Hälsobok
FN:s konvention om barns rättigheter Barnets föräldrar/vårdnadshavare har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Hälsoboken är en hjälp till dig att följa ditt barns hälsa och utveckling. Här kan både du och vårdpersonal göra anteckningar om ditt barn. Ta med Gröna boken när du besöker Barnavårdscentralen Familjecentralen Vårdcentralen Sjukhuset Tandvården Logopeden Psykologen Elevhälsan Hälsoboken är framtagen av barnhälsovårdsenheten, Region Örebro län Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm Vårdutvecklare Maria Lind Administratör Annica Olofsson www.regionorebrolan.se/bhv Utgiven hösten 2018 Tolfte upplagan 2
Innehåll Telefonnummer 4 Födelseuppgifter 5 Uppfödning 5 Barnomsorg 5 Barnhälsovården 6 Barnhälsovårdens program 7 Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen 8 Viktigt att känna till 9 Hälsovård på barnavårdscentralen 0-5 år 10 Tillväxtdiagram pojkar 12 Tillväxtdiagram flickor 13 Vaccinationsinformation 14 Vaccinationer 16 Läkarundersökning på barnavårdscentralen 17 Hörsel, syn, språk, övrigt 17 Språk, övrigt 18 Tandvård 18 Barnsjukdomar 19 Överkänslighet (allergi) 19 Läkar- och sjukhusvård 20 Elevhälsa 22 Anteckningar 23 Barnhälsovårdens kvalitetsregister 25 Tid för besök på barnavårdscentralen 27 När ska du kontakta vården? 29 3
Telefonnummer Barnavårdscentral: Sjukhus (akutmottagning): Barnmottagning: Vårdcentral: Tandvård: Elevhälsa: Viktiga telefonummer (se också i Regionkatalogen) Nödnummer 112 Ring vid akut fara för liv, egendom eller miljö Giftinformation 112 Begär Giftinformation Ring 010-456 67 00 i mindre brådskande fall Allmänna frågor besvaras dagtid Sjukvårdsrådgivning 1177 (+46 771 11 77 00 när du är utomlands) På 1177 Vårdguiden hittar du fakta, råd och stöd kring barns hälsa, utveckling, rättigheter, sjukdomar och vård. Här kan du även läsa om första hjälpen-behandling. 4
Födelseuppgifter Födelsedatum Klockan Ort Vikt g Längd cm Ämnesomsättningsprov q (taget) OAE (hörselprov) q (normalt) Uppfödning Bröstmjölk enbart i månader, delvis i månader Mitt barns utveckling Fixerar med blicken mån Reser sig med stöd mån Huvudet i god balans mån Förstår enstaka ord mån Svarsleende mån Går utan stöd mån Vänder runt mån Klotterritar mån Flyttar saker mellan händerna mån Talar 10 ord år Jollrar nyanserat mån Talar 3-ordsmeningar år Barnomsorg Förskola, familjedaghem Ålder Namn 5
Barnhälsovården Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa. Hälsoundersökningar erbjuds ditt barn enligt Barnhälsovårdens nationella program (se sid 7). En viktig målsättning är jämlik barnhälsovård för alla barn. Hembesök erbjuds när du kommer hem från BB och vid 8 månaders ålder. Här får du möjlighet att i lugn och ro samtala med en sjuksköterska. Hälsosamtal erbjuds utifrån barnets tillväxt och utveckling. Du har möjlighet att ställa frågor om ditt barns hälsa och om sådant du är osäker på. Barnhälsovården ställer frågor till dig om ditt barn. Syftet är att ge dig råd och stöd. Hälsosamtalet handlar ofta om kost, tandhälsa, lek, rörelse, sömn och hur du kan förebygga olycksfall. BVC frågar även om rökning och alkohol i barnets närmiljö. Telefontid erbjuds efter överenskommelse. Föräldragrupper erbjuds och ger dig möjlighet att lära känna andra föräldrar och diskutera frågor som föräldraskap, barns behov och utveckling. Vaccinationer erbjuds kostnadsfritt och är frivilliga (se sid 15). Barnpsykolog kan du erbjudas kontakt med vid behov angående ditt barn eller föräldraskapet. Förskolan samarbetar med BVC i frågor om bland annat barns utveckling och infektioner. Barnhälsoteam är en samverkan med förskolan som erbjuds familjer när det finns behov av särskilt stöd. 6
Barnhälsovårdens program Första veckan Hembesök av sjuksköterska 1 3 veckor Sjuksköterskebesök (2 besök) 4 veckor Läkarbesök (barnets utveckling) 6 8 veckor Sjuksköterskebesök (mamman erbjuds frågeformulär och samtal om hur hon mår och har det, vaccination rotavirus) 3 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker, rotavirus) 4 mån Sjuksköterskebesök 5 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 6 mån Läkarbesök (barnets utveckling) 8 mån Hembesök 10 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling) 12 mån Läkarbesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 18 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, vaccination 12 18 mån mässling, påssjuka och röda hund) 2,5 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, språk och tal) 4 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, syn, hörsel, språk och tal) 5 år Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio) 7
Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen Ett vanligt besök Den tid som är avsatt för ett besök brukar vara cirka 30 minuter. Om du behöver ett längre samtal är det bra om du säger till i förväg. Ditt barns utveckling och hälsa följs bland annat med vägning och mätning regelbundet. Vanligtvis vägs, och undersöks, barnen utan kläder. Större barn kan ha trosor/kalsonger på. Längd och vikt bedöms i förhållande till så kallade tillväxtkurvor (se sid 13 14) som visar hur ditt barn växer i förhållande till sin ärftlighet och i jämförelse med andra barn i samma ålder. Vanliga frågor vid besöken Hur mår ditt barn? Barnets utveckling? (lärt sig sedan sist, språk, tal) Barnets vanor? (mat, sömn, renlighet/hygien) Barnets beteende? (kontakt med andra, lek, aktiviteter, egen vilja) Hur går det i din familj? (behov av och möjligheter till stöd och hjälp) På 1177 Vårdguiden kan du läsa mer om besöken på barnavårdscentralen. Leva med barn På BVC får du boken Leva med barn. Boken är ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär bårde glädje och utmaningar. Hur gör man som förälder? Boken ger inspiration där du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt. 8
Viktigt att känna till Trösta ett oroligt barn Alla små barn skriker ibland. Det är ett av deras sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. Några råd när du skall trösta ditt barn är: Håll barnet i din famn, andas lugnt. Smek och massera barnet försiktigt. Sänk störande ljud och dämpa belysningen. Spela stillsam musik. Prata lugnt eller sjung lugna sånger. Gå ut med barnet i barnvagn. Lägg barnet i sängen en stund, även om det skriker hysteriskt. Sök stöd hos partner, släkting eller vän och be om hjälp så du får vila en stund. Kom ihåg att även om barnet fortsätter att skrika: skaka aldrig ditt barn! När ett barn skakas kraftigt slungas hjärnan hårt mot skallbenet och hjärnan skadas (skakade barn eller Shaken baby syndrome). Plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig. I Sverige är det cirka ett barn på sex tusen som drabbas. Risken kan minskas betydligt genom några enkla åtgärder: Låt spädbarnet sova på rygg. Avstå från nikotin. Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. Amma om det är möjligt. Napp kan användas när spädbarnet ska sova. Sunda solvanor Undvik att barnet är i solen mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd för barnet. Använd solkräm, med solskyddsfaktor 30 eller högre, till hud som inte täcks av kläder på barn som är äldre än sex månader. Råd för att minska kemikalier i barns vardag Tvätta kläder och textilier innan första användning. Värm inte mat eller dryck i plast. Vädra ordentligt efter renovering. 9
Hälsovård på barnavårdscentralen 0 5 år Notera vaccinationer på sid 17, tandvård på sid 19 samt sjukvård på sid 21 22. Datum Ålder Vikt Längd Huvud Kommentar omfång år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m m 10
Datum Ålder Vikt Längd Huvud Kommentar omfång år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m m 11
Längd och vikt pojkar 0 24 månader cm kg Werner B, Brodin L.Acta Paediatr 2006;95:600-13. Grafik Ekholm Den mellersta linjen i diagrammen visar medelvärden för längd cm) och vikt (kg). De andra två linjerna visar det intervall som de flesta barn normalt växer inom. 12
Längd och vikt flickor 0 24 månader cm kg Werner B, Brodin L.Acta Paediatr 2006;95:600-13. Grafik Ekholm Ett barn som ammas har ofta under de första levnadsmånaderna en snabb ökning av vikten. En sådan viktökning ger inte någon ökad risk för att senare utveckla fetma. 13
Vaccinationsinformation Vaccin ger skydd mot olika smittsamma och farliga infektionssjukdomar. Alla barn rekommenderas att delta i det allmänna och kostnadsfria vaccinationsprogrammet. Rotavirus orsakas av ett virus och är den vanligaste orsaken till svår diarré hos små barn. Vaccinet ges i munnen. Vaccination ingår inte i det allmänna programmet (2018) men erbjuds utan kostnad i Region Örebro län Difteri orsakas av en bakterie som avger ett gift vilket kan skada flera organ. Sjukdom ger i regel en svalginfektion med svårigheter att andas (äkta krupp) och i allvarliga fall kan man till och med kvävas till döds. Stelkramp är en sårinfektion som orsakas av en bakterie som finns i jord och gödsel. Sjukdom ger allvarliga kramper med risk för andningsförlamning. Obehandlad leder infektionen ofta till döden. Kikhosta orsakas av en bakterie som ger luftvägsinfektion med hosta. Hostan kan övergå i svåra hostattacker med efterföljande kikningar där barnet tappar andan och andas in luft med ett väsande eller pipande ljud (kikning). För spädbarn kan sjukdomen medföra livsfara. Vaccinationsskyddet är inte livslångt och både barn och vuxna kan drabbas av kikhosta. Polio (barnförlamning) är en fruktad virussjukdom som kan leda till förlamning. Det finns ingen behandling mot polio. WHO har som mål att polio ska utrotas. Hemofilus influensa b är en bakterie som hos små barn kan orsaka sepsis, struplocks- och hjärnhinneinflammation. Sjukdom kan vara livshotande. Hepatit B (gulsot) orsakas av ett virus som ger en inflammation i levern. I Sverige är smittan ovanlig men den är vanlig i vissa delar av Afrika och Asien. Alla spädbarn i Sverige erbjuds vaccination mot hepatit B. 14
Pneumokocker är en bakterie som kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning med risk för allvarliga hjärnskador och död. Det är sjukdomar som förekommer i alla åldrar men infektionerna drabbar främst de yngsta (barn under 2 år) och äldsta individerna (över 65 år). Mässling orsakas av ett virus och är en vanlig och mycket smittsam virussjukdom med hög feber, hosta, utslag och allmänpåverkan. Komplikationer är svår hjärninflammation och dödsfall. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande vaccinationsprogram. Påssjuka är en virussjukdom med ömhet och svullnad över öronspottkörteln. En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation med ofta en ensidig dövhet. Vid sjukdom hos man före pubertet finns risk för sterilitet. Röda hund är en virussjukdom med ofta en lindrig luftvägsinfektion och utslag. Sjukdom under graviditet kan ge allvarliga fosterskador. Tuberkulos orsakas av en bakterie och är en av de mest spidda infektionssjukdomarna i världen. Vaccination rekommenderas enbart till riskgrupper. Vanligast är att lungorna angrips men de flesta organ kan drabbas. HPV är ett virus som orsakar bland annat könsvårtor och livmoderhalscancer. Vaccination ingår i det allmänna programmet i skolan årskurs 5 och 6. Mer information finns på: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/ Biverkningar av vaccination Rodnad och/eller svullnad på stickstället och feber är vanligt. Fyll i eventuella biverkningar på sid 17 och rapportera till barnhälsovården. 15
Vaccinationer Vaccination mot (markera med kryss) Rotavirus Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hemofilus Hepatit B Pneumokock Mässling Påssjuka Röda hund Tuberkulos HPV Datum BHV/Skola år mån dag Kommentar (eventuella biverkningar) 16
Läkarundersökning på barnavårdscentralen Vid 4:e levnadsveckan, 6 månader samt vid 12 månader. Datum Ålder Kommentar år mån dag Hörsel, syn Datum Ålder Kommentar år mån dag höger vänster Hörsel Syn 17
Språk, övrigt Datum Ålder Kommentar år mån dag Språk Övrigt Tandvård Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Datum år mån dag Första tanden: 18
Barnsjukdomar Datum år mån dag Överkänslighet (allergi) Konstaterad mot Symtom år 19
Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsoboken även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 20
Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 21
Elevhälsa Hälsoundersökning utförd av läkare eller skolsköterska. Vaccinationer sid 17. Datum Ålder Längd Vikt Kommentar år mån dag cm kg 22
Anteckningar Notera till exempel vid besök, föräldrautbildning, eventuella sjukdomar och behandling med mera. Datum år mån dag 23
Anteckningar Datum år mån dag 24
Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ Barnhälsovården samlar fakta om barn för att göra barnhälsovården bättre. De som arbetar på din BVC-mottagning samlar in uppgifter om ditt barn. BVC samlar uppgifterna i ett register. Det heter BHVQ. Många BVC i Sverige samlar in uppgifter till BHVQ för att kunna jämföra vården på olika BVC. Uppgifterna handlar om besök och undersökningar på BVC. Barnhälsovården samlar också uppgifter om ditt barns utveckling och hälsa samt uppgifter om amning, vaccinationer och rökning i hemmet. Kort om dina rättigheter Din medverkan är frivillig och påverkar inte din kontakt med BVC. Du kan tacka nej till att vara med. Säg i så fall till din sjuksköterska på BVC. Om du i efterhand ångrar dig och inte längre vill vara med i registret har du rätt att få alla uppgifter borttagna, kontakta: barnhalsovarden@regionorebrolan.se Alla uppgifter om ditt barn omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgifterna får bara användas för utveckling av bättre vård, för statistik och för forskning. De enda som kan se uppgifter om ditt barn är behörig personal hos inrapporterande vårdgivare och behörig personal hos ansvarig myndighet för registret. Läs mer om information till vårdnadshavare och om datasäkerhet och sekretess på www.bhvq.se På www.kvalitetsregister.se, och sidan För dig som patient, kan du läsa mer om nationella kvalitetsregister och om dina rättigheter. 25
Det nationella vaccinationsregistret Vårdgivaren måste enligt lag rapportera alla vaccinationer som ges inom det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Du har rätt att begära ut de uppgifter som registrerats. Läs mer om information till den vaccinerade på: www.folkhalsomyndigheten.se 26
Tid för besök på barnavårdscentralen Datum år mån dag kl Sjuksköterska/läkare 27
Tid för besök på barnavårdscentralen Datum år mån dag kl Sjuksköterska/läkare 28
När ska du kontakta vården Vid allvarlig akut sjukdom eller vår olycka, ring 112. Kontakta sjukvården vid: Andningssvårigheter Medvetslöshet Kramper Förgiftning Skallskada, benbrott och djupa sårskador Smärta och värk Plötslig svår huvudvärk eller långvarig huvudvärk. Smärtor i magen och feber eller om barnet är trött och hängig. Stark och ihållande öronvärk (på natten vänta till morgonen). Diarré och kräkningar Om barnet är yngre än sex månader. Feber och är trött och hängig. Upprepade kräkningar, täta diarréer och barnet blir mycket trött. Om barnet inte kissar alls eller om det kissar lite. Urinvägar Blod Brännskada Heshet Förkylning Om barnet kissar ofta och det gör ont/svider när barnet kissar. Blod som kommer med urin eller avföring. Om blåsor uppstår och skadans storlek är större än den egna handen. Heshet kombinerad med andningssvårigheter och hosta. Om barnet är slött, inte orkar leka eller plötsligt blir försämrat med stigande feber, eller hosta efter några dagars förkylning. 29
Feber Om barnet är yngre än tre månader och har en temperatur över 38 C, eller är mellan tre och sex månader och har temperatur över 39 C. Om barnet har feber och verkar mycket sjuk. Om barnet har feberkramp första gången. Om barnet har feber och verkar ha ont eller gråter tröstlöst. Om barnet har röda prickar eller fläckar eller har andra oförklarliga utslag på huden. Om barnet inte vill dricka alls, är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt. Sök vård på en vårdcentral om barnet fortfarande har feber efter fyra dygn. Stanna hemma eller vara på förskolan? Barnet bör orka och ha en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen) innan han/hon återgår till barngruppen. Det finns även några regler: Vid magsjuka kan barnet gåt tillbaka till förskolan när han/hon inte har kräkts eller har haft diarré på två dygn. Lös avföring saknar betydelse om barnet är piggt. Antibiotikabehandling är inget hinder för att vara i förskolan om barnet mår bra men vid streptokockinfektion, till exempel halsfluss, bör barnet behandlas med antibiotika i två dygn för smittfrihet innan han/ hon återgår till förskolan. 30
31
Postadress: Barnhälsovården, Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post: barnhalsovarden@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se/bhv