Gabioner Ett alternativ som dammkant Stefan Lundh Hlgk Examensarbete HGU 2008
Innehållsförteckning Inledning 3-4 Vad är en Gabion? 5-6 Hur gick vi tillväga? 7-10 Kostnader 11 Slutsats 12 Källförteckning 13 2
Inledning Anledningen till att jag kom i kontakt med gabioner var att år 2006 bestämde sig Haverdals GK för att bygga om 13:e green. Greenen låg ganska för sig själv men hade en liten damm bredvid. Arkitekten (Björn Magnusson) skissade upp det nya greenområdet och i samband med det gjorde han dammen mycket större, så att greenen kom att ligga nära intill dammen. Men när dammen nu kom så pass nära greenen så blev det en ganska hög och brant kant så hur skulle man nu lösa detta? Vi ville ju både ha en snygg och hållbar kant samt att den skulle vara lätt att sköta. Det första vi tänkte på var att spånta med något, kanske träpallisad eller med någon slags stålkonstruktion. Andra alternativ var kanske betongfundament eller att kanske göra något med natursten. Även en sluttande gräskant kom på tal men försvann då skötseln nog blivit ganska besvärlig. Kanten fick sin lösning då min chef (Lennart Jönsson CM) åkte förbi Hallandsåsen och fick se hur de byggde en bullervall intill E6:an, bullervallen bestod av gabioner. (Bullervall E6) 3
Senare samma vecka var Lennart och jag nere och tittade närmare på bygget, vi fotade och snackade lite med gubbarna som byggde och gav oss hem för vidare efterforskning. Ett problem med de gabioner som vi såg nere vid Hallandsåsen var att de var raka kvadratiska burar vilket medförde att vi inte kunde bygga en mjuk svepande mur utmed greenen. Väl hemma kom vi i kontakt med en firma som sålde gabioner (bg byggros AB). Vi bestämde ett möte med försäljaren och visade vad vi tänkte bygga och undrade om han hade någon lösning på vårt problem. Det visade sig att gabioner fanns i en massa olika utförande, i vårt fall föreslog han att vi skulle välja runda gabioner som går att bygga ihop till en slingrande mur. Vi tyckte det verkade vara precis vad vi sökte så vi nappade på iden, Lennart Jönsson tog senare upp förslaget med bankommitten och styrelsen som båda gillade lösningen. Därefter var det bara att kontakta respektive intressenter och informera om hur allt låg till samt hur vi ville ha det och bestämma när vi skulle köra igång. 4
Vad är en gabion? Gabioner är kanske för många ett lite okänt begrepp men säkert har många sett dem utan att veta vad de heter. Gabioner är nätkorgar vilka fylls med sten och sedan kan staplas på varandra för olika syften. Gabioner används oftast till stödmurar vid nivåskillnader, erosionsskydd men också som bullerskydd, beklädnad för betongväggar och som ren dekoration. När gabioner används som erosionsskydd och stödmur kombinerar man med ett armeringsnät för att uppnå höga murar som står emot stora belastningar under lång tid. Armeringsnätet fästes in i muren och sträcks sedan ut in i bakomvarande jordvall som en slags armering för att förhindra att muren rasar. (Erosionsmur/Stödmur) Själva gabionen utgörs av ett stålnät som antingen är tvinnat eller svetsat. Vanligast på marknaden är de tvinnade gabionerna, de svetsade ger en ytterligare stabilitet i konstruktionen och rekommenderas där utseendet är av betydelse. Därför valde vi de svetsade gabionerna för att få extra stabilitet med tanke på trycket från greenen och maskiner, samt att få en snygg avslutning mot dammen. 5
Eftersom gabionerna skall fyllas med sten kan man själv välja storlek och utseende. Vill man ha en sten liknande den som kommer från omgivande natur eller någon helt annan sten typ marmor så är det fritt upp till dig. Vi valde en lokal leverantör för att det skulle smälta in i banan och att beställa sten från andra ställen i Sverige skulle bli mycket dyrare. Om man vill kan man också manuellt lägga i sten så att man får en snygg lagd framsida på gabionerna. Vi började lite lätt med detta men kom snart på att det var alldeles för tidskrävande så istället fyllde vi med grävmaskin, men vill man och har tid så kan man få extra fina murar. (Handläggning av gabionmur) Dessutom lovar gb byggros AB som sålde gabionerna en livslängd på burarna uppåt 50 år. Det tyckte vi kändes tryggt samt att man troligtvis vet att de står still och inte rämnar som man ibland sett andra varianter av dammkanter göra. 6
Hur gick vi tillväga? I oktober 2007 kom grävmaskinen och började gräva ett stort dike som vi skulle sätta våra gabioner i. Eftersom Haverdals GK ligger på sand så hade grävmaskinen inga problem med att gräva och lite tur hade vi också för på ett nästan perfekt djup kom vi ner till lerlagret vilket fick utgöra vår botten till gabionerna. När diket var klart och pumpen som pumpade ut vattnet gick för fullt började vi montera det första lagret av burarna. (Första burarna satta) 7
Burarna består av två runda halvor (sedd uppifrån) som monteras ihop med en spiral som träs längsmed burarna och bildar till slut runda burar. Själva spiralen letar sig nästan på plats av sig själv vilket underlättar avsevärt. Tack vare att gabionerna är runda kan man fästa in nästa gabion precis vart man vill och kan därmed styra hur mycket eller lite muren skall svänga. (Rund gabion sedd uppifrån samt spiral) Efter det att vi ställt ut första lagret av burar så började vi fylla burarna med krossten. Som jag nämnde innan tog det alldeles för lång tid att handlägga stenen så vi gick ner i storlek på stenen från 300/200 mm till 200/100 mm. Fyllning av burarna gjordes med grävmaskin och manuell översyn så att det inte bildades för stora luftfickor i burarna. 8
När första lagret var färdigt så skulle nästa lager på men innan vi gjorde detta så kläddes insidan av muren med en geoduk för att förhindra att sanden eroderar genom burarna. (Arbete med andra lagret) Därefter fylldes insidan upp med material så att muren inte skulle ge vika under nästkommande mur. För att ytterligare stärka upp muren så lades ett plastarmeringsnät uppe på första muren och låstes fast med nästa mur som skall stå uppe på första muren. Armeringsnätet som klämdes mellan murarna sträckte sig ungefär en meter in bakom muren i jordmassorna. Detta medförde att nätet fick fäste i jordmassorna och muren blev på så sätt mindre ras benägen. Nästföljande lager som skulle stå ovanpå första lagret gjordes på samma sätt som första. För att burarna skulle hållas på plats fick vi med hjälp av en tång och krampor fästa ihop de övre burarna med de undre. 9
Första delen av muren närmast fairway började vi med halva höjden på burarna. Detta gjordes för att muren naturligt skulle följa markens lutning, så efter ungefär halva sträckan gick vi upp till full höjd 2 meter. Efter att gabionerna var fyllda och alla jordmassor var på plats både på insidan och på utsidan grävdes dammen ut till sin nuvarande form. (Utgrävning av dammen) I stället för att så ytan ovanför gabionerna så köptes färdigt gräs och rullades ut ovanpå gabionerna. Som lite extra kuriosa lade vi in torvblock i vissa gabioner för att senare kunna plantera någon slags växt, som kan slingra sig utmed gabionerna. Därefter började arbetet med resten av green, greenområdet och dammen. 10
Kostnader Vad kostar nu en sådan här operation? I min beräkning har jag tagit med materialkostnader, kostnader att hyra maskiner samt inhyrd personal till grävmaskinen. Bara det som gäller själva muren inte utgrävning av dammen eller något som har med greenen att göra som frö, bevattning och greenuppbyggnadsmaterial osv. Eget arbete tar jag inte upp för vi använde oss av våra egna anställda och arbetet är inte svårare än att varje greenkeeper kan utföra jobbet. Antal Pris Totalt Gabioner 50 meter 975:- 48 750:- Grävmaskin 40 tim 675:- 27 000:- Pump 8 dygn 800:- 6 400:- Sten 100m³ 282:- 28 200:- Torvblock 25 st. 40:- 1 000:- Summa: 111 350:- Ovanstående priser ger en kostnad på 2227 kr/m. Detta kan då jämföras med en träpallisad som ligger på ca: 2000 kr/m (pallisad Särö GK) och en stödmur av betongfundament som kostar ca: 5900 kr/m (UBAB). När jag räknar på kostnaden med betongfundament utgår jag från att man har ungefär samma arbetsåtgång som vid sättning av en gabionmur. Nackdelen med betongfundament till skillnad från gabioner och träpallisad är att det är svårare att få en mjukt svängande mur mot vattnet. Kostnadsmässigt skiljer sig inte gabionerna nämnvärt från träpallisaden medan betongfundamenten är avsevärt dyrare. Om man bortser från kostnaden på de olika murarna och kanske mer ser till utseendet, hållbarheten och stabiliteten så är utseendet av muren mer efter eget tycke och smak, medan hållbarheten och stabiliteten är mer fakta. Både gabioner och betongfundament känns som en mer stabil och hållbar konstruktion kontra träpallisad. Men utseendemässigt håller jag både träpallisaden och gabionerna högre, dock tycker jag att man får de bästa av de tre parametrarna vid användning av gabioner både snyggt, hållbart och stabilt. 11
Slutsats Hur har det nu gått med gabionerna? Jo jag får nog säga att vi är väldigt nöjda med resultatet, muren står fortfarande rakt som den dagen vi satte den. Tyvärr så har inte några växter planterats i torvblocken men detta beror på att vi inte kunnat reglera vattennivån i dammen så den har periodvis varit lite för hög. Men nu i vår skall en nivåreglering byggas så att vi kan reglera vattenspegeln i dammen på ett önskvärt sätt och då kan vi plantera lämpliga växter i torvblocken. Kostnadsmässigt tror jag vi fått mycket för pengarna. Med lite efterforskning på de andra alternativen som spåntning och betongfundament har vi ganska likvärdiga kostnader kontra träpallisad. Medan betongfundamenten blir ett mycket dyrare alternativ. Vad det gäller skötsel av gräset ovanpå gabionerna så klipper vi gräset med maskin och där vi inte kommer åt så sker klippningen ibland manuellt med hjälp av trimmer eller flymo. Hur uppfattar då golfaren gabionerna? Majoriteten är mycket positiva men som alla vet drar inte alla åt samma håll men tur är väl det. I framtiden tror jag att vi kommer att fortsätta att använda oss av gabioner där det behövs och passar in. Nästa projekt med gabioner som jag ser det på Haverdals GK är en dammkant vid 14:e green. Den är i dagsläget en inte alltför vacker syn, en sluttande grässlänt som oftast trampas sönder av golfare efter att de slagit bollen lite för kort. Där tror jag att en stabil gabionkant skulle göra att hålet fick ett snyggare utseende samt att vi får en mer lättskött och stabil dammkant. Så med facit i hand kan jag inte annat än rekommendera gabioner åt dem som tänkt bygga någon slags högre dammkant eller något annat projekt där man kan använda sig av gabioner. 12
Källförteckning Gabionerna bg byggros AB och ViaCon Kostnad pallisad Ingvar Samuelsson Särö GK HGUarbete 2002 Kostnad betongfundament UBAB 13