Service och konkurrens 2011

PTS-ER 2011:11 Datum 2011-04-11 Service och konkurrens 2011 Postmarknaden i Sverige

Postmarknaden i Sverige PTS-ER 2011:11 11-2228 ISSN 1650-9862 Författare Mathias Henricson & Joakim Levin Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Förord Post- och telestyrelsen har i 2011 års regleringsbrev fått i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande posttjänster med följande information: - Den faktiska och möjliga tillgängligheten till posttjänster i landets alla delar samt - Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde och de åtgärder som myndigheten vidtagit och hur den nya regleringen på postområdet har påverkat utvecklingen på postmarknaden. Vidare skall följande redovisas: - Hur tillståndsvillkoret för postoperatörer har efterlevts, - Hur prisregleringen i 9 postförordningen (2010:1049) har efterlevts samt - Arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. I rapporten lämnas inledningsvis en översiktlig beskrivning av den europeiska och svenska postmarknaden varefter utvecklingen under det senaste året redovisas mer i detalj. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

Förord 3 Sammanfattning 8 1 Omvärldens påverkan på postmarknaden 9 1.1 Internationell stabilisering 9 1.2 Europeisk liberalisering 10 1.3 Teknik- och processutveckling 11 1.4 Nytt regelverk 12 2 Den svenska postmarknaden 13 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar 13 2.2 Utvecklingen på delmarknaderna 14 2.2.1 Enstaka brev 14 2.2.2 Sändningar 16 3 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens 18 3.1 Enstaka brev 18 3.2 Sändningar 18 3.2.1 Postens zonprissättning 20 3.2.2 Studie av marknaden för print- och kuvertering 20 3.3 Konsekvenser av Postens överklagande av Postens tillståndsvillkor 22 4 Prisutveckling 24 4.1 Enstaka brev och pristaksgranskning 24 4.1.1 Porto på 1:a klass frimärkt 24 Tabell 3. Inrikes enstaka 1:a klass frimärkt (inklusive moms) 2010 25 4.1.2 Porto på 1:a klass porto betalt 25 Tabell 4. Inrikes enstaka 1:a klass portobetalt (exklusive moms) 2010 26 4.1.3 Porto på 1:a klass franko inlämning brevlåda 26 Tabell 5. Inrikes enstaka 1:a klass franko inlämning brevlåda (exklusive moms) 2010 26 4.2 Sändningar 27 4.3 Lokalpost 27 4.4 Postpaket, företagspaket och hempaket 27 4.5 Befolkningens bedömning av prisnivån 28 5 PTS årliga pris- och kalkylgranskning 30 5.1 Postens efterkalkyl 30 5.2 Föreläggande om rättelse av Postens s.k. SAC (Stand Alone Cost)- modell 31 6 Servicenivån i den samhällsomfattande tjänsten 32 6.1 Servicenätet 32 6.1.1 Postombuden 32 6.1.2 Företagscentren 32 6.1.3 Effekter av förändringar i servicenätet 33 6.1.4 Tillgänglighet och service hos postombuden 34 6.1.5 Offentliga brevlådor 34 6.2 Utdelning 35 6.2.1 Införandet av fastighetsboxar 35 6.2.2 Senarelagd utdelning 35 6.2.3 Hushåll utan femdagarsutdelning 36 6.3 Uppnådda befordringstider 37 7 Klagomål från allmänheten 7.1 Arbete med klagomål 38 38 7.2 Redovisning av klagomål för 2010 7.2.1 Kundsynpunkter och klagomål 38 38 Post- och telestyrelsen 4

7.2.2 klagomål på enskilda tjänster 39 Post- och telestyrelsen 5

Tabeller 1) Volymutveckling efter år 2000 s 13 2) Antal försändelser och andelar s 14 3) Inrikes enstaka 1:a klass frimärkt s 25 4) Inrikes enstaka 1:a klass portobetalt s 25 5) Inrikes enstaka 1:a klass franko s 26 6) Total sammanställning klagomål s 40 7) Antal klagomål inrikes brev s 40 8) Handläggningstid inrikes brev s 40 9) Antal klagomål utrikes brev s 40 10) Handläggningstid utrikes brev s 41 11) Antal klagomål inrikes postpaket s 41 12) Handläggningstid inrikes postpaket s 41 13) Antal klagomål utrikes postpaket s 41 14) Handläggningstid utrikes postpaket s 42 15) Antal klagomål i förhållande till postmängd s 42 Post- och telestyrelsen 6

Post- och telestyrelsen 7

Sammanfattning I Post- och telestyrelsens regleringsbrev anges bl.a. de uppgifter som myndigheten har på postområdet. Några av dessa uppgifter är att redogöra för hur det statliga regelverket på området har efterlevts och för hur Posten AB fullgjort sina åtaganden inom den samhällsomfattande posttjänsten. Dessutom skall myndigheten belysa situationen på marknaden och de förändringar som skett under året. Den utan tvivel viktigaste nyheten på postområdet från 2010 är den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 september. Regelverket ger myndigheten tydligare och mer långtgående befogenheter i tillsynen enligt postlagen, inte minst i vad som rör prissättning och redovisning. Ändringarna återspeglas även i de nya tillståndsvillkor som PTS meddelat Posten AB och i vilka myndigheten utsett Posten att tillhandahålla den samhällsomfattande tjänsten. För första gången sedan brevmonopolet avskaffades och Posten bolagiserades, har Posten under föregående år överklagat PTS beslut, närmare bestämt tre stycken. Bland annat överklagades beslutet om skyldigheten att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Dessa beslut är för närvarande föremål för prövning i förvaltningsrätten. Posten har också tagit initiativ till flera djupgående förändringar av sin verksamhet vilka på olika sätt påverkar befolkningen i fråga om tillgång till vissa tjänster men även fysisk tillgänglighet till postservice. I sammanhanget kan nämnas omställningar inom servicenätet men även förändringar av insamling och utdelning av post. Myndigheten har därför valt att fördjupa sig i några av dessa processer för att bevaka att vissa grundläggande krav inom den samhällsomfattande tjänsten inte äventyras under förändringsprocessen. På den svenska brevmarknaden distribuerades under år 2010 2,9 miljarder försändelser, en minskning med måttliga 1,4 %. Den kraftiga volymminskning som skedde under finanskrisen har sålunda avstannat i Sverige, medan man ser fortsatt dramatiska fall i vissa grannländer. Konkurrensen i Sverige har lett till en effektivare postverksamhet och lägre priser, varvid brevet är mer konkurrenskraftigt här gentemot elektroniska alternativ än vad som är fallet i exempelvis Danmark. Postoperatörerna har därigenom även kunna agera offensivt på reklammarknaden i konkurrens med andra medier såsom TV, tidningar och oadresserade utskick. Post- och telestyrelsen 8

1 Omvärldens påverkan på postmarknaden 1.1 Internationell stabilisering Efter den internationella ekonomiska krisens dramatiska påverkan över hela världen på postföretagens volymer, med nedgångar på 5-10% under 2009, har läget stabiliserats väsentligt under 2010. Visserligen rapporteras fortsatta volymminskningar i många länder, där Danmark sticker ut med ett fortsatt ras i brevvolymerna på hela 10 %, men minskningstakten har i flertalet länder avtagit. Flera större postföretag visar trots volymnedgången ökad omsättning, vilket visar att exempelvis flexiblare tjänsteutformning gjort att företagens intjäningsförmåga förbättrats. Den dominerande operatören på den svenska postmarknaden, Posten Norden AB har tappat 2,2 % av sina brevvolymer (att jämföra med minskningen 6 % 2009), och 1,5 % av omsättningen i den svenska brevverksamheten. 1 Den största konkurrenten Bring Citymail har ökat sina volymer något under året. Att den svenska brevmarknaden klarat sig så pass mycket bättre än den närmast katastrofala situationen i Danmark kan förklaras med att prisnivån för större kunder tack vare den existerande konkurrensen, och medföljande högre effektivitet, är mycket lägre i Sverige. Dels innebär det att färre svenska kunder överger brevet för elektroniska alternativ när det gäller administrativ post, samtidigt som postoperatörerna kan konkurrera med andra medier på direktreklammarknaden och på denna delmarknad t.o.m. ta marknadsandelar. Brevvolymerna på den europeiska brevmarknaden steg fram till och med år 2000 och var därefter tämligen konstanta under de följande åren, fram till det senaste årets kraftiga volymnedgång. Att volymerna trots ökad konkurrens från bland annat elektroniska kommunikationsformer tidigare inte har minskat torde bero på att dessa nya kommunikationskanaler också i viss utsträckning genererar nya postvolymer, exempelvis genom ökad e-handel. Nu flyttas dock mer och mer administrativ post över till elektroniska kommunikationskanaler. Den genomgångna ekonomiska krisen synes till viss del ha ökat takten i övergången till elektroniska alternativ. För att kompensera detta bortfall är en tydlig trend att postföretagen i ännu högre grad försöker ta marknadsandelar på reklammarknaden, genom både adresserad och oadresserad reklam som substitut eller komplement till TV-reklam och tidningsannonsering. Framförallt synes mottagaranpassad adresserad direktreklam öka. 1 Tack vare kraftiga kostnadsreduceringar har Postens svenska brevverksamhet (Affärsområde Meddelande) dramatiskt förbättrat sitt rörelseresultat. (Posten Norden Årsredovisning 2010, sid. 5) Post- och telestyrelsen 9

Minskande totala brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen men påverkar möjligheten att bedriva verksamhet med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster man erbjuder till de ändrade omständigheterna. 1.2 Europeisk liberalisering Sedan mitten av 1990-talet har det pågått en process inom EU som har haft som mål att skapa en inre marknad även för posttjänster innebärandes bl.a. att de nationella postmonopolen skulle avskaffas. Det skulle ske gradvis och kontrollerat. I tre omgångar har detta skett genom bestämmelser i EU:s postdirektiv där man successivt har begränsat utrymmet för medlemsländerna att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol. I det senaste direktivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/6/EG) föreskrivs att 16 av 27 medlemsländer ska ha upphävt sina postmonopol senast den 31 december 2010. Övriga 11 (främst länder i södra och östra Europa) har fått ytterligare två år på sig att genomföra detta. Trots att det har varit en realitet i många år synes beredskapen för att verkligen öppna postmarknaden för konkurrens vara tämligen begränsad i många av de berörda länderna. Det finns stora möjligheter för de gamla nationella postoperatörerna att, mer eller mindre med sina regeringars goda minne, försvåra och till och med att förhindra marknadstillträde för andra postföretag. Finland är ett näraliggande exempel på detta. På grund av bestämmelser i den finska postlagstiftningen om höga koncessionsavgifter är det i praktiken en ekonomisk omöjlighet att etablera en med det f.d. finska postverket konkurrerande verksamhet. Detta trots att den finska brevmarknaden formellt har varit öppen för konkurrens sedan 1994. EU-kommissionen ser nu som sin främsta uppgift att se till att bestämmelserna i postdirektivet får ett verkligt genomslag i medlemsländerna. En viktig förutsättning för att det ska kunna ske är att det i varje land, i enlighet med postdirektivet, finns fungerande starka och självständiga regulatörsmyndigheter. För att understödja detta inrättade EU-kommissionen under 2010 - med förebild från liknande organisationer för andra så kallade avregleringsområden - ett samrådsorgan för de nationella regleringsmyndigheterna, ERGP (European Regulators Group Post). PTS generaldirektör Göran Marby är andre vice ordförande i organisationen, och PTS leder en av organisationens arbetsgrupper. Meningen är att man bl.a. Post- och telestyrelsen 10

genom att samarbeta om olika tolknings- och tillämpningsfrågor ska kunna bidra till en korrekt implementering av postdirektivet i hela EU. Erfarenheterna, bl.a. från Sverige, pekar emellertid på att detta kommer att ta lång tid. 1.3 Teknik- och processutveckling Posten har, genom den nya form av brevsortering som började införas på Postens brevterminaler för ett par år sedan, under 2010 kunnat genomföra en större förändring av organisationen av brevbäringen. 2 Genom att breven redan på terminalen i stor utsträckning ställs i den ordning brevbäraren delar ut dem, reduceras det manuella förarbetet för brevbäraren. Som en konsekvens kan brevbäraren istället ägna betydligt mer tid åt utdelning. Posten har under året därför lagt om brevbärarnas utdelningsslingor, som genom omfördelning och sammanslagningar i princip blivit längre. De förändrade utdelningsslingorna har inneburit att en del postmottagare nu får posten senare än tidigare, vilket lett till en del medial uppmärksamhet. Men de längre utdelningsslingorna har även lett till förändrade arbetsförhållanden för brevbärarna, som i vissa fall menat att arbetet blivit väsentligt tyngre och ökat risken för exempelvis förslitningsskador. De nya högteknologiska sorteringsmaskinerna, i kombination med införandet av sorteringskoder som trycks på kuverten, gör även att postnumren gradvis förlorar sin funktion som informationsbärare. Mot denna bakgrund är det viktigt att PTS bevakar att förvaltningen av systemet även fortsättningsvis är både effektivt och konkurrensneutralt, i synnerhet som det sedan september 2010 är PTS som formellt utser Posten att förvalta systemet och inte längre regeringen I flera länder, bl.a. Danmark, har helautomatiserade paketautomater börjat installeras utomhus i relativt stor skala. Genom sådana kan paketmottagare dygnet runt hämta ut paket, och i vissa fall även skicka försändelser. På längre sikt kan denna typ av automater (åtminstone i viss utsträckning) komma att ersätta den manuella hantering som sker via post- och paketföretagens ombud. 2 Posten har gjort betydande investeringar i ny sorteringsutrustning men även uppdaterat den befintliga, inte minst med ny programvara som styr sorteringen. Post- och telestyrelsen 11

1.4 Nytt regelverk Den 1 september 2010 infördes en ny postlag och postförordning i Sverige som därmed har införlivat det tredje postdirektivet i svensk rätt. Med anledning av den nya postlagen omarbetade PTS Postens tillståndsvillkor och med stöd av den nya lagen beslutade PTS att utse Posten att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Posten har dock överklagat beslutet. Se vidare under avsnitt 3.3 Post- och telestyrelsen 12

2 Den svenska postmarknaden 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar Den ekonomiska situationen i omvärlden har stor påverkan på antalet brevförsändelser som skickas. En svag konjunktur medför att den totala mängden brev minskar, något som tydligt illustrerades i samband med finanskrisen 2008. Såsom vi har beskrivit i tidigare kapitel visar dock den långsiktiga utvecklingen på en stadig minskning av mängden brev som skickas i Sverige till följd av nya kommunikationssätt, inte minst elektroniska. Minskningen mellan 2009 och 2010 är förhållandevis måttlig men den visar att inte ens en kraftigt förbättrad konjunktur kan få brevvolymerna att öka igen. Tabell 1. Volymutveckling efter år 2000 År Antal miljoner försändelser index 2000 3.426,3 100 2002 3.302,8 96,4 2004 3.257,7 95,1 2006 3.209,9 93,7 2008 3.088,9 90,1 2009 2.914,8 85,1 2010 2.875,0 83,9 I december 2011 fanns 33 postoperatörer som hade myndighetens tillstånd att bedriva verksamhet. Posten AB är alltjämt det företag som är den överlägset störste aktören på marknaden. Den ende konkurrenten av betydelse är Bring Citymail som ägs av norska Posten och som bedriver utdelningsverksamhet i stora delar av landet. Postens volymminskning fortsatte under 2010 och uppgick till knappt 2,2 % jämfört med 2009 då företaget tappade hela 6 %. Av den totala andelen Post- och telestyrelsen 13

brevförsändelser som befordrades i landet 2010 motsvarar detta en minskning på 0,7 procentenheter. Bring Citymail har däremot genom geografisk expansion av sitt utdelningsområde ökat volymen befordrade brevförsändelser med 12,8 miljoner eller 3,9 % och också sin marknadsandel med 0,6 procentenheter. Nedan följer en schematisk redovisning av utvecklingen vad gäller befordrade brevförsändelser under föregående år med 2009 års uppgifter inom parentes Tabell 2. Antal försändelser och andelar Antal försändelse (miljoner) Andel av försändelser Posten AB 2.527,5 (2.584,2) 87,9 % (88,6 %) Bring Citymail & Bring Mail 336,4 (323,6) 11,7 % (11,1 %) Övriga 11 (7) 0,4 % (0,3 %) Summa 2.875 (2.914,8) 100 % 2.2 Utvecklingen på delmarknaderna 2.2.1 Enstaka brev Kontorspost Segmentet kontorspost omfattar normalt post från företag som frankeras i frankeringsmaskin eller märks med beteckningen porto betalt. Kontorspost distribueras som enstaka brev. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som krävs av postoperatörerna för att försändelserna ska klassas som sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Kontorspost är det näst största segmentet på brevmarknaden med omkring 20 % av den betalda/fakturerade volymen. Produkterna utgörs av adresserade försändelser inneslutna i kuvert eller annat omslag med den maximala vikten två kg, där vykort och liknande försändelser jämställs med brev. Kontorsposten består framför allt av enstaka försändelser som skickas från företag och andra organisationer till hushåll och företag enligt tre olika typer av betalningssätt: Post- och telestyrelsen 14

Frankostämplat betalas i förskott. Frankering med frimärke och köp av förfrankerad försändelse, betalas vanligen kontant. Porto betalt betalas mot faktura. Valt betalningssätt påverkar priset per försändelse men inte försändelsernas fysiska befordran. Frankostämplat och porto betalt har något lägre pris än det frimärkta brevet, men väsentligt högre pris per styck än brev distribuerade som sändningar. Frimärket används framför allt av hushåll och mindre företag, medan frankostämpling och porto betalt är vanligt hos större kunder. Gemensamt för alla betalningssätt är att priserna höjs enligt en vikttrappa med tillägg för skrymmande försändelser. När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten i praktiken monopol på denna typ av försändelser. Bring Citymail förmedlar årligen omkring tre miljoner osorterade enstaka försändelser, men har nyligen aviserat investeringar i sorteringsmaskiner för att i större utsträckning kunna konkurrera på den mindre prispressade kontorspostmarknaden. Den nya operatören Mailworld Office har som affärsidé att samla in kontorspost och konvertera denna till sändningar, är också på väg att etablera sig på denna delmarknad och har nått några miljoner försändelser i volym under 2010. På lokal nivå utgörs konkurrensen av ett knappt trettiotal postoperatörer med relativt små volymer Brevlådepost Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Segmentet är det minsta inom brevmarknaden med mellan 5 och 10 % av alla fakturerade/betalda brevförsändelser. Osäkerheten i volymangivelse beror bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Andelen frimärkta brev har under 2010 fortsatt att minska något och uppgick till knappt 7 % av alla försändelser. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost. När det gäller lokal befordran av post möter Posten konkurrens från ett knappt 30-tal privata postföretag. Den tidigare nämnda e-substitutionen påverkar även brevlådeposten. PTS har utifrån sin årliga konsumentundersökning kunnat konstatera att befolkningen i allt högre grad betalar sina räkningar via Internet vilket innebär att antalet betalningsuppdrag som läggs på brevlåda minskar. Idag är således Internet det Post- och telestyrelsen 15

vanligaste sättet för hushållen att betala räkningar. I 2011 års undersökning 3 angav 80 % av de svarande att de oftast betalar sina räkningar via Internet eller autogiro (d.v.s. fordringsägaren ges fullmakt att själv dra beloppet från kontot). De som hellre föredrar att betala genom traditionell girering (plusgiro, bankgiro, personkonto etc.) fortsätter att minska (15 % i år jämfört med 22 % 2010 och 45 % 2004). Ett annat exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att drygt 4,2 miljoner svenskar 2010 valde att göra sina deklarationer elektroniskt4 vilket är en ökning med 8 % från året innan. Enligt Skatteverket motsvarar antalet 57,5 % av alla de som kunde deklarera elektroniskt jämfört med 53 % föregående år. 2.2.2 Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd, och som lämnas in till postoperatören vid ett och samma tillfälle. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. I de flesta fall produceras sändningar på så sätt att de redan vid inlämning har sorterats, varvid avsändaren erhåller ytterligare rabatt för denna prestation. Sorteringsgraden i dessa fall kan variera från att försändelserna inlämnas i postnummerordning till att försändelserna är sorterade i den ordning breven ska dela ut i varje enskild brevbärartur (s.k. gångordningssortering). På marknaden för sändningar är Posten och Bring Citymail i praktiken de enda konkurrenterna. Bring Citymails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen med Mälardalen, stora delar av Västsverige, västra Skåne och Gotland. När det gäller övernattbefordrade sändningar är dock Posten den helt dominerande aktören. Marknaden för sändningar har den senaste tiden framförallt kännetecknats av ett allt hårdare konkurrensklimat mellan Posten och Bring Citymail. Bring Citymail har trots en kontinuerligt ökande marknadsandel (räknat i antalet i distribuerade brev), på grund av en hård prispress från Posten stora lönsamhetsproblem. Situationen kompliceras av att företaget ägs av helstatliga 3 Befolkningens användning av post- och betaltjänster 2011(PTS-ER-2011:9) 4 Skatteverket: (http://www.skatteverket.se/download/18.6efe6285127ab4f1d25800013624/antal+personer+per+l%c 3%A4n+som+deklarerat+elektroniskt+per+3+maj+2010.pdf) Post- och telestyrelsen 16

Posten Norge. I Norge råder fortfarande monopol på huvuddelen av brevmarknaden, samtidigt som det finns en stark politisk opinion för att slutligt förkasta det europeiska postdirektivet och behålla monopolet. Samma opinion talar om att i ett sådant fall stoppa tillförseln av kapital till svenska dotterbolaget Bring Citymail för att trygga en stark postservice i Norge, vilket skulle kunna äventyra Bring Citymails verksamhet i Sverige. Posten Norge lade 2009 ned Bring Citymails verksamhet i Danmark med liknande motiveringar. En ny aktör håller för närvarande på att försöka ta position på den sändningsmarknaden, Morgontidningsdistribution (MTD). MTD har börjat utnyttja sitt nätverk för morgontidningsutdelning för att även distribuera brev. I dagsläget är det svårt att bedöma hur de lyckas, men skulle de nå en högre marknadspenetration finns potential för att den svenska postmarknadskartan delvis ritas om. Post- och telestyrelsen 17

3 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens 3.1 Enstaka brev De formella hindren för marknadstillträde är väldigt låga. Att etablera sig på marknaden kräver däremot en tämligen stor arbetsinsats vilket har lett till att många tidigare mindre operatörer har lämnat marknaden och att antalet nya operatörer de senaste åren varit få. För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga ut en egen ändamålsenlig rikstäckande infrastruktur för insamling, sortering och utdelning i hela landet i praktiken är så stora att de inte går att motivera från ett finansiellt perspektiv. Däremot är det möjligt att det finns utrymme för aktörer som genom ny sorteringsteknologi kan omvandla enstaka brev till sändningar och därefter anlita några av de existerande operatörerna för den slutliga utdelningen av breven. På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre. Posten har tidigare uppskattat att omkring 15 % av all post utgörs av så kallad lokalpost. Dock finns ett knappt trettiotal väl etablerade lokala postföretag runt om i landet med stabila volymer. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Ett av de största potentiella hoten mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så sker skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Ett annat påtagligt hot mot lokalpostföretagen är om Posten tecknar centrala exklusivitetsavtal med stora kunder med rikstäckande verksamhet, t.ex. de stora bankerna, som förhindrar lokalkontoren från att anlita någon annan operatör. 3.2 Sändningar Inom marknaden för sändningar finns i dagsläget två större operatörer, Posten och Bring Citymail. Den senare delar dock bara ut post i delar av landet. Bring Post- och telestyrelsen 18

Citymails utdelningsområde täcker idag 54 % av samtliga postmottagare i Sverige. Inom marknadssegmentet för sändningar finns i princip inga formella hinder för marknadstillträde. Dock innebär det stora investeringar för den aktör som skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom det kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer kan ha någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen hindrar den dominerande aktören att tillämpa en mot den potentielle konkurrenten riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka har den dominerande aktören goda möjligheter att uthålligt eliminera eventuell konkurrens genom korssubventionering mellan konkurrensutsatta och ickekonkurrensutsatta delar av marknaden så länge det inte finns rikstäckande konkurrens. PTS bedömer emellertid att det finns potential för operatörer som kan utnyttja andra existerande distributionsnät att slå sig in på sändningsmarknaden. Den tidigare omnämnda morgontidningsdistributören MTD som nyligen trätt in på marknaden är ett exempel på detta, och som vid en lyckad marknadsintroduktion skulle ha möjlighet att konkurrera med Posten över hela landet. För att både existerande och nya potentiella konkurrenter inte otillbörligt skall kunna slås ut har de konkurrensvårdande myndigheterna anledning att vara uppmärksamma på andra konkurrensbegränsande beteenden än korssubventionering. Det rör sig om, mycket sällan dokumenterade och därmed svårbevisade, erbjudanden av exklusivitets- och trohetsskapande karaktär. Som exempel kan nämnas s.k. helhetslösningar, särskilda rabatter för årsvolymer samt att man låter vissa kunders storsändningar distribueras som en billigare tjänst trots att de inte uppfyller produktvillkoren för denna. Den aktuella typen av erbjudanden riktar sig enbart till vissa kunder men dessa har genom sin storlek en nyckelroll när det gäller att vidmakthålla en bräcklig konkurrens på sändningsmarknaden. Som exempel kan nämnas det pågående ärendet i Marknadsdomstolen där Bring Citymail väckt talan mot Posten för missbruk av dominerande ställning enligt 2 kap. 7 konkurrenslagen. Posten har infört en rabatt för gångordningssortering (se avsnitt 1.4 för beskrivning) av sändningar om minst 300 000 försändelser, vars utformning Bring Citymail menar avskärmar konkurrensen. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och Bring Citymail. Post- och telestyrelsen 19

Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen. PTS anser därför att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. 3.2.1 Postens zonprissättning Ett exempel på den priskonkurrens som förekommer mellan Posten och Bring Citymail på sändningsmarknaden är Postens zonprissättning som infördes i prislistan 1995. Zonprissättningen innebar att större sorterade brevsändningar med adressater i Postens definierade storstadszoner fick ett väsentligt lägre pris än de som delas ut i övriga landet. Posten utökade successivt sin storstadszon genom att följa efter när Bring Citymail expanderade sitt utdelningsområde. Zonprissättningen har tidigare prövats av Konkurrensverket 1996, Marknadsdomstolen 1998 och Konkurrensverket 2000. När Posten den 1 januari 2007 expanderade sin storstadszon så att den återigen täckte Bring Citymails samtliga utdelningsområden (förutom Gotland) bedömde PTS att det var dags att se över zonprissättningen på nytt. PTS granskade därför under 2007 Postens zonprissättning för distribution av stora sändningar till storstad respektive riks. Myndigheten ifrågasatte i sin granskning huruvida den dåvarande prisskillnaden (40 öre) mellan zonerna kunde anses vara kostnadsbaserad samt rimlig i enlighet med postlagen och EU-direktivet. Granskningen utmynnade i att PTS utfärdade en anmodan till Posten att frivilligt rätta zonprissättningen fr.o.m. mars 2008. Posten svarade PTS att man avsåg att se över hela prissättningsmodellen de närmaste åren och att denna översyn även skulle omfatta zonprissättningen. Myndigheten kände sig föranlåten att avvakta utgången av denna översyn bland annat med motiveringen att för snabba förändringar av prisbilden på marknaden kan vara till nackdel för användarna. Postens översyn ledde fram till att en ny prismodell infördes den 1 januari 2010. Även denna bygger i grunden på en zonindelning, där zonerna (nu kallade normalpriszonen och lågpriszonen) dock tagits fram och motiveras på delvis andra grunder än i den tidigare indelningen. PTS fann efter tillsyn att den nya prismodellens zonindelning inte uppfyllde postlagens krav på kostnadsorientering och förelade i september 2010 Posten att korrigera zonindelningen. Posten har överklagat PTS beslut och ärendet är för närvarande under prövning i Förvaltningsrätten. 5 3.2.2 Studie av marknaden för print- och kuvertering I början av året genomförde PTS en studie av hur den nya prismodellen för sorterade brevsändningar som Posten introducerade per den 1/1 2010 5 Förvaltningsrätten, mål nr 43082-10, Posten AB./. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen 20

påverkade aktörer verksamma inom print- och kuvertering, 6 även kallade printoperatörer eller printshoppar. Print- och kuverteringsföretag är verksamma inom det område som ibland benämns hybridpost vilket i korthet innebär att de inledande stegen i postdistributionen sker digitalt. Printföretagen tar emot utskriftsfiler från sina kundföretag och sammanställer dem till större, sorterade sändningar som därefter skrivs ut och levereras till postoperatören (vanligtvis Posten eller Bring Citymail). De flesta större brevsändningar på den svenska marknaden produceras av något printföretag, i synnerhet vad gäller administrativ post (fakturor, transaktionsredovisningar, försäkringsbesked mm). Bakgrunden till denna rapport var bland annat att PTS inför implementeringen av den nya prismodellen erhöll synpunkter från olika marknadsaktörer vilka påpekade en lång rad problematiska omständigheter kopplade till dessa villkorsförändringar. Problemen bestod i huvudsak i att Postens villkorsförändringar försvårade möjligheterna för de olika printföretagen att konkurrera med Postens eget printföretag Strålfors. Dessutom råder en stor prispress i branschen vilket gör att villkorsförändringar som fördyrar hanteringen för printföretagen i stor utsträckning inte går att kompensera genom höjda priser. Sammantaget äventyras därmed den långsiktiga överlevnaden för Strålfors konkurrenter. PTS studie utgjordes av en kartläggning av marknaden samt en sammanställning av vad aktörer utanför Strålfors/Posten upplevde som problematiskt avseende Postens nya prismodell. PTS kunde i rapporten konstatera att det fanns ett antal omständigheter som föreföll påverka konkurrenssituationen på marknaden väsentligt. Bland annat konstaterades: Grunden för Postens integrationsrabatt på 11 öre till Posten/Strålfors ebrevskunder är oklar för marknadsaktörerna. Posten särbehandlar printföretagens kunder jämfört med Strålfors direktkunder vad gäller villkor och prissättning. Integrationsrabatten i kombination med övriga förmånliga villkor för Strålfors kunder gör sammanfattningsvis att köparna av print och kuvertering får tydliga incitament att välja Strålfors framför övriga företag i branschen. 6 PTS-ER-2010:17 (Dnr 10-920) Postens förändrade prismodell för sorterade brevsändningar 2010 - En kartläggning och analys av förändrade förutsättningar och upplevda problem bland företag verksamma inom print och kuvertering Post- och telestyrelsen 21

Postkunder erhåller lägre priser om de tecknar avtal med Posten direkt än om de skulle teckna avtal via printföretagen för motsvarande sändningar och volymer. De åtgärder som PTS vidtagit efter denna rapport har framför allt varit att arbeta med implementeringen av den nya postlagen. Detta antas kunna förbättra situationen avseende flera av de problem som tas upp i rapporten. I samband med detta arbete har PTS bland annat haft en informationsträff med stora postkunder för att öka medvetenheten på marknaden om innebörden i den nya lagstiftningen. PTS har även redogjort för sina erfarenheter för Konkurrensverket. PTS har för närvarande avstått från riktade tillsynsåtgärder i avvaktan på utgången av Konkurrensverkets tredje och sista granskning av Postens efterlevnad av de frivilliga åtaganden Posten gjorde i samband med förvärvet av Strålfors. Denna granskning sker under första delen av 2011. 3.3 Konsekvenser av Postens överklagande av Postens tillståndsvillkor Som nämnts tidigare under avsnitt 1.5 överklagade Posten hösten 2010 delar av PTS beslut rörande Postens tillståndsvillkor. Ärendet har ännu inte avgjorts utan ligger för prövning i förvaltningsrätten. Posten har i sitt överklagande yrkat att förvaltningsrätten ska undanröja beslutet bland annat i de delar som anger att Posten ska: tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten, vars omfattning och tillämpning framgår av 3 kap 1 och 2 postlagen. se till att en insamling och ett överlämnande av postförsändelser upp till 20 kg görs varje helgfri måndag till fredag. rapportera till PTS bl. a antal serviceställen och offentliga brevlådor samt rapportera om förändringar i servicenätet. se till att minst 85 % av de brev som lämnats in för övernattbefordran ska ha delats ut inom landet påföljande arbetsdag, oavsett var i landet de har lämnats in. Minst 97 % av breven ska ha delats ut inom tre arbetsdagar. tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten till priser som är rimliga, öppna för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. Post- och telestyrelsen 22

se till att de allmänna villkoren för de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten hålls tillgängliga för allmänheten, samt ange vilka priser som erbjuds för olika betalningssätt, befordringshastighet och eventuella andra faktorer som kan påverka priset. Priserna ska erbjudas alla som uppfyller villkoren för dessa och villkoren i fråga ska vara allmänt tillgängliga. öppet redovisa de principer som ligger till grund för beräkningen av särskilda priser och rabatter om de avviker från den officiella prislistan. årligen rapportera till PTS antalet hushåll som inte har femdagarsutdelning. årligen informera PTS om utvecklingen av den samhällsomfattande posttjänsten och om planerade förändringar av tjänstevillkor och priser. i det fall PTS gör en upphandling av posttjänster för personer med funktionshinder ska Posten lämna anbud med priser som är kostnadsorienterade. tillse att bolagets redovisning och kalkylering medger kontroll av att priserna för de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten är rimliga, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. Förvaltningsrätten har ännu inte meddelat beslut i ärendet och PTS har inte till fullo överblickat konsekvenserna av om Posten skulle nå framgång med sina yrkanden. Vissa av de överklagade punkterna i tillståndsvillkoren kommer att gälla under alla förhållanden då de följer av lag för den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster, oavsett om denne är utsedd att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten eller inte. I dessa fall har det mindre betydelse om Posten skulle få gehör för sin uppfattning. Men i de fall ett tillståndsvillkor eller en lagbestämmelse endast träffar den utsedde tillhandahållaren, blir situationen genast allvarligare. Det, från PTS synvinkel, sämsta scenariot vore om förvaltningsrätten skulle komma till slutsatsen att Posten inte ska vara utsedd att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Det skulle medföra att PTS möjligheter att granska och ingripa mot prissättning, som strider mot kraven på rimlighet, icke-diskriminering och kostnadsorientering, skulle försämras avsevärt. Detta skulle i sin tur sannolikt leda till att den bräckliga konkurrens som finns idag på postmarknaden skulle riskera att elimineras. Om Posten inte skulle vara utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten skulle det troligen även påverka tjänsternas servicegrad och kvalitet, åtminstone på sikt. Post- och telestyrelsen 23

4 Prisutveckling 4.1 Enstaka brev och pristaksgranskning Enligt 9 postförordningen (2010:1049) ska den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, d.v.s. Posten, inte höja priset för inrikes övernattbefordran av enstaka försändelser (1:a klassbrev) som väger högst 500 gram mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Senast det frimärkta portot ändrades var den 1 januari 2009 då portot för ett 20-gramsbrev höjdes från 5,50 kr inklusive moms till 6 kr. Dessförinnan hade en höjning av det frimärkta portot inte gjorts sedan 2003 och då från 5 kr till 5,50 kr för ett 20-gramsbrev. I flera rapporter och betänkanden t.ex. Uppföljning och utvärdering av prisregleringen för vissa posttjänster (PTS-ER-2002:7) och Postmarknad i förändring (SOU2005:5) har PTS konstaterat bl.a. att det skyddsintresse som låg bakom införandet av de aktuella bestämmelserna kvarstår och att det därmed föreligger behov av fortsatt prisreglering. Enligt PTS bedömning kommer detta behov att kvarstå under överskådlig tid. Posten har 2010 inte genomfört prishöjningar på inrikes enstaka övernattförsändelser; frimärkt, portobetalt och franko inlämnat brevlåda respektive företagscenter, på vikter upp till 500 g. I granskningen 2010 fann PTS anledning att anmärka på vissa brister i Postens prishöjning 2009 i förhållande till det s.k. pristaket i 9 postförordningen och Postens egna kostnadskalkyler. Följden blev att priset för vissa försändelser höjdes mer än vad pristaksbestämmelsen medgav. Enligt postförordningen får, som nämnts ovan, prishöjningarna för berörda tjänster inte göras med mer än förändringen i KPI mellan juli föregående år och året dessförinnan. Då förändringen i KPI mellan juli 2009 och juli 2008 var negativ finns inget utrymme för prishöjning 2010. En följd av detta är att avvikelsen i prissättningen, som förelåg redan 2009 året förstärktes och prisernas koppling till utvecklingen av KPI blev än svagare 2010 (se nedanstående tabeller). 4.1.1 Porto på 1:a klass frimärkt Posten genomförde 2009 en prisökning för de högre viktklasserna inrikes enstaka 1:a klass frimärkt (100 g, 250 g, 500 g). Priserna bestämdes genom att multiplicera det nya 20g portot på 6 kr, vilket gav nya porton på 12 kr för 100 g, 24 kr för 250 g och 36 kr för 500 g. Posten motiverade prissättningsmetoden med att den var enkel och användarvänlig gentemot Postens kunder. Det Posten dock inte tog hänsyn till var att de föreslagna höjningarna på dessa högre valörer inte rymdes inom tillåtet utrymme för höjning, enligt en strikt matematisk tillämpning av pristaksbestämmelsen. Orsaken var att även den 50- Post- och telestyrelsen 24

öresavrundning som gjordes i Postens höjning av 20 g portot multiplicerades, något som inte täcks av bestämmelsen i postförordningen. Den osäkerhet som det faktum att PTS under liknande omständigheter godkände portohöjningarna 2003 medförde, gjorde att PTS accepterade portohöjningarna 2009. Myndigheten klargjorde dock i föregående års PM 7 att denna oklarhet inte kommer kunna åberopas nästa gång det blir aktuellt för Posten att genomföra prishöjningar. PTS kan i årets granskning av priserna på de högre viktklasserna (100g 500g) inrikes enstaka 1: a klass frimärkt konstatera att de även 2010 överstiger de priser som kan medges enligt pristaksbestämmelsen. Det i än högre grad på grund av den negativa utvecklingen av KPI år 2009. Tabell 3. Inrikes enstaka 1:a klass frimärkt (inklusive moms) 2010 Pristak (exkl. avrundning) Postens pris Negativt utrymme Pristak efter avrundning 20 g 5,80 6,00 0,20 6,00 0,00 100 g 11,60 12,00 0,40 11,50 0,50 250 g 23,20 24,00 0,80 23,00 1,00 500 g 34,80 36,00 1,20 35,00 1,00 Överpris pga. avrundning 4.1.2 Porto på 1:a klass porto betalt PTS kunde i föregående års granskning konstatera att Postens prishöjning 2009 för inrikes enstaka 1:a klass porto betalt hade gjorts med mer än vad förändringen i konsumentprisindex medgav. Anledningen till detta var att Posten använt en matematiskt felaktig beräkningsmetod vid beräkningen av det s.k. balanserade utrymmet som ligger till grund för beräkningen av möjlig prishöjning. PTS framförde således i 2009 års granskningspromemoria att myndigheten förutsatte att Posten dels skulle rätta sin beräkningsmetod, dels avvakta prishöjningar för porto betalt till dess ett utrymme enligt pristaksbestämmelsen uppstår och då inte höja priset med mer än det maximalt tillåtna beloppet. 7 Postens prishöjning 2009 enstaka porton upp till 500 g (dnr 09-10301) Post- och telestyrelsen 25

Inga prishöjningar har gjorts för inrikes enstaka 1:a klass porto betalt under 2010, men prishöjningarna som gjordes 2009, sammantaget med den negativa utvecklingen av KPI 2009, gör att portot för prisklasserna upp till 500 g fortfarande överstiger tillåtna priser enligt pristaksbestämmelsen. Tabell 4. 2010 Inrikes enstaka 1:a klass portobetalt (exklusive moms) Pristak Postens pris Negativt utrymme 20 g 4,27 4,34 0,07 100 g 8,54 8,68 0,14 250 g 17,08 17,36 0,28 500 g 25,63 26,04 0,41 4.1.3 Porto på 1:a klass franko inlämning brevlåda Enligt PTS beräkningar i föregående års granskning översteg portohöjningen 2009 i samtliga viktklasser inrikes enstaka 1:a klass franko inlämning brevlåda den höjning som var tillåten enligt pristaksbestämmelserna. Även denna höjning utöver pristaket berodde på Postens felaktiga beräkningsmetod. Posten har inte höjt priserna för dessa tjänster 2010, men på grund av den negativa utvecklingen i KPI 2009 överskrider dessa än mer tillåtna priser enligt pristaksbestämmelsen. Tabell 5. Inrikes enstaka 1:a klass franko inlämning brevlåda (exklusive moms) 2010 Pristak Postens pris Negativt utrymme 20 g 4,18 4,24 0,06 100 g 8,36 8,48 0,12 250 g 16,72 16,96 0,24 500 g 25,09 25,44 0,35 Post- och telestyrelsen 26

4.2 Sändningar År 2010 höjde Posten sitt listpris för sorterade och osorterade brevsändningar första klass och ekonomi med 2-4 %. Detta var en högre höjning än de föregående två åren, då prishöjningen var 2,4-2,9 % år 2009 och 1,5 1,8 % år 2008. Listpriset kan jämföras med de priser som ges till Postens storkunder såsom staten. De statliga priserna anges i det ramavtal som löper mellan Posten och staten 8. För en osorterad 1:a klass brevsändning riks om 500 brev à 20 gram gav ramavtalet 2010 en individuell rabatt på 6,5 % (4,6 % år 2009). För en sorterad 1:a klass brevsändning riks om 10 000 brev à 20 gram gav ramavtalet en rabatt på 7,2 % (3,5 % år 2009). Rabatten blir dock successivt större ju större brevsändningen är. 4.3 Lokalpost En genomgång av de lokala postoperatörernas porton för år 2010 visar att prissättningen varierar kraftigt, detta gäller både A- och B-post. Lokalportot för ett 20-grams A-brev varierar mellan 3,50 och 5,80 kronor inklusive moms och variationerna synes inte ha någon koppling till var i landet postoperatörerna verkar. Det genomsnittliga lokalportot för 2010, beräknat på 18 lokala postoperatörers priser, uppgick till 4,49 kronor vilket är detsamma som 2009. Under perioden 1999 2010 har lokalpostföretagens porto i genomsnitt stigit ca 40 %. Jämfört med Postens rikspris för enstaka 1:a klassbrev (6,00 kr) var det genomsnittliga lokalportot 1,51 kronor lägre, eller drygt 25 % lägre. Prisskillnaden mellan Postens enstaka 1:a klassbrev och de lokala operatörernas porton har varit relativt konstant under perioden 1999-2010. 4.4 Postpaket, företagspaket och hempaket PTS har gjort en genomgång av pris- och villkorsändringarna gällande Postens kontantbetalda pakettjänster under 2010. Prishöjningar på några av dessa tjänster genomfördes dels den 1 januari och/eller dels den 1 november 2010. Priset för pakettjänsten Postpaket har enligt bruttoprislistan för kontantbetalande kunder för de högre viktklasserna höjts med mellan 1,6 och 2,8 % beroende på viktklass. Däremot har priset på Postpaketet i viktklassen 3kg inte höjts sedan 1 januari 2009. Kontantpriset för tjänsten Företagspaketet var alltifrån oförändrat (det s.k. Företagspaket 09.00) upp till en höjning på c:a 8 Dnr 132540015-06/21. Giltighetstid 2007-04-11 2011-03-31. Post- och telestyrelsen 27

7,8 % beroende på ankomsttid och viktklass. Nettoprislistan för avtalskunder har också studerats för samma period. Höjningar av priset för Postpaketet har för dessa kunder gjorts med c:a 2 % och för Företagspaketet har priset varit alltifrån oförändrat (Företagspaket 09.00) till en höjning med c:a 6,9 % beroende på ankomsttid och viktklass. Därutöver förekommer det individuella prisjusteringar för kunder med avtal som PTS inte närmare tagit del av. År 2010 betalade en kontantkund 150 kronor för att skicka ett trekilos Postpaket vilket är 13 % mer än vad en avtalskund betalade för samma tjänst beräknat på verklig vikt. Det är dock inte alltid lika fördelaktigt att vara avtalskund eftersom portot beräknas på den högsta av den verkliga och den volymbaserade vikten. Det beror på att den volymbaserade viktberäkningen baseras på en schablonvikt på 280 kg per kubikmeter. Priset för tjänsten Hempaket har i genomsnitt ökat med ca 3 % för kontantbetalande kunder och med 6,9 % för avtalskunder jämfört med 2009. Efter prisökningen betalade en kontantkund 300 kr för ett paket med vikten 3 kg vilket är 7 % högre än för motsvarande tjänst för avtalskunder. Paketmarknaden har sedan länge kännetecknats av relativt stor konkurrens när det gäller paket skickade av företag. De senaste åren har Schenker (ägt av Deutsche Bahn) och DHL (ägt av Deutsche Post) successivt byggt ut sina ombudsnät för in- och utlämning av paket och täcker idag i princip hela landet, även i glesbygd. Företagen har även i större utsträckning börjat rikta sig mot privatkonsumenter och ger idag Posten konkurrens genom lägre priser på privatmarknaden, och Postens tidigare stora dominans på detta marknadssegment verkar vara på väg att brytas. Det skulle möjligen kunna förklara varför Posten inte har gjort några höjningar på det tidigare nämnda Postpaketet i viktklassen 3 kg sedan år 2009. 4.5 Befolkningens bedömning av prisnivån Av PTS post- och betaltjänstundersökning 2011 (rapport Befolkningens användning av post- och betaltjänster 2011; PTS-ER-2011:9) framgår att befolkningen anser att Postens brevtjänster är mer prisvärda än Postens pakettjänster. 71 % uppger att de tycker det är prisvärt att skicka brev eller vykort, medan endast 56 % uppger att de tycker det är prisvärt att skicka paket eller tjocka (skrymmande) brev. Procentsatserna är i stort sett oförändrade jämfört med 2010. Post- och telestyrelsen 28

Resultaten skiljer sig mellan olika grupper. De som främst anser att det är prisvärt att skicka brev eller vykort är personer 45-54 år (80 %). De som inte anser att det är prisvärt är främst yngre 25-34 år (43 %), samt kvinnor (31 %). När det gäller hur mycket pengar man lägger på att skicka brev/vykort uppger 40 % att de spenderar mer än 200 kronor under ett år, 42 % att de spenderar mellan 51-200 kr per år och 10 % att de lägger 21-50 kr per år på att skicka brev/vykort. När det gäller prisvärdhet att skicka paket är främst 65-74 åringar som i störst utsträckning tycker att det inte är prisvärt att skicka paket; 70 % i åldersgruppen uppger detta. Bland kvinnor är det 49 % som tycker att det inte är prisvärt, jämfört med 38 % bland män. Hur mycket pengar de svarande lägger under ett år på att skicka paket varierar. Drygt var tredje (34 %) lägger mellan 301-500 kronor och 15 % lägger mer än 500 kronor under ett år. Bland kvinnor är det 41 % som lägger mindre än 100 kr under ett år på att skicka paket, jämfört med 28 % bland män. Post- och telestyrelsen 29

5 PTS årliga pris- och kalkylgranskning 5.1 Postens efterkalkyl PTS genomför, med utgångspunkt i postlagen, postförordningen samt Postens tillståndsvillkor en årlig granskning av Postens efterkalkyl, den senaste avseende verksamhetsåret 2009. Granskningen är uppdelad i två huvudsakliga faser. I den första fasen kontrolleras främst kopplingen mellan det redovisade rörelseresultat och den kostnadsmassa som fördelas i kalkylsystemet, samt kopplingen till intäkts- och kostnadsfördelning mellan Postens olika rörelsegrenar. I den andra fasen analyseras kostnadsberäkningar och - fördelningar för enskilda tjänster Vid årets granskning lämnade PTS följande synpunkter till Posten: Kalkylsystemets detaljeringsgrad de senaste åren har underlättat myndighetens granskning. PTS har i 2010 års granskning noterat att kalkylen ytterligare har utvecklats både vad gäller detaljeringsgrad och transparens i vissa produktionssteg. En alltför stor andel av Postens kostnader klassificeras som strategiska. Dessa kostnader har inte fördelats ut till produkter på ett i PTS mening tillfredsställande sätt som kan anses vara förenligt med artikel 14 i postdirektivet. PTS har tidigare påtalat att observerade skillnader i marginaler mellan olika pakettjänster inte har varit tillfredsställande. I årets granskning har därtill inte samma detaljnivå som tidigare kunnat utläsas ur Postens till PTS redovisade kalkyler. PTS har även haft synpunkter på marginalerna för enstaka 1:a klass- och ekonomibrev i betalsätten porto betalt och franko samt Posttidningar A och TAB. Det bör noteras att PTS granskning inte syftar till att lämna ett slutgiltigt godkännande av Postens kalkylering eller prissättning. Granskningen ska istället bestå av en övergripande kontroll av kostnadsfördelning och marginaler inom och mellan olika produktgrupper samt säkerställa kalkylsystemets koppling och överensstämmelse med företagets årsredovisning. PTS kan dock välja att vid behov inleda riktade tillsynsåtgärder. Post- och telestyrelsen 30