Skogsbruket 8-2011 Inför generationsskifte Räcker energiveden till? Jakt på min mark?
Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2011. Årgång 81 4 8 14 16 18 24 28 Ge generationsskiftet tid Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut. Räcker energiveden i kustregionerna till? Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har ökat markant de senaste tio åren. Jag vill själv välja hur jag utnyttjar min skog De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av dem. Rotrötans naturliga fiende går till attack Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under kontroll. På Skogsforskningsinstitutet pågår en undersökning med två virus. Miniskördaren som utför röjningar effektivt Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu finns en ny innovation som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar miniskördaren Usewood Pro. Jakt på min mark? Som markägare är det du som bestämmer om det jagas på din mark eller inte. Om du inte själv jagar, kan du arrendera ut jakträtten helt eller delvis. Det finns skog i skärgården också Skogarna är olika i den inre, mellersta och yttre skärgården och därmed också förutsättningarna för skogsbruk. 4 8 14 16 18 24 28 På omslaget: Foto: Pi Nord Foto: Nina Jungell 2 Skogsbruket 8/2011
Skogsbruket www.skogsbruket.fi Ledaren 17.8.2011 Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 8/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn 020-772 9205 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikan.ax Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN 0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skulder och osäkerhet Sommarens nyhetsflöde och samhällsdebatten har till stor del handlat om staternas skuldsättning. Skogssektorn är beroende av export och beroende på hur det går ute i världen påverkas vår virkesmarknad. Greklands och Irlands överskuldsättning var inga stora nyheter. Att också Portugal började få problem kändes redan lite oroväckande. Det kändes ändå som överstigliga svårigheter och sådant som vi med solidaritet inom Europa och gemensamma satsningar kan klara upp. Den stora oron och osäkerheten infann sig slutligen när USA nådde sitt skuldtak samtidigt som marknaden dömde ut Italiens och Spaniens möjligheter att sköta sina statsfinanser. I USA blev resultatet en hård politisk debatt. Amerikanerna kom till slut överens om att ta mera lån och sätta ordning på finanserna. Att det satt så hårt åt ledde ändå till ett misstroende mot politikerna. Satte de landets eller partiets bästa som första prioritet? Det faktum att USA:s kreditvärdighet klassades ner visar att långivarna inte helt vågar lita på en stabil politik i landet. I Europa lyckades vi enas om nya lånepaket och räddningsoperationer som åtminstone för tillfället tycks ha lugnat ner investerarna. Vi är ändå inte i mål och allt fler och starkare kritiska röster höjs som ifrågasätter det vettiga i att vara med och betala för andras misstag. Det är ett fint läge att fiska sympatier och röster inför kommande val. Visst ska de som orsakat kriserna vara med och ta sitt ansvar. Men att helt och hållet lämna de skuldsatta länderna åt sitt öde och inte sträcka ut en hjälpande hand är också att fly ansvar. Genom att låta ett land sjunka drabbas många oskyldiga människor. Framförallt raseras människornas trygghetskänsla och deras vilja att investera och bygga sig en framtid. Något som på sikt skulle drabba också den finländska skogsägaren i form av lägre efterfrågan på virke. Trots den osäkerhet som råder i de västerländska ekonomierna har industrin rullat på och gjort goda vinster under det första halvåret. Asien har tagit över som motor i världsekonomin och haft en god efterfrågan på cellulosa. Trots att det är oroligt i Nordafrika har exporten av trävaror till regionen fortsatt med korta avbrott. Medelåldern är låg i Nordafrika och befolkningen växer så det knakar. Det behövs många nya bostäder och mycket virke att bygga av. På lite längre sikt verkar det som om trä skulle ha en strålande framtid. Det faktum att vi har en förnybar resurs som vi kan producera utan stora skador på miljö och klimat är en stor trumf. Skogssektorn har målats upp som en bransch i solnedgången. Det gäller kanske tidningspapper, men det finns otaliga andra skogsprodukter som kommer att fylla platsen. Våra skogar behövs. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3
Ge generationsskiftet tid Det vanligaste sättet att bli ägare till en skogsfastighet idag är genom ett förvärv inom familjen. Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut. Genomsnittstiden idag för en generation som äger skog ligger på cirka 30 år. Att efter 30 år som brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut och en lång process. Ofta innebär generationsskiften förändringar i hur skog och mark brukas i och med den nya ägarens intressen, men också genom att man ofta tvingas göra extra avverkningar för att klara generationsskiftet ekonomiskt. Ge planeringen tid Ett generationsskifte kan genomföras antingen genom köp, gåva eller gåvoartat köp. Både föräldragenerationen och övertagaren måste vara redo för generationsskiftet och man kan se det som en process där planeringen är viktig för hur väl genomförandet fungerar. Erfarenheten visar att ett generationsskifte som planeras i god tid och där genomförandet får ta den tid som krävs alltid blir bättre än de fall där tiden kräver en snabb lösning. Ett generationsskifte innefattar frågor om ekonomi och skatter och även frågor av mera personlig karaktär. De personliga aspekterna kan påverka relationerna i familjen under en lång tid framöver. Stirra dig inte blind på skatterna För många är planering av generationsskifte det samma som skatteplanering. Skatteplaneringen är viktig, men den får inte åsidosätta andra saker som någon av parterna upplever som viktiga. Sätt hellre som mål att generationsskiftet inte får medföra onödigt höga skatter på grund av okunskap. Skogens värde Vid generationsskifte behövs uppgifter om vad skogen är värd, dvs. skogens gängse värde. Den bästa utgångspunkten är en färsk skogsbruksplan. Men skogens gängse värde är inte det samma som det värde du får när du räknar ut vad virket på de olika figurerna är värt. Exempelvis plantskogar och dåligt utbyggt skogsbilvägsnät sänker värdet. Stränder med byggnadsrätt och grus- och sandtäkter är exempel på faktorer som höjer värdet. m Jord- och skogsbruksfastighet Den som tar över ett lantbruk får arvs- eller gåvoskatten nedsatt om han eller hon fortsätter att bedriva jordbruk eller jord- och skogsbruk på gården och även de andra villkoren för nedsatt skatt uppfylls. Gåva är vanligast när det bara finns ett barn i familjen och gåvoartat köp, när barnen är flera, säger ekonomirådgivare Henrik Lassas på Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL. En rättvis fördelning av föräldrarnas egendom är den svåraste frågan vid generationsskifte. Hur ska de barn kompenseras som inte tar över gården? Nedsättningen av gåvoskatten är betydande. Villkor för lättnaden är att förvärvaren fortsätter idka jordbruk i sitt eget namn. Lättnaden beviljas även för deltidsjordbrukare och förvärvaren behöver inte vara en nära släkting. När eventuell gåvoskatt uppbärs, beaktar beskattaren ett värde som är 40 procent av det s.k. jämförelsevärdet när man fastställer gåvoskattens storlek. Exempel (alla priser är ca-priser): Gården finns i Lappträsk och omfattar 100 hektar skog och 10 hektar åker. Gängse värde för skogen är 440 000 euro och för åkern 66 000 euro, totalt 506 000 euro Nedsättningen av arvs- och gåvskatten baserar sig på 55 i lagen om skatt på arv och gåva. I stället för gängse värde uträknas ett jämförelsevärde som sänker skogens värde till 99 600 euro och åkerns värde till 8 000 euro, totalt 107 000 euro. Gården värderas nu bara till 40 procent av detta värde och då sjunker gårdens värde till 43 040 euro. På den summan betalar förvärvaren gåvoskatt och den blir 3 614 euro. Enligt samma paragraf betalar förvärvaren ingen gåvoskatt om köpesumman är minst 50 procent av gårdens gängse värde. Avträdelsestödet tar det slut 2015? Lassas påminner om att jordbrukarna inte ska glömma avträdelsestödet som är en morot för att jordbrukare ska tidigarelägga generationsskiften. Det grundar sig på lagen om avträdelsestöd som är en temporär lag och lagen gäller till utgången av 2014. I det nya regeringsprogrammet finns inget nämnt om en fortsättning. Med tanke på sparåtgärderna finns en risk att avträdelsestödet upphör från 2015, säger Lassas. Avträdelsestödet innebär att en jordbrukare kan gå i pension redan som 56-åring. När jordbrukaren fyller 63 år träder ålderspensionen in. m 4 Skogsbruket 8/2011
Enbart skogsfastighet Enligt Holger Falck, som är ordförande för SLC och åtar sig generationsväxlingsuppdrag, är det inte längre någon självklarhet att barnen har ett intresse av att ta över skogen. En av föräldrarna kan ha fått skog då något av deras syskon övertagit fädernegården. Föräldern är uppvuxen på gården och har starka band till skogen och hembygden, men har som ung flyttat till annan ort där barnen är uppvuxna. Hemskogen är för barnen ett obekant begrepp. I sådana fall blir det allt vanligare att barnen inte har något intresse för skogen. Men ofta har något av barnen intresse att ta över skogen. Om det finns annan förmögenhet som till exempel en aktielägenhet, är det lättare att få en rättvis fördelning av föräldrarnas egendom. Köp allmänt då skogen är virkesrik Gåva, gåvoartat köp eller köp, dessa frågor är viktiga vid överlåtelse av en skogsfastighet. När det finns mycket virke i skogen, lönar det sig oftast att välja köp eller gåvoartat köp som överlåtelseform, säger Falck. Då kan den nya ägaren utnyttja skogsavdraget, som ger möjlighet att avdra 60 procent av anskaffningsutgiften. För att helt undvika gåvoskatt vid köp, om inte lättnader erhålls, ska köpeskillingen vara över 75 procent av skogens gängse värde. Enligt Falck lönar det sig att ta experter till hjälp vid generationsskifte. Då undviker både överlåtaren och mottagaren obehagliga skattesmällar. Men det är alltid till fördel om detaljerna är klara innan en expert kopplas in. Det är möjligt att begära förhandsavgörande om gåvoskattens storlek från skattemyndigheterna. Ett förhandsavgörande kostar 300 euro och det är i kraft cirka 6 månader. Det finns inget krav på att det ska finnas en färsk skogsbruksplan eller att en sådan måste göras inför en generationsväxling och att den ska ges till skattebyrån. Vid mindre skogsöverlåtelser kan man ofta med fördel använda sig av det hektarvärde för skog som beskattaren tilllämpar landskapsvis. Besittningsrätt högst 10 år Enligt Falck borde man inte dela skogsfastigheter som är mindre än 30 hektar. Föräldrarna och barnen borde hitta en annan lösning. Samfälld skog anser jag inte vara ett alternativ, när skogsinnehavet är så litet. Besittningsrätt ger sänkt skatt, men jag brukar rekommendera att den ska gälla högst 10 år. Jag anser det inte heller vettigt att enbart av skatteskäl så att säga hoppa över en generation, dvs. ge skogen direkt till helst ett barnbarn. Visserligen undviker man en gåvoskatt, men barnbarnet är vanligtvis så ungt i det skedet att det inte vet vad det är frågan om. Då blir skogens framtid ännu mera öppen; barnbarnet vill kanske sälja skogen när det bildar familj och behöver pengar till sin första bostad. En kompromiss i det här fallet är att överlåta skogen till helst ett barnbarn, men ge besittningsrätten vid behov över 10 år åt eget barn. m Text: Gerd Mattsson-Turku Man vill vara Tarzan i skogen Den stereotypa bilden av en skogsägare är en medelålders man som bor på sin fastighet och sköter om den själv. Det säger Patrik Häggqvist som är doktorand vid Umeå universitet och arbetar med en avhandling som behandlar bilden av den gängse skogsägaren, både i medier och bland skogsägarna själva. Situationen är högst troligt exakt den samma i Finland. I både dagstidningar och i skogliga tidskrifter är man mån om att lyfta fram kvinnor, men det är fortfarande mannen som är norm. Det är ungefär som med fotboll och damfotboll, säger Patrik Häggqvist. Det finns skogsägare och så finns det kvinnliga skogsägare. Vid de skogsmässor som jag har va- rit på i forskningssyfte har det visat sig att det mest är män som går fram och pratar med utställarna. Den skogliga kulturen är väldigt manligt präglad. Det finns dessutom en tendens att man vill vara lite Tarzan i skogen, överskattar sin egen förmåga och tar onödiga risker. Själv tycker jag att vi borde försöka komma bort ifrån det. Det finns en attityd bland manliga skogsägare att de inte behöver någon utbildning därför att de har lärt sig allting av sin pappa. Medan skogsarbetare och skogsmaskinförarna lyder under stränga säkerhetsföreskrifter, vilkas efterlevnad noggrant kontrolleras av myndigheterna, kan privata skogsägare göra i stort sett vad de vill i skogen. De flesta är verksamma i sin skog bara ett par veckor per år och i förhållande till den korta tid det gäller sker det väldigt många olyckor. m Källa: Holmen Magasin 1/2011 Skogsbruket 8/2011 5
Alternativ vid generationsskifte Samfälld skog är ett alternativ vid generationsskifte. Det garanterar långt att skogen blir i familjens och släktens ägo. Andelar kan överlåtas, köpas och säljas. Samfällda skogar som ägoform ökar i popularitet. Under perioden januari-april bildades elva nya samfällda skogar. Den sammanlagda arealen samfällda skogar är 540 000 hektar. Det är två procent av landets skogsareal. Majoritetsbeslut gäller Med samfälld skog som ägoform är det lättare att sköta skogen, när antalet delägare är spridda på flera personer. Alla beslut fattas som majoritetsbeslut. Vid samägande som i dödsbon och fastighetssammanslutningar kan en delägare sätta stopp för all aktivitet i skogen eftersom alla beslut ska fattas enhälligt. Det är inte alls ovanligt att en delägare i ett dödsbo av princip motsätter sig allt, kanske för att den anser sig ha blivit orättvist behandlad i något skede. Samfälld skog är som ägoform inget nytt. Samfällda vattenområden fungerar enligt samma principer, dvs. flera fastigheter äger gemensamt ett område. Lägre skattesats Fördelarna med samfälld skog är bland annat att: skogen sköts ändamålsenligt enligt skogsbruksplanen alla beslut fattas som majoritetsbeslut den är särskilt skattskyldig och skatteprocenten är 26. Enligt regeringsprogrammet sjunker den till 25 pro- cent från årsskiftet. Privata skogsägare betalar nu 28 procent, från årsskiftet 30 procent delägarna betalar ingen skatt på överskottet (vinsten). Staten har aktivt gått in för att stöda skogsägare som gå in för att bilda samfällda skogar för att motverka splittringen av skogsfastigheter. Kostnader för lantmäteriförrättningar täcks helt med statsmedel. m Text: Gerd Mattsson-Turku Även för andra än släktingar Det är inte bara släktingar som kan bilda samfällda skogar utan ägoformen är tillgänglig för alla. Minimikravet är att det ska vara två fastigheter. Skogsfastigheterna behöver inte ligga intill varandra. I finska Österbotten är många nya samfällda skogar under bildning, bl.a. i Kauhava, Seinäjoki och Kurikka. I många fall går kommunen med i den samfällda skogen med några hundra hektar skog. I Kauhava har fastighetsägarna redan ingått avtal om att bilda Kauhavan yhteismetsä. Den omfattar 1 400 hektar, varav Kauhava kommun har gått in med 400 hektar. Enskilda privata skogsägare, sammanlagt 45 stycken, har gått in med närmare tusen hektar. En stor del av dem är dödsbon och sammanslutningar. Enligt Ari Niemelä på Etelä-Pohjanmaa skogscentral bor hälften av dess skogsägare utanför kommunen, främst i huvudstadsregionen. Många är i den åldern att generationsskifte snart blir aktuellt. Då kommer frågan, vill barnen fortsätta som skogsägare. Många säger att barnen har fått sådan distans till skogen att de inte har något intresse av att ta över skogen. Då nuvarande ägare inte vill sälja skogen är samfälld skog ett alternativ. m Den farliga tallvedsnematoden har nu påträffats i ett skogsområde i Spanien bara sex kilometer från gränsen till Portugal. Portugal är sedan tio år drabbad av tallvedsnematoden och det nya fallet i Spanien visar på riskerna för vidare spridning till Tallvedsnematoden är ett dolt hot barrskogar i övriga Europa. Tallvedsnematoden är en millimeterlång mask som kan orsaka omfattande skogsdöd. Nematoden lever i träden och skadar kärlvävnaden så att träden inte kan ta upp vatten. Alla barrväxter angrips, men bara tall och lärk dör av angreppen. Tallvedsnematoden kan spridas med virke över stora avstånd. Allt barrträdsvirke, som inte är värmebehandlat, med ursprung i länder där tallvedsnematoden finns är riskvirke. Lastpallar av obehandlat virke är en särskild risk eftersom de används i alla typer av varutransporter. Den som gör en semesterresa till Södern kan också sprida nematoden. Om du åker på semester till Portugal och Spanien, ta inte med dig hem några barrträdsplantor, hur friska de än ser ut. m 6 Skogsbruket 8/2011
Inför virkeshandelssäsongen Efter en lugn sommar tar virkeshandeln fart igen, helt enligt samma modell som tidigare år. Björkstock är det sortiment som nu har bra åtgång och det syns också i virkespriset. Rotpriset på björkstock är nu över 44 euro/m³. På ett år har det stadigt stigit från 39 euro till 44 euro, en prisökning på 6 euro/m³. Rotpriset på tallstock och granstock har gått upp och ner. För tallstockens del var rotpriset högst i mitten av juli, nästan 58 euro/m³, men har nu sjunkit på några veckor med mer än en euro. Granstocken uppvisar samma trend, men rotpriset är i snitt ett par euro högre. Enligt Kai Merivuori på Suomen Sahat har sågarna det inte lätt. I februari fick sågarna för sin tallsågvara i snitt 201 euro/m³, i maj 182 euro. Under samma period steg rotpriset på tallstock från 51 till 56 euro/m³. Den här prisnivån på sågstocken är ohållbar för sågarna, säger Merivuori. Nytt virkesanskaffningsbolag Efterfrågan på energived ökar snabbt och det finns de som redan börjar tala om att det blir en bristvara inom en snar framtid. En stor del av utbudet på energived är bundet till slutavverkningarna och efterfrågan på timmer och sågvaror, då både stubbar och grot tas ut från slutavverkningar. I Österbotten blir efterfrågan klart större, då Vaskiluodon Voimas biogasanläggning tas i bruk 2013. Anskaffningen har de facto redan börjat för att vi Rotpriset på björkstock har sakta stigit och är nu det högsta på ett år. ska ha torr energived när anläggningen kör i gång 2013, säger anskaffningsingenjör Esa Koskiniemi. Vi behöver 200 000 fastkubikmeter per år. Anskaffningen av energived kommer att skötas av EPM Metsä Oy, ett nybildat virkesanskaffningsbolag som ägs av EPV Energia Oy som i sin tur äger Vaskiluodon Voima och av Myllyahon Saha i Alajärvi. EPM Metsä ska förutom energived till Vaskiluodon Voima skaffa energived till kraftverket i Seinäjoki och timmer till sågen i Alajärvi. Virkesbehovet kommer att vara 0,5 miljoner kubikmeter per år och anskaffningsområdet är svenska Österbotten och Södra Österbotten. Virkeslikviden ska inte dröja ett år Ur skogsägarnas synvinkel är det viktigt att priset på energiveden och tidtabellen för utbetalningen av virkeslikviden skrivs in i kontraktet. Det finns inte längre något praktiskt hinder för att betalningen inte ska kunna ske så snart energiveden är utkörd från skogen. Med kranvåg på den skogstraktor som kör ut energiveden, fås mängden i samband med på- eller avlastningen. Det är oskäligt att skogsägaren ska behöva vänta på betalningen ett år, dvs. tills energiveden har torkat och flisas. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 8/2011 7
Bioenergi Foto: Marianne Palmgren Räcker energiveden i kustregionerna till? Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har ökat markant de senaste tio åren. Enbart i Österbotten är användningen i dag 500 000 fastkubikmeter, sexton gånger mera än för tio år sedan. För tio år sedan var energivedsanvändningen i Österbotten omkring 30 000 fastkubikmeter. I dag är användningen över 500 000 fastkubikmeter, dvs sexton gånger mera. Närområdet är viktigt Utgående från de stora biokraftverken i Jakobstad, Karleby och det som nu planeras i Vasa räcker den österbottniska energiveden inte till. Då kraftverken befinner sig vid kusten begränsas deras anskaffningsområde till en halvcirkel. Placeringen vid kusten ger den fördelen att import av energiråvara är gynnsammare än för kraftverk längre in i landet. De stora kraftverkens anskaffningsområde är redan från början planerat så att det sträcker sig utanför Österbotten, men målsättningen är fortfarande att maximera energivedsanskaffningen i kraftverkens närområde. Energiskatt på torv gynnar energived För lokala värmeföretag och växthusnäringens energiförsörjning kommer den lokala energiveden även i fortsättningen att spela en stor roll. Den nya energiskatten på torv drabbar växthusodlare som på årsnivå i sina värmecentraler producerar mer värme än 5 000 MWh med torv. Energiskatten är 1,90 euro/mwh fram till 31.12.2012. Därefter stiger den till 2,90 euro/ MWh och från 2015 är den 3,90 euro/mwh. Detta leder till att de börjar använda allt mera energived för att undvika torvskattetillägget. Utmaningar Oavsett hur mycket energived som finns i skogarna är 8 Skogsbruket 8/2011
det ofta helt andra saker som avgör hur mycket som är tillgängligt. Till exempel uttag av stubbar och grot är beroende av efterfrågan på granstock. Energived från ungskogar och gallringar är i sin tur beroende av olika stödformer och av skogsägarnas intresse för att sköta sina skogar. Ju flera aktiva skogsägare desto större blir självförsörjningsgraden i regionen. Och skogarna blir skötta, vilket höjer deras värdetillväxt och förbättrar virkeskvaliteten. Tillgången på energived Energivedspotentialen*) är beräknad kommunvis från Karleby till Kristinestad och från Kimitoön till Lovisa. Beräkningarna sträcker sig över perioden 2011 2020 och visar hur mycket energived vi årligen på ett hållbart sätt kan ta ut ur skogarna i Svenskfinland. Beräkningarna är teoretiska och i praktiken är potentialen större eftersom det finns ett överskott ackumulerat från tidigare år. Dessutom kommer det en hel del energived från väg- och åkerkanter. m *) Energivedspotentialen är beräknad inom utvecklingsprojektet Bioenergi Kusten, vars mål är att främja användningen och tillgången på lokala fasta bränslen i uppvärmning och energiproduktion. Text: Patrik Majabacka Kommun Sydkusten Klenvirke från ungskogar, fast-m³ Grot och stubbar, fast-m³ Borgå 11 860 11 621 Esbo 3 618 4 406 Grankulla 10 75 Hangö 1 400 1 618 Helsingfors 2 864 1 504 Ingå 3 917 6 752 Kimitoön 8 783 14 877 Kyrkslätt 4 401 6 130 Lappträsk 3 459 6 039 Lovisa 12 622 17 667 Raseborg 20 057 21 575 Sibbo 6 263 5 164 Sjundeå 3 631 5 716 Vanda 3 701 2 690 Väståboland 11 952 17 248 Totalt 98 538 123 082 Enligt beräkningarna kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 220 000 fastm³ energived från skogarna vid Sydkusten, 44 procent som klenvirke från ungskogar och 56 procent som grot och stubbar. Kommun Österbotten Klenvirke från ungskogar, fast-m³ Grot och stubbar, fast-m³ Jakobstad 2 449 1 570 Karleby 9 310 5 343 Kaskö 224 107 Korsholm 20 529 15 944 Korsnäs 6 725 6 194 Kristinestad 16 087 17 176 Kronoby 20 270 14 745 Larsmo 4 957 2 415 Malax 15 585 9 282 Nykarleby 20 816 13 367 Närpes 23 358 22 487 Pedersöre 23 206 15 722 Vasa 2 940 3 155 Vörå 20 109 17 683 Totalt 186 565 145 200 Enligt beräkningar kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 330 000 fastm³ energived från skogarna i svenska Österbotten, 44 procent som grot och stubbar och 56 procent som klenvirke från ungskogar. Koldioxidbalans i husbygge Två i övrigt identiska bostadshus ett med trästomme och ett med betongstomme har jämförts, vad gäller koldioxidbalansen över ett hundraårsperspektiv. Huset med betongstomme medför ett nettoutsläpp av cirka 96 ton koldioxid, medan huset med trästomme inte ger något utsläpp utan ett nettoupptag av 150 ton koldioxid. Analyserna tar hänsyn till energianvändningen vid tillverkning och distribution av de ingående materialen samt produktion av huset. Kolet från den avverkade skogen finns lagrat i trämaterialet så länge materialet finns kvar. När huset en gångs rivs förutsätts det att trämaterialet ersätter fossila bränslen. m Illustration: Leif Åbjörnsson Källa: Skog & Industri 2/2011 CO2 CO2 CO2 Upptag av CO2 Utsläpp av CO2-0 + -140-120 -100-80 - 60-40 - 20 20 40 60 80 100 Hus med trästomme -150 ton Uppförd byggnad med trästomme CO2 Referensbyggnad med betongstomme Hus med betongstomme +96 ton Skogsbruket 8/2011 9
Bioenergi Energived och torv ersätter stenkol i Vasa År 2013 tas Vaskiluodon Voimas biogasanläggning i Vasa i bruk. Då kommer efterfrågan på bioenergi från de österbottniska skogarna att skjuta i höjden. Cirka tvåhundratusen kubikmeter energived och cirka tvåhundratusen kubikmeter torv. Den årsförbrukningen kommer Vaskiluodon Voimas biogasanläggning att ha när den tas i bruk 2013. Statens stöd behövs Vårt anskaffningsområde sträcker sig inom en radie av hundra kilometer från Vasa och vi är intresserade av alla energivedssortiment. Utöver det är vi också intresserade av biprodukter från skogsindustrin samt rent och obehandlat återvinningsträ, säger Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör vid Vaskiluodon Voima. Redan i dagens läge är det stor efterfrågan på energived i Österbotten och anskaffningen av råvaran är en utmaning. På frågan om energiveden kommer att räcka åt alla aktörer i området när världens största biogasanläggning inleder sin produktion, svarar Koskiniemi så här: Energiveden inom vårt anskaffningsområde kommer att räcka åt alla aktörer. Det är jag övertygad om. Det finns tillräckligt med energived i skogen och som vi ser det är den största utmaningen för anskaffningen statens styrmekanismer för att på lång sikt garantera att leveranskedjan är lönsam, säger han. Skogsvägarna måste grundförbättras Koskiniemi understryker också vikten av infrastrukturen i området. Skogsvägarna måste förbättras så att de är farbara året runt. Vaskiluodon Voima ska också bygga en huvudterminal utanför Vasa där stora mängder råvara kan torkas och lagras om det blir brist. Den största delen av energiveden kommer att transporteras direkt till biogasanläggningen. Men på grund av att menföret kan skapa problem ska det byggas en huvudterminal som kan ta emot energived för torkning. Vaskiluodon Voima producerar el och fjärrvärme och använder i dagens läge stenkol. Syftet med biogasanläggningen är att förbrukningen av stenkol, som medför koldioxidutsläpp, ska minskas med över fyrtio procent. De totala kostnaderna för bygget beräknas bli 40 miljoner euro. Staten har redan beviljat ett energistöd på knappt 10,8 miljoner euro för investeringen. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Här på Vasklot i Vasa inleds byggandet av världens största biogasanläggning, som ska vara i produktion 2013. Då kommer årsbehovet att vara 200 000 kubik energived och lika mycket torv. 10 Skogsbruket 8/2011
Hur mår plantorna? När gräset vissnat är det en bra tid att göra en plantinventering och bedöma resultatet. Visar det sig att det finns mycket skador kan du ännu beställa plantor till nästa år. Målet med en skogsförnyelse är förstås att lyckas med en gång, men ibland kan plantorna skadas och dö. Ju tidigare man kan konstatera att det finns behov att komplettera en skogsförnyelse desto lättare och billigare är kompletteringen. Lägg dessutom till att chansen för att kompletteringen blir lyckad också är större ju tidigare den görs. Så det är värt att ta en tur via både årets planteringar och lite äldre förnyelser. att söka fram plantorna och trampa ner gräset runt dem innan vintern kommer. Om det vissnade gräset lägger sig över plantan trycks den lätt ner under tyngden från snön. På våren har plantan svårt att helt resa sig igen och resultatet kan bli en krök i stammen eller att plantan inte klarar av konkurrensen från gräset nästa sommar. När snön lägger sig på gräset bildas också en trivsam miljö för sorkar mellan marken och snön. Snötäcket isolerar från kylan och sorkarna banar sig väg genom det vissna gräset i jakt på mat. Att trampa ner gräset närmast plantorna ger dem ett litet skydd mot sorkarnas framfart. Kapa dubbeltoppar Det händer sig att plantorna får dubbla toppar. Det här kan lätt åtgärdas genom att med en sekatör kapa den ena av topparna. Det räcker ofta till för att den andra toppen ska ta över och dominera trädet. Om dubbeltopparna kapas innan de blivit grova kan man rädda stammen så att den ännu kan utvecklas till ett stockträd. m Text: Johnny Sved Ett år med plantgaranti Österbottens skogsvårdsförening gick ifjol ut med en garanti på skogsplantering. I sommar har föreningen inventerat alla planteringar som man gjorde ifjol. Verksamhetsledare Jan Slotte säger att resultaten ännu inte är sammanställda, men han kan säga att det överlag ser bra ut. Några av planteringarna fyller inte kraven och dem kommer föreningen att komplettera nästa säsong. Det som Slotte nu väntar på är att analysera inventeringarna och titta på vad som är orsaken till plantavgången. Genom att föreningen nu systematiskt inventerar och följer upp resultaten i förnyelserna räknar Slotte med att kvaliteten i arbetet kommer att förbättras. Nu får man snabbt fatt i problemytorna och kan bättra på förnyelsen med en kompletteringsplantering. Håll undan gräset Till höstens arbeten hör också En stor del av plantorna på den här ytan har drabbats av både uppfrysning och snytbaggar. Gräset håller redan på att ta över ytan och kompletteringsplanteringen blir arbetsam och dyr. Skogsbruket 8/2011 11
Billyhyllans bakvägg från Jakobstad Ikeas Billyhylla är en av världens mest sålda bokhyllor. Från Sverige skickas varje år 5 miljoner inpackade hyllbyggsatser ut till Ikeavaruhusen runtom i världen. Sedan några år tillbaka är bakväggen av kartong och Walki i Jakobstad är en kugge i tillverkningen. Bakväggen är idag av vikbar kartong, vilket har gjort att bakväggen kunnat krympas ner till endast en tredjedel av tidigare förpackningsstorlek. Vikten på varje paket har samtidigt minskat med två kilo. Det sänker transportkostnaderna. Bakväggen är av solidpapp och bara två millimeter tjock. Foto: Ikea Under två millimeter tjock bakvägg Bakväggen passerar många händer innan den är färdig att läggas in i paket tllsammans med Billyhyllans övriga delar, säger Jan-Anders Fagerhed, technical service manager på Walki i Jakobstad. Vi trycker och lackar ytskiktet som består av en vit bestruken kraftliner. Ytskiktet ska hålla mot fukt och fett. Vår kund laminerar sedan detta tunna ytskikt till en solidpapp gjord på flera lager av returfiberbaserad kartong. Den slutliga solidpappen är då litet under 2 millimeter tjock. Vår kund stansar och snittar sedan solidpappen till det slutliga bakstycket och sänder det vidare till möbeltillverkaren Gyllensvaans Möbler i Kättilstorp i Sverige, där man viker bakväggen just före förpackningen av hyllan, så att dess storlek krymper till en tredjedel. Bakväggens funktion är främst att man inte ska kunna se väggen bakom hyllan samt att hjälpa till att stöda upp själva hyllan. Det är sidoväggarna som bär upp hyllan. m Text: Gerd Mattsson-Turku Bioenergi Helträdsuttag Forskning ger vid handen det som många anat. När man tar ut hela träd, alltså stammar med grenar och toppar, minskar de kvarlämnade stammarnas tillväxt då viktiga näringsämnen försvinner från skogen. Helträdsuttag har vunnit terräng i och med att uttag av biomassa från ungskogar har skjutit i höjden. Nu visar en omfattande forskning att metoden medför en sänkt virkesproduktion i årtionden framöver. Jag blev inte förvånad av resultatet, då vi redan för tio år sedan såg vartåt det lutade, säger professor Heljä-Sisko Helmisaari från Helsingfors universitet. Märks åratal senare Forskningen gjordes tillsammans med Sverige och Norge och pågick i över 20 år. Som utgångspunkt var tall- och granskogar vars första gallring skedde i början av 1980-talet, och totalt 22 försök granskades. Under den första tioårsperioden minskade stammarnas tillväxt i tallskogen med fyra procent och i granskogen med fem procent, då man jämförde med provytor där man hade lämnat kvar hyggesrester vid gallringen. I granskogarna märktes stammarnas tillväxtförlust två år efter gallringen och i tallskogarna tog det fyra år innan förändringarna började skönjas i beståndet, säger Helmisaari. Därpå följande tioårsperiod ökade stammarnas tillväxtförlust ännu mer. Tallskogarnas tillväxtförlust var uppe i åtta procent och granskogarnas tillväxtförlust var i medeltal tretton procent. Grenarna och kvistarna som lämnas kvar på marken fungerar som en slags naturlig gödsling som sakta men säkert frigörs i beståndet, därför blev tillväxtförlusterna högre under den andra tioårsperioden, förklarar Helmisaari. I de granskogar som växte på kargare mark var stammarnas tillväxtförlust högst medan de allra bördigaste markerna hade de minsta förlusterna. Gödsling hjälper bara tillfälligt Kväve är extra viktigt för trädens tillväxt. Vid helträdsuttag förlorades i tallskog 21-92 kilo kväve per hektar och i granskog 58-129 kilo per hektar. I granskog motsvarar det nästan lika mycket kväve som man tillför skogen vid en tillväxthöjande gödsling, berättar Helmisaari. Forskarna kollade också om gödsling kan kompensera stammarnas tillväxtförlust vid helträdsuttag. Under en tioårsperiod, alltså så länge som gödslingen verkar i skogen, kunde man stoppa tillväxtförlusten. Men gödslingen visade sig vara mindre effektiv vid helträdsuttag. Tillräckligt betalt för virket Vid helträdsuttag skulle jag som skogsägare kräva att virkesköparen ger ordentligt be- 12 Skogsbruket 8/2011
ger produktionsförluster talt med tanke på att de kvarvarande stammarnas tillväxt i beståndet kommer att påverkas, säger Helmisaari. Följ Tapios rekommendationer för energivedsuttag, då för man inte bort alltför mycket näringsämnen från skogen. Helmisaari tillägger att ett alternativ är att grankvistarna lämnas kvar i skogen under sommaren, man låter barren falla till marken, och samlar upp det avbarrade riset till hösten. För det mesta lämnas hyggesrester i högar på ytan och är inte jämnt fördelade över hela figuren. Alla stammar kan därför inte dra nytta av näringsämnena som frigörs från barren. Det här är något att hålla i minnet på samma gång som skogsägaren kan se till att lämna fler trädtoppar kvar i beståndet. Avverkningstekniken borde nu utvecklas så att man under drivningen kunde skaka loss barren även från tallkvistarna, tillägger Helmisaari. Slutavverkning Nu handlade forskningen om bestånd efter första gallring. Hur är det vid en slutavverkning? Vid uttag av grenar och toppar, alltså grot, vid en slutavverkning i granskog försvinner näring motsvarande två tillväxthöjande gödslingar. Plantskogens behov av kväve är litet men en svensk undersökning visar att nästa grangeneration kommer att ge färre kubikmetrar än om man lämnat hyggesrester kvar efter avverkningen, men det räckte också med att bara lämna kvar barren, avslutar Helmisaari. m Skogsbruket 8/2011 Text och foto: Marianne Palmgren Grenarna och kvistarna som lämnas kvar på marken fungerar som en slags naturlig gödsling som sakta men säkert frigörs i beståndet, därför blev tillväxtförlusterna högre under den andra tioårsperioden. Ett år efter att beståndet har gallrats med helträdsmetoden. 13
Jag vill själv välja hur De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av dem. Längs med den slingrande grusvägen ner mot Villa Vitsand vid Porkala udd i Kyrkslätt samsas gamla furor med ormbunkssnår och bergsknallar där det växer knotiga väderbitna tallar. Det är Kerstin Degerths ägor. Hon tog över gården Mellangård i slutet av 1980-talet. Skogen på cirka 300 hektar var då i behov av skötselarbeten då skogarna under Porkala Parentestiden trashuggits. De värsta områdena förnyades och beskogades i början av 1960-talet och en hel del förnyelsemogna bestånd avverkades. Arbetena har spritts ut under en längre tidsperiod för att inte utvecklingsklassfördelningen skall bli helt snedvriden, berättar Degerth. Jag har mest talldominerad blandskog och de senaste avverkningarna lät jag utföra år 2007 och 2008 då virkespriserna var höga, med därpå följande markberedning och plantering. Nu är det är dags att fortsätta med övriga skötsel- och förnyelsearbeten, för jobben tar ju aldrig slut i skogen. Till en början jobbade Degerth och sambon Ronny Rönnholm i skogen. Nu räcker inte tiden längre till, så vi har låtit Södra skogsreviret ta hand om skogsvårdsarbeten åt oss. Mitt i livet I slutet av 1990-talet började paret bygga Villa Vitsand vid havsviken trots att de var mitt uppe i livet, familjen växte och lantbruket tog sin beskärda del av tiden. Vi fick möjlighet att delta i företagarstödgrupper. Nu hyr vi ut konferensvillan som vi byggde i traditionell stil, med breda golvplankor och alpanel på väggarna. I främsta hand hyrs Villa Vitsand till företag, och även utländska kunder besöker villan. Beståndet där kontinuerlig förnyelse kan tillämpas ligger intill Villa Vitsand, så det gäller att vara varsam med skogliga åtgärder, säger Kerstin Degerth. 14 Skogsbruket 8/2011
jag utnyttjar min skog Förr var jag det man skulle kalla en traditionell skogsbrukare. I och med Villa Vitsand har min syn på skogen ändrats, jag ser inte längre bara den ekonomiska aspekten i mitt skogsinnehav. Men jag skulle inte gå så långt att jag nu kallar mig ekoskogsbrukare, tillägger Degerth med ett skratt. Gillar inte kalhyggen Kunderna erbjuds naturupplevelser och skogen spelar en viktig roll. Genom att leda grupperna i skogen styr Degerth bort dem från till exempel nyligen avverkade ytor. En del av dem vill promenera på egen hand, eller så vill de ut i bär- och svampskogen. Flertalet ryggar tillbaka vid åsynen av ett kalhygge. Degerth välkomnar därför den nya skötselmetoden, kontinuerlig förnyelse, som ett alternativ i sin skog. Man bevarar känslan av skog men erhåller trots det en viss ekonomisk nytta. Jag har inget intresse av att förvandla min skog till en svårforcerad urskog genom att helt låta bli att avverka den. vara förnyelsemoget. Under tallarna har granarna fått en god start och små tallplantor växer också i beståndet. Då Jarl Back gjorde min första skogsbruksplan påminde han mig att gå varsamt fram i beståndet. Jag har gallrat på området men vid förnyelsen skulle jag önska något annat än de traditionella metoderna. Som skogsbruksingenjör har Degerth skogskunskap men frågorna hopar sig då det handlar om en ny skötselmetod. Jag kommer inte att låta granarna ta överhand i beståndet men utmaningen är att lyckas med drivningen utan att skada tallplantorna. Drivningskostnaderna är en annan fråga, hur höga blir de, och hur klarar man av att ta ut stammarna utan att skada de kvarvarande stammarna. Hur skall man hitta rätta aktörer att utföra arbetet, funderar Degerth. Jaktturism ökat Från en rätt så blygsam start har intresset för jaktturism ökat bland kunderna. Med tanke på viltet har Rönnholm gjort habitatförbättringar som att anlägga viltåkrar, skapat ett mosaikliknande skogslandskap med hyggen som ger naturlig föda, gammelskog som ger skydd samt grävt viltvatten. Vid en traditionell gallring blir det inte kvar mycket undervegetation för viltet. I en kontinuerlig skog finns mer undervegetation vilket betyder skydd för viltet. Det här talar för att använda kontinuerlig förnyelse som skötselmetod. Framgång återstår att se Tror du att skogsägarna tar den nya skötselmetoden till sig? I diskussionen verkar man ibland glömma att kontinuerlig förnyelse är ett alternativ som inte kan tillämpas på alla ytor. Dessutom tror jag att metoden kommer att vara ett alternativ av flera skötselmodeller och inte bli så utbredd även om många kanske vill pröva på metoden. Mycket beror på hur skogsfackmännen förhåller sig till kontinuerlig förnyelse, att de kan ge skogsägaren rätt sorts information. Degerths åsikt är att skogsägaren skall få utnyttja skogen så som han eller hon själv önskar. Därför välkomnar jag varmt den nya skogslagen som ökar skogsägarnas valfrihet. m Text och foto: Marianne Palmgren Prövar metoden på litet område Än så länge är hon beredd att pröva metoden i några bestånd på sammanlagt 4,5 hektar. Ett aktuellt bestånd ligger intill Villa Vitsand. Beståndet har gallrats en gång på 1980-talet och nu börjar det Granarna får inte ta över beståndet, funderar Degerth. Skogsbruket 8/2011 15
Skogarnas hälsa Rotrötans naturliga fiende går till attack Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under kontroll. Den nu pågående undersökningen är den intressantaste jag varit med om under hela min karriär, säger professor Jarkko Hantula på Skogsforskningsinstitutet. Än så länge sker forskningen tryggt i laboratoriets petriskålar. I skålarna driver man upp rottickan som forskarna sedan infekterar med virus. Två virus, man kan på skämt kalla dem till exempel förkylning och aids, angriper rottickans svampmycel och minskar mycelets tillväxt radikalt. Virusen är av kinesisk och av polsk härkomst, berättar Hantula. Den kinesiska varianten ser ut att minska tillväxten med omkring 20 procent medan det polska viruset minskar mycelets tillväxt med närmare 80-90 procent. Virusen biter också på tallens rotröta. Omöjliga att fånga Forskningen rör sig på okänt territorium. Vetenskapsmän vet att det existerar virus som angriper allvarliga skadegörare men det är så gott som omöjligt att fånga dessa virus ute i naturen. Med hjälp av molekylärbiologi har vi gått igenom hundratals olika former av rotröta runt om i världen och testat om de bär med sig rätt sorts arvsmassa, förklarar Hantula. Den friska rottickan (t.h.) har vuxit ända ut till petriskålens kanter. I den andra skålen (t.v.) har rötan infekterats med ett virus och den har knappt börjat växa i skålen. Stoppar rötan Vid gallringar och avverkningar utförs stubbehandling för att hindra svampsporer från att fästa sig på färska stubbytor. I ett redan infekterat bestånd finns det inte mycket att göra för att stoppa rötans framfart. Tanken är att man sprider ut viruset i dessa smittade bestånd. I bästa fall skulle rotrötan inte klara av att sprida sig till nästa trädgeneration. Ifall tilläggsfinansiering erhålls är nästa steg att viruset testas ute i naturen, på Skogsforskningsinstitutets provytor. Kastanjen var hotad Tidigare fall att stoppa allvarliga skadegörare med hjälp av virus kan räknas på ena handens fingrar. Den nu pågående undersökningen är den intressantaste jag varit med om under hela min karriär. Vi har egentligen bara kastanjedöden att falla tillbaka på. I slutet av 1800-talet attackerades kastanjerna i Amerika av en allvarlig skadegörare, en svamp, som i praktiken utrotade trädet, berättar Hantula. Skadegöraren spreds i början av 1900-talet till Europa med förödande följder, tills man i Italien på 1950-talet hittade ett virus som angrep svampen och kastanjerna räddades i sista stund. Nu hoppas vi att vi har hittat ett virus som kan stoppa rotrötan i våra skogar. m Text: Marianne Palmgren Foto: Eeva Vainio 16 Skogsbruket 8/2011
Upp till kamp Med stöd av den utförda revisionen rekommenderar vi inte att certifikatet förnyas för Kustens skogscentrals verksamhetsområde och Åland. Det här var texten i det brev som kom från Det Norske Veritas DNV som utförde revisionen i november 2010. Riktigt så här illa gick det inte, för i nästa mening sägs: Om godtagbara korrigerande åtgärder eller en plan för hur de korrigeras levereras till DNV inom utsatt tid kan ett nytt certifikat rekommenderas. För mycket skador på kvarstående träd Den stora stötestenen var drivningsskador i gallringar och skador på trädstammar. Enligt kriterium 5, som gäller drivningsskador, får högst 4 procent av de träd som står kvar efter en gallring vara skadade. Procenten är ett medeltal för de fem senaste åren och i höstas var den 5,26. Skador på stammar och vid rothalsen som är större än en tändsticksask, klassas som skador. Stefan Borgman, som är sekreterare för Kustens skogscertifieringskommitté, fick i uppdrag att utarbeta ett åt- gärdsprogram, som ska minska drivningsskadorna så att de stannar under 4 procent. Det är slut lekt nu, säger Stefan Borgman med sådan skärpa i rösten som vi inte är vana att höra hos honom. Vi vet ungefär resultatet från skogscentralens officiella granskningar i år och de är inte uppmuntrande. Det betyder att alla punkter i åtgärdsprogrammet bör uppfyllas av alla parter. Interna granskningar En punkt i åtgärdsprogrammet är interna granskningar. Det innebär att alla organisationer och företag som utför gallringar, systematiskt ska granska drivningskvaliteten, dvs. det arbete som skogsmaskinerna utför. De kan utföra granskningarna själva eller avlöna utomstående, säger Borgman. De här granskningarna har förhoppningsvis varit i full gång hela sommaren på Nytt i skogscertifieringen från 2011 Från 2011 har vi uppdaterade och delvis nya certifieringskriterier. Administrationsmässigt medför det nyheter för en del skogsägare, entreprenörer och företag som vill vara med i gruppcertifieringen. Skogsägare som inte hör till en skogsvårdsförening, men som vill vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och erlägga en avgift som är bunden till skogsarealen. Om skogsarealen är under 100 hektar är avgiften 50 euro/tre år. En skogsägare med 100 1 000 hektar skog betalar 100 euro och den som har över 1 000 hektar betalar 200 euro. På dessa priser kommer moms. Skogsägare som hör till en skogsvårdsförening, men som tidigare meddelat att de inte vill vara med i gruppcertifieringen, har fått ett brev och erbjudande om att ansluta sig till certifieringen. I Svenskfinland och på Åland är det sammanlagt 54 skogsägare. Skogsmaskinentreprenörer och andra aktörer, som vill vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och erlägga en avgift som är 100 euro/tre år + moms. m Kustens skogscentrals område, både i Österbotten och vid Sydkusten. Resultaten av granskningarna ska finnas hos certifieringskommittén senast den 1 september. Provytorna ska vara utmärkta i terrängen så att vi kan kontrollera dem i efterhand om det finns behov av det. Foto: Stefan Borgman Allas insatser behövs Avverkningsplaneringen, skogsmaskinernas storlek och utrustning spelar en viktig roll. Med breda larvband sjunker marktrycket och skonar marken. Skogsägarna har ju också förbundit sig att följa skogscertifieringskriterierna. De har också fått information om kravet på att vi måste få bukt med drivningsskadorna. På inget annat område i landet finns det statistiskt lika mycket drivningsskador. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 8/2011 17
Hemligheten bakom Usewoods miniskördares effektivitet i röjskogar är vikten och storleken. Maskinen är lättmanövrerad och effektiv och lämnar inte några spår trots tät ungskog. Miniskördaren som utför röjningar effektivt Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu finns en ny innovation som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar miniskördaren Usewood Pro. Jag är mycket nöjd med maskinen som röjer effektivt i skogen, säger han. Det hörs ett svag brummande ljud när Arto Tuomi leder Skogsbrukets redaktör genom skogen i Jalasjärvi. Någonstans därute är hans miniskördare i full gång, men trots att vi är alldeles i närheten syns den inte. Det här är det största problemet med min maskin. Ibland är det problematiskt att hitta den på grund av att den är så liten, säger han och skrattar. Till slut leder ljudet honom på rätt väg och där står den, miniskördaren Usewood Pro. En skogsmaskin på 1 800 kilo, 1,5 meter bred och 3,8 meter lång. En ny innovation som kom ut på marknaden för bara ett år sedan. Jag har ytterst positiva erfarenheter av miniskördaren. Den är otroligt effektiv i skogen och många av mina kunder samt skogsfackmän från skogscentralen och skogsvårdsföreningen har konstaterat att arbetsresultatet är i toppklass, säger Tuomi. Lättmanövrerad skogsmaskin Anledningen till att resultaten är goda är främst skördarens vikt och storlek. Maskinen är lättmanövrerad och effektiv och lämnar inte några spår trots tät ungskog. I och med att den är liten förbrukar den också lite bränsle och dessutom är den lätt att transportera. Jag behöver ingen lastbil för att förflytta miniskördaren utan jag använder ett transportsläp som klarar tvåtusen kilo, berättar Tuomi. Den här dagen är det en 18 Skogsbruket 8/2011
anställd förare som arbetar i skogen och utför röjning på ett drygt 3,6 hektar stort område. Beroende på terrängen röjer skördaren cirka en hektar per dag. Men här går det undan och vi borde klara det här på tre dagar. Det intressanta med miniskördaren är egentligen inte själva maskinen, utan röjningsaggregatet av modell UW40. Slyröjaren har både såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för eggen för antingen sågning eller klippning. När vi måste ta bort grövre träd styr jag aggregatet så att det sågar i stället för att klippa. Eggen är utformade så att de sågar om de går motsols och klipper medsols, vilket är intressant, säger Tuomi. Kapar i alla riktningar Något som effektiverar UW40 ytterligare är att bladet är cirkelformat. På grund av det går det att kapa i alla riktningar och därigenom kan jag med hjälp av griparmen styra fällningen i önskad riktning för att förhindra att plantorna täcks av rishögar, förklarar Tuomi. Tuomis karriär som skogsmaskinentreprenör är drygt ett år lång. Till saken hör att det var mycket tack vare miniskördaren som han gav sig in i yrket på allvar. Jag arbetade inom byggnadsbranschen när jag kom i kontakt med den nya skogsmaskinen. Jag är själv skogsägare och fick via omvägar testa den i en vecka. Resultaten som den presterade i skogen var över all förväntan och jag var mycket nöjd med maskinen. Då beslöt jag mig för att investera i miniskördaren och bli skogsmaskinentreprenör, berättar han. Kallades för byfåne Tuomi berättar att många bekanta och andra betraktade honom som en byfåne när han köpte miniskördaren. Men de tvingades snabbt äta upp sin kritik i och med att han inom kort tid fick många röjningsuppdrag. En tidningsannons gav mig jobb i sex månader. Jag märkte snabbt att det fanns efterfrågan på mina tjänster och då beslöt jag mig för att säga upp mig från mitt arbete och bli skogsmaskinentreprenör. Till mina kunder hör både privata skogsägare samt Metsäliittos dotterbolag Metsämannut Oy. Än så länge ångrar jag inte beslutet att ge mig in i branschen, säger han. Tuomi är övertygad om att miniskördaren är en maskin för framtiden trots att den inte kan utföra gallringar. Maskinen lämpar sig enbart för plant- och ungskogsskötsel. Det finns inte längre många garvade skogsarbetare som orkar jobba manuellt i skogen. Och jag vet själv hur tungt det är att röja med röjsåg i skogen. Dessutom släpar plantskogsskötseln efter i hela landet och därför tror jag att en sådan här maskin är en god investering. Intresset ökar I fjol var det endast Tuomi och en annan skogsmaskinentreprenör som hade investerat i Usewood Oy:s miniskördare. I år har fem nya maskiner tagits i bruk. Ett bevis för att intresset ökar är att den finske tillverkaren från Laukkaa har tio maskiner av samma typ under tillverkning. Jag själv har beställt en nyare modell med hytt. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Miniskördarens röjningsaggregat har både såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för antingen sågning eller klippning. Skogsbruket 8/2011 19