Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

Relevanta dokument
Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Salix biobränsle från skörd till värmeverk

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk

grovfoderverktyget.se

Biobränslehantering från ris till flis

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010

Skogsbränslehandledning

Stubbtransporter och bränslekvalitet hos stubbved

TM800. Kvalitet vid första ögonkastet.

Skörd av Salix. Författare: Leif Magnusson, EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB Stockholm

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Register Grupp Norm namn/insats

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr System costs, logistics and quality aspects relating to seven supply chains for stump fuel

Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

På spåret med fasta körspår

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Ekonomi i miljöåtgärder

Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN

Ved Veden skall vara torr

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Odla poppel & hybridasp!

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden.

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Mårten Johansson tekn chef i SÅ ordf NVF Fordon och Transporter. marten.johansson@akeri.se

Systemanalys av skogsbränsletransporter A system analyse of woodfueltransports Gabriel Engblom

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Effektiva tågsystem för godstransporter

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Biobränsle från skogen

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Växthusodlingens växtbiomassa

Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Skörd, lastning och transport av träflis (Salix) från jordbruksmark

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Sammanställning av bränsledata

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Energigrödornas ekonomi

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

TSG Kvalitetssäkring & eftermarknad. Tomas Flemström Marcus Persson Mattias Bränngård Linnéa Carlsson Fredrik Henriksen

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.

LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Rörflen till Strö och Biogas

Styrkor med olika hållbara drivlinor och lämpliga fordonsnischer för dem

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull!

GROT-skotningens kostnader i nästa led

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Transkript:

Ekonomisk analys Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport 1143 Några viktiga antaganden som är osäkra Kapaciteter på maskiner Lastvikter och hanteringstider vid buntskörd Underhållskostnader Livslängd och anskaffningsvärden är osäkra, men de fasta kostnaderna utgör relativt liten andel av totalkostnaderna. 1

Jämförelse av tre system Klart billigast är systemen med direktflisning och klart dyrast är systemet med buntskörd. Rangordningen i kostnader mellan systemen är samma med både tre tvåhektars odlingar och en sexhektarsodling. Att systemet med buntskörd blir dyrare än de andra systemen beror framförallt på de höga kostnaderna för fält- och vägtransport av buntar. Med två hektars fält i stället för sex hektars fält blir det för system med buntskörd 15 % och direktflisning med containrar 23 % dyrare. 2

Kostnaden per hektar, ton torrsubstans och MWh för de tre studerade skörde- och logistiksystemen för stora och små fält. Flis Bunt Bit 6 ha 2 ha 6 ha 2 ha 6 ha 2 ha kr/ ha 5 900 7 300 9 600 10 100 7 900 10 300 kr/ ton ts 300 360 480 550 390 510 kr/ MWh 68 81 107 122 87 114 100% 90% 80% 70% 60% 50% Sönderdelning vid anl. Landsvägstransport Insamling och fälttransport Skörd 40% 30% 20% 10% 0% Buntskörd, 6 ha Buntskörd, 3 st 2 ha Bitskörd, 6 ha Bitskörd, 3 st 2 ha Direktflisn, containrar, 6 ha Direktflisn, containrar,3 st 2 ha 3

140 120 100 80 60 40 20 Sönderdelning vid anl. (buntar) Containerhyra (bitar samt flis) Lastare (bitar samt flis) Lastbil (för timmerbil / container), 3 mil Traktor + huggarvagn / containervagn Skörd 0 Direktflisn, containrar, 6 ha Direktflisn, containrar,3 st 2 ha Direktflisn, lastare, 6 ha Direktflisn, lastare, 3 st 2 ha De tre systemen System för system 4

Direktflisning Av de tre studerade skördemaskinerna är direktflisning det system som har högst andel av kostnaderna som utgörs av skörden. Skördemomentet utgör 45 % till 50 % av kostnaderna för hela skördesystemet. Buntskörd Kostnader för insamling och fälttransport samt vägtransport är betydligt större kostnad än skörden De höga transportkostnaderna orsakas av att buntarna har en låg volymvikt, det leder till dåligt kapacitetsutnyttjande av transportfordonet 5

Höga kostnader för buntskörd kräver mervärde av produkten Torr vara kan ha ett mervärde. Enligt standardformel innehåller torrt bränsle mer energi än fuktigt bränsle. Kan vara värdefullt att kunna lagra bränslet Ökad leveranssäkerhet kan ha ett mervärde Användarens krav på salixbränslet påverkar skördesystem. Bitskörd Den klart tyngsta kostnadsposten är själva skördemomentet. Den utgör 42 % systemets totala kostnader Kostnaderna är 31 procent högre med tre små fält jämfört med ett fält på sex hektar. 6

Slutsatser Den inbördes rangordningen i kostnader mellan systemen är den samma vid de båda jämförda fältstorlekarna, dvs billigast med direktflisning och dyrast med buntskörd. 7

Skördemaskinens kapacitet påverkar även kostnaderna för fälttransport vid direktflisning men inte vid buntskörd. För buntskördaren är det därmed inte lika viktigt att arbeta med kapacitetshöjning på skördemaskinen som i direktflisning. För buntsystemet utgör kostnaderna för fälttransport och vägtransport en betydligt större kostnad än själva traktorn och skördemaskinen. Av de totala kostnaderna utgör de rörliga kostnaderna den klart största delen. Därmed påverkas kostnaderna i större omfattning av sådant som påverkar de rörliga kostnaderna. För systemet med buntskörd beror de höga kostnaderna till stor del på att kapaciteten är låg för skotning med huggarvagn och på de låga lastvikterna för lastbilstransporterna till följd av buntarnas relativt låga volymvikt. 8

För bitskörd och direktflisning är det viktigt att öka kapaciteten när årlig driftstid är hög. För bitskörd och direktflisning är investeringsutrymmet högt för att öka kapaciteten. Kostnadsskillnaderna mellan systemet med direktflisning och buntskörd är för stora för att det skall bli olika system för mindre och större fält med de antagna förutsättningarna. Tack 9