Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus
Innehåll De finska kommunerna är basen för jämställdheten Vilken deklaration? Tillämpningen av jämställdhetsdeklarationen i kommunerna Vad behövs för att godkänna och implementera jämställdhetsdeklarationen? Nyttan med jämställdhetsdeklarationen
De finska kommunerna är basen för jämställdheten Servicen tryggar jämställdheten Barndagvård Äldreomsorg Utbildning Hälso- o. sjukvård Socialvård Ungdomar, kultur o. idrott Kommunarbets- givarens planering Kommunalteknik o. miljö Service Demokratiskt ansvar och beslutsfattande Hållbar utveckling Kommunen som arbetsgivare Särskilda verktyg Jämställdhetslagen Kvoter i verksamhetsorganen Planering vid läroanstalter Främja jämställdhet i verksamheten Förebygga könsbetingat våld Näringsliv o. sysselsättning Lagen om likabehandling Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå frivilligt engagemang 3
Vilken deklaration? 4
Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (1) Kommunerna är nära medborgarna och kan direkt medverka till att jämställdheten t syns i människornas vardag Ett samlande verktyg att främja jämställdheten politiskt, strategiskt t och i praktiken i enlighet med Finlands lag Ett verktyg för förtroendevalda och anställda
Europeiska deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå innehåller: Principer jämställdhet är en grundläggande rättighet - Del I Genomförande av deklarationen Del II Artiklar Del III Kommunens politiska roll och demokratiska ansvar roll som serviceproducent roll som arbetsgivare roll att verka för hållbar utveckling roll att förebygga könsbetingat våld offentlig upphandling integrering av jämställdheten i kommunens verksamhet
Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå frivilligt illi engagemang för att stärka främjandet av jämställdhet Utarbetad i samarbete med de europeiska kommunorganisationerna Kommunförbundets styrelse rekommenderat för kommunerna och landskapsförbunden 2006
Tillämpningen av jämställdhetsdeklarationen i kommunerna
Godkännande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen Motion/initiativ om att deklarationen ska godkännas väcks av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare Godkänns i kommunstyrelsen och fullmäktige Offentligt ställningstagande för att främja jämställdhet Information om att deklarationen är godkänd och att kommunen gått in för den Kommunen förbinder sig att utarbeta eller uppdatera sina jämställdhetsplaner utifrån deklarationen inom två år och reserverar resurser
Jämställdhetsplanering utifrån deklarationen blir en del av kommunens verksamhet Utgångspunkt i artiklarna i deklarationen exempel från Salo: Offentligt ställningstagande för jämställdhet (artikel 4) Jämställdhetsutredningar (artikel 9) Offentlig upphandling och kontrakt (artikel 12) Rörlighet och transport (artikel 26) Planeringen integreras i ledningen strategisk planering, budget och ekonomiplan T.ex. en del av Salo stads styrkort I Åbo en del av styrsystemet för avtal Organisering av och resursallokering för jämställdhetsarbetet Kvantitativ och kvalitativ informationsproduktion enligt kön Plan för att öka kunskapen
Referensram för planeringen, t.ex. kvalitetssystemet CAF Common Assessment Framework
Vad behövs för att godkänna och genomföra jämställdhetsdeklarationen? Politiskt intresse och vilja Makt och resurser Förståelse 2
Politiskt intresse och vilja Demokratiskt ansvar och engagemang att främja jämställdheten Politikerna kräver t.ex. att det görs en integrerad plan för att främja jämställdhet i verksamheten att jämställdheten tas med i utarbetandet av strategier och i planeringen av verksamheten och ekonomin att en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv p görs i de viktigaste förslagen till beslut att den offentliga och interna kommunikationen främjar positiva könsbilder och exempel Politikerna följer upp t.ex. att jämställdhetsplanen genomförs också i serviceproduktionen att förslag till beslut innehåller konsekvensanalyser att revisionsberättelser innehåller könsvisa uppgifter att välfärdsberättelser innehåller könsvisa uppgifter
Makt och resurser Balanserad könsfördelning i de beslutande organen och i beslutsprocessen (t.ex. i medeltal 37,6 % av ledamöterna kvinnor, i stora städer ungefär 40-50 %, cirka en fjärdedel av ordförandena är kvinnor ) Politiker i kommunstyrelser, nämnder och kommunfullmäktige tar fram jämställdhetsfrågor, fattar beslut och ger riktlinjer för förvaltningen Om det finns jämställdhetskommittéer, ska deras medlemmar också ha makt Den professionella ledningen fattar beslut om organisationens uppgifter att främja jämställdhet ger mandat ger resurser (person, pengar, möjligheten att öka kunskap) skapar en jämställdhetsvänlig miljö följer genomförandet
Förståelse Vad? Vad är det frågan om ( man måste också se till människan och inte bara till jämställdheten ett svar i en jämställdhetsänketundersökning ) Likabehandling och jämställdhet mångbottnad diskriminering Vilka termer Vilka områden gäller Varför? Jämställdhet är en mänsklig rättighet Attityder bryta stereotypiskt tänkande vi är redan jämställda Nytta servicekvalitet och effektivitet Invånarsynvinkeln stärkas Hur? integrering med hjälp av konsekvensanalyser i beslutsfattandet, planering och ledningen och ledningsdokument informationsproduktionen revisionstjänsten serviceproduktionen - exempel från social och hälsovård i Vanda
Exempel på service i vardagen där konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv p har inverkat (Marianne Juosila på Kommunmarknaden 13.9.2012, Vanda stads socialvård) Avgiftning hemma: avgiftning och rehabilitering efteråt: låg tröskel till missbrukarvård hemma, har nått kvinnor och åldrande personer på ett nytt sätt; snabb återhämtning (kvinnor använder berusningsmedel hemma; hög tröskel att söka sig till offentlig service) Projektet Man 40: Intervju om hälsan, laboratorieprov; målet är att hitta riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar Förebyggande grepp, rådgivning om hälsa och levnadssätt Deprimerad pappa på rådgivningsbyrån / Kaste, Projektet Sinnets Nyckel Inom basservicen ges utbildning för identifiering av depression hos pappor, information m.m. Pappor får boka samtalstid hos en psykiatrisk sjukskötare Bedömning och 1 6 övriga träffar: nått 40 pappor sammanlagt 116 gånger 16
Nyttan med jämställdhets- deklarationen Skapar förståelse för jämställdhetens betydelse i kommunens verksamhet Ett verktyg för beslutfattande och politiskt engagemang, som stöder förvaltningen att främja jämställdheten Ger en systematisk helhetsbild för att främja jämställdheten strategiskt i stället för lösryckta åtgärder Hjälper också varje sektor och serviceområde att gestalta sin egen roll inom jämställdhetsarbetet Påverkar servicens kvalitet och effektivitet samt ökar jämställdheten Stöder integreringen av jämställdheten och införandet av konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv 17 Sinikka Mikola/June 23, 2010
Kommunförbundets ndets jämställdhetsprojektet - Tase marknadsför deklarationen om jämställdhet och förankrar den i praktiken i kommunerna i samarbete med Vanda, Esbo, Åbo, Salo samt NYTKIS ry och andra kommuner och landskapsförbund som antagit deklarationenationen ESF-projektet genomförs 2010 juni 2013
Mera Kommunförbundets webbtjänst Nyhetsbrev:» Visionären aktuellt om kommunutveckling och kommunforskning» till fullmäktigeledamöterna http://shop.kommunerna.net/ net/ http://www.kommunerna.net/ Sinikka Mikola, sakkunnig, 09-771 2210, 050-342 8218, sinikka.mikola@kommunforbundet.fi Milla Sandt, projektplanerare, 09-771 2103, 050-9113675 milla.sandt@kommunforbundet.fi Kunta-Tv, www.kunta-tv.fi
TILLÅTET ENDAST FÖR DOM SOM BEHÖVER LUFT OCH VATTEN