PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010
|
|
- Britta Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010 A pilot study of the Biobaler 2010 SLUTRAPPORT FINAL REPORT December 2010
2 INNEHÅLL PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER Sammanfatttning... 2 Summary... 3 Bakgrund... 4 Syfte och avgränsningar... 4 Maskindemonstration i maj Test i fält... 6 Genomförande... 6 Resultat av test i fält... 6 Teknisk beskrivning, Spill, driftstörningar och andra iakttagelser... 9 Insamling av balarna och mellanlager Sönderdelning Test med Doppstadt DH 910 SA, den 8 november Test med Kombikross DZ 750, den 10 november Test med skogsflismaskin på Pugerup den 12 november Proveldning av hela balar den 4 november på skarhult Ekonomi Förutsättningar användning i storskalig eldning tex värmeverk - System användning i småskalig eldning i ved-/ storbalspanna - system Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm... 0 Bilaga 2. Kalkylförutsättningar... 0 Sida 1
3 SAMMANFATTTNING Biobalern tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group och några maskiner har under det senaste året sålts i Polen och i andra länder i Europa. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där pickuprullen är ersatt med ett mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Maskinen fungerar bra tekniskt i ett bestånd på högst mm diameter (vid 30 cm höjd). Detta innebär ett års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med senaste teknik och ett bestånd vid skörd på t ts/ha. Balarna torkar i utomhus i stack under sommaren - hösten till 31 % vattenhalt utan mögelbildning. Skördekostnaden fram till lager vid fältkant är högre än för skörd med fälthack räknat per ton ts men lägre än med fälthack räknat per energimängd i levererat bränsle. Transportkostnaden blir betydligt högre än transport av flis på grund av den låga lastvikten både räknat per ton torrsubstans och per levererad energimängd. Balarna kan sönderdelas av maskiner av typ knivhugg eller kross med ett rejält matarbord. Materialet blir inte helt homogent och finfördelat utan innehåller mer eller mindre långa pinnar beroende på vilken maskin som används. Kostnaden för sönderdelning blir hög med dagens teknik men kan minska med framtida användning av eldriven, stationär flisning på värmeverket. Slutsatsen är att vid användning för produktion till större värmeverk blir Biobalern ett betydligt dyrare alternativ än skörd med fälthack även inbegripet det högre energivärdet i det torrare bränslet. Biobalern lämpar sig för produktion av lagringsbart bränsle i ett relativt småskaligt system med leverans till användare som kan elda hela balar inom högst några km transportavstånd. I ett sådant system bör Biobalern hävda sig väl t.ex. gentemot halm. Vi bedömer att Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. Sida 2
4 SUMMARY The Biobaler is manufactured by the Canadian company Anderson Group. Some machines have during the last year been sold in Poland and in other European countries. The machine is a modified, stronger type of round bale press where the pick-up roll has been replaced by a mulcher head which throws the material into the press chamber. The material is formed into a round bale of the same size and shape as a bale of straw or silage. The machine works technically very well in a salix stand of maximum mm diameter (at 300 mm height). This means a one-year shorter harvest circle compared with the harvest circle for a forage harvester and a stand of about tonnes of dry matter per hectare. The bales will dry stacked in the open air during the summer autumn from about 50% to about 31% water content without problems with mould. The harvest cost including cutting and storage in the field is higher than for a forage harvester counted per ton dry matter (SEK/t) but lower counted per amount of delivered energy (SEK/MWh). The transport cost is considerably higher than for chips due to the low freight weight both per ton dry matter (SEK/t) and per amount of delivered energy (SEK/MWh). The bales can be processed by milling or chipping machines which are equipped with a feeding table. The material will not be as finely chipped or as homogenous as chips from a forage harvester but will contain a smaller or larger percentage of sticks depending of the type of machine used. The cost of using a mobile machine available on the market will be high due to the low capacity of feeding but it could be lowered by using a stationary electric chipper/grinder based at the site of the district heating plant. The conclusion is that production of fuel by the Biobaler for a large district heating plant is not economic as compared with chips from a forage harvester, even including the higher energy content per ton produced by the Biobaler system. The Biobaler is more suited for production of a storable fuel in a relatively small scale system for utilization of whole bales within a short distance from the field. In such a system, the Biobaler can compete economically for example with straw. As for the stage of technical development we consider the Biobaler to be ready for production. Sida 3
5 BAKGRUND Buntskördaren Biobaler visades på Deutsche Messe, Hannover i höstas samt demonstrerades i fält i Polen i januari 2010 och det samlade intrycket var att den skulle kunna fungera i normala salixbestånd. Ett flertal maskiner har enligt uppgift från tillverkaren Anderson Group, Quebec, Kanada sålts i Polen och maskinen uppges kunna användas även för skörd/röjning av buskar och av igenväxningsvegetation t.ex. i kraftledningsgator. Eftersom det finns ett intresse i Sverige för skörd av salix av hela skott som buntas och självtorkar i fält före flisning/leverans till värmeverket borde det vara intressant att pröva denna färdiga maskin innan man bygger helt nya lösningar. Vår utgångspunkt var att maskinen skulle passa för produktion av bränsle till värmeverk/andra användare som vill ha torrt bränsle, dvs ca 30% eftersom materialet går att lagra och torkar utan problem. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet var att i en praktisk studie utvärdera Biobalern tekniskt samt beskriva användningsområdet för maskinen för salixskörd i Sverige. De beräkningar som har gjorts baseras på praktisk erfarenhet och praktiska beräkningsmetoder. Utvärdering bygger på svenska förhållanden och skörd av salix. Tillverkaren menar att Biobalern kan skörda 100 mm stamma vilket för salix innebär ett bestånd på ca 35 t ts/ha, betydligt mer än vad som skördas i praktiken idag. Det finns en bild på maskinen i tillverkarens broschyr som visar skörd i grov skog som vi bedömer inte är salix men möjligen poppel. Det kan finnas andra varianter av maskinen som vi inte känner till och vi kan inte uttala oss om hur maskinen fungerar i poppel. MASKINDEMONSTRATION I MAJ 2010 Biobalern visades den 28 maj på Tågra Gård med 27 deltagare förutom arrangörerna, bl.a. representanter för Lantmännen Agroenergi, Lantmännen Maskin AB, entreprenörer inom biobränslebranschen, fackpress, LRF och Lunds Energi. Totalt var det 6 deltagare från andra länder än Sverige (Polen, Danmark, UK). Eftersom det hade regnat flera dagar före visningen måste skördedemonstrationen flyttas till ett fält som egentligen inte var skördeklart. Biobalern visades i ett alltså i ett ganska klent bestånd, ca 20 t ts/ha. Biobalern fungerade utan problem. Sida 4
6 Bild 1. Skörd med biobaler på Tågra Gård vid stamdiameter ca 30 mm. Bild 2. Skördade Biobalar på Tågra Gård. Sida 5
7 TEST I FÄLT GENOMFÖRANDE Den maskin som testades beskrivs i broschyren i separat bilaga. Vi testade maskinen under överinseende av tillverkaren, först i ett klent bestånd och därefter i två grövre eftersom tillverkaren ville visa att maskinen fungerar även där: 1. Tågra, salix, 30 mm, ca 20 t ts/ha, gick utmärkt (se bild 1 och 2). 2. Torup, salix, 100 mm, det gick inte alls (eftersom traktorn ska grensla stammarna, det går inte att köra över dessa stammar) (ingen bild) 3. Torup, salix, enstaka stammar 60 mm, ca 25 t ts/ha, detta var absolut övre gränsen, beståndet var aldrig skördat och hade endast enstaka och grova stammar per stol. (bild 3 och 4) Bild 3. Torup, enstaka stammar 60 mm. Bild 4. Torup, enstaka stammar 60 mm. RESULTAT AV TEST I FÄLT Efter vår provning bedömde vi att maskinen inte kan köras i mer än max 50 mm om det ska vara långsiktigt hållbart, dvs ett bestånd med absolut max ca 25 t ts/ha. (50 ton/ha färskt). Balarna vägde ca 370 kg st, dvs det blir ca balar per ha, dvs ca 1 bal var 33:e 50:e meter. Testet gjordes med traktor med variabel transmission vilket är att föredra ur kapacitetsynvinkel men inte tekniskt nödvändigt. Utan variabel transmission minskar kapaciteten eftersom man måste stanna, knyta och lasta av balen samt justera dess läge ca var 30e 50e meter i ett normalt salixbestånd Framkörningshastigheten i testet var ca 5 km/tim. Maskinen har lågt effektbehov och går att köra med ordinär traktor. I försöket användes 300 hk traktor enligt tillverkarens önskemål vilket var mer än tillräcklig effekt. Man behöver inte nödvändigtvis ha Sida 6
8 särskild däckutrustning eftersom stubbarna trasas sönder och därmed inte riskerar att punktera däcken. Däremot behövs skyddsplåtar under traktorn samt en pusher bar som lägger ner stammarna framför traktorn (traktorn och Biobalern grenslar alltså stammarna före avklippning). Se bild 5. Stopptiden för att knyta och lasta av en bal var ca 0,5 min/bal, dvs min per ha ( balar per ha). Sammantaget ger detta en uppskattad verklig kapacitet på ca 0,5 ha/tim i ett bestånd med ca mm stammar (20-25 t ts/ha). Detta är klenare bestånd än rekommendationen för skörd med fälthack. Under dessa betingelser är maskinen driftsäker och har hög kapacitet. Skörd kommer dock att ske med 1 års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med specialbyggt skärbord. I kalkylerna har använts en skördenivå på 22 t ts/ha vid skördetillfället vilket ger 117 balar/ha ( kg ts/ha/188 kg ts/bal = 117 balar). För fälthacken räknades en skördenivå på 30 t ts/ha (ett år längre omdrev). Balarna blev var perfekt balade, runda och höll ihop bra, även vid hantering med storbalsspjut. Den klart begränsande faktorn är att ekipaget ska grensla stammarna. Om man grenslar alltför grova stammar (> 60 mm) böjer de sig inte utan välter varvid hela plantan/stolen dras upp ur marken. Sida 7
9 Bild 5. Biobalar som ligger kvar i raden efter skörd. Sida 8
10 TEKNISK BESKRIVNING, SPILL, DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA IAKTTAGELSER Skördesystemet bygger på att traktorn grenslar raden före avklippningen och trycker ner stammarna i rätt höjd för att mulchern ska kunna mata in dessa. Detta är alltså ett led i inmatningen och därför måste man köra maskinen i linje med traktorn. Utveckling pågår enligt tillverkaren för att kunna köra maskinen bredvid traktorn och då skulle man kunna skörda grövre stammar. Själva mulchern kan hantera grövre stammar om man bara hade kunnat mata in dem men det går inte idag. Balpressen består av en förstärkt rundbalspress (fixkammarpress) där pickuprullen är ersatt med en mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Materialet är sönderbrutet i längder från spån 70 cm. När maskinen kördes i det bestånd som vi bedömer som lämplig grovlek, dvs 50 mm stammar och ca 22 t ts/ha vid skördetillfället förekom inga driftstörningar. Vi bedömer att det inte är något problem att skörda krokiga stammar. Maskinen sliter av stammarna och lämnar en mycket söndertrasad stol, det blir ingen snittyta som efter sågklingor (bild 5). Därmed blir det ett högre spill. Stubbhöjden varierar mellan 0 35 cm eftersom stammar slits av. Vid själva upprullningen/knytningsprocessen uppstår ett mindre spill. På en sträcka motsvarande två balar (70 m) uppmättes totalt 13,3 kg i form av spån, dvs 6,6 kg/bal. Dessutom spills hela grenar, totalt per två balar, 6,6 kg dvs 3,3 kg/bal. Totalt spill var 10 kg per bal, dvs ca 3% om en bal väger 370 kg. Maskinen väger 6 ton och är tung i förhållande till hjulutrustningen för svenska förhållanden. Det finns ingen möjlighet att köra med denna hjulutrustning under de blöta förhållanden som råder vid normal salixskörd, det krävs tjäle eller torr mark. Det går inte att utrusta maskinen med större hjul utan omfattande ombyggnad. Maskinen är lätt att manövrera och detta sker från traktorns förarplats. Maskinen är som en vanlig rundbalspress avseende buller, risk för skador och vibrationer. Sida 9
11 Bild. 6. Biobalern har små hjul i förhållande till sin vikt. Sida 10
12 INSAMLING AV BALARNA OCH MELLANLAGER Insamlingen av balar kan göras med vanlig rundbalsutrustning men man kan inte köra kors och tvärs över fältet som när man samlar halmbalar. Man måste följa raderna någorlunda eftersom det sticker upp grenar som kan skada traktorn utan man måste hålla sig i raderna och sköta lastningen därifrån. Det är inte realistiskt att köra med en lastare samt traktor och vagn rad upp och rad ner. Istället bör man köra med ett ekipage som kan lasta sig själv, t.ex. en vagn med kran eller skotare. I kalkylen har vi därför räknat med skotare. Balarna kan staplas 3-4 i höjd. Balarna torkar fint ute i fält utan mögelbildning. Balarna blir lite lösare efter torkning men håller ändå ihop så att de går att hantera. Vattenhaltsanalysen som gjordes i november av det sönderdelade material visade att vattenhalten under lagringen har sjunkit till 31%. Vattenhalten mättes inte vid skörd eftersom materialet inte var flisat men normalt ligger vattenhalten vid skörd på ca 45-50%. Balarna hade legat utomhus utan täckning. Bild 7. Lager av biobalar på Tågra Gård, september 2010 Bild 8. Närbild på biobal i lager på Tågra Gård, september Sida 11
13 SÖNDERDELNING Tre olika maskiner för sönderdelning testades: 1. Doppstadt DH 910 SA, knivhugg, mobil. Bild 9 och Doppstadt DZ 750, valskross, mobil men betydligt tyngre än 1. Bild Mobil skogsflismaskin. Bild TEST MED DOPPSTADT DH 910 SA, DEN 8 NOVEMBER 2010 Detta är en knivhugg med 100 roster som stod uppställd på ett virkesupplag på Lastbilscentralen i Eslöv där den används för att flisa virke. Maskin är mobil och har dieselmotor. Det flisade materialet säljs till värmeverk. Maskinen är utrustad med en kran som lastar en bal i taget, lägger den på matarbordet och river lite i balen för att få sönder den så att materialet fördelas över matarbordet som för materialet in i huggen. Ristandet av balen begränsar kapaciteten som bedöms till max 2 balar i minuten. I princip skulle man kunna ställa upp maskinen på en platta på gården eller ett annat upplag i närheten av odling dit balarna har transporterats med en skotare/balsamlare och flisa balarna där. Då tillkommer troligen kostnad för flyttning av maskinen. Materialet blev relativt finfördelat men innehöll en hel del alltför långa pinnar. Balsnörena var inga problem. Bild 9. Sönderdelning av biobalar med Doppstadt DH 910 SA. Bild 10. flis av biobalar efter sönderdelning med Doppstadt DH 910 SA Sida 12
14 TEST MED KOMBIKROSS DZ 750, DEN 10 NOVEMBER 2010 Detta är en valskross (rotorkross) med 80 roster, med förkross, som vid testet stod uppställd på Kretsloppsparken i Vä. Maskin är mobil men väger troligen minst 30 ton och har separat dieselmotor. Maskinen används till att flisa rivningsvirke och liknande på avfallsanläggningar och det flisade materialet används sedan till förbränning. Maskinen har ett bra matarbord som gör att man kan få högre kapacitet och matarbordet river sönder balen automatiskt. Materialet lastas på matarbordet med lastare och balsnörena var inga problem. Av de tre maskiner som provades gav denna det bästa resultatet. Materialet blev mera finfördelat än i knivhuggen men fortfarande fanns en del upp till 15 cm långa pinnar. Bild 11. Doppstadt DZ 750. Bild 12. Doppstadt DZ 750 Sida 13
15 Bild 13. Flis efter sönderdelning med Doppstadt DZ 750. Bild 14. Doppstadt DZ 750 TEST MED SKOGSFLISMASKIN PÅ PUGERUP DEN 12 NOVEMBER Maskinen har en trumhugg med 900 mm bredd och 950 höjd. Denna maskin har ett kort matarbord men ingen kedjematning så balen stannade där. Maskinen är byggd för hela stammar vilka matas in genom att trumhuggen får tag i dem. Trumhuggen fick inte tag i själva balen utan maskinföraren fick föra in balen i huggen med gripklon. Inmatningen av hela balar fungerade dåligt. Balsnörena skulle troligen vara ett problem vid längre körning. Det finns ett längre matarbord med kedjor till denna maskin men den var inte tillgängligt vid testet. Bild 13. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Bild 14. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Sida 14
16 PROVELDNING AV HELA BALAR DEN 4 NOVEMBER PÅ SKARHULT Två biobalar proveldades i en Faust kombinerad ved-/storbalspanna på Skarhults gård. Brännkammaren rymmer max 3 st 500 kg fyrkantbalar halm dvs det ryms 6 biobalar men det är möjligt att man inte kan sätta in max antal balar på grund av att det blir för varmt. När man eldar halm för fullt tar det 6-7 timmar att förbränna tre storbalar. Vid proveldningen sattes 2 st biobalar med en vattenhalt på 31 % in och tändes med gasolbrännare. Balarna tände väldigt lätt och brann mycket bra. Förbränningsförloppet och mätningar under förbränningen återges i tabell 1. Detta test visar att biobalarna passar mycket bra för denna typ av förbränningsanläggning. Bild Tabell 1. Förbränningsförlopp vid proveldning av två biobalar i ved-/storbalspanna på Skarhult i november Kl Moment Panntemp Rökgastemp O 2 -halt C C % Igångsättning , , Ca 60% av volymen återstår , Ca 10% av volymen återstår , Ca 5% återstår i form av glödhög , Automatiskt stopp av lufttillförsel (rökgastemp. under 90 C.) Sida 15
17 Bild 15. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult. Bild 16. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1,5 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 2 timmar. Sida 16
18 EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR Kostnaden för skörd, insamling av balar, transport och sönderdelning har beräknats för Biobaler baserat på de försök som har gjorts i projektet och jämförelse görs med skörd med fälthack och med halm i rundbalar. En sammanställning av kostnaden visas i tabell 2. För skörd med fälthack har marknadspriser använts för respektive moment. Jämförelsen med halm har gjorts för att kunna bedöma Biobalerns konkurrenskraft i ett småskaligt system med eldning av hela balar. Egentligen borden en jämförelse ha gjorts med storbalar/fyrkantsbalar som är det mest optimala för halm till bränsle men tiden har inte räckt till. Fullständiga beräkningar visas i bilaga 1 och kalkylförutsättningar i bilaga 2. Kapaciteten för avverkning med Biobaler har bedömts efter försöket i salix i maj Insamling av biobalarna gjordes i försöket med lastare men eftersom insamling med skotare bedöms som det mest effektiva sättet har skotare använts i kalkylen. Beräkningarna används för att bedöma Biobalerns konkurrenskraft i sett storskaligt System 1 och ett småskaligt System 2, se nedan. Tabell 2. Kostnad för skörd med Biobaler samt insamling, transport och sönderdelning av balarna och jämförelse med skörd med fälthack samt med rundbalar av halm. Salix Biobaler Salix Fälthack Halm rundbalar Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/t ts Kr/ MWh Mwh MWh Skörd/avverkning Insamling/ Fälttransport Totalt skörd Transport till extern användare Sönderdelning Totalt Kostnaden för enbart skörd och fälttransport uppgår för Biobalern till 248 kr/t ts. Detta kan jämföras med normalt pris för skörd med fälthack och transport till fältkant för säsongen 2010/2011 Sida 17
19 på 215 kr/t ts. (motsvarar 33 km/m 3 ). Henriksson Salix ABs medelpris under säsongen 2009/2010 var 33 kr/m 3 ). Kostnaden för skörd med Biobaler är alltså högre än för färdigflisad vara vid fältkant per ton ts. Omräknat till färdigtorkad vara (gäller Biobalern) blir dock kostnaden lägre för Biobalern, 38 kr/mwh jämfört med 49 kr/mwh för fälthacken eftersom materialet från Biobalern torkar ner till 31%. För övriga kostnader se nedan beskrivning av System 1 och System 2. ANVÄNDNING I STORSKALIG ELDNING TEX VÄRMEVERK - SYSTEM 1 För beräkningen av transport till extern användare (värmeverk) har använts marknadspris för transport av rundbalad halm med lastbil med gripklo. För denna transport finns system med fast transportkostnad på 2700 kr/lass för max 50 km transportavstånd. Lastkapaciteten bedöms som samma som för rundbalad halm, dvs 46 balar per lass, vilket innebär 8,6 ton ts per lass. För systemet med skörd med fälthack har kostnaden för flistransporten beräknats för ett medelavstånd på 40 km vilket kan motsvara baltransporten (motsvarar max 50 km). Transporten till värmeverk räknat på 40 km medeltransportavstånd blir 313 kr/t ts för Biobalern vilket är dubbelt så högt som flistransporten. Räknat per MWh blir transporten för Biobalern 84% högre än för flistransporten. För Biobalern tillkommer en kostnad för sönderdelning, i detta exempel räknat med en stor mobil kross, typ Doppstadt DZ 750 Kombi som står på värmeverket och har en kapacitet 2 balar/min, Timkostnad för krossen är 3000 kr/tim. Kostnaden för sönderdelning är 133 kr/t ts vilket blir 28 kr/mwh. Total kostnad blir 694 kr/t ts vilket motsvarar 132 kr/mwh. Detta ska jämföras med normalpris fritt värmeverk i södra Sverige för på ca180 kr/mwh. Det betyder att 48 kr/mwh återstår till odlingen, dvs ca 3440 kr/ha eller 1150 kr/ha/år. Detta system blir oekonomiskt även om det är ett relativt högt pris beroende på den låga vattenhalten. Den största kostnaden är transporten vilket i sin tur beror på mycket låg lastvikt. Därefter kommer sönderdelningen. Tranport och sönderdelning står för 72% av totalkostnaden räknat per MWh. Av detta kan man dra slutsatsen att om man inte behöver transportera balarna och inte heller sönderdela dem skulle Biobalern vara ett intressant alternativ. ANVÄNDNING I SMÅSKALIG ELDNING I VED-/ STORBALSPANNA - SYSTEM 2 I ett system där man eldar hela balar i en anläggning nära odlingen bortfaller kostnaden för transport och sönderdelning. Biobalarna skulle kunna ersätta halmeldning på en större gård med en stor torkanläggning/stort uppvärmningsbehov eller i ett mindre fjärrvärmesystem. Även i detta system förutsätts att skotare är det mest effektiva insamlingssystemet. Även om gården skulle samla in med egna maskiner är det rimligt att sätta samma kostnad för insamling som i System 1. Totalkostnaden för biobalar blir då 249 kr/t ts motsvarande 38 kr/mwh. Sida 18
20 Kostnaden för egenproducerad halm är uppskattas till 425 kr/ton (500 kr/t ts) inklusive pressning, insamling, lagring och bortförsel av växtnäring och mullämnen. För att kunna jämföra dessa alternativ förutsätts att näringsbortförseln i salix ersätts genom gratis slamtillförsel. Detta motsvarar ca 107 kr/mwh, dvs en betydligt högre kostnad än för Biobalern. SLUTSATSER Hanteringskostnaden för Biobalern blir högre än för skörd av flis med fälthack i storskalig bränsleproduktion till ett värmeverk som är byggt för fuktigt bränsle (50%) och kontinuerligt inmatning av finhuggen flis. Detta beror delvis på att skörden sker oftare men framförallt på en hög kostnad för transport och sönderdelning. Den högre betalningsförmågan för torrt bränsle (30%) räcker inte för att kompensera den extra hanteringskostnaden i ett storskaligt system. Biobalern passar för småskalig eldning i anläggningar som kräver torrt bränsle, t.ex. mindre fjärrvärmepannor eller större gårdsanläggningar med satseldning och ackumulatortank med kort transportavstånd. Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. BILAGOR 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm 2. Kalkylförutsättningar Broschyr över Biobaler i separat bilaga Sida 19
21 BILAGA 1. SKÖRDEKOSTNAD FÖR BIOBALER JÄMFÖRT MED FLIS OCH HALM Skörd Biobaler, 31% vh Fälthack inkl vagn, 50% vh Halm, 15% vh (beräknad kostnad) (priser 2010/2011) (uppskattad kostnad) kr/år kr/ha kr/t ts kr/bal kr/mwh kr/ha kr/t ts kr/mwh kr/t ts kr/mwh Värdeminskning: Ränta Underhåll Garn Bränsle Arbetslön Traktorkostnad Kostnad Fälttransport Insamling av balar med skotare Kapacitet 6,8 ton ts/tim kostnad Totalt skörd, inkl lagring Transport till extern användare lastbil med gripklo, flisbil, lastbil m gripklo, max 50 km medelavstånd 40 km max 50 km Kapacitet 8,6 t ts/lastbil 16,3 t ts/lastbil 13,7 t ts/lastbil kostnad Totalt skörd, lagring och transport Flisning/sönderdelning med Doppstadt DZ 750 kombi (kross) Kapacitet 120 balar/tim Kapacitet 23 t ts/tim kostnad Totalt skörd,lagring, transport och sönderdelning Betalningsförmåga fritt vv
22 BILAGA 2. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR Biobaler biobaler inköpspris kr avskrivningstid 6 år restvärde kr kalkylränta 5 % underhåll, i förhållande till återansk.v 5 % garn 8 kr/bal bränsleförbrukning traktor 25 l/tim bränslepris 10 kr/l användning per år 250 ha kapacitet 0,5 ha/tim kostnad maskinförare 280 kr/tm traktorhyra 200 kr/tim användning per år 500 tim/år vattenhalt vid skörd 50 % vikt per bal vid 50% vh 0,375 t/ bal vikt per bal 0,188 t ts/bal antal balar pe ha 117 balar/ha normalskörd vid skördetillfället 22 t ts/ha vattenhalt efter torkning 31 % värmevärde efter torkning (31 % vh) 3,26 MWh/t vikt per bal, efter torkningen, 6 mån 0,272 t/bal kapacitet insamling med skotare 36 balar/tim timkostnad skotare 650 kr/tim kostnad lastbilstransport inkl lastning 2700 kr/lass kapacitet 46 balar/lass hyra Doppstadt 3000 kr/tim kapacitet 2 bal/min
23 enhet Fälthack pris för skörd inkl fälttransport 35 kr/m3 volymvikt 0,1625 t ts/m3 volymvikt 0,325 ton/m3 normalskörd vid skördetillfället 30 t ts/ha vattenhalt vid skörd 50 % ts-halt vid skörd 50 % energiinnehåll vid denna vattenhalt 2,18 MWh/t t ts/t vara 0,5 fast pris flistransport 46,34 kr/ton rörligt pris flistransport 0,788 kr/ton/km kapacitet flistransport 100 m3/lastbil Halm, rundbalar produktionskostnad (15 % vh) 425 kr/ton vattenhalt halm 15 % energivärde halm (15%) 3,97 MWh/t vikt per halmbal 0,350 t/bal vikt per halmbal 0,298 t ts/bal Sida 1
Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen
Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen Projektledare: Håkan Örberg Okt 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans med Värmeforskprojekt
Läs merEkonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra
Ekonomisk analys Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport 1143 Några viktiga antaganden som är osäkra Kapaciteter på maskiner Lastvikter och hanteringstider vid buntskörd Underhållskostnader
Läs merDelrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
Läs merSyfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
Läs merSalix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle
Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Susanne Paulrud SP, Sten Segerslätt REAB, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut I samarbete med Energiteknik SP Rapport :2014:47
Läs merLokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken
Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken Susanne Paulrud, Fredrik Johansson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport:2015:07
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merSönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3
Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund
Läs merSalix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Läs mergrovfoderverktyget.se
grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merGödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet
Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merINFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merSTORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS
STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS FÖR SJÄLVTORKNING OCH VIDAREFÖRÄDLING SLUTRAPPORT Annika Henriksson Håkan Rosenqvist Eslöv juni 2011 Detta projekt har finansierats av Energimyndigheten inom programmet
Läs mer70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB
b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar
Läs merSalix biobränsle från skörd till värmeverk
Salix biobränsle från skörd till värmeverk Birger Danfors Salix biobränsle från skörd till värmeverk Nu finns det effektiv teknik för att skörda Salix! Jordbrukstekniska institutet har i samarbete med
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs mergrovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Läs merSkörd av Salix. Författare: Leif Magnusson, EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB Stockholm
Skörd av Salix Slutrapport från arbete i "beställargrupp" samt översikt över resultat från Energimyndighetens satsning på utveckling av skördeteknik för Salix under 2010-2011. Författare: Leif Magnusson,
Läs merFLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD
FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD VI TALAR AV ERFARENHET Flishuggarna från Junkkari är av typen skivhuggar. Företaget har redan över 30 års erfarenhet av tillverkning och en totalproduktion på
Läs merEffektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad
hans.hedstrom@hushallningssallskapet.se Äntligen kommer det vi har väntat på länge. Grovfoderverktyget ger hjälp a beräkna fodrets kostnad när det ligger i lager. Idag har vi väldigt lite kunskap om den
Läs merPRODUKTINFORMATION HJULHÄSTEN. Utgåva
PRODUKTINFORMATION HJULHÄSTEN Utgåva 2018-01-01 1 PRODUKTINFORMATION Hjulhästen - den smidiga skogsmaskinen Har du saknat en maskin för skogsbruket som verkligen är utvecklad för framkomlighet, kapacitet
Läs merDrivning av okvistade stammar. Fixteri
Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Utifrån Sveriges behov av mer förnybar
Läs merbalans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45
balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk
Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk 1 Förord Föreliggande förstudie har genomförts inom projektet Samordning och utveckling av småskaliga biobränslekedjor, finansierat av Jordbruksverket
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merLOGISTIK FÖR STRÅBRÄNSLE
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet LOGISTIK FÖR STRÅBRÄNSLE THE LOGISTICS OF STRAW FOR FUEL Niklas Svensson Examinator: univ. adj. Torsten Hörndahl Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för
Läs merLotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag
Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå 20180913, Svebio Bränslemarknadsdag Flisning och krossning Er partnern inom biobränslebranschen Vem är jag Göteborgare, ny i branschen, 4 kontor Ödmjuk inför allas
Läs merEnergigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merBåtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merJORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och
NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags
Läs merMULTIX. Multix. / Multix.
Multix. / Multix. MULTIX. MULTIX för högre produktivitet, tunnare snitt och säkrare drift vid lamellsågning och klyvning i hyvlar. I lamellsågar och hyvelmaskiner får sågklingorna utstå stora påfrestningar.
Läs merStubbtransporter och bränslekvalitet hos stubbved
Stubbtransporter och bränslekvalitet hos stubbved Stump transport and fuel quality in stump wood David Lindberg Arbetsrapport 220 2008 Examensarbete 30hp D Handledare: Iwan Wästerlund Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merPRODUKTINFORMATION HJULHESTEN. Utgåva
PRODUKTINFORMATION HJULHESTEN Utgåva 2018-01-01 1 PRODUKTINFORMATION Hjulhesten - den smidiga skogsmaskinen Har du saknat en maskin för skogsbruket som verkligen är utvecklad för framkomlighet, kapacitet
Läs merBiobränsle från skogen
Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen
Läs merProdukter för Lantbruk, Skogsbruk och Uppvärmning
Flistuggar Krokar och tillbehör för din Vinsch Produkter för Lantbruk, Skogsbruk och Uppvärmning Industrigatan 3 467 40 GRÄSTORP Tel: 0514-10505 Fax: 0514-51878 www.sonnys.se info@sonnys.se Förklaring
Läs merALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.
ALLÄTARE Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ÅTERANVÄNDNIN SKA OCKSÅ VAR KROSSNING OC EKONOMISKT LÖNSAMT H
Läs merOdla poppel & hybridasp!
Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merStoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader
Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2011:3 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2009 Investments in agricultural machinery and equipment in 2009 Sammanfattning Ökade investeringar
Läs merVedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige
Vedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige Sagutstyr AS Spara ryggen och kapa veden med säkraste vedkapen Rättvikskapen är en vedkap av balanstyp med rullbord. Det som främst skiljer Rättvikskapen från
Läs merMätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala Mätning av grotflis Measuring of fuel chips Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk & Jonaz Nilsson The Swedish University of
Läs merIntegrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva
Läs merSystemanalys av skogsbränsletransporter A system analyse of woodfueltransports Gabriel Engblom
Systemanalys av skogsbränsletransporter A system analyse of woodfueltransports Gabriel Engblom Examensarbete i ämnet skogshushållning Handledare: Iwan Wästerlund Förord Detta arbete har utförts som ett
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merRev No. Magnetic gripper 3
Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting
Läs merVed Veden skall vara torr
Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merVår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden
Vår vision Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Sveaskog expanderar inom biobränsle Volym GWh 3500 3000 2500 2000 1500
Läs merLYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG
LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska
Läs merWhy Steam Engine again??
Småskalig ångteknik för värmeåtervinning inom Stålindustrin med modern ångmotor 1 Why Steam Engine again?? Rankine power cycles is more fuel flexible than any other power cycles but in the small scale
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merHCT. High Capacity Transports. Henrik von Hofsten
HCT High Capacity Transports Henrik von Hofsten Finansiering (2015) MSEK Ramanslag, skogsbranschen 38 Ramanslag, staten 38 Fonder 35 Uppdrag 15 Övriga anslag, skogsbruket 32 Kommunikation 6 Övrigt 5 Total
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merRörflensodling en handbok
Rörflensodling en handbok Glommers Miljöenergi AB 2008 Energiproduktion, Öppna Landskap och kretslopp Innehållsförteckning Rörflen...3 1.2 Energigräsodling...4 1.2.1 Val av odlingsplats...4 1.2.2 Odling
Läs merKOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE VARIO. www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET
KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE Förser dagens lantbrukare med lösningar för högre kapacitet McHale Fusion Vario är en kombipress,
Läs merBiobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merLignin i pulverpannor
Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro
Läs merTillbehör som t ex bordsskärm, frontpanel eller kabelränna skruvas i bordsskivan.
CENTRO Centro är ett bordsprogram som du kan kombinera på många sätt. Borden har skivor i MDF, fanerade eller med högtryckslaminat. Skivorna är fasade och har lätt rundade hörn. Centro har runda ben som
Läs merKalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix
Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början
Läs merÖland En växande teknik
Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merFörutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet
Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Susanne Paulrud, Gunnar Henriksson, Annika Henriksson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska
Läs merFacilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment
Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Anders Nordin Umeå University BioEndev Torrefac'on the ideal pretreatment process close to the biomass produc'on in the supply chain 1. Fossil fuel
Läs merForma komprimerat trä
Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol
Läs merProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt
ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär
Läs merVägtransport av lös och buntad grot
Vägtransport av lös och buntad grot Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sollefteå november 2006 Magnus Näslund, Energidalen i Sollefteå
Läs merSkörd av trädbiomassa från marginalmarker
Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merIsolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
Läs merFoto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor
Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin
Läs merblir modernt spannmålslager
blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts
Läs merSKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS
SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget
Läs merInstruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN
Instruction Manual Svenska, English Power Bank Model: PRBN Innehåll / Content Innehåll Säkerhetsföreskrifter... 4 Delar... 5 Specifikationer... 6 Miljö / Lag och säkerhet / Förbehåll... 7 Content Safety
Läs merSyfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4
Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merFlexibilitet som flyttar gränserna
maskin mekano Flexibilitet som flyttar gränserna Produktionen av sand, grus och krossade produkter handlar i hög grad om ton/h. Lönsamhet förutsätter i många fall en omfattande produktion. Detta skapar
Läs merViktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Läs merMOLECULAR SHAPES MOLECULAR SHAPES
Molecules with 2 electron pair groups around Linear molecules have polar bonds, but are the central atom form a linear shape. usually non-polar. is 180 linear 2 electron pairs around the central atom 1
Läs merBaler Range. Det professionella alternativet
Baler Range Det professionella alternativet Press- serie utvecklad utifrån kraven från dagens lantbrukare och maskinstationer Maskinen är konstruerad och byggd för lång livslängd med tester från områden
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merVedmaskiner från Mora
Vedmaskiner från Mora Vedmaskiner från Mora Per Wikstrand AB är ett svenskt företag med mångårig erfarenhet av maskiner för rationell och säker vedhantering. Kvalitetstänkandet står i första ledet och
Läs merI korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merGRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare
GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter
Läs merHIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019
HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT Status, January 24, 2019 Lena Larsson Volvo Group Trucks Technology Project manager HCT Advanced Engineer projects Development & Vehicle tests. Type vehicles
Läs merLivscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning
Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs mer