Skörd av Salix. Författare: Leif Magnusson, EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB Stockholm

Transkript

1 Skörd av Salix Slutrapport från arbete i "beställargrupp" samt översikt över resultat från Energimyndighetens satsning på utveckling av skördeteknik för Salix under Författare: Leif Magnusson, EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB Stockholm

2 2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund till rapporten 4 Motiv till satsning på utveckling av teknik för skörd av Salix 4 Utlysning om utveckling av skördeteknik och skördesystem för Salix 5 Arbetet i beställargruppen 5 Genomförda projekt och resultat inom satsningen på utveckling av teknik för skörd av Salix 7 Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling 7 System för direktskörd av Salix (utveckling av skärbord för fälthackar) 9 Test av Biobaler rundbalsskördare för Salix 10 Teknisk förstudie, helskottsskördare, med komprimering till buntar 11 Skörd av övergrov Salix med skogsbrukets maskiner 13 Storskalig skörd och lagring av "billets" för självtorkning och vidareförädling 15 Diskussion och slutsatser, dagsläge våren

3 3 Sammanfattning Energimyndigheten har under genomfört en satsning på utveckling av teknik för skörd av Salix. Genomförda projekt har undersökt attityder hos odlare, utvecklat teknik för skörd samt utvärderat alternativ till dagens system för skörd. För att samordna insatserna och ge stöd till Energimyndigheten i genomförande av satsningen och samt för att förankra och sprida kunskap om resultaten inrättades en "beställargrupp" med en kansliresurs. I denna rapport ges en översikt över projekt som genomförts inom satsningen på utveckling av skördetekniken samt över verksamheten inom beställargruppens ram. Rapporten avslutas med en översikt över resultat och dagsläget när det gäller teknik för skörd, samt ger kommentarer till behov av fortsatt utveckling grundat på diskussionerna i beställargruppen.

4 4 Inledning Bakgrund till rapporten Energimyndigheten utvecklade under 2009 ett förslag till ett samlat program för insatser inom området energigrödor. Där ingick insatser inom Salixområdet, grundat på inkomna idéskisser och kontakter med aktörer inom området. I förslaget betonades särskilt behov av utvärdering och utveckling av teknik och system för skörd av Salix, mot bakgrund av aktuella problem. Energimyndigheten inledde mot denna bakgrund under hösten 2009 en satsning på utveckling av skördeteknik för Salix inom det befintliga Bränsleprogrammet. En utlysning gjordes i november Förslagen utvärderades och valda projekt finansierades och inleddes under våren-sommaren För att samordna insatserna och ge stöd till Energimyndigheten i genomförande av satsningen och samt för att förankra och sprida kunskap om resultaten inrättades en "beställargrupp" med en kansliresurs. SP Sveriges tekniska Forskningsinstitut har på uppdrag från Energimyndigheten ansvarat för genomförandet och har därvid anlitat Leif Magnusson, EnerGia, som varit ordförande i beställargruppen och även ansvarat för den praktiska verksamheten i kansliet. I denna rapport ges en översikt över projekt som genomförts inom satsningen på utveckling av skördetekniken samt över slutsatser från verksamheten inom beställargruppens ram. Motiv till satsning på utveckling av teknik för skörd av Salix Det har funnits flera brister och begränsningar hos det system för skörd av Salix som använts. Skörd har varit svår att genomföra på otjälad mark, och maskinerna har haft låg tillgänglighet och haft svårt att klara de grova skott som är aktuella i många odlingar i synnerhet sådana som fått vänta för länge på skörd som följd av de nämnda svårigheterna. Svårigheterna har lett till betydande trovärdighetsproblem, både hos odlare som haft dålig lönsamhet, och hos bränsleköpare som ej fått leverans enligt plan, eller kanske fått för stor leverans på kort tid när systemet fungerat väl. Ett förslag till ny väg att öka konkurrenskraften och etablera en kommersiell odling som föreslagits från en grupp odlare i företaget Salix Mälardalen är ett system för skörd som bygger på buntning av stammarna vid skörd, samt lagring och torkning för att kunna leverera flis med ökat värde och i den takt som köpare önskar leverans. Förslaget utvecklades med stöd från Värmeforsk i Förstudie av Teknik för komprimerande helskottsskörd av salix i buntform (Hans Eriksson, Värmeforsk rapport 1070). Inom Värmeforsks program Grödor från åker till energi genomfördes även andra projekt kring Salix, bl.a. Skördeteknik och logistik för bättre lönsamhet från små odlingar av Salix (Andras Baky, Maya Forsberg, Håkan Rosenqvist, Nils Jonsson och Martin Sundberg, Värmeforsk rapport 1143). För att få mer underlag om behov och inriktning av insatser för att utveckla teknik för skörd och hantering av Salix gav Energimyndigheten 2009 EnerGia i uppdrag att ge en sammanställning av dagsläget och ge underlag för och rekommendationer till insatser. Rapporten Teknik för skörd av Salix: status och utvecklingsbehov" drar slutsatsen att det är nödvändigt att utveckla teknik och system för skörd, lagring och transport av Salix. Kontakter med olika aktörer inom området styrkte att det fanns en god samstämmighet om värdet av att

5 5 dels stödja vidareutveckling, prov och demonstration av direktflisningslösningar för att komma till rätta med låg tillgänglighet och för att klara dagens krav, dels utveckla teknik för och pröva buntning som ett alternativ. Under det följande arbetet under hösten 2009 med att utveckla förslag till ett samlat program kring förädling av energigrödor insamlades ytterligare underlag från olika aktörer och intressenter kring FoU-behov, dels i erhållna idéskisser, dels i direkta intervjuer och möten med olika grupper. Dessa kontakter visade att det finns ett starkt intresse hos flera grupper av odlare och utvecklare att delta i utveckling och demonstration av system för skörd, hantering och leverans av flis från Salix, även i kombination med utvinning av skogsbränsleflis i lokala verksamheter. Kontakterna visade att det finns behov av utvärdering av befintlig teknik med sikte på åtgärder mot de svagheter som finns vidareutveckling och prov av aggregat för direktflisning som klarar krav på framkomlighet och klarar att skörda grövre skott än dagens skördare utveckling av teknik för storskaliga system utan nackdelar som dagens "heta" direktflisningssystem har (stor mängd rå flis som kräver lagring för anpassning till köparens behov) nya affärsmodeller och systemlösningar för produktion och leverans av bränsle från odling och skogsbruk Utlysning om utveckling av skördeteknik och skördesystem för Salix Mot denna bakgrund gjorde Energimyndigheten i november 2009 en utlysning med en inbjudan till att lämna förslag på projekt kring skördeteknik/system för Salix inom programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränslen. Förslag på projekt i form av idéskisser önskades inom fyra områden, varav två avsåg utvärdering av befintlig teknik och två avsåg nyutveckling av nya eller alternativa system för små- och storskalig skörd. Inkomna förslag utvärderades av en beredningsgrupp under våren De projekt som erhöll finansiering beskrivs i följande kapitel. Arbetet i beställargruppen Beställargruppen har bestått av representanter för odlare/jordbruk från olika delar av landet, slutanvändare/värmeverk, organisationer som LRF, Maskinringen och Hushållningssällskapet, samt Energimyndigheten. Till gruppen har representanter för de genomförda projekten adjungerats när projekten och deras resultat diskuterats. Målet för verksamheten i beställargruppen har varit att arbeta för att få till stånd en samlad utveckling av teknik för skörd och hantering av Salix, samt etablera nätverk som ger olika aktörer tillfälle att möta andra, utbyta erfarenheter, lära av andras erfarenheter, sprida resultat och främja användning av resultat, ge kunskap om Salix, samt även ge underlag för projekten. Verksamheten avrundas med en sammanställning av resultat och slutsatser från projekten, vilket görs i föreliggande rapport. Tre möten har hållits i beställargruppen: Sturup den 23 juni 2010 Vid mötet presenterades och diskuterades pågående projekt, liksom förslaget till studie av skörd av övergrov Salix från SLU (se projektbeskrivningen nedan). Vid ett fältbesök visade Henriksson Salix AB pågående tillverkning av det nya skärhuvudet för basmaskinen från Krone.

6 6 Slutdiskussionen innehöll bland annat en diskussion kring kostnader för skördesystem i Skåne och Mälardalen, och orsaker till skillnader. En samlad slutsats var att det är angeläget att snabbt få fram teknik för skörd och hantering för att vända utvecklingen mot att odlingar läggs ned och för att stimulera till nyplantering och ökad odling. Ett stort intresse utrycktes även för utveckling av billigare planteringsteknik. Elmia den 21 oktober 2010 Vid mötet gjordes en genomgång av pågående och avslutade projekt: Susanne Paulrud, SP, redogjorde för resultat från den genomförda attitydundersökningen kring odlares och entreprenörers syn på Salix som gröda. Sören Ödmark redogjorde för arbetet med förstudien för en buntskördare som genomförs av Rogbico, och visade skisser av tänkta lösningar för skördaren. Annika och Gunnar Henriksson visade film av skörd gjord med Claas-maskinen med det nya skärbordet, av grov (10-12 cm diameter) och hög (upp till 12 m) Salix. Annika Henriksson redovisade resultat från försöken med skörd med Biobaler. Vidare diskuterades affärsmodeller och ekonomi med utgångspunkt från redovisningar från verksamheter på olika platser i landet: Farmarenergi (Mälardalen), Henriksson Salix AB (Skåne), Stina Jonsson (Västergötland), ENA Energi AB (Enköping), samt Bioenergigårdar (Västerbotten). Mötet avslutades med en diskussion inom beställargruppen kring behov av insatser framöver. Insatser för att informera och intressera odlare för Salix framhölls som mycket angelägna, att visa möjligheter, lönsamma exempel, demonstrationer i olika delar av landet. Enköping den 13 januari 2011 Vid mötet gjordes en översikt över projektet, främst inriktad på att fånga gruppens syn på redovisade slutrapporter. Huvudämnet för dagen var en diskussion där gruppen ombads bidra med sin syn på behov av insatser i kommande program. Synpunkterna har ingått i underlaget i arbetet med det nya programmet som kommer att genomföras med en första utlysning sommaren Mötet avslutades med en runda där deltagarna fick tillfälle att sammanfatta sina slutsatser. Där betonades bl.a. få igång lokala grupper, bra exempel, viktigt att det börjar hända något måste öka odlingsareal för att effektivisera, öka incitament bränsleförädling kan ge nya marknader samverkan med skog och med användare, som i exemplet Hedemora - Avesta - Säter nödvändigt att man tjänar pengar, då löser sig mycket av sig själv (utveckling) viktigast att få fram buntaren idag, finns stort intresse från flera grupper av odlare viktigt med kortsiktigt, att komma igång, men också med fortsatt forskning för lång sikt

7 7 Genomförda projekt och resultat inom satsningen på utveckling av teknik för skörd av Salix Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling Slutrapport: Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling, Susanne Paulrud, Marie Rönnbäck, Carina Gunnarsson, Johanna Olsson, SP rapport 2010:71, november SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört en undersökning av salixodlares erfarenheter och attityder till odling genom intervjuer med ett trettiotal verksamma odlare. Även några entreprenörer med skördemaskiner har intervjuats. Projektet har genomförts i samarbete med JTI, som medverkat i intervjuer och enkät, samt LRF som bidragit med att sända en förfrågan om intresse av att delta i studien till medlemmar som odlar Salix. En utgångspunkt för undersökningen har varit att omfattningen av Salixodling i Sverige har minskat och att många odlingar inte drivs aktivt. Målet har varit att undersöka odlarnas attityder samt erfarenheter från odling och leverans av Salixflis. I undersökningen intervjuades ett trettiotal odlare och fyra entreprenörer. Merparten av odlarna planterade sin salix under första hälften av 1990-talet. Arealstorleken varierar från 2 hektar till största salixodlingen på 36 hektar. Salixodlingen står ofta för en liten andel av gårdens totala areal, tre lantbrukare har dock angett att de har salixodling som huvudinriktning. Skörd sker normalt vart 4-5:e år om organisationen har fungerat och det har varit möjligt att skörda. Av de intervjuade odlarna har alla utom tre sålt sin salix via Lantmännen Agroenergi. Sammanfattande slutsatser i rapporten är (citat ur slutrapporten): "Hälften av salixodlaren anser att organisationen kring skörd och leverans till kund fungerar bra. Av de odlare som tycker att organisationen fungerar dåligt anges följande orsaker: problem med sönderkörda odlingar, dålig framförhållning från entreprenörens sida, att de kommer oannonserat, inte kommer när de ska eller inte kommer alls. Merparten av odlarna samt entreprenörerna är överens om att lönsamheten i dagens salixodling är dålig. De intervjuade odlarna är rörande överens om att en alldeles för stor andel går bort i skörd och transport och att skördesystemet behöver utvecklas. Entreprenörerna anser att den dåliga lönsamheten beror på att betalningen för flisen är för låg och att många odlingar inte gödslas och sköts på rätt sätt samt att kostnader för transporter och lastning mm tar en stor del av bruttointäkten. Att närliggande värmeverk ej vill ta emot salixen gör att transportkostnaderna blir höga. Odlarna är medvetna om att gödsling utöver slam krävs för att öka avkastningen, samtidigt har merparten gamla kloner och odlingarna finns på sämre marker och det är svårt att öka avkastningen motsvarande den kostnad som gödsling innebär. Vad gäller hinder för ökad salixodling och insatser för att öka intresset är entreprenörerna och flera av odlarna av samma åsikt. Lönsamheten måste förbättras, gamla dåliga odlingar måste bort, skördesystemen behöver utvecklas, organisation som sköter skörd mm måste bli effektivare samt behövs mer information och goda exempel. För att uppnå detta krävs insatser för att byta ut gamla salixodlingar mot nya då det är svårt att uppnå bra lönsamhet i salixodlingar som är planterade på sämre marker med gamla kloner.

8 8 utveckla en mer tillförlitlig och flexibel skördeteknik som kan köra på mark utan tjäle, klarar grövre stammar, samt kostnadseffektiv teknik för mindre arealer. Det finns även en efterfrågan på alternativa system till direktflisning. utveckla effektiva mellanled som sköter skörd, transport och försäljning. Det behövs bättre helhetssyn, var i systemet finns störst potential att minska kostnaderna? utveckla lokala fungerande marknader kring användare som är intresserade och anpassa affärsmodeller mot lokala lösningar och lokala aktörer som kan hantera leveranser till användarna. starta demonstrationsprojekt som kan visa goda exempel med fungerande lönsamma kedjor från plantering till slutanvändning. Det måste finnas kostnadskalkyler för verkliga fall och fall med olika affärsformer, inte generella kalkyler på vad salix kan ge. ta fram information som når ut till lantbrukarna och mer positiv reklam kring salixodling."

9 9 System för direktskörd av Salix (utveckling av skärbord för fälthackar) Henriksson Salix AB har i samarbete med Jan Pettersson Maskinstation utvecklat skärbord för fälthackar som ska kunna anpassas till maskiner av olika fabrikat. Inom projektet har två skärbord tagits fram, liksom anpassningssatser för fälthackar från Claas Jaguar och Krone. Utvecklingen har syftat till att utveckla ett robustare system än befintliga för direktskörd av salix, med bättre tillgänglighet och som klarar de grövre stammar som är aktuella med dagens kloner. De två prototyperna byggdes och fältprovades under sommar och höst 2010, och har med en del successiva modifieringar körts i fält under vintersäsongen. Bilden visar Kronemaskinen under fältprovning sommaren För skärbordet för Krones fälthack har en uppföljning av produktionen genomförts. Ett exempel som redovisats från skörd under vinterförhållanden med tjälad mark och ett snödjup på 27 cm visade en beräknad kostnad på 21 kr/m 3 (dvs motsvarande ca 130 kr/ton TS) för ett fält på 17 ha som skördades på 12 timmar. Fältet uppskattades ha 28 ton ts per ha, med en medeldiameter på 55 mm, dvs. det var en förhållandevis grov odling. Skörden transporterades av två följeekipage och tippades vid fältet. För Claas Jaguar finns ännu inga mätningar redovisade. Skärborden uppges fungera i snö upp till 40 cm djup. Körning i djup snö minskar dock kapaciteten och innebär att snö dras med i flisen. Mängden snö som dras med minskas om vissa plåtar demonteras, men detta minskar samtidigt förmågan att skörda övergrov Salix. I april 2011 finns fem skärbord tillverkade, varav ett sålts för användning i Danmark.

10 10 Test av Biobaler rundbalsskördare för Salix Slutrapport: Pilotstudie av buntskördaren Biobaler, Henriksson Salix AB, december Henriksson Salix AB har genomfört en utvärdering av en kanadensisk skördemaskin för Salix som bygger på en vidareutveckling av en rundbalspress. I slutrapporten ges följande sammanfattning (citat ur slutrapporten): "Biobalern tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group och några maskiner har under det senaste året sålts i Polen och i andra länder i Europa. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där pickuprullen är ersatt med en mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Maskinen fungerar tekniskt i ett bestånd på högst mm diameter (vid 30 cm höjd). Detta innebär ett års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med senaste teknik och ett bestånd vid skörd på t ts/ha. Skördekostnaden fram till lager vid fältkant är densamma som vid skörd med fälthack. Balarna torkar utomhus i stack under sommaren - hösten till 31 % vattenhalt utan mögelbildning. Transportkostnaden blir betydligt högre än transport av flis på grund av den låga lastvikten räknat per ton men per energimängd skiljer det inte så mycket. Balarna kan sönderdelas av maskiner av typ knivhugg eller kross med ett rejält matarbord. Materialet blir inte helt homogent och finfördelat utan innehåller mer eller mindre långa pinnar beroende på vilken maskin som används. Kostnaden för sönderdelning blir hög med dagens teknik men kan minska med framtida användning av eldriven, stationär flisning på värmeverket. Slutsatsen är att vid användning för produktion till större värmeverk så blir Biobalern ett betydligt dyrare alternativ än skörd med fälthack även inbegripet det högre energivärdet i det torrare bränslet. Biobalern lämpar sig för produktion av lagringsbart bränsle i ett relativt småskaligt system med leverans till användare som kan elda hela balar inom högst några km transportavstånd. I ett sådant system bör Biobalern hävda sig väl t.ex. gentemot halm." Utöver detta kan noteras att maskinen dras av en traktor som grenslar beståndet framför balpressen, vilket innebär att skotten måste kunna böjas ned. Stammarna får därför inte vara alltför grova, annars bryts stubben sönder, men även klenare stammar ger sargade stubbar. Vidare är skörd i snö ej lämplig. Se bilderna nedan.

11 11 Teknisk förstudie, helskottsskördare, med komprimering till buntar Slutrapport: Rogbico AB Salix harvester, Teknisk förstudie helskottsskördare, Rogbico AB och Pöyry Sweden AB, Pöyry rapport 274L1564-B020, november Projektet avser att utveckla system för kontinuerlig skörd och buntning av salix i linje med de förslag som studerats i förstudien som nämndes i inledningen (Värmeforsk rapport 1070). I den nu genomförda tekniska förstudien har målet varit att med utgångspunkt från en specifikation och utvecklade principlösningar fastställa prestanda, tillverkningskostnader, marknadsförutsättningar och fortsatta utvecklingsinsatser, som ett underlag för beslut för de aktörer som är beredda på att delta i utveckling, tillverkning och prov av en prototyp. Rogbico avser marknadsföra och sälja det utvecklade buntningssystemet. Förstudien har genomförts i samverkan mellan Rogbico AB, Side system AB och Pöyry Sweden AB. Pöyry har lett och dokumenterat projektet. De lösningar som tagits fram bygger på att till olika delsystemen använda befintlig och beprövad teknik; basmaskin, buntare som bygger på Rogbicos grotbuntare, sågutrustning som används i skogsbruket, samt transportör från befintlig energiskogsskördare. Ett exempel på kalkyl över produktionskostnad och lönsamhet för systemet visar en total kostnad på ca 70 kr/mwh för färdig flis vid värmeverket. Kalkylen bygger på en drifttid på ca 1000 timmar per år, avskrivning på 6 år, lagring vid fält med torkning till fukthalt 30 %, lastbilstransport på 5 mil med vanliga timmerekipage, samt sönderdelning med eldriven flishugg vid värmeverket. I kalkylen har antagits att maskinen skördar 1 ha/timme och att 1 ha har 45 råton salix som skördas. En översikt över skördemaskinen och logistiken ges i figurerna nedan Komprimator Följevagn Basmaskin Inmatningsenhet Skäraggregat

12 Rogbicos befintliga grotbuntningsmaskin har använts för att bunta den Salix som skördades i de försök med skogsbruksmaskiner som beskrivs nedan. Bilden nedan illustrerar hur färdiga buntar kan se ut med den föreslagna maskinen. 12

13 13 Skörd av övergrov Salix med skogsbrukets maskiner Slutrapport: Skörd av övergrov salix med skogsbrukets maskiner, Dan Bergström, Fulvio Di Fulvio, Kalvis Kons & Tomas Nordfjell, Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), mars Salix med en stamdiameter över ca 5-7 cm har tidigare teknik för direktflisning inte klarat att skörda. Flera orsaker, bl.a. brister hos tidigare använda system, har lett till att det finns en hel del bestånd med "övergrov" Salix. Syftet med denna studie har varit att i fält undersöka skogsmaskinsystem för skörd av gallringsskog vid skörd av övergrov Salix, samt att jämföra dessa systems kostnadseffektivitet mot jordbrukets konventionella skördesystem. En fältstudie med två olika maskinsystem genomfördes vid ett fält med ett "normalt" område och ett "övergrovt" område. Det ena systemet (se figuren) utgjordes av en skördare med ett ackumulerande fällhuvud som avverkade och lade knippen av stammar i samlade högar som transporterades till fältkant av en skotare. Det andra systemet använde en "drivare", en skotare försedd med en klipp-grip på kranen som lastade skördade stammar direkt på skotaren som sedan transporterade skörden till fältkant. Skördaren respektive skotaren i fältstudien

14 14 Resultaten från fältstudien användes som underlag för en systemanalys med jämförelser mellan dessa system och tre andra system, varav ett är dagens system med direktflisande skördare. Slutsatserna från projektet som de sammanfattats i rapporten: "Fältstudien visade att typ av odling hade störst effekt på skördarens produktivitet (tonts/g0- timme) vilken i medeltal blev 56 % högre i det övergrova området jämfört mot det normala. Produktiviteten på skotaren påverkas främst av skotningsavståndet. Drivaren hade låg produktivitet som dock ökade med 36 % i den övergrova odlingen. Drivaren påverkas också mycket av skotningsavståndet. Systemanalysen visade att skördare-skotaresystemet gav ett positivt netto i alla typodlingar, men att drivaresystemet gav ett negativt netto i alla typodlingar. Analysen visar tydligt att jordbruksmaskinsystemen generellt blev mer kostnadseffektiva i alla typodlingar jämfört skogsmaskinsystemen. Direktflisningssystemet gav högst netto i det normala och övergrova området. Ett hypotetiskt buntskördaresystem gav högst netto i det mer övergrova området. Trenden är att systemet med direktflisning och ett hypotetiskt system med helstamskörd och direktlastning minskar i kostnadseffektivitet med ökad biomassa/ha, varpå skogsmaskinsystemen och buntskördaresystemet uppvisar en positiv trend. Skogsmaskiner är i dagsläget inte ett kostnadseffektivt val vid skörd av övergrov salix, och kommer förmodligen aldrig att bli det heller. Dock utgör skogsmaskiner ett robust alternativ som alltid fungerar oavsett hur förväxta/övergrova salixodlingar har blivit." För mer detaljer kring genomförandet och de systemjämförelser som gjorts hänvisas till projektets slutrapport.

15 15 Storskalig skörd och lagring av "billets" för självtorkning och vidareförädling Henriksson Salix AB har erhållit stöd för en utvärdering av om ett alternativt system för skörd av Salix som idag är i bruk i Storbritannien kan vara lämpligt/möjligt att använda i Sverige. Systemet bygger på att stammen kapas i bitar, "billets" på samma sätt som görs med sockerrör. Efter lagring och torkning transporteras skörden till slutanvändaren, ett stort kolkraftverk. Där sker en sönderdelning i två steg till pulver lämpligt för kraftverkets brännare. Bilderna nedan illustrerar skörd och lagring av billets. Tekniken kan ses som ett alternativ till dagens heta system som förutsätter direktleverans av bränslet till användarna. Billets är bränsleråvara som är lagringsbar och dessutom kan man få en upptorkning av den producerade råvaran. Lagringen kan ske rationellt och enkelt hos producenten som sedan också kan sköta leveranserna till användarna. En konsekvens är dock jämfört med dagens system att man får ett ytterligare upparbetningssteg hos användarna. Projektet är inte slutfört eller rapporterat.

16 16 Diskussion och slutsatser, dagsläge våren 2011 Projekten inom Energimyndighetens satsning på utveckling av teknik och system för skörd har våren 2011 i stort sett helt genomförts och rapporterats. Insatserna har inte bara lyft fram skördetekniken utan även bidragit till ett ökat fokus på Salix och på åtgärder för att vända den negativa utveckling som funnits. Här har även andra faktorer och händelser bidragit, särskilt den förändring som skett genom att SalixEnergi Europa AB tagit över Lantmännens Agroenergis verksamhet kring skörd och försäljning av salixflis, samt Jordbruksverkets insatser för att främja Salix. Utgångsläget som det beskrivits ovan i rapporten, med bristande lönsamhet för många odlare och med brister i skördetekniken, bekräftades av den attitydundersökning som genomförts och kort refererats ovan. Undersökningen bekräftade också att det finns odlare som har en lönsam verksamhet, i linje med kalkyler som presenterats bl.a. inom Värmeforsks program. När det gäller skörd med direktflisningssystemet finns det idag maskiner och aggregat som bättre och med högre tillgänglighet än tidigare skördare klarar Salix med de stamdiametrar som är aktuella med dagens kloner. Det av Henriksson Salix AB utvecklade skärhuvudet har enligt uppgift fungerat väl och med hög produktion. Vissa justeringar har genomförts och det finns idéer och ytterligare justeringar för ökade prestanda. Det finns även andra maskiner, en fälthack från New Holland har likaså enligt uppgift fungerat väl under vintern. Vidare finns det en maskin utvecklad av Salixmaskiner i Hedemora som ägs och drivs av den lokala odlarföreningen och som pga konkursen för tillverkaren togs över innan den mötte alla krav som ställts av odlarföreningen. Maskinen är dock i drift och skulle eventuellt kunna utvecklas till ett alternativ för mer småskalig och lokal verksamhet då den bärs av en jordbrukstraktor och alltså inte kräver en specialmaskin som bärare. Det finns dock en del svårigheter kvar att lösa för direktflisningssystemet. Den gångna vintern med mycket snö under lång tid har inneburit svårigheter att skörda enligt plan. Aggregaten klarar inte avskiljning under snö då snö dras med in i sönderdelningsaggregatet och följer med flisen. Avskiljning ovan snöytan innebär förlust av nedre delen av stammen, dvs mindre skördad mängd. Vidare förefaller stubbarna bli förhållandevis sargade vilket enligt åtminstone tidigare åsikter kan innebära risk för produktionsminskningar. Vid större snödjup får vidare basmaskinen/fälthacken svårigheter att klara framdrivningen. En annan kvarvarande begränsning för direktflisning med fälthackar är bärigheten, ett problem vid otjälad mark. Detta kan vid ogynnsamma förhållanden minska tillgänglig säsong för skörd betydligt. När det gäller buntningsalternativet finns det en förstudie gjord, redovisad ovan. Här pågår arbete att säkra finansiering för tillverkning och prov av en prototyp. Den utvärdering av skogsmaskinteknik som genomförts och redovisats ovan, liksom ett försök som genomförts i Västergötland, visar att det åtminstone för grov Salix kan vara möjligt att med överskott skörda hela stammar för transport och flisning med teknik från skogsbruk och skogsbränsleproduktion. Lösningen kan vara ett intressant alternativ för mer småskalig verksamhet och längre omloppstid, för områden där det är svårt att bära kostnader för specialmaskiner för skörd, och där det finns etablerad skogsbränslehantering.

17 17 Utvecklingsbehov Forsknings- och utvecklingsbehov har tagits upp vid möten i beställargruppen och i kontakter som skett inom verksamheten. Frågor som tagits upp när det gäller skörd och hantering är bland annat skörd i snö där dagens teknik inte fungerar annat än vid små snödjup maskiner som klarar sämre bärighet än dagens maskiner gör, som ger minskade skador både i körstråken och på vändtegar rätt omloppstid i ett systemperspektiv dagens rekommendationer har kanske inte tagit hänsyn till möjliga alternativ när det gäller skörd? ökad kunskap om lagring/torkning för olika typer av skörd flis, "billets", buntar betydelsen av snittyta och skador på stubbar vid avverkning samt tid för avverkning här finns synpunkter från odlare som kanske inte motsvarar forskningens och biologernas syn? kloner och lämplig teknik för odling i norra Sverige affärsmodeller, exempelvis lösningar med samspel mellan Salix och skogsflis, avtalsmodeller med kunder, terminallösningar