljö Arbetskollegor Karriärmöjligheter, möjlighet att klättra inom företaget Anställningsformen (fast anställning, behovsanställning, etc.) Att jag får visa min kompetens Arbetstider (skift, nattarbete, etc.) Arbets omfattning (heltid/deltid) Att man får jobba självständigt/på egen hand Restid/pendlingstid Medbestämmande och delaktighet Kollektivavtal Arbetsvillkor såsom pension, försäkring med mera Tveksam, vet ej Annat, vad? Att det är ett statusfyllt företag/organisation/myndighet Att det är statusfyllt yrke 35% 34% 26% 30% 24% 16% 17% 15% 14% 15% 9% 14% 10% 12% 10% 12% 12% 8% 8% 8% 6 8% % 2% 2% 2% 1% 1% 2% 2% 32

33 SYNEN PÅ VIDAREUTBILDNING I förra årets undersökning kunde vi utläsa en frustration bland unga över arbetsgivares höga krav på arbetslivserfarenhet. Många utryckte en önskan om att arbetsgivare i större utsträckning borde erbjuda upplärning och utbildning inom ramen för arbetsplatsen. I år ställde vi frågan om man skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig hos den organisation som man arbetar för. Hela sju av SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT VIDAREUTBILDA DIG HOS DEN ORGANISATION DU ARBETAR FÖR? Samtliga respondenter 71% Ja 19% Tveksam, vet ej 10% Nej tio skulle kunna tänka sig det (71%). Var femte är tveksam (19%) och endast en av tio svarar att de inte skulle kunna tänka sig det (10%). De äldsta respondenterna i undersökningen svarar i större utsträckning att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig (78%) än de yngsta (62%). De med en högskole- eller universitetsutbildning svarar också i nästan dubbelt så hög utsträckning att de kan tänka sig en vidareutbildning (80%) än de med grundskoleutbildning (41%). När vi frågar de som svarat att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig varför är det många som svarar att man vill fördjupa sina kunskaper inom det område man arbetar och för att man helt enkelt ser det som personligt utvecklande. Många svarar också att det skulle vara positivt för deras karriär. På motsvarande fråga om varför man inte kan tänka sig att vidareutbilda sig hamnar de flesta svaren i två kategorier, att man antingen inte arbetar i dagsläget eller att man inte trivs på sin arbetsplats. 33

34 ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDEN Majoriteten av respondenterna i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år (78%). Faktum är att det endast är en procent som tror att de kommer att vara arbetslösa om tio år. Majoriteten av de unga i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år. VAR SER DU DIG SJÄLV PÅ ARBETSMARKNADEN OM TIO ÅR? Samtliga respondenter Fast anställd 78% Driver eget företag 10% Tillfälligt anställd Studerar Sjukskriven Arbetslös Tveksam, vet ej Annat, vad? 3% 1% 1% 1% 4% 2% 34

35 En intressant iakttagelse är att synen på ens framtida situation på arbetsmarknaden så tydligt är kopplad till den nuvarande. De som idag är fast anställda ser sig i större utsträckning som fast anställda om tio år (83%) jämfört med de som idag är tillfälligt anställda (73%) eller de som är arbetslösa (64%). Det riskerar att cementera en hopplöshetskänsla och misstro på den egna förmågan som i sig gör det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. De som idag är fast anställda ser sig i större utsträckning som fast anställda om tio år jämfört med de som idag är tillfälligt anställda eller de som är arbetslösa. JAG SER MIG SOM FAST ANSTÄLLD OM TIO ÅR? Samtliga respondenter 83% 73% 64% Fast anställd Tillfälligt anställd Arbetslös Vi ställde också en följdfråga till de respondenter som svarat att de om tio år ser sig själva som anställda eller driver eget företag, vad de tror att de kommer att arbeta med. Av de totalt 717 svaren är det vanligaste svaret lärare. Liksom på vår tidigare fråga om vad man helst skulle vilja arbeta med innebär den stora mängden unika svar att det mest populära svaret (lärare) endast utgör tre procent av det totala antalet svar. Ordmolnet blir därför något missvisande även här. VAD TROR DU ATT DU ARBETAR MED OM TIO ÅR? (TOTALT 717 SVAR) 35

36 ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDEN I vår motsvarande undersökning för två år sedan svarade 73 procent att de jobbar för att leva snarare än att leva för att jobba. Att arbetet inte prioriteras som en passion eller plattform för en ekonomisk karriär ger även årets undersökning signaler om. Fler än varannan respondent i årets undersökning tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (21%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar livet före pengar. Slutsatsen i resultatet på denna fråga är viktig för arbetsgivare. Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och där arbetsdagarna är kortare. VILKET AV FÖLJANDE ALTERNATIV TROR DU ATT DU KOMMER ATT PRIORITERA OM TIO ÅR? Samtliga respondenter 56% 23% 21% Fritid, Hög lön, Tveksam, varför? varför? vet ej Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och där arbetsdagarna är kortare. 36

37 Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön. I digitaliseringens spår talas det ofta om att olika yrken kommer att försvinna i framtiden. Vi frågade vilka yrken som man inte tror kommer att finnas kvar om tio år. Det vanligaste svaren är kassapersonal, brevbärare och taxichaufför. Det är yrken som konkurrensutsatts av tjänster som Über, Kivra och nya digitala betallösningar. NÄMN ETT YRKE SOM DU TROR INTE KOMMER ATT FINNAS OM TIO ÅR (TOTALT 486 SVAR) 37

38 SUMMERING AV RESULTAT UNGA MÄN HAR STÖRRE SJÄLVFÖRTROENDE PÅ ARBETSMARKNADEN ÄN UNGA KVINNOR Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt att få ett jobb idag (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Dessutom svarar 31 procent av de manliga respondenterna att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha, snarare än ta få ett jobb direkt som man kanske inte vill ha. Motsvarande andel bland de kvinnliga respondenterna är 13 procent. ANDELEN UNGA SOM TYCKER ATT DET ÄR LÄTT ATT FÅ ETT JOBB ÖKAR I årets undersökning anser var femte att att det är lätt för unga att få ett jobb idag (20%) vilket är nästan dubbelt så många som förra året (11%). Andelen som anser att det är svårt har samtidigt sjunkit med 21 procentenheter under det senaste året. Andelen unga som känner sig trygga på arbetsmarknaden har också ökat med tolv procentenheter under det senaste året. ENDAST VAR SJÄTTE VILL ARBETA UTOMLANDS Enligt Arbetsförmedlingen är väldigt många unga nyfikna och intresserade av att jobba i ett annat land. Resultatet i vår undersökning visar att det endast är 16 procent om hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%). Majoriteten tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/ kontakter (53%), det är bara knappt var fjärde som tycker det (24%). VAR TREDJE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG ATT ARBETA SOM VAKTMÄSTARE Det finns stora skillnader mellan vilka typer av enkla jobb som unga skulle kunna tänka sig att arbeta med. 44 procent skulle kunna tänka sig ett jobb som kafé- och konditorbiträde och var tredje skulle kunna tänka sig att arbeta som vaktmästare (33%). Det kan jämföras med pizzabagare (10%), torg- och marknadsförsäljare (11%) och bärplockare (11%) som endast en av tio skulle kunna tänka sig att arbeta med. 38

39 ANSTÄLLNINGSFORMEN HAR STOR PÅVERKAN PÅ UPPLEVD TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN Det mest anmärkningsvärda i resultat kopplat till trygghet på arbetsmarknaden är skillnaden i upplevd trygghet beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%). En annan viktig påverkansfaktor är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden (22%) jämfört med nästan varannan av de som har en högskoleeller universitetsutbildning. ANDELEN UNGA SOM SVARAR ATT DE ANVÄNDER ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR MINSKAT Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen som främsta kanal när de söker jobb har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år. Kvinnor använder i större utsträckning arbetsförmedlingen (48%) än män (34%). Vi ser också att användandet av Arbetsförmedlingen sjunker med åldern. Bland de yngsta är det endast drygt var tredje som främst använder Arbetsförmedlingen (34%) jämfört med 47 procent bland de äldre. SJU AV TIO KAN TÄNKA SIG ATT VIDAREUTBILDA SIG PÅ SIN ARBETSPLATS Sju av tio svarar att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig hos den organisation som man arbetar för (71%). Var femte är tveksam (19%) och endast en av tio svarar att de inte skulle kunna tänka sig det (10%). ENDAST EN PROCENT TROR ATT DE KOMMER ATT VARA ARBETSLÖSA OM TIO ÅR Majoriteten av respondenterna i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år (78%). Faktum är att det endast är en procent som tror att de kommer att vara arbetslösa om tio år. 39

40 SUMMERING AV RESULTAT FRITID ÄR VIKTIGARE ÄN PENGAR Fler än varannan respondent i årets undersökning tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (21%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar livet före pengar. Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön. UNGA SER BREVBÄRARE OCH KASSAPERSONAL SOM UTDÖENDE YRKEN I digitaliseringens spår talas det ofta om att olika yrken kommer att försvinna i framtiden. Vi frågade vilka yrken som man inte tror kommer att finnas kvar om tio år. Det vanligaste svaren är kassapersonal, brevbärare och taxichaufför. Det är yrken som konkurrensutsatts av tjänster som Über, Kivra och nya digitala betallösningar. 40

41 AVSLUTANDE REFLEKTIONER Vad unga idag söker hos en arbetsgivare är en trygg anställning på ett företag eller organisation som erbjuder vidareutbildning och där de kan utvecklas som personer. Att erbjuda vidareutbildning på en arbetsplats kommer troligtvis vara en viktig konkurrensfördel för att attrahera unga framöver. De ser inte lönen som det viktigaste på lång sikt utan värdesätter snarare sin fritid och möjligheter att arbeta mer flexibla arbetstider. De lever inte för att jobba utan jobbar för att leva. Det är inte viktigt med ett statusfyllt yrke eller arbetsgivare, var tredje svarar att de kan tänka sig att arbeta som vaktmästare. Många vill inom tio år bilda familj och värdesätter därför trygghet före status. Vidareutbildning inom ramen för arbetet är viktigt, drygt sju av tio tycker det. Att erbjuda vidareutbildning på en arbetsplats kommer troligtvis vara en viktig konkurrensfördel för att attrahera unga framöver. Företagarnas rapport från i höstas Det är attityden, dumbom bekräftar denna teori från arbetsgivarnas perspektiv. De skriver: Många företag saknar struktur, förmåga eller intresse av att vara en första arbetsplats och förväntar sig fullfjädrad arbetskraft från dag ett. De som dock ofta anställer oerfarna och har rutiner för detta lyckas bättre med sin kompetensförsörjning. 41

42 AVSLUTANDE REFLEKTIONER En vanligt förekommande replik från de som uttalar sig om unga som bortskämda på arbetsmarknaden är att det på deras tid såg annorlunda ut. Förr i tiden verkade alla unga i samhället stå i kö till fabrikerna med mössan i handen och snällt be om att få skura golv. Det är viktigt att förstå att samhället och förutsättningarna för unga ser helt annorlunda ut idag. Om man inte förstår det kommer man inte heller att förstå hur unga ser på jobb och arbetsmarknad vilket kommer att göra det svårt att rekrytera unga. Vi på Insight Intelligence ser fram mot att följa ungas attityder till jobb, arbetsmarknad och arbetsgivare. 42

43 SAMARBETET INSIGHT INTELLIGENCE Insight Intelligence är en analys- och kommunikationsbyrå. Vi hjälper företag, myndigheter och organisationer att definiera förändringar och attityder i sin omvärld. Vi arbetar även med att analysera, paketera och kommunicera dessa insikter internt och/eller externt. Vårt arbete innefattar allt från kund- och medlemsundersökningar till bredare opinions och attitydundersökningar. Insight Intelligence är ett systerföretag till pr-byrån StrandbergHaage. LINKÖPINGS KOMMUN Linköping är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Nu är vi invånare! Kommunen kännetecknas av högteknologi i världsklass, ett nytänkande universitet, goda kommunikationer och en livlig handel. Linköpings kommun är en av Östergötlands största arbetsgivare, med ca 8000 medarbetare i en mängd olika verksamheter. Vi är en arbetsplats där alla har inflytande och kan påverka. På så sätt skapar vi arbetsglädje och engagemang! BOTKYRKA KOMMUN Botkyrka är en kommun som kännetecknas av kontraster. Här finns allt från livfulla förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här möts också många kulturer, språk och religioner. Botkyrka ligger mellan Stockholm och Södertälje med fem kommundelar: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tumba-Grödinge och Tullinge. Kommunen styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Botkyrkas ledord innebär att de drygt 6000 medarbetare som jobbar här har medborgarens fokus i allt som görs, är öppna för förändringar, vågar prova nya idéer, metoder och arbetssätt och har kompetens och kraft att nå resultat. 43

44 SAMARBETET TRAFIKVERKET Resor och transporter är en stor del av vår vardag. Trafikverket har cirka medarbetar som varje dag arbetar för att det ska fungera. Vi bygger och sköter statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Tillsammans med andra aktörer kan vi tänka vidare och underlätta livet i hela Sverige. Ett Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Läs mer på ADECCO Som världens största HR-partner har Adecco individens utveckling och kundens behov i fokus, för vi vet hur viktigt det är för ett företags konkurrenskraft att ha rätt person på rätt plats. I Sverige erbjuder Adecco såväl uthyrnings- och rekryteringstjänster som lösningar inom bland annat ledarskaps- och kompetensutveckling, karriärrådgivning, omställning och outsourcing på våra 59 kontor spridda över hela landet. Vår vision är att vara kundens och medarbetarens naturliga val omsatte Adecco Sverige ca 2,8 miljarder SEK. Naturligtvis är vi ett auktoriserat bemanningsföretag. 44

45

46 Insight Intelligence AB Drottninggatan Stockholm Tel: