BIOGASMÅLEN 2020 HUR NÅR VI DIT? Förslag till samverkansområden, åtgärder och handlingsplan så här vill vi jobba vidare

BIOGASMÅLEN 2020 HUR NÅR VI DIT? Förslag till samverkansområden, åtgärder och handlingsplan så här vill vi jobba vidare Dokumentation från Biogas Västs workshop 8 februari 2012

Förord Under en heldag den 8 februari 2012 samlades intressenter från Biogas Västs nätverk i Göteborg för att tillsammans diskutera och arbeta fram ett underlag till en handlingsplan för hur biogasmålen i Västra Götaland ska kunna nås till 2020. De 53 deltagare som deltog i workshopen representerade hela biogaskedjan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag och forskning. Workshopen arrangerades av Biogas Väst och denna dokumentation sammanfattar workshopen och gruppdiskussionerna under dagen. Diskussionerna ledde fram till förslag till en rad konkreta åtgärder och handlingsplaner för dessa. Dokumentationen kommer att utgöra ett viktigt underlag till det förslag på övergripande handlingsplan som i nästa steg ska tas fram av processledningen för Biogas Väst i fortsatt dialog med nätverket. Ambitionen är att så många som möjligt ska känna gemensamt ansvar för att genomföra den handlingsplan som tas fram för hur biogasmålen ska nås. Syftet är samtidigt att bidra till att belysa hur arbetsprocessen ser ut, hur olika insatsområden förhåller sig till varandra, vilka som deltar och på vilket sätt. Och sist, men inte minst hur fler kan bli delaktiga. Vi ber dig obseervera att dokumentationen du håller i din hand redovisar de samtal och grupparbeten som ägde rum under workshopen den 8 februari. För många av de åtgärder som föreslogs, framfördes samtidigt önskemål om att Biogas Västs processledning ska vara ansvarig genomförare. Tyvärr går det att säga redan nu att processledningen inte har möjlighet att ta hela detta ansvar med befintliga personalresurser. Det är heller inte önskvärt då majoriteten av åtgärderna kräver en bredare samverkan för att nå önskat resultat. Ett viktigt nästa steg är därför att bestämma inom var Biogas Västs processledning gör mest nytta och på mest effektiva sätt ska använda sina resurser i det kommande arbetet med handlingsplanen och dess genomförande. Självklart är det dock inget som hindrar att någon annan i nätverket redan nu tar något eller några av förslagen vidare. Snarare uppmuntrar vi det! Hanna Jönsson, processledare Biogas Väst Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Processledare för sökkonferensen: Mats Holmquist, Halmstad Dokumentationen sammanställdes av Mia Swärdh, Internationell kompetens AB, Malmö Februari 2012 2 av 41

Innehåll Syftet med workshopen: Hur når vi biogasmålen 2020?... 4 Vad är nästa steg?... 4 Biogas Väst och de regionala biogasmålen... 4 Inspel till Färdplan 2050 ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050... 5 Sökkonferensen som metod... 6 Grupparbeten under workshopen... 7 Frågeställningar för grupparbetena... 8 Resultat från gruppdialogerna...10 Grupparbete 1 avgörande samverkansområden...10 Grupparbete 2 möjligheter och hinder...15 Grupparbete 3 - åtgärder...22 Grupparbete 4 förslag till handlingsplaner för respektive åtgärd...28 Deltagare på workshopen 8 februari 2012..40 3 av 41

Syftet med workshopen: Hur når vi biogasmålen 2020? Målsättningen för Västra Götaland är att produktion och användning av biogas ska vara 2,4 TWh/år 2020. Hur når vi dit? Vilka åtgärder och satsningar måste till? Vem behöver agera och hur? Vilka behöver samarbeta och om vad? Den 8 februari 2012 samlades representanter från hela biogaskedjan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag, forskning och politiker för att tillsammans jobba fram underlag till en handlingsplan för hur biogasmålet i Västra Götaland ska kunna nås till 2020. Handlingsplanen ska utgöra ett komplement till programbeskrivningen för det regionala utvecklingsprogrammet Biogas Väst där prioriterade insatsområden pekas ut. Under workshopen försökte vi därför fokusera på samverkansområden och konkreta åtgärder längs vägen för att nå målen. Ett resultatet från workshopen är den dokumentation som du nu håller i din hand. Den har spridits till alla som deltog på workshopen, och finns också tillgänglig på Biogas Västs hemsida biogasvast.se. Dokumentationen kommer utgöra ett viktigt underlag till det förslag på handlingsplan som i nästa steg ska tas fram av processledningen för Biogas Väst i dialog med nätverket. Förhoppningen är naturligtvis också att deltagarna tog med sig resultatet från dagen till sina respektive organisationer för att diskutera hur man fortsättningsvis vill engagera sig och arbeta vidare. En förteckning över de som deltog vid workshopen finns sist i dokumentationen. Vad är nästa steg? Ambitionen är att använda diskussionerna och resultatet från workshopen för att få fram en handlingsplan som vi gemensamt känner ansvar för att genomföra. Handlingsplanen ska fokusera på konkreta åtgärder och samverkansområden längs vägen till att nå målen. Det är viktigt för att handlingsplanen ska bli användbar för så många som möjligt och därmed fylla en funktion genom att utgöra underlag inför det fortsatta samarbetet mellan aktörer i Biogas Västs nätverk. Syftet är också att bidra till att belysa hur arbetsprocessen ser ut, hur olika insatsområden förhåller sig till varandra, vilka som deltar och på vilket sätt. Och sist, men inte minst hur fler kan bli delaktiga. Den 1 mars träffas processtödgruppen för Biogas Väst där representanter från Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Trafikverket ingår, för att arbeta fram ett första utkast på handlingsplan. Resultatet från workshopen är ett viktigt bidrag tillsammans med andra inspel från Biogas Västs nätverk, arbetsgrupper och projekt sedan programmet startade. Denna grupp återkommer med ett förslag på hur den fortsatta processen och dialogen med ska ske i nästa steg, till alla som visat intresse att delta. Biogas Väst och de regionala biogasmålen Biogas Väst är ett regionalt utvecklingsprogram som drivs av Västra Götalandsregionen tillsammans med länsstyrelsens Landsbygdsprogram och Trafikverket. Det bygger på samverkan mellan aktörer i hela biogaskedjan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustrin, drivmedelsföretag och forskning med flera i hela Västra Götaland och har utformats i dialog med dessa. Programmet tog vid i januari 2011 efter projektet med samma namn som tidigare drivits av Business Region Göteborg. Samtidigt som Västra Götalandsregionens miljönämnd fattade beslut om att bli huvudman för Biogas Väst, antogs ett planeringsmål om att produktionen och användningen av biogas ska öka till 2,4 TWh per år till år 2020. Det är 25 gånger ökning jämfört med 2009. Hälften av biogasen ska då produceras 4 av 41

genom rötning och hälften genom förgasning. Användningen som fordonsbränsle är prioriterat eftersom det är där biogasen bedöms göra störst nytta när den ersätter bensin och diesel. Biogas Väst är organiserat som en plattform för samverkan, kommunikation och kraftsamling runt prioriterade insatsområden för ökad utveckling inom biogasområdet. Insatsområdena fastställs i dialog med aktörerna och vid behov bildas projekt eller arbetsgrupper som tillsammans tar sig an en specifik utmaning. Genom samverkan kan synergieffekter utnyttjas och utbytet av kunskap och erfarenheter underlättas. I flera sammanhang under 2011 har olika aktörer lyft fram behovet av en tydligare handlingsplan med konkreta åtgärder för hur de regionala biogasmålen 2020 ska nås. Inspel till Färdplan 2050 ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Resultatet från workshopen den 8 februari fungerade också som inspel till Västra Götalands bidrag till Färdplan 2050 ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, som samordnas av Länsstyrelsen. Alla länsstyrelsen har fått i uppdrag att rapportera till Naturvårdsverket senast den 31 mars 2012 om hur deras region kan bidra till den nationella visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser år 2050. Rapporteringen ska grundas i vad som framkommit under regionala dialoger med viktiga lokala och regionala aktörer där möjliga åtgärder för att nå visionenoch hinder för denna samhällsomställning identifierats. I Västra Götaland genomförs dialogmöten under januari och februari 2012 i samarbete med en rad nätverk eller samverkansorgan: Biogas Väst, Hållbar kemi 2030, Power Väst och Closer/KNEG. Länsstyrelsen arrangerar också två fristående dialogmöten, ett kring byggnader och ett kring samhällsplanering. I tillägg till dessa möten kommer ett antal nyckelaktörer intervjuas och synpunkter samlas in via hemsidan. Det material som samlas in kommer att ligga till grund för den rapportering som Länsstyrelsen kommer att göra till Naturvårdsverket. Verket rapporterar i sin tur vidare till regeringen den 31 december 2012. 5 av 41

Sökkonferensen som metod Syftet med dagen var att tillsammans diskutera och arbeta fram ett underlag till en handlingsplan för hur biogasmålen 2020 ska kunna nås. I den arbetsmetodik som användes vid workshopen utgick vi från målbilden för det regionala programmet Biogas Väst år 2020 för att sedan stegvis konkretisera vilka åtgärder och satsningar som behövs för att nå dit. Under workshopen arbetade deltagarna i grupper där representanter från olika områden och perspektiv inom biogas bestämde resultatet. Metodiken härstammar från forskning om grupper och utveckling och kan beskrivas som processtyrd med det grundläggande synsättet att det finns idéer och potential hos människor som, när de kommer samman, ger resultat och konsekvenser. Sökkonferensen kännetecknas av ett brett deltagande, den är intensiv, alla deltar aktivt. Metodiken är en strukturerad modell att jobba från framtid till en mer precis plan. Målen bryts ner till områden. Det ger deltagarna en chans att reflektera och lyssna till andras perspektiv och se olikheter som en tillgång. Deltagarna arbetar från framtid till nutid, från abstrakt till konkret, från generellt till specifikt. Processen Mål Områden Möjligheter Hinder Åtgärder Handlingsplan Spelreglerna i sökkonferensen kan sammanfattas som demokratisk dialog. Alla ska försöka ta aktiv del i diskussionerna. Olikheter är en tillgång och ska respekteras. Alla röster är lika mycket värda. Att hålla tiden är allas ansvar och disponera den så väl som möjligt. Varje grupp äger sin egen process. 6 av 41

Grundläggande synsätt Alla människor har tankar om och vill vara med att påverka sin framtid Människan är en lärande och skapande varelse Organiserad utveckling formas genom dialog mellan människor Demokratisk dialog Alla ska vara aktiva, ingen får dominera Alla synpunkter är värdefulla, oavsett person Olikheter är en tillgång och ska respekteras Allas ansvar Håll tiden och disponera den väl Fokusera på uppgiften och redovisa resultatet Processledare för sökkonferensen var Mats Holmquist. Mats arbetar som lektor vid Högskolan i Halmstad och undervisar i arbetsvetenskap och forskar inom innovationskunskap kring nätverk och lärande inom och mellan organisationer. Mats är biogas-vän och tycker att biogasområdet är ganska komplext med olika intressenter som är mycket beroende av samverkan för att hitta helhetslösningar. Dokumentation: Mia Swärdh, Internationell kompetens AB, dokumenterar konferensen. Mia arbetar ofta med och i projektform och med olika modeller och metoder för dialogkonferenser. Mia och Mats har arbetat tillsammans med sökkonferenser vid flera tillfällen. Grupparbeten under workshopen Workshopen var indelad i fyra grupparbeten. Två under förmiddagen och två efter lunch. Grupparbetena dokumenterades genom att det i varje grupp fanns en sekreterare. Sammanställning av material från grupparbetena gjordes av Mia Swärdh. Inför det första grupparbetet satte processledningen för Biogas Väst tillsammans med Mats Holmquist samman grupperna. Totalt sju grupper sattes samman med en så bred mix som möjligt i varje grupp. Efter det första grupparbetet fick deltagarna välja det eller de områden som de ville fördjupa sig inom och diskutera vidare. 7 av 41

Frågeställningar för grupparbetena Grupparbetena tog deltagarna steg för steg för att i det sista steget bli så konkreta som möjligt. Grupparbete 1 startade i målbilden. Grupparbete 1 avgörande samverkansområden Vilka områden är avgörande att samverka inom för att nå biogasmålen? Lista de viktigaste områdena. Prioritera två. Varje område ska beröra minst två olika aktörer. I det första grupparbetet indelades deltagarna i sju grupper. Grupperna var heterogena, förut- bestämda av processledningen. Det första grupparbetet resulterade i totalt fjorton prioriterade samverkansområden. En del av de prioriterade områdena som de sju grupperna tog fram överbryggde varandra eller var samma. Utifrån dessa ställde processledningen samman åtta områden där varje deltagare fick välja vilket ett område de ville diskutera och utveckla vidare. Efter diskussioner med deltagarna när dessa valt sitt område slogs några områden samman och bildade sammanlagt sju grupper. De samverkansområden och grupper som deltagarna valde att arbeta med under resten av dagen blev: 1. Långsiktiga spelregler 2. Användning och efterfrågan tunga fordon 3. Användning och efterfrågan för personbilar samt infrastruktur och distribution 4. Utbildning, information, kommunikation, attityd 5. a) Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion mer och nya substrat 5. b) Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion mer och nya substrat 6. Samhällsplanering, offentlig sektors roll Grupparbete 2 möjligheter och hinder Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom vårt område? Deltagarna listade möjligheter och hinder utifrån valt område. Deltagarna hade möjlighet att välja en annan grupp inför de kommande grupparbetena men alla valde att stanna kvar i den grupp de valt från början. Grupparbete 3 vilka åtgärder krävs? Vad krävs för att kunna samverka och utveckla vårt område? Lista de viktigaste åtgärderna. Prioritera två. Grupparbete 4 förslag till handlingsplan för respektive åtgärd Hur ser arbetsprocessen för våra åtgärder ut? Gör en handlingsplan för varje åtgärd med vilka som samverkar, vad som ska göras, vem som ansvarar, när det ska ske och hur det ska gå till. 8 av 41

Inför det fjärde och avslutande grupparbetet fick varje grupp en mall till en handlingsplan för respektive åtgärd som de sammanställde och sedan överlämnade för dokumentation. Handlingsplan för att samverka och utveckla område Åtgärd Vilka samverkar? Vad ska göras? Vem ansvarar? När ska det ske? Hur ska det gå gåtill? Gruppmedlemmar: På de kommande sidorna finner du dokumentation, oftast i punktform, och ibland nedtecknade diskussioner från gruppdialogerna. Sist i dokumentet finns utkast till handlingsplaner för de åtgärder inom respektive områden som deltagarna valde att arbeta med. 9 av 41

Resultat från gruppdialogerna I kommande avsnitt redovisas diskussioner och noteringar från gruppernas arbete. I varje grupp hade processledningen bett en person föra minnesanteckningar. Minnesanteckningarna från sekreterarna finns med i den här samlade dokumentationen. Vem som var sekreterare i respektive grupp framgår av gruppresentationen. Grupparbete 1 avgörande samverkansområden Grupparbete 1 avgörande samverkansområden Vilka områden är avgörande att samverka inom för att nå biogasmålen? Lista de viktigaste områdena. Prioritera två. Varje område ska beröra minst två olika aktörer. Grupp 1: Sekreterare: Anneli Permer, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Bernard Reckermann, Länsstyrelsen i Västra Götaland Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun Kjell Gustafsson, Agroväst Per Jendman, Alternative Fuel Vehicle AB Stig-Olov Tingbratt, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Tula Ekengren, FordonsGas Sverie AB Anders Lund, Ekocentrum De samverkansområden som gruppen lyfte som viktigast var: 1. Långsiktiga politiska styrmedel 2. Användning efterfrågan Gruppens diskussioner resulterade dessutom i att följande samverkansområden också är viktiga: Efterfrågan biogas måste bli likvärdigt andra drivmedel ur ett kundperspektiv (service, pris, tillgång etc) Rötresthantering produktsäkerhetsfrågan måste lösas. Kravmärkningen idag är missvisande och inte kopplat till innehållet. Politiska viljan. Långsiktighet och konsensus mellan blocken viktigt. Kunskapen om gas bland allmänheten. Idag är den låg. Behov av fler fordonsmodeller. Idag är tex utbudet av småbilar för litet, men efterfrågan från offentlig sektor t ex hemtjänsten är stor. Trafiksäkerhet måste gå hand i hand med utvecklingen av biogasmodeller. Små bilar har idag relativt kort räckvidd. 10 av 41

Grupp 2: Sekreterare: Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Boel Olin, Trafikverket Ida Helander, Falköpings kommun Jan Landström, LRF Västra Sverige Johan Torén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Martin Fransson, Biomil AB Linda Johansson, Microbial Analytics Sweden AB Gruppens prioriterade samverkansområden var: 1. Samverkan mellan lantbruket och andra energiaktörer (biogas, växtnäring, olika aktörer) 2. Offentligas roll i relation till näringslivet, gränssnittet dem emellan. Dessutom diskuterade och lyfte gruppen områdena: Behov av helhetsgrepp där hänsyn tas till såväl energiplanering, växtnäringsplanering och t ex avfallsplanering Samordning av upphandlingar över kommungränser och myndighetsgränser Långsiktighet politiskt över mandatperioder och blockgränser Ökad interaktion mellan forskning på universitet/högskolor och branschaktörernas vardag. Grupp 3: Sekreterare: Niklas Silfverlood, Länsstyrelsen i Västra Götaland Carl-Gunnar Haglund, Arbetarrörelsens Folkhögskola, Göteborg, Helen Persgren, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen John Rune Nielsen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Karin Stenlund, Trollhättan Energi Lennart Pettersson, LRF Peter Alisch, Euromekanik AB Grupp 3 prioriterade följande samverkansområden: 1. Kommunernas roll biogas inkluderad i övergripande samhällsplaneringen 2. Kunden i fokus för att stimulera efterfrågan (tunga transporter, kollektivtrafiken, sjöfarten och personbilar) Annat intressant ur gruppdiskussionerna: Idag löser vi symptom, vi vill istället sätta mål och inkludera biogasfrågorna i en övergripande samhällsplanering. Kompetensen och tjänsterna kring biogasanvändandet behöver öka. Hela säljledet av personbilar behöver kompetenshöjas. Behöver även komma in än mer i marknaden för tunga fordon. Tänket är idag teknikorienterat men borde vara funktionsorienterat. Tekniken finns men hur ska vi få användarna/kunden att köpa? Regelverk och upphandling som verktyg Det krävs fler tankställen för att produktionen också ska kunna öka. 11 av 41

Vem är det som kör gasbil 2020? Den tunga sidan med lastbil och bussar kommer säkert att öka. Men då behöver infrastrukturen växa både norrut och söderut. Men däremot de korta tvärtransporterna är intressant som målgrupp. Kanske inte så mycket de långa transporterna. Vad kommer fartygssidan att satsa på inom området? Det finns en konkurrens om substraten. Hur kan vi använda, insamla och upphandla på ett mer effektivt sätt? Refererade till rapporten Sammanställning och analys av substratmarknaden (2011) som finns på www.biogasvast.se. Utmaningar finns inom jordbruket. Det behöver finnas en kund i slutändan när en mångmiljonsatsning har skett. Teknikutvecklingen kostar och blir dyrt för t ex lantbrukare att köpa för att få fram en konkurrenskraftig vara på lång sikt. Produktionsstöd i form av 20-öringen (metanreduceringsstödet) vore en fördel. Grupp 4: Sekreterare: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Västra Götaland Edward Jobson, Volvo Bussar Lars-Gunnar Johansson, LRF Lena Rickard, Ekocentrum Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås Peter Eriksson, Innovatum Peter Krahl, Miljöförvaltningen, Göteborg stad Sören Kviberg, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Grupp 4 prioriterade följande samverkansområden: 1. Utbildning och information (kommunikation och attityd) 2. Ökad insamling och rötning av matavfall Gruppen diskuterade också: Fordonsupphandling offentliga aktörer är viktiga som beställare. Att öka andelen personbilar som går på gas är en avgörande faktor för utvecklingen inom området. Möjliggöra för kollektivtrafiken att gå på biogas, liksom att skapa möjligheter för tunga fordon att gå på biogas Långsiktiga spelregler Samverkanssektor mellan lantbruk och andra aktörer om t ex substrat från jordbruk Rening och uppgradering av gas förbättrad reningsprocess för rötad gas till fordonsgas, utveckla från demo till fullskalig anläggning. Infrastruktur och distribution olika grenar tex gasdistribution och tankställen (ledningar eller flytande gas, kryogen uppgradering) Kretsloppsperspektivet från början till slut. Detta ingår i alla områden, som en röd tråd 12 av 41

Grupp 5: Sekreterare: Hanna Jönsson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Fredrik Dolff, styrelsen, Göteborg Energi AB Hanna Björk, Västtrafik Maria Eléhn, FordonsGas Sverige AB Pascal Tshibanda, Skaraborgs Kommunalförbund Sven Bengtsson, Biogas Skaraborg Yvonne Träff, Lidköpings kommun Gruppens prioriterade områden var: 1. Långsiktiga nationella spelregler och styrmedel 2. Förbättrad lönsamhet och argumentation för vilka vinster satsningar på biogas och gasfordon ger Gruppen diskuterade och utvecklade också: Vikten av även lokala och regionala styrmedel och långsiktiga spelregler. Lokala styrmedel kan t ex vara gratis parkering för miljöbilar/gasbilar Övervinna glapp mellan politiska beslut och verkställigheten t ex för upphandling av gasfordon. Öka kunskapsnivån hos allmänhet och beslutsfattare. Attityder. Förhållningssätt och förståelse för utvecklingen inom området och dess potential på nationell nivå, som skiljer sig från den regionala nivån Fordonsutveckling fler modeller och effektivare fordon behövs, såväl för bil, buss som lastbil Sätta in biogasutvecklingen i ett större sammanhang där biogasmålen relateras till andra regionala mål och argument, t ex för sysselsättning och tillväxt, regional utveckling, export osv och inte bara lyfta fram de miljö- och klimatrelaterade argumenten. Hur värderar vi den bredare samhällsnyttan? När det gäller diskussionerna kring lönsamhet och förbättrade vinster så gäller det t ex för kommunerna att kunna visa på varför de ska ta en extrakostnad för t ex miljöbilar. Det får inte vara för krångligt eller för dyrt. Det måste bli lättare att sälja in internt. Grupp 6: Sekreterare: Tomas Österlund, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Eric Zinn, Göteborg Energi AB Olle Stenberg, Marin Biogas AB Tore Carlsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Per-Ove Persson, Hushållningssällskapet, Biogas Skaraborg Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lars Thulin, Renova De samverkansområden som prioriterades var: 1. Marknaden 2. Produktionen 13 av 41

Diskussionerna från gruppen som rörde sig kring Marknad: De tunga fordonen kan vara en viktig del av biogasutvecklingen. Det är mycket en teknikfråga och energieffektiva motorer saknas för tunga sidan idag. Ett fordon med metandieselteknik har 35% bättre verkningsgrad än ett gasfordon med ottomotor idag. Både lastbilssidan och bussidan kan skapa en stor efterfrågan på biogas om tekniken kan utvecklas. Fordonsbränslesidan är också oerhört betydelsefull i utvecklingen. Är till stor del beroende av oljepriset och kommer detta att öka kommer efterfrågan på fordonsgas också att öka. Infrastrukturen är en barriär som vi måste komma över. Här kan flytande gas ge ett genombrott. Mer utvecklings- och demonstrationsprojekt behövs. Pågående demoprojekt av synnerligt intresse är Volvos metan/dieselförsök och kryogentekniken i Lidköping. Behovet av en biogasmarknad är stor idag, den växer mycket och efterfrågan är större än till gången på biogas. Nedan följer minnesanteckningar från diskussioner kring området Produktion: Det finns en faktisk potential för substrat till rötning motsvarande 1,2 TWh i Västra Götaland, men hur lätt det kan utnyttjas det är en kostnadsfråga. Man plockar de lågt hängande frukterna först som gödsel och hushållsavfall men kommer man högre upp i trädet, exempelvis odlade grödor, blir det dyrare och biogasen till konsument kostar mer. Man behöver skaffa ekonomiska incitament för att stimulera produktionen. Det behövs styrmedel för att få fart på produktionen. Klimatbonus eller ett system liknande el-certifikat vore bra. Att ställa krav vid upphandlingen skapar också en marknad som i sin tur ger ökad produktion. Kollektivtrafiken har en viktig roll här. Biogödsel måste få mer acceptans och förädlas som produkt. Idag är biogödsel en kostnad för producenten. Lantbruket behöver efterfråga biogödsel mer. Frågan kräver samverkan mellan producenter, lantbrukare och myndigheter. Idag ses biogödsel ofta som ett avfall och inte en resurs. SP deltar i en studie som heter Rätt slam på rätt plats inom Waste Refinery som bl.a. tittar på dessa frågor. Grupp 7: Sekreterare: My Tiljestam, Cohn&Wolfe Anna-Karin Schön, Borås Energi och Miljö AB Göran Värmby, Värmby Consulting Helena Ingvarsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Lars-Erik Jansson, Triventus AB Leif Carlsson, Skaraborgs Kommunalförbund Peter Holmberg, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Ken-Olof Söderqvist, Agroväst Gruppens prioriterade områden var: 1. Kommunikation varför ska vi välja biogas? 2. Styrmedel stabila spelregler Gruppen diskuterade även: Utveckling av teknik. Det finns behov av energieffektivare fordon som går på biogas. Miljö, kretslopp, klimat, jobb Resultatet ny teknik, energieffektiva fordon, FoU produktion 14 av 41

Grupparbete 2 möjligheter och hinder Grupparbete 2 möjligheter och hinder Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom vårt område? Processledningen för sökkonferensen listade utifrån det första grupparbetet åtta samverkansområden som känns viktiga att utveckla. Deltagarna lämnade synpunkter på de valda områdena. Deltagarna valde därefter varsitt område att diskutera och fördjupa sig inom. Detta resulterade i att nya grupper tog form. Första förslag på områden inför grupparbete 2: 1. Långsiktiga spelregler 2. Användning och efterfrågan tunga fordon 3. Användning och efterfrågan personbilar 4. Utbildning, information, kommunikation, attityd 5. Samverkan lantbruk och andra aktörer 6. Samhällsplanering, offentlig sektors roll 7. Produktion, mer och nya substrat 8. Infrastruktur och distribution Efter diskussioner och val av områden slogs några områden samman och bildade totalt sju grupper. De områden och grupper som deltagarna valde att arbeta med under resten av dagen blev därmed: 1. Långsiktiga spelregler 2. Användning och efterfrågan tunga fordon 3. Användning och efterfrågan för personbilar samt infrastruktur och distribution 4. Utbildning, information, kommunikation, attityd 5.a) Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion mer och nya substrat 5.b) Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion mer och nya substrat 6. Samhällsplanering, offentlig sektors roll 15 av 41

Område1: Långsiktiga spelregler Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 1: Sekreterare My Tiljestam, Cohn&Wolfe Stig-Olov Tingbratt, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Bernhard Reckermann, Länsstyrelsen i Västra Götaland Tore Carlsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Peter Alisch, Euromekanik AB Per Jendman, Alternative Fuel Vehicle AB Yvonne Träff, Lidköpings kommun Göran Värmby, Värmby Consulting Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun Möjligheter: Gemensam strategi: region, kommuner, företag, organisation Långsiktiga nationella spelregler, ex skatteregler Regionala överenskommelser mellan Västra Götalandsregionen, kommuner och även andra framgångsrika regioner Hinder: Att det idag är för kortsiktiga spelregler Gruppen lyfte fram att alla är överens om att vi ska ha förnyelsebar energi, men alla är inte överens om att biogas är det rätta. Den här diskussionen kan skapa en oro i produktionsledet och bli en komplicerande faktor. Vad kommer vi att satsa på i framtiden? Ska det vara elbilar eller biogasbilar? Viktigt att kommunicera långsiktigheten. Område 2: Användning och efterfrågan tunga fordon Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 2: Sekreterare Hanna Jönsson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Karin Stenlund, Trollhättan Energi Per-Ove Persson, Hushållningssällskapet, Biogas Skaraborg Tula Ekengren, FordonsGas Sverige AB Hanna Björk, Västtrafik Anna-Karin Schön, Borås Energi och Miljö AB Johan Torén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Eward Jobson, Volvo Bussar Lars Thulin, Renova Gruppen definierade tunga fordon som buss, lastbil, mindre fartyg, större fartyg och tåg Först fokuserade gruppen vilka som är de lägst hängande frukterna: Offentliga organisationers transporttjänster Kollektivtrafiken Långväga transporter, de har lättare att räkna hem vinster än kortväga transporter 16 av 41

Livsmedelsindustrins transporter styrs av kundkrav. Exempel: ICA, Lidl ställer krav på miljövänliga transporter Möjligheter: Fordonsindustrin är stor i regionen och där finns stor kompetens Utveckling hos Volvo och Scania av effektivare fordon Fartygsmotortillverkare finns i regionen Göteborgs hamn Kundtrafik offentlig sektor och upphandling Offentlig sektor är viktig i kollektivtrafiken Västtrafiks och Västra Götalandsregionens förnybarhetsmål Att införa en miljöbilsdefinition för tunga fordon. Göteborg Stad har redan antagit en. Produktion av biogas finns i regionen Tankstation för flytande gas finns i regionen LoU innebär möjligheter att ställa krav Samordning av beställarkraven ger nya möjligheter Livsmedelsindustrin är en stark aktör som vill ha miljövänliga transporter Greppbart att kunna klara målen, 2,4 TWh 2020. Det motsvarar ca 10-15% av dagens transportarbete. Det kommer inte att räcka att ställa om tunga transporter, även omställning av personbilar behövs för att nå målet. Hinder: För dyra fordon brist på ekonomiska incitament för fordonsköparna För få fordonsmodeller Infrastruktur/distribution saknas delvis Osäkerhet ekonomi och beställarkompetens, kravutformning och insikt i hur kraven kan ställas. Ibland finns inte heller viljan att ställa krav Ny teknik, osäkerhet hos fordonsköparna, finns också en eftersläpning i lagen Hönan-och-ägget-problematik när de gäller infrastrukturuppbyggnad kontra antal fordon Hård ekonomisk press på åkeribranschen och kollektivtrafikoperatörerna Ekonomi handlar om betalningsförmågan, begagnatpris Offentlig upphandling har brister i hur kraven är utformade. Om kraven är olika i olika kommuner kan det vara ett hinder Energiförbrukningen i gasfordon är för hög i fordon med ottomotor Område 3: Användning och efterfrågan personbilar samt infrastruktur och distribution Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 3: Sekreterare Niklas Silfverlood, Länsstyrelsen i Västra Götaland Jan Landström, LRF Västra Sverige Helen Persgren, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Helena Ingvarsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Peter Eriksson, Innovatum Maria Eléhn, FordonsGas Sverie AB 17 av 41

Personbilar och tankställen: Möjligheter: Utgå från den etablerade tankstationsaktören i länet Fler och mer lättillgängliga tankställen Spridning av tankställen (fler i samma ort och fler på flera orter) Kombinationen av kollektivtrafik och annan tung trafik / kommersiella aktörer behövs Att utnyttja befintliga gasnät skapar stor redundans Hinder: Långt mellan produktionsställen och tankställen Efterfrågan behöver öka liksom en ökad betalningsvilja hos kunden Saknas kompetens för reparationer för begagnade bilar och det finns för få verkstäder Osäkerhet i begagnatmarknaden (kan även vara en möjlighet) Marknad, distribution och produktion måste vara led i samma kedja Samverkan mellan flytande och gasformig biogas för att skapa en hållbar infrastruktur Uppgradering och rörledningar: Möjligheter: Små förluster och miljövänligt alternativ Vad skulle hända om det sker ett teknikskifte till kryogen gas? Det finns än så länge en teknisk osäkerhet inom detta område, kompetensen behöver öka. Tex kan man investera i kor eller kycklingar utan att reflektera. Men hur är det med tekniken inom gas. Tittar man långsiktigt är ändå att transportera energi i gasledningar fördelaktigt. Utbyggnad av en långsiktig infrastruktur parallellt med andra system där man sedan lätt kan docka på i framtiden Hinder: Stora investeringskostnader Stor teknisk osäkerhet Område 4: Utbildning, information, kommunikation, attityd Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 4: Sekreterare Anneli Permer, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Sören Kviberg, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Lena Rickard, Ekocentrum Linda Johansson, Microbial Analytics Sweden AB Peter Krahl, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås Leif Carlsson, Skaraborgs Kommunalförbund Möjlighet: Skolsystemet barn och ungdomar och den nya generationen En högskola med bioenergiprofil som kan stå i frontlinjen 18 av 41

Naturbruksgymnasier skulle kunna vara en konkret visningsarena Utbildningsmöjligheter knutna till tätorter Avfallshanteringen skulle kunna samordnas i ett system där man också kan informera och föra dialog om kretslopp och därmed också biogas Det finns en klimatstrategi för Västra Götaland med dryga 70 aktörer som anslutit sig. De är en bra målgrupp men också bärare av budskap kopplade till biogasutvecklingen (gör en bruttolista) Bilförsäljare som kanal för information om biogasbilar Hinder: Incitament saknas finns inga morötter för näringslivet och konsumenter att agera Glappet mellan information och handling tidpress fram till 2020. Om vi uppmanar till handling måste möjligheter finnas. Samhället för inte upp frågan till diskussion och görs det så är det ett svårtolkat budskap (diskussionen förs över huvudet på folk) Mest tjänstemän som kan ta emot/får info, för snäv grupp nås av budskapet Behovet måste möta efterfrågan Saknas resurser till forskning och utveckling Utbildningar ofta knutna till tätorten Område 5a: Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion, mer och nya substrat Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 5a: Sekreterare Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Kjell Gustafsson, Agroväst Fredrik Dolff, styrelsen, Göteborg Energi AB Lennart Pettersson, LRF Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Martin Fransson, Biomil AB Möjligheter: Avsättning för råvaror och rötrester Utnyttja flödena av substrat (t ex gödsel) och tillgängliga spridningsarealer bättre Lantbrukare kan låna ut sin mark och sina rötrester och gödsel Koppling mellan livsmedelsproduktion och tillgången på stallgödsel för rötning Upphandling i storkök Integrera avfallsplaner och energiplaner på kommunal nivå Kapitalsamverkan mellan olika aktörer för att få till investeringar Hinder: Nivån ovanför regionen Köps inga kotletter blir det ingen svingödsel till rötning 19 av 41

Område 5b: Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion, mer och nya substrat Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 5b: Sekreterare Tomas Österlund, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Carl-Gunnar Haglund, Arbetarrörelsens Folkhögskola, Göteborg Lars-Erik Jansson, Triventus AB Sven Bengtsson, Biogas Skaraborg Olle Stenberg, Marin Biogas AB Lars-Gunnar Johansson, LRF Eric Zinn, Göteborg Energi AB Anders Lund, Ekocentrum När gruppen listade möjligheter och hinder valde de att utgå från produktion från fyra olika substrat; matavfall, gödsel, odlade grödor och marina substrat Matavfall och vått hushållsavfall Möjlighet: Renova samlar idag in den våta fraktionen och gör en slurry av den som kan behandlas i en rötningsanläggning direkt. Det finns idag överproduktion av substrat vilket är positivt. En ny kommunal behandlingsanläggning måste vara flexibel och även kunna röta andra substrat tex odlade grödor. Det går att få detta ekonomiskt lönsamt. Hinder: Man sitter fast i förbränningsanläggningar med överkapacitet som också efterfrågar avfallet. Avgiften för förbränning har sänkts. Risk att man bygger en ny behandlingsanläggning och inte får tillräckligt med substrat. Problem med att återföra biogödseln till marken. Odlade grödor Möjlighet: För att klara rötningsmålet 1,2 TWh måste vi även röta energigrödor. En möjlighet är att odla grödor som även går till något annat. Hampa till industrin, halm som strö som sen rötas, råvara till kemiindustrin. Hinder: Blir dyrare slutprodukt på grund av dyrare förfarning att få fram substratet. Gödsel Möjlighet: Bra substrat att röta Hinder: Logistiken är ett hinder för små gårdar. Blir inte så stor potential om man inte kan transportera gödsel till en rimlig kostnad. Måsta finnas incitament. 20 av 41

Marina substrat Möjlighet: Jättepotential att utnyttja havet som producent av biomassa. Tekniken med biogasutvinning från sjöpungar är tekniskt verifierad. 21 riggar ger en produktion av 17 GWh. Produktionen kan ske antingen genom att biomassa säljs till en produktionsanläggning eller genom att sjöpungsodlaren bygger en rötningsanläggning själv. Hinder: Att få affär i detta. Biogödslet ej godkänt att sprida på åkermark. Område 6: Samhällsplanering, offentlig sektors roll Vilka möjligheter och hinder som vi kan påverka i regionen ser vi inom detta område? Grupp 6: Sekreterare Sara Borgström, Länsstyrelsen i Västra Götaland John- Rune Nielsen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Pascal Tschibanda, Skaraborgs Kommunalförbund Peter Holmberg, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Boel Olin, Trafikverket Ida Helander, Falköpings kommun Gruppen fokuserade på samhällsplaneringens betydelse för att lyckas nå biogasmålen. Möjligheter: Skapa bättre regional samordning: Offentlig sektor som samordnare. Koordinera kommunernas arbete. Samverkan driver utvecklingen framåt. Offentlig sektor har gott om verktyg för samhällsplaneringen; främjande, hindrande, fiskala Upphandling som drivkraft, för att ge signaler till marknaden Verkställigheten för att den offentliga sektorn ska spela roll så måste de fattade besluten också verkställas, det sker inte alltid idag. Verkställigheten förbättras genom bättre uppföljning. Skapa tydliga scenarier för framtida transportflöden. Energiplaner som styrmedel: Implementera i den befintliga samhällsplaneringen. Kommunen som samlande aktör för potentialer. Stora affärsmöjligheter: Målet är ju en del i regionens utveckling och hur kan vi tjäna pengar på detta? Fr o m 2012 kan fler satsningar än vägprojekt lyftas in i infrastrukturplanen. E20 kan bli Biogas Highway: Oftast hanteras bara en samhällsfråga i taget och just nu är det E20 som diskuterats och att vi behöver en motorväg idag. Kan man få in perspektivet att vi kanske ska bygga en infrastruktur för biogas samtidigt? Hinder: Stuprör: Det är så fragmenterat hur sker planeringen? Vad förväntas av oss? Systemtänk saknas: dålig samordning av infrastruktur-, näringslivs- och miljösatsningar Regionala planer: Bristen är att inte kunna planera regionalt. Istället får vi då hitta andra möjligheter 21 av 41

Saknas ramverk för industrin att verka inom. Saknas en gemensam och tydligare bild av området. Vilka transportflöden kommer att finnas i morgon? Offentlig sektor saknar verktyg inom vissa områden. Många kommuner har tagit upphandlingsbeslut, men de verkställs inte Politiken behandlar en fråga åt gången. Exemplet E20. Grupparbete 3 - åtgärder Grupparbete 3 - åtgärder Vad krävs för att vi ska kunna samverka och utveckla vårt område? Lista de viktigaste åtgärderna. Prioritera två. I det tredje grupparbetet fördjupade sig grupperna inom sitt valda område för att föreslå konkreta åtgärder som krävs för att komma vidare. Område 1: Långsiktiga spelregler Vilka åtgärder krävs? Grupp 1: Sekreterare My Tiljestam, Cohn&Wolfe Stig-Olov Tingbratt, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Bernhard Reckermann, Länsstyrelsen i Västra Götaland Tore Carlsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Peter Alisch, Euromekanik AB Per Jendman, Alternative Fuel Vehicle Yvonne Träff, Lidköpings kommun Göran Värmby, Värmby Consulting Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun Gruppen föreslog följande åtgärder: 1. Skapa forum mellan offentlig sektor och näringsliv: känna till varandra och se vad vi kan göra gemensamt. En levande mötesplats för att hitta lösningar 2. Strategi: produktion distribution konsumtion: lokalt regionalt och nationellt. Det behövs en gemensam strategi för hela kedjan. Finns en sådan inom dessa delar så finns en långsiktighet. Forumet är målet för denna strategi. 3. Ta hjälp av regionen att utveckla biogas i kommunerna. Biogas Väst kan vara garant för att stötta som rådgivare eller kunskapsbank. Utbildningsinsatser. Överenskommelser mellan aktörer. 22 av 41

Område 2: Användning och efterfrågan tunga fordon Vilka åtgärder krävs? Grupp 2: Sekreterare Hanna Jönsson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Karin Stenlund, Trollhättan Energi Per-Ove Persson, Hushållningssällskapet, Biogas Skaraborg Tula Ekengren, FordonsGas Sverige AB Hanna Björk, Västtrafik Anna-Karin Schön, Borås Energi och Miljö AB Johan Torén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Gruppens förslag på åtgärder inom området: 1. Pilotprojekt för offentlig upphandling av tunga transporttjänster. Hur kan vi utnyttja LoUverktyget? 2. Pilotprojekt för att minska osäkerheten för åkeribranschen och kollektivtrafiken. Det behövs fler och fortsatta pilotprojekt som utvärderar kostnader, tekniker och service 3. Fortsatt teknikutveckling av energieffektivare tunga gasfordon Noteringar från diskussionerna: 1. Pilotprojekt kring upphandling av transporttjänster Varför ska en offentlig aktör ställa dessa krav? Hur kan/får kraven ställas? Vilka kommuner är redo att ta detta steg och vilka vill delta? Finns kunskapen hos kommunerna och Västra Götalandsregionen? Samordnad upphandling eller samordnat underlag/mall för upphandling som underlättar för Västra Götalandsregionen och kommunerna, på samma sätt som överenskommelsen om samordnad upphandling av lätta fordon inom Smart Energi. 2. Pilotprojekt/demoprojekt med tunga fordon (lastbil och buss) Behövs fortsättning och kompletterande projekt till pågående BiMeTrucks- och BiMeBus-projekten där lastbilar respektive bussar demonstreras med metandieselteknik eller annan energieffektiv teknik. 3. Utveckling av mer energieffektiva tunga fordon Antingen metandieseltekniken eller andra energieffektiva tekniker. Biogasanvändning i tunga fordon med ottomotorer är inget hållbart alternativ på sikt pga hög energiförbrukning. Område 3: Användning och efterfrågan personbilar samt infrastruktur och distribution Vilka åtgärder krävs? Grupp 3: Sekreterare: Niklas Silfverlood, Länsstyrelsen i Västra Götaland Jan Landström, LRF Västra Sverige Helen Persgren, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Helena Ingvarsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Peter Eriksson, Innovatum 23 av 41

Maria Eléhn, FordonsGas Sverie AB Gruppens förslag på åtgärder inom området: 1. Spridning av goda exempel kring t ex upphandling. Information och kompetens kring upphandling finns. 2. Fortsatt arbete i infrastrukturplaneringen utifrån befintlig utredning (Rapporten Strategi för biogasinfrastruktur i Skaraborg och Fyrbodal, 2011, som finns på Biogas Västs hemsida) Nedan tecknas fler tankar kring åtgärder som kom upp i gruppdiskussionen kring tankställen/rörledning: Fokus är en gemensam strategi som ska fyllas med olika åtgärder i hela Västra Götaland Samverkan kring var produktionen finns. Strategi för ökad samverkan mellan kommun och produktion/leverantör Strategiska platser för placering och antal tankställen. Exemplet med E20 Tydliggöra roller Infrastrukturplanering på regional nivå Skapa en helhetssyn genom att lyfta biogas i kommunernas energiplaner/avfallsplaner Område 4: Utbildning, information, kommunikation, attityd Vilka åtgärder krävs? Grupp 4: Sekreterare: Anneli Permer, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Sören Kviberg, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Lena Rickard, Ekocentrum Linda Johansson, Microbial Analytics Sweden AB Peter Krahl, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås Leif Carlsson, Skaraborgs Kommunalförbund Gruppens förslag på åtgärder inom området: Nätverk mellan aktörer med möjlighet och ansvar att utbilda och informera: bilda arbetsgrupp Budbärare: de 70 aktörer som skrivit på Klimatstrategin för Västra Götaland Ökad kunskap (främst hos politiker) Ta fram utbildningsplan Målet är kunskap till alla, inte bara till vissa grupper. Kunskapen hos politiker måste öka. Därför vore det bra att anordna ett seminarium för politiker inom Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) Budskapet är det regionala biogasmålet och nu kör vi igång och ökar takten! Frågan om vad som ska vara huvudbudskapet togs också upp. Det är viktigt med ett budskap som lockar. Alla ska ha kännedom om sitt mål inom kretsloppet. Det krävs då: Att samordna alla som kan området och som kan utbilda. Bilda en arbetsgrupp inom Biogas Väst med utbildningssamordnare i Västsverige. 24 av 41

Att få människor att ta del av en sådan utbildning Invitera alla som kan utbilda: exempel på expertis på många olika nivåer Hur lockar vi människorna dit? Genom att locka med ny teknik (facebook, spel)? Genom att få med folk i ett bostadshus/område och utbilda dessa nås många? Verksamheter lockas att gå med i arbetet om det finns pengar att tjäna i kretsloppstänket. Ekocentrum har redan idag sådana utbildningar. Den kan man sprida till fler och genom flera olika kanaler. Område 5a: Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion, mer och nya substrat Vilka åtgärder krävs? Grupp 5a: Sekreterare: Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Kjell Gustafsson, Agroväst Fredrik Dolff, styrelsen, Göteborg Energi AB Lennart Pettersson, LRF Västra Götaland Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Martin Fransson, Biomil AB Gruppens förslag på åtgärder inom området: 1. Integrera avfalls- och energiplaner över kommungränserna. 2. Ekonomisk analys av befintliga samrötningsanläggningar. Löner det sig att röta? Dessutom diskuterade gruppen följande åtgärder: Visa upp pedagogiska exempel, både goda och mindre goda. Mötesplatser. Nyttja de som redan finns och skapa nya om det behövs. Certifiering och kvalitetssäkring av rötrester. Då kan man minska oron för spridning. Område 5b: Samverkan lantbruk och andra aktörer samt produktion, mer och nya substrat Vilka åtgärder krävs? Grupp 5b: Sekreterare: Tomas Österlund, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Carl-Gunnar Haglund, Arbetarrörelsens Folkhögskola, Göteborg Lars-Erik Jansson, Triventus AB Sven Bengtsson, Biogas Skaraborg Olle Stenberg, Marin Biogas AB Lars-Gunnar Johansson, LRF Eric Zinn, Göteborg Energi AB Anders Lund, Ekocentrum Gruppen utgick återigen från produktion från fyra substrat; matavfall, gödsel, odlade grödor och marina substrat. Av dessa prioriterades i grupparbete 3 åtgärder inom matavfall och odlade grödor, även om även övriga områden togs upp i diskussionen. 25 av 41

För samtliga områden är en gemensam faktor att samverkan är väldigt viktig och kärnan i det hela. Likaså att det skapas mötesplatser mellan olika aktörer. Åtgärder matavfall Göteborg Stad, via Renova, samlar in det våta avfallet och förbehandlar detta till en slurry. Det finns nu 25 000 ton slurry som måste omhändertas. Gryab har fått avslag på ansökan om att röta slurryn, framförallt beroende på att man inte har en hygieniseringsanläggning. Renova söker därför behandlingskapacitet. Det finns substrat för lång tid framöver och detta öppnar möjligheter för en bra slutbehandling. Om andra kommuner hänger på stimulerar man investeringar i behandlingsanläggningar. Biogas Väst bör arbeta med att få fler kommuner att sortera ut avfallet. Det krävs också ett samarbete med jordbruket för att lösa frågan om spridning av biogödseln. Åtgärder odlade grödor Att använda odlade grödor som substrat är dyrare på grund av ökade produktionskostnader. Om odlingen av grödor har dubbelt syfte t ex att både användas som råvara inom kemiindustrin och substrat för biogasproduktion, så kan prisbilden dock bli en helt annan. Det skulle kunna vara t ex hampa. För att nå dit krävs samverkan mellan industrin, lantbruket, gasproducenten och energibolag. Det krävs också forskning runt detta. Åtgärder gödsel En åtgärd är att förbättra samarbetet mellan lantbrukare. Att samarbeta om råvaran är ett första steg. Genom att ta bort vattnet från gödseln blir det mer ekonomiskt att transportera substratet. Smittorisken gör dock att man ska vara försiktig. Lantbruket kan samverkan med energibolag för att tex spetsa gödseln med andra substrat och på så sätt få en effektivare process. Åtgärder marina substrat Produktionen kan ske antingen genom att biomassa säljs till en produktionsanläggning eller genom att odlaren bygger en rötningsanläggning själv. Här krävs ännu ett räkneexempel. Vi kan leverera till de som kör rötningsanläggningar. Vi behöver ett ekonomiskt instrument för att kunna gå vidare. Samtidigt renar vi havet genom att ta upp närsalter. Jämför man kostnader så slår man dem. Källan är helt outnyttjad idag. Område 6: Samhällsplanering, offentlig sektors roll Vilka åtgärder krävs? Grupp 6: Sekreterare: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Västra Götaland John- Rune Nielsen, SP Sverige Tekniska Forskningsinstitut Pascal Tschibanda, Skaraborgs Kommunalförbund Peter Holmberg, Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Boel Olin, Trafikverket Ida Helander, Falköpings kommun Gruppens förslag på prioriterade åtgärder inom området: 1. Skapa gemensam bild av hur energisystem, näringslivssatsningar, kommunernas översiktsplaner (vägnät, substrattillgång, infrastruktur) m.m. ser ut och vilka politiska beslut som behöver tas för att främja biogasutvecklingen i samhällsplaneringen. 26 av 41

2. Nå politisk överenskommelse som gynnar utvecklingen exempelvis med Smart Energi som modell och med uppföljning Övriga faktorer som är viktiga längs vägen: Genom en politisk överenskommelse uppnås mandat att jobba med frågan. Det är också viktigt att se till verkställigheten. Kräva en uppföljning på att man når överenskommelsen. En strategisk arena för energi och transport i Västra Götaland kan leda till överenskommelser. Om man hittar en gemensam politisk fråga att samlas kring. Vem har legitimitet att driva på? Kan regionen ha ett starkt mandat efter Smart Energiprocessen? Vilken roll kan Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) ha? 27 av 41