Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Relevanta dokument
Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruksoch beroendevård

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Droganvändning bland äldre

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Ungas drogvanor över tid

Stockholm

Droganvändning bland unga i Europa

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Varifrån kommer alkoholen?

Skattning av narkotikaanvändning

Föräldrar i missbruksoch beroendevård och deras barn

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Drogfokus

Ungdomars berusningsdrickande

Nätdroger bland unga

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

Skolelevers drogvanor

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt

Ungdomars anskaffning av alkohol

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

Föräldrar i beroendeoch missbruksvård och deras barn

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Skolelevers drogvanor

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Tidiga interventioner

6. Barn vars föräldrar avlidit

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Barn och skärmtid inledning!

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Stöd för barn och familjen

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Barnperspektivet inom Beroendevården

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Skol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Drogvaneundersökning 2016

Skolan som arena för ANDT-prevention

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

Kvinnor och män utan barn

Nationella datakällor

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

9. Barnomsorg. 9. Barnomsorg. Tabell 9.1 a Barnomsorgsform för barn 1-5 år efter ålder i september Antal (viktat) och procent

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Q1 Jag som svarar på denna enkät är:

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Solna stad Brukarundersökning 2018

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Fickpengar Ingela Gabrielsson Privatekonom

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Transkript:

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN

Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2

Experienced negative effects from the substance use of this person(s) + severity (i personers närhet) Total Men Women Severity Daily smoker 13.2% 11.8% 15.4% 5.1 Heavy drinker 14.6% 10.5% 18.7% 4.1 Drug user 2.8% 2.4% 3.2% 6.2

Predictors of harm from a heavy drinker, daily smoker and drug user Drinker Smoker Drug user Women (ref = men) x x x Younger age groups (ref = oldest age group) x x x Alcohol use disorder (ref = no disorder) x x x Experience harm from other peoples use of the other substances (ref = no experience) High education (ref = lowest education) x x x Binge drinking (ref = non-binge drinking) x x Swedish nationality (ref = other nationality) x x Own drug use last year (ref = no drug use last year) x x Low income groups (ref = highest income) Tobacco dependence (ref = no dependence) Having a drug use disorder (ref = no disorder) x x x x

Och nu till de yngsta drabbade: barnen (Föräldraenkäten) Vecka 39, 2012 i hela Sverige, enkät delades ut till föräldrar till barn 0-17 år i missbruks- och beroendevård Ca 48 % av verksamheterna i urvalet deltog Bakgrundsfrågor, frågor om huvudsakligt missbruk, frågor om föräldrarnas barn och frågor om föräldraskapet

SKLs Föräldraenkät Tre rapporter: 1. Datamaterialets tillförlitlighet och skattning av hur många 2. Hur mår barnen, vilka mår dåligt och vilka får stöd 3. Om föräldraskapet

Rapport 1 del A SKL Bedömning av användbarheten, validiteten Jfr med andra material så gott det går: verkar stämma väl överens med dessa, försiktig med länssiffror, men OK på nationell nivå En del intressanta uppgifter i sig: totalt 758 missbruks- och beroendeverksamheter i Sverige ca 60 % män, alkohol dominerande drog i ca 50 % (jfr med 80 % i befolkningen)

Rapport 1 del B SKL Två skattningar av antal barn 1. Antal barn med föräldrar i missbruks- och beroendevård: 4,5-5.2 % 2. Antal barn med föräldrar med missbruk eller beroende i befolkningen (V&): 4,6 %. Dessa är ej överlappande (alla i befolkningen ej inom vården, alla inom vården ej i befolkningsstudien): minimiskattning

Grad av överlappning? A Barn till föräldrar i missbruks - och beroendevård B Barn till föräldrar med missbruk eller beroende i befolkningen Totalt= A +B

Grad av överlappning? A AB B Totalt= A+B-AB

Rapport 2 SKL Fokus på barnen hur mår de, vilka mår dåligt, vilka får stöd? Finns vårdstrukturella skillnader/hinder Analysera alla barnuppgifter (barnnivån): totalt 3749 barn 0-17 år fördelat på 2 397 föräldrar Alla barnuppgifter avser föräldrarnas upplevelser/uppfattningar

Barnen i undersökningen (=representativt urval av barn till föräldrar i missbruks- beroendevård) Ungefär lika många pojkar som flickor Relativt jämnt åldersfördelning 0-17 år, tendens till överrepr något äldre Lik fördelningen i befolkningen i åldrarna 0-17 åringar

Barnen i undersökningen Barnen placerade: 10 % Barnens förälders huvudsakliga missbruk: Alk: 45 % Nark: 24 % Blandmissbruk: 24 % Barnens förälders partner i vård för missbruk: 7 %.

Barnen i undersökningen olika problem Batteri av 13 frågor (ja/nej): ex blir mobbad, mobbas, är orolig, ängslig, deprimerad, svårt att lära, svårt få kompisar, svårt klara skolan, använder alkohol/droger. Drar sig undan, ofta sjuk 29% minst ett problem flickor 27 %; pojkar 31 % Ålder Andel med problem: 0-1 6,5 % 2-6 18,7 % 7-12 34,0 % 13-17 37,9 %

Barnen i undersökningen ålder och genomsnittligt antal problem 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Barnen i undersökningen olika problem Faktorer som i regressionsanalyser predicerar problem: 1. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar problemen fram t.o.m. 11-12-årsålden. 2. Barnets placering i syskonskaran: Barn som är högre upp i syskonskaran mer problem. 3. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer problem 4. Förälderns typ av missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre problem. (5. Kön: Pojkar något högre andel) Ej sign: civilstånd, partnern i vård för missbruk

Barnen i undersökningen olika problem Fördelningen av problemen: Antal problem Andel barn Andel av alla problem 0 70,7 % 0 % 1-3 24,6 % 59,8 % 4 4,7 % 40,2 % Totalt 100 % 100 % Alltså mycket skev fördelning

Andel som har stöd Barnen i undersökningen vilka får stöd 24 % erhåller stödinsatser Andel barn med stöd i olika åldrar: 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Barnen i undersökningen får de med problem stöd? Andel som får stöd i tre grupper: Grupper Får stöd Inga problem 13,7 % Har något problem 46,6 % 5 % med mest problem 70,0 %

Barnen i undersökningen stöd Faktorer som i regressionsanalyser predicerar stöd: 1. Problem i sig 2. Barn vars förälderns partner i vård för missbruk: högre andel med stöd (alltså efter kontroll för problem) 3. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar stödet, fram t.o.m. 11-12-årsåldern 4. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer stöd 5. Förälderns huvudsakliga missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre stöd Ej sign: kön, civilstånd, syskonordningen

Andel som har stöd 30% Vårdstrukturella faktorer - andel barn som får stöd per län 25% 20% 15% 10% Stöd 5% 0%

Sammanfattning Vissa väntade, andra oväntade resultat: Problem: barnets ålder, syskonskaran, barn placerade, förälderns huvudsakliga missbruk Stöd: barn med problem, barn med båda föräldern och partner i vård för missbruk, barnets ålder, barn placerade, förälderns huvudsakliga missbruk MEN

att fundera över Problem ökar med åldern, mer problem ger mer stöd Alltså: stöd sätts in när barnen har problem i ngt högre ålder, ej som tidig preventiv insatser när barnen är små Länsvisa skillnader i stöd? Förälderns typ av missbruk (problem och stöd)? Barnets placering i syskonskaran (problem)?