Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2016 Humletorkan 2016-11-30 Arbetsutskottet
Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter
Brodde Almer Nils Arne Hagelin 2016 Övergripande mål 1. Ivösjöns fiskbestånd 2. Ivösjön som resurs 3. Ivösjöns belastning 4. Ivösjöns växtliv 5. Ivösjöns djurliv Provfiske med ytnät, 0-3 m Provfiske med fritt hängande nät Kräftprovfiske Bottenfauna Fladdermöss Siktdjup Väder o flöde Hemsida
Ivösjökommitténs 5 övergripande mål Ivösjöns fiskbestånd Brodde Almer 1. Finna lekplatser för siklöja, nors och nissöga, sedan dokumentera och bevaka dessa. 2. Utöka kunskapen om nissöga. Ivösjön som resurs Petter Jeppsson 1. Öka en hållbar turismnäring i området. Nordöstra Skånes sjödistrikt 2. Behålla vattenkvaliteten i Ivösjön, så vattnet kan fungera som framtida dricksvattentäkt. Ivösjöns belastning vakant 1. Minska belastningen från avloppsreningsverk, enskilda avlopp samt jord- och skogsbruk avseende kväve, fosfor, tungmetaller och läkemedelsrester. 2. Öka arealen våtmark i Ivösjöns avrinningsområde. Ivösjöns växtliv Sam Skällberg 1. Bevaka utvecklingen av växtlivet i Ivösjön så eventuell negativ förändring kan uppmärksammas. Årlig inventering av problemområden och bra områden. Återkommande makrofytinventeringar Håll koll på kvoten för arter av guldalger och cyanobakterier, skall ej understiga 0,55. Ivösjöns djurliv Stefan Gabrielsson 1. Bevaka förekomst av utter och mink. 2. Utöka övervakningen till att omfatta trollsländor och groddjur. 3. Ha livskraftiga bestånd av fiskgjuse och storlom i Ivösjön
Mink Ivösjöns fiskbestånd 1. Finna lekplatser för siklöja, nors och nissöga, sedan dokumentera och bevaka dessa Brodde Almer Siklöjan leker omkring 22 november. Enligt uppgift finns lekplatser för siklöja vid Stora Danmark, norr om f.d stärkelsefabriken i Barum och vid Flötö och Ingridskär (utanför södra delen av Ivön). Ställvis leker siklöjan även på sträckan Flöte till Nabben på Ivö. Nors Norsen leker under andra halvan av april. Enligt uppgift sker leken vid Bosöarna (utanför Enön) och Grynnebacke (norr om Ivö). Äldre uppgifter anger lekplatser vid Stora Danmark, Mågeskär och vid färjebryggan i Barum. Nissöga Nissöga är inte enkelt eftersom där finns en stor kunskapsbrist. Troligen leker den under våren på platser där den uppehåller sig under försommaren.
Mink Ivösjöns fiskbestånd 2. Utöka kunskapen om nissöga Brodde Almer Nissöga kallas lokalt för sandkrypare. Förr var nissöga ett viktigt bete vid mete. Den är seg i skinnet och kunde användas vid fångst av flera abborrar. Hanen kan skiljas från honan genom att han har större bröstfenor. Över sandbotten på grunt vatten observeras nissöga som en gråvit fisk. Den gräver ner sig när man närmar sig. Nissöga har genom tiderna fångats med ett sandkrypar såll (ett baktrågsliknande redskap med metallduk i botten). I dag är elfiske en effektivare metod. Nissöga observerades och fångades i Pumpviken vid Gråpärahällen den 12 september 2016.
Mink Ivösjöns belastning 1. Minska belastningen från avloppsreningsverk, enskilda avlopp samt jord- och skogsbruk avseende kväve, fosfor, tungmetaller och läkemedelsrester. Punkt 14, Holjeåns utlopp i Ivösjön 22 juni 2016 Punkt 17, Oppmannakanalen 22 juni 2016 pkt 14 P-tot jun 22 µg/l N-tot jun 1900 µg/l P-tot jun 21 µg/l N-tot jun 620 µg/l pkt 17 pkt 22 Punkt 22, Skräbeån utlopp ur Ivösjön 22 juni 2016 P-tot jun 10 µg/l N-tot jun 530 µg/l
Ivösjöns växtliv 1. Bevaka utvecklingen av växtlivet i Ivösjön så eventuell negativ förändring kan uppmärksammas. Sam Skällberg Växtinventering genomfördes den 16 augusti 2016, i området på Enöns västra sida, från Källarehalsen till Söndre udde. Sam Skällberg Där växte gott om notblomster, braxengräs och nålsäv. För övrigt var det glest med undervattensvegetation med endast någon enstaka slinga. Enöns stränder är magra och där finns vikar med sand och mycket sten. Längs stränderna växer pors (som bara hittats på Ivöns NV sida tidigare), bergrör, blåtåtel och tussilago.
Ivösjöns växtliv 1. Bevaka utvecklingen av växtlivet i Ivösjön så eventuell negativ förändring kan uppmärksammas. Sam Skällberg Vattenväxter i Ivösjön 2016 Håkan Sandsten, limnolog och naturmiljökonsult, Calluna AB (särskild presentation) Håll koll på kvoten mellan arter av guldalger och cyanobakterier, skall ej understiga 0,55. 19 Algprover med artbestämning tas årligen genom recipientkontrollen vid punkt 19 i Ivösjön. 2015: 9 arter guldalger 10 arter blågrönalger kvot 0,9
Mink Ivösjöns djurliv 1. Bevaka förekomst av utter och mink Stefan Gabrielsson Utter Mink Inga utterobservationer i Ivösjön under 2016 - observation finns från Skräbeåns övre delar 1 mink fångad
Ivösjöns djurliv 2. Utöka övervakningen till att omfatta trollsländor och groddjur Framtagna 6 indikatorarter av trollsländor skall inventeras med treårs intervall 1. Bred kärrtrollslända 2. Grön mosaikslända 3. Citronfläckad kärrtrollslända 4. Vinterflickslända 5. Mindre smaragdflickslända 6. Tvåfläckad trollslända Bred kärrtrollslända Under 2016 har: Vinterflickslända påträffats på Ivön Bred kärrtrollslända påträffats vid Grundsjön (öster om Bromölla) Källa: Artportalen 20161114 Vinterflickslända
Ivösjöns djurliv 3. Ha livskraftiga bestånd av fiskgjuse och storlom i Ivösjön Nils Waldemarsson, Nordöstra Skånes Fågelklubb Fiskgjuse 12 fiskgjusepar gick till häckning 8 par lyckades med häckningen Totalt 14 ungar på vingarna Storlom Storlompar har setts i lämpliga häckningsmiljöer Inga ungar finns noterade
Kräftprovfiske Stefan Gabrielsson 2 nya provfiskelokaler 20 burnätter per lokal lokal 1 - fyra (4) signalkräftor lokal 2 - sju (7) signalkräftor
Återinventering av Ivösjöns bottenfauna Olof Lövdén biologiska institutionen, Lund Samma 10 lokaler undersöktes som 2008 Genomfördes april-maj 2016 (oktober 2008) 4 provtagningar vid varje punkt, sparkmetoden och håv med grov maskvidd enligt NV rek 2009
Resultat: återinventering av Ivösjöns bottenfauna Endast 26 olika taxa och 314 individer hittades (2008 81 olika taxa) Mest 58 individer vid lokal 6 - Näsum, lokal 3 - Barum gav inga fynd alls. Flest taxa hade lokal 10 Kyrkeviken (9 st), som även hade näst högst individantal, 55. Natt- och dagsländor identifierades enbart till familj vilket påverkar antalet taxa. Inga ovanliga/rödlistade arter.
Resultat: återinventering av Ivösjöns bottenfauna Slutsatser: Om studien utfördes korrekt och det inte finns någon signifikant skillnad mellan årstider (april/maj respektive oktober) kan det betyda att föroreningar eller annat mänsklig påverkan faktiskt försämrats sjön. Min anmärkning: annan provtagning tyder inte på att denna försämring skulle ägt rum under tidsperioden 2008-2016.
Fladdermöss Christer Neideman Dammfladdermus Fladdermusinventering 22 maj 2016 Av Gösta Peper och Christer Neideman. Tid: kl 21-24 Väder: Mycket varm kväll, +14 grader kl 24 Skogen vid Barnakälla. kl 21-23.30 Stor fladdermus = Större brunfladdermus Dvärgfladdermus = Dvärgpipistrell Nordisk fladdermus = Nordfladdermus Vi gick från Panshamn till Allarp längs sjön och tillbaka till Barnakälla genom skogen, ca 3 km. 1 ex förbiflygande över skogen många jagande längs vägen nära sjön och enstaka längre in i skogen enstaka Barnakälla och en obs inne i skogen
Fladdermöss Christer Neideman Dammfladdermus Fladdermusinventering 22 maj 2016 Av Gösta Peper och Christer Neideman. Tid: kl 21-24 Väder: Mycket varm kväll, +14 grader kl 24 Bron över Axeltorpsviken (Piselö) kl 24 Extremt många fladdermöss hördes hela tiden. Mycket bra lokal. Vattenfladdermus Stor fladdermus = Större brunfladdermus Dvärgfladdermus = Dvärgpipistrell Trollfladdermus = Trollpipistrell Nordisk fladdermus = Nordfladdermus många över vattnet flera förbiflygande enstaka minst en enstaka
Siktdjup vid punkt 65 Nils Arne Hagelin Siktdjupet varierar mellan 4,0 m till 5,3 m under mätperioden 16 mars till 27 september.
Nederbörd i Tosteberga oktober 2015 september 2016 Nederbörd mm/månad Nederbörd mm/dygn 145 140 40 120 100 108,7 101 35 30 80 25 20 60 49,6 52,6 15 40 20 15,9 22 28,5 20,3 33,5 7,3 30,6 3,3 10 5 0 0 Årsnederbörd okt-2015 - september 2016 = 618 mm
Medelnederbörd i mm i Tosteberga oktober 2015 september 2016 i förhållande till tidigare år mm 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1991-2012 2015/2016
oktober 2015 november 2015 januari 2016 mars 2016 april 2016 juni 2016 juli 2016 september 2016 november 2016 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 Lufttemperatur i Kristianstad oktober 2015 oktober 2016 Medeltemperatur C/dygn Medeltemperatur C/månad 30 21,5 25 20 16,5 16,6 17,2 16 14,9 15 13 10 5 11,5 9,2 8,3 0-5 -10-15 6,5 1,5 6,2 5,5 1,8 3,5 6,5-3,5-1,3
Dygnsflöde m 3 /s nov 2015 nov 2016 Modellberäknat naturligt flöde med SMHI:s flödesmodell S-hype
Månadsflöde m 3 /s okt 2015 okt 2016 Modellberäknat naturligt flöde med SMHI:s flödesmodell S-hype
Hemsidan Anna Birgersson http://www.ivosjo.com/default.htm
Tack för 2016