Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Gäller tills vidare enligt RPS planeringsförutsättningar 2011-2013 Dnr AA-903-4809/10

2 Innehållsförteckning POLISMYNDIGHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 POLISENS VÄRDEGRUND...3 1 INLEDNING... 4 1.1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 4 1.2 UTGÅNGSPUNKTER OCH KRAV FÖR VERKSAMHETSPLANERINGENEN 2011... 5 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL... 6 1.4 ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER... 6 1.5 EXTERN SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA BROTT... 7 1.6 FÖRBÄTTRAT VERKSAMHETSRESULTAT GENOM GOD RESULTATKULTUR... 7 1.7 VERKSAMHETSPLAN OCH LOKALA HANDLINGSPLANER... 7 1.8 UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 7 2 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN... 8 2.1 LEDNING OCH STYRNING AV DEN POLISOPERATIVA VERKSAMHETEN... 8 2.2 MÄNGDBROTT... 9 2.3 FLER BROTT SKA KLARAS UPP... 9 2.4 VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ... 10 2.5 TILLGREPP GENOM INBROTT... 11 2.6 GROVA VÅLDSBROTT... 12 2.7 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET... 12 2.8 BROTT I NÄRA RELATIONER... 14 2.9 TRAFIKSÄKERHET... 16 2.10 NARKOTIKABROTT... 18 2.11 SERVICE OCH POLISRÄTT... 18 2.12 RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET... 20 2.13 GRÄNSKONTROLL OCH UTLÄNNINGSVERKSAMHET... 20 2.14 UNGA LAGÖVERTRÄDARE... 21 2.15 KRISBEREDSKAP... 21 2.16 BROTTSOFFERARBETE... 22 2.17 PERSONSÄKERHETSARBETE... 23 3 GEMENSAM VERKSAMHET... 23 3.1 KOMPETENS, LEDARSKAP OCH MEDARBETSKAP INOM MYNDIGHETEN... 23 3.2 INTERNATIONELL VERKSAMHET... 26 3.3 KOMMUNIKATION... 26 3.4 RÄTTSTILLÄMPNING... 27 3.5 IT VERKSAMHET... 28 3.6 VERKSAMHETSSKYDD... 28 3.7 MYNDIGHETENS MILJÖMÅL 2011... 29 4 EKONOMI... 30 4.1 EKONOMI OCH FINANSIERING... 30 4.2 MEDELSFÖRDELNING FÖR 2011... 30 4.3 ASPIRANTFÖRDELNING... 30 4.4 ANSLAGSKREDITER OCH ANSLAGSSPARANDE... 30 4.5 LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN... 30 4.6 REDOVISNING AV VITESKLAUSULER... 30 4.7 PROGNOSER... 30 4.8 INFÖRANDE AV POLISEN UTREDNINGSSTÖD PUST... 31 4.9 VÄSTERNORRLANDS MÅL OCH BIDRAG TILL DET NATIONELLA EKONOMIARBETET:... 31 4.10 STRATEGI... 31 4.11 LOKALA FRAMGÅNGSFAKTORER... 31 5 BILAGOR... 31 5.1 BUDGET 2011... 32 5.2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN 2011... 33 5.3 ORGANISATIONSSKISS... 41

3 Polismyndighetens verksamhetsidé Vi främjar rättvisa och trygghet genom att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, skydda, hjälpa och ställa till rätta. Vi ska tillsammans med allmänheten och andra samhällsorgan förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. Vi är samhällets yttersta resurs när brott och störningar inträffar och ska då ingripa snabbt, konsekvent och professionellt med beaktande av rättssäkerheten. Vi ska ge allmänheten god service samt snabb och korrekt ärendehandläggning genom att ha en hög tillgänglighet och vara lyhörda för de krav och önskemål som framförs, samt i all möjlig utsträckning lämna råd, stöd och upplysningar. Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnas om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande.

4 1 Inledning Verksamhetsplan 2011 för Polismyndigheten i Västernorrlands län har av Polisstyrelsen fastställts vid ordinarie sammanträde den 14 december 2010. Polismyndigheten ska arbeta för att nå de övergripande målen mot ett tryggare samhälle med reducerad risk för att brott ska kunna begås. Västernorrlands län är, och ska fortsatt vara, ett tryggt län att bo och ha verksamhet i. et av gjorda trygghetsundersökningar bekräftar att Västernorrlands medborgare är bland de tryggaste i Sverige, men också att det finns en del otrygghetsfaktorer att jobba med i varje kommun. Vår verksamhetsidé, Polisens värdegrund och länspolismästarens inriktning sammanfattar det uppdrag som berör alla anställda. Brottsligheten ska minska och lagföringen ska öka samt att vi ska tillhandahålla en god tillgänglighet med bra service för medborgarna. Detta ska också leda till att vi bibehåller, och helst ökar, det höga förtroende vi åtnjuter hos allmänheten. 1.1 Länspolismästaren har ordet Vår övergripande uppgift som medarbetare vid Polismyndigheten i Västernorrlands län är att serva medborgarna och de som i övrigt vistas i Västernorrland med trygghetsskapande insatser samt andra insatser som enligt lagar eller förordningar är Polisens uppgifter. Vi är först och främst en brottsbekämpande organisation med betoning på brottsförebyggande och brottsuppklarande insatser. Kvittot på att vi lyckas med vårt arbete är att vi får positiv feedback från allmänheten och att den är nöjd med vår roll i länets samhällsservice. Vi ska som en del i denna strävan nå bra verksamhetsresultat. Framförallt ska vi lägga ned kraft när det gäller vår del i uppfyllandet av de nationella målen och av de mål som vi i denna verksamhetsplan och våra handlingsplaner själva väljer att följa upp. Vår roll i arbetet med att vi i rättsväsendet ska klara upp fler brott är särskilt viktig. Förutsättningarna för oss i Västernorrland att långsiktigt göra ett bra arbete är goda. Vår personalkår har en stor bredd avseende yrkeskunskaper och har mycket goda kompetenser i övrigt för att utveckla arbetet. Vid den senaste trygghetsundersökningen som gjordes under 2010 i länets samtliga kommuner nåddes resultat som vi ska vara stolta över. Vi gör ett bra arbete redan idag. Vårt samverkansarbete med andra intressenter är väl utvecklat. Under 2011 ska vi i Västernorrland gå vidare och utveckla det som hör hemma som en av Sveriges allra bästa polisarbeten. Detta gäller inom samtliga verksamhetsområden och arbeten som görs av samtliga personalkategorier. Vi vågar ta täten och vara navet i trygghetsarbetet. Vi vågar utveckla vårt arbete med förbättrade arbetsmetoder. Vi vågar vara självkritiska, ta lärdom av andra och i vissa fall tänka om. Våra ledord för att utveckla verksamheten, vilka vi tillsammans har tagit fram, ska även fortsättningsvis vara att vi är engagerade, effektiva och tillgängliga. Polisen är en organisation som följs av intresse från en stor del av allmänheten. Det är många som vill bli polisanställda. Så är det även i Västernorrland. Vårt jobb är viktigt och står i centrum för en väl fungerande samhällsservice. Vi ses som en garant för ett tryggt samhälle och är inte sällan den sista utposten som den enskilde människan förlitar sig på. Vi är mycket uppmärksammade av media då läsarna efterfrågar polisnyheter. Därför finns all anledning att vi sträcker på oss och känner stolthet över vårt arbete.

5 Alla polisanställda har ett ansvar att sätta sig in i och arbeta efter de riktlinjer och mål för verksamheten som bestäms av riksdag och regering samt av Rikspolisstyrelsen. Tre områden som vi ska lägga särskilt fokus på under 2011 är hanteringen av brott i nära relation och ungdomsbrott samt bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Genom att vara väl förtrogen med denna verksamhetsplan samt den handlingsplan som det egna närpolisområdet eller den egna länsgemensamma avdelningen fastställt utgör detta en bra grund i förståelsen av den roll och de uppgifter som Polisen i stort och i Västernorrland har. Det arbetssätt som vi har i Västernorrland med till stora delar självbestämmande närpolisområden och länsgemensamma avdelningar ska fortsätta att utvecklas. Genom en decentraliserad struktur når vi också större delaktighet och engagemang från medarbetarnas sida. Vi ska utveckla vårt samarbete med externa samverkanspartners i länet. Vi måste bli bättre på att lära oss av varandra inom polismyndigheten när det gäller goda exempel på olika projekt och andra satsningar. Vi ska särskilt satsa på att utveckla vårt lärande av andra polismyndigheter som lyckats i olika delar av polisverksamheten. Under 2011 kommer vi ha fortsatta utmaningar med att få ekonomin i balans. Därför ska vi hjälpas åt att med hålla inne med utgifterna och överväga vad vi behöver pengarna till. Kostnadsnivån för övertid avseende polispersonal är särskilt viktig att få ner. Jag anser att följande tio punkter ska betraktas noga av läsaren och sättas i förgrunden i det dagliga arbetet. Detta kommer att bidra till att vi blir ännu bättre på att prestera polisverksamhet. 1. - vi stödjer varandra med det roliga i att arbeta 2. - vi ger varandra berömmande- och förbättringskritik 3. - vi engagerar oss för ett öppet arbetsklimat som bygger på dialog och delaktighet 4. både den interna och externa kommunikationen ska förbättras för att öka kunskap och kraft inom organisationen och i förhållande till allmänheten 5. - kompetensfrågorna och det ständiga lärandet ska sättas i förgrunden genom individuella och organisationsvisa kompetensutvecklingsplaner 6. - fortsatt satsning på ledarskapsutbildning ska leda till att chefernas och ledarnas roll som föredömen stärks 7. - ökat fokus på verksamhetsfrågorna genom att vi pratar om hur vi ligger till, vad som är bra och vad som behöver förbättras 8. - vi ska våga pröva förbättrade och nya arbetsmetoder, bl.a. ska vi satsa fullt ut på PUST som vi gjort med RAKEL, vid vilket införande vi som enda polismyndighet gått igenom processen utan anmärkning 9. - varje medarbetare tar sitt ansvar för att verksamhetsresultatet ska bli bra 10. - medarbetaransvaret sätts i centrum genom att vi alla tar ansvaret för t.ex. verksamhetsutvecklingen, arbetsklimatet och att hämta informationen som vi behöver - Per Silverliden, länspolismästare 1.2 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplaneringenen 2011 Verksamhetsplanen för 2011 utgår främst från Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för åren 2011-2013. De nationella resultatmåtten följs i planen på det sätt de blivit polismyndighetens åtagande. De kvantitativa målen har framtagits i dialog med Rikspolisstyrelsen samt avseende lokala kompletteringar i dialog inom olika mötesforum. De angivna fördelade prestationsmålen mellan polismyndighetens operativa enheter kan vid behov omfördelas under året, liksom att det kan komma att tas

6 fram beslut om fler kvantitativa uppdrag inom områden som kan bedömas vara viktiga och utvecklingsbara. Särskilt ska vi framhålla vikten av fortsatt strukturerat arbete enligt Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens Underrättelsesmodell (PUM). För att stödja kärnverksamheten ska löpande analys, planering, ledning och uppföljning göras. Till stöd för detta finns bl.a. verktyget Verksamhetsuppföljning för Polisen (VUP) och verktyget för planlagt operativt polisarbete (PUM- A). 1.3 Intern styrning och kontroll Verksamhetsresultatet ska väsentligt förbättras samt att vi ska ha en ekonomi som är i balans. Den interna styrningen och egenkontrollen ska fokusera mer på att just egenkontrollen blir en mer naturlig del av de anställdas arbete. Riskanalysarbetet ska vara integrerat i verksamhetsplaneringen. Myndighetens ledning ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Verksamheten ska utföras med beaktande av verksamhetskraven dvs. effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlighet och rättvisande bild samt god hushållning med statens medel. Polismyndigheten ska identifiera och värdera sina risker för att verksamheten inte kan utföras utifrån statsmakternas krav och våra mål samt identifiera vilka kontrollåtgärder som kommer att ske för att reducera riskerna. Polismyndigheten har som mål att ständigt förbättra processen för riskanalys, kontrollåtgärder och tillsyn för myndigheten. Med internrevisionens rapport IR-977-3401/09 som grund har myndigheten vidtagit åtgärder genom en handlingsplan med kontrollfunktioner. Förbättringsområdena kommer att följas upp i myndighetens riskanalys. Till uppföljningsarbetet används den nationella modellen för självutvärdering. Planen är att vid minst två tillfällen under verksamhetsåret göra denna uppföljning. 1.4 Övergripande bestämmelser De övergripande och styrande faktorerna för polisverksamheten framgår av bland annat: Budgetpropositionen inom rättsväsendets område. Regleringsbrevet för rättsväsendet. Rikspolischefens inriktning. Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Polisväsendets preliminära budgetunderlag för kommande år. Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll Myndighetsgemensamma mål och riktlinjer. Polisens redovisningsmodell (PRR). Arbetsmiljöhandboken för Polismyndigheten i Västernorrlands län. Handlingsplaner och policydokument vid polismyndigheten. Lokal-lokala samverkansavtalet vid polismyndigheten. Samarbetsavtal med andra polismyndigheter. Överenskommelser i Norra Samverkansområdet Avtal med Vägverket, Transportstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten samt andra myndigheter och organisationer.

7 1.5 Extern samverkan för att förebygga brott Polismyndigheten ska fortsätta ha en nära samverkan med kommuner, föreningar, företag, institutioner, myndigheter och enskilda för att medverka till ett bra trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i samhället. Det problemorienterade och underrättelsebaserade arbetet i samarbete med olika lokala aktörer och intressenter ska fortsatt utvecklas. Särskilt fokus ska riktas mot att ingå lokala samverkansavtal med kommunerna. 1.6 Förbättrat verksamhetsresultat genom god resultatkultur Polisens resultatuppföljning har stor betydelse i alla led. En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur, resultatutveckling och ständig förbättring ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Polismyndigheten ska säkerställa att samtliga medarbetare får kunskap och information om resultatutvecklingen inom Polisen och inom sin egen myndighet. En framgångsfaktor för en god resultatkultur är att chefer synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat genom att målen bryts ner, kommuniceras och följs upp kontinuerligt i bland annat utvecklings- och lönesamtal. Mot bakgrund av kraven i regleringsbrevet för 2010 kommer Rikspolisstyrelsen under planeringsperioden att lägga större vikt vid att jämföra polismyndigheterna med varandra. Rikspolisstyrelsens regelbundna resultatuppföljning kommer att vid behov utökas med fördjupad uppföljning. Goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamhet. 1.7 Verksamhetsplan och lokala handlingsplaner Polismyndighetens verksamhetsplan utgör ett grunddokument för de lokala handlingsplanerna och den operativa planeringen. Det åligger cheferna att se till att all personal är väl insatt i verksamhetsplanen och den lokala handlingsplanen. Lokala handlingsplaner ska ha sin inriktning efter vad som anges i verksamhetsplanen, med fokus på kärnverksamheterna brottsförebyggande samt utredning och lagföring. En handlingsplan ska upprättas vid varje närpolisområde och avdelning. I den lokala handlingsplanen ska finnas konkreta och mätbara mål som anpassas till att skapa genomförandeoch insatsplaner för all operativ verksamhet. Polismyndigheten ska säkerställa att de nationella och lokala strategierna samt målen för brottsförebyggande och utredning/lagföring får genomslag och utgör en utgångspunkt för de genomförandeplaner och insatsplaner som tas fram med stöd av PUM-A. 1.8 Uppföljning och återrapporteringskrav För att verksamheten ska utvecklas och korrekta prioriteringar göras är det viktigt att all verksamhet planeras och dokumenteras, för att kunna följas upp och utvärderas. All personal inom myndigheten har här ett ansvar, men särskilt varje arbetsledare. Länspolismästarens stab ska ge stöd för att planering och uppföljning ska kunna göras på ett strukturerat och verksamhetsanpassat sätt. 1.8.1 Månatlig och tertialvis resultatuppföljning Rikspolisstyrelsen kommer under 2011 fortsätta att månatligen följa upp samtliga brottsområden och brottskategorier, mängdbrott samt den kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna. Upp-

8 följningen sker med hjälp av information och rapporter i VUP. Uppföljning av personalsammansättning och personalomsättning, frånvaro samt tillgänglig arbetstid kommer att ske med hjälp av rapporter i befintliga personalsystem. Den månatliga uppföljningen genomförs nationellt och per polismyndighet. Större fokus kommer att sättas på de enskilda polismyndigheternas resultat och analys av resultaten. Det kommer att göras i de tertialvisa särskild indikatoruppföljningarna. 2 Nationella och lokala mål för kärnverksamheten Mål och strategier i detta avsnitt är för de områden inom kärnverksamheten som är Polisens viktigaste utmaningar för planeringsperioden. De kvantitativa målen är framtagna genom skriftlig dialog mellan polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen och varje polismyndighet har fått bedöma sitt bidrag till det kvantitativa målområdet. De nationella målen är kompletterade med några lokala viktiga fokusområden. 2.1 Ledning och styrning av den polisoperativa verksamheten För att fullgöra Polisens uppdrag och nå uppsatta mål inom kärnverksamheten ska polisverksamheten planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån PUM. Evidensbaserade arbetsmetoder ska användas när det är möjligt. Den brottsutredande verksamheten ska planeras och bedrivas i enlighet med PNU. Dokumentationen i PUM-A ska ske på sådant sätt att erfarenheter och arbetsmetoder kan tas tillvara nationellt och lokalt. Tillgång till kompetent förundersökningsledning är avgörande för att den brottsutredande verksamheten ska kunna bedrivas effektivt och med hög kvalitet. De kvalificerade förundersökningsledare ska planera sin arbetstid för att tjänstgöra då verksamheten kräver det. För att öka brottsuppklaringen ska förundersökningsledarna kontinuerligt följa upp, kvalitetssäkra och återkoppla till berörd personal. En väl fungerande brottssamordningsfunktion är en förutsättning för en strukturerad samordning, fördelning och informationshantering av den brottsutredande verksamheten. En viktig förutsättning för att brott ska kunna klaras upp är att utredningsåtgärder vidtas i nära anslutning till händelsen. Det är därför viktigt att all personal har tillräcklig kompetens för att kunna vidta de utredningsåtgärder som är möjliga att genomföra på brottsplatsen. Det är särskilt viktigt att teknisk bevisning säkras och tas tillvara. Antalet brottsplatsundersökningar som genomförs av lokala brottsplatsundersökare ska öka. Polismyndighetsmålet för registertopsningar har i Västernorrland uppnåtts var år. En nationell satsning för att säkerställa framgångsfaktorer för omhändertagande av registertopsningar vad avser ledning, utbildning, information, rutiner och uppföljning görs under vintern 2010-2011. Samtliga personer som uppfyller förutsättningarna enligt RB 28:12 a, och som inte förekommer i utredningseller DNA-registren, ska enligt det nationella direktivet registertopsas. Undantag kan göras om något konkret skäl talar mot detta. Ökat antal registertopsningar ska leda till fler brottsmisstankar och fler ärenden redovisade till åklagare. Analyser av digital media, it-forensiska undersökningar, har allt större betydelse vid utredning av brott. Information som finns i minnesbärande teknik kan ha stort bevisvärde. Polismyndigheterna ska säkerställa att tillräckliga resurser och kompetens finns för att it-forensiska metoder ska kunna användas i den brottsbekämpande verksamheten.

9 För att effektivisera och underlätta dokumentationen i samband med det brottsutredande arbetet ska förenklade utredningsförfaranden jämlikt 23 kap. 21 rättegångsbalken (RB) samt 23 kap. 22 RB ska användas i alla situationer där detta är möjligt. 2.2 Mängdbrott Mängdbrottslighet utgörs av brott med stor påverkan i vardagen för dem som drabbas. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att mängdbrotten hanteras med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Nödvändig kompetens ska finnas för att säkerställa att de utredningar där polismyndighet normalt leder förundersökningen är av fullgod kvalitet. Förundersökningsledarna har en särskilt stor betydelse. En strategisk plan för deras kompetensförsörjning bör därför finnas. Områden som särskilt nämns är förundersökningsbegränsning, tidigare lagföring i rättskedjan och överföring av fler brottstyper till polisiär förundersökningsledning. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder vars brottslighet ofta är av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt involverar de länder som berörs. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Av särskild vikt är att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra befintliga polisiära samverkansstrukturer. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har enats om en gemensam strategiskt inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Polis och åklagare ska samverka och sträva mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig mängdbrottshantering av hög kvalitet. T.ex. nämns en möjlighet för Polisens förundersökningsledare att öka sin kompetens genom praktik på åklagarkammare. 2.3 Fler brott ska klaras upp Det är av stor betydelse för rättssamhället, som medborgarna ska ha förtroende för, att en större andel brott kan klaras upp. Polismyndigheten fokuserar på utveckling av den brottsutredande verksamheten, för en ökad personuppklaring och en snabbare utredningsprocess. Strategi En löpande uppföljning och återkoppling avseende utredningsresultatet ska ske genom att mäta totalt antal ärenden som redovisas till åklagare och därav hur många ärenden som redovisas med ett enkelt utredningsförfarande. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Totala antalet till åklagare redovisade ärenden ska öka väsentligt och uppgå till minst 4 100 ärenden under 2011. Antalet till åklagare redovisade ärenden med förenklat utredningsförfarande enligt RB 23:22 ska öka till minst 350 ärenden under 2011.

10 2.4 Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ligger fortfarande på en hög nivå. Nationellt mål - BF: Polisen ska verka för att minska våldsbrottsligheten med utgångspunkt i lokala problembilder. Orsakerna bakom våldsbrottsutvecklingen ska analyseras. Val av åtgärder ska utgå från ett problemorienterat arbetssätt. Analysen och de valda åtgärderna ska dokumenteras och utfallet av arbetet/åtgärderna ska kontinuerligt följas upp. Nationellt mål - UL: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 25 procent till utgången av 2011. 2.4.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen I Västernorrland har våld i offentlig miljö ökat stort under 2000-talet. De olika satsningar som görs för att motverka uppkomsten av dessa brott ska fortsätta. Strategi För att minska våld i offentlig miljö krävs insatser från många aktörer. En viktig framgångsfaktor för att de åtgärder som vidtas ska ge avsedd effekt är att planering och genomförande sker i nära samverkan mellan berörda intressenter. 1 Eftersom Polisen ofta har en framträdande roll i det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att Polisen också ställer krav på andra aktörers aktiva medverkan. Som ytterligare stöd för planeringen av Polisens samverkan ska riktlinjer för samverkan användas. 2 Evidensbaserade arbetsmetoder ska användas när så är möjligt. Ett exempel på en sådan metod är den så kallade Kronobergsmodellen som syftar till att förhindra eller minska ungdomars bruk av alkohol och därigenom också minska våld i offentlig miljö. Grundläggande krav är att det ska finnas en tydlig dokumentation av arbetet i PUM-A som omfattar kartläggning och analys av som tydliggör problemets omfattning, spridning och orsak, arbetsmetod som kopplar mot problemets orsak samt uppföljning/utvärdering. Ingripanden mot våld i offentlig miljö ska genomföras i enlighet med förhållningssätt och metoder från bastaktiken och den särskilda polistaktiken. För att fler brott ska klaras upp, och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten ska höjas, ska omfattande utredningsåtgärder vidtas i samband med att brottet inträffar eller då det anmäls till Polisen. Av särskild vikt blir då att den anmälningsmottagning som sker lokalt och vid Polisens kontaktcenter (PKC) betraktas och bedrivs som en del i den brottsutredande verksamheten. Detta förutsätter att tillgänglig personalresurs anpassas utifrån dessa förutsättningar. Utöver personal i yttre tjänst och operatörer ställer detta också krav på tillräckligt många kvalificerade förundersökningsledare. 1 Se bland annat Knutsson, Johannes & Sövik, Knut-Erik Problemorienterat polisarbetet i teori och praktik PHS (2005:1) samt Clarke, Ronald, V & Eck John (2006:1) Bli en problemlösande brottsanalytiker i 55 steg, PHS (2006:1) 2 Riktlinjer för Polisens samverkan kommer att färdigställas under år 2010. Dessutom färdigställs en handledning för samverkansprocessen som baseras på erfarenheter från projektet Polis - Kommun.

11 Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Länets totalmål om maximalt 1 000 anmälda brott är åsatt som ett indexvärde med möjlighet att följa utvecklingen, och bland annat kunna göra effektanalyser av insatser. Andelen till åklagare redovisade ärende ska öka. Framgångsfaktorer är bland annat en utvecklad satsning på Kronobergsmodellen i hela länet liksom att öka krogtillsynerna. 1. Våld i offentlig miljö ska minska. Utöver en bedömning av hur det brottsförebyggande arbetet fungerar kommer antalet anmälda brott avseende misshandel utomhus brott att följas upp som en av flera indikatorer för målområdet. Polismyndigheten i Västernorrlands län använder som en indikator för hela länet samma maximala antal anmälda brott som gällt för 2010, för att följa utvecklingen. 2. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska vara minst 27 procent till utgången av 2011. 3. Antalet krogtillsyner ska öka. Sambandet mellan alkoholutskänkning och våld i offentlig miljö är sedan länge känt, bland annat från forskning. Från och med 2011 ska en av indikatorerna vara antal genomförda egna krogtillsyner samt antalet krogtillsyner som sker i samverkan med kommunernas alkoholhandläggare. Se VP-bilaga med enhetsfördelade mål för kärnverksamheten. 2.5 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten (exklusive butikstillgrepp) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. En långsiktig trend är att antalet tillgreppsbrott fortsätter att minska som de gjort under hela 2000-talet. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna brottstyp. Nationellt mål: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,5 procent till utgången av 2011. 2.5.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Tillgreppsbrotten har minskat i Västernorrland under 2000-talet. Fortsatt bra brottsförebyggande och utredande verksamhet ska kunna göra att brottsminskningen kan fortsätta. Strategi För att minska antalet tillgreppsbrott ska brottsförebyggande metoder användas. De olika satsningar som görs för att motverka uppkomsten av dessa brott ska fortsätta. I det förebyggande arbetet är det angeläget att utveckla och bibehålla en väl fungerande samverkan t ex. genom de lokala brottsförebyggande råden. För att öka uppklaringen av tillgreppsbrott ska spårsäkring genomföras utifrån befintliga rättsliga och forensiska förutsättningar. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att alla poliser i yttre tjänst har

12 tillräcklig kompetens för att kunna genomföra enklare spårsäkring. För att också mer kvalificerade och omfattande brottsplatsundersökningar ska kunna genomföras i direkt anslutning till att brott inträffar ska lokala brottsplatsundersökare finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider. Som en ytterligare åtgärd krävs att den operativa brottsanalysen utvecklas så att förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet ökar. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Fler inbrottsstölder ska klaras upp, Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska inte understiga 6 procent till utgången av 2011. Se VPbilaga med enhetsfördelade mål för kärnverksamheten. 2.6 Grova våldsbrott Årligen inträffar i Sverige cirka 100 fall av dödligt våld som för de inblandade innebär stora påfrestningar och ofta också medför livslångt lidande. Detta ställer särskilt höga krav på Polisens förmåga att klara upp de grova våldsbrotten. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Nationellt mål: Polismyndigheterna ska arbeta i enlighet med fastställd handlingsplan för utredning av grova våldsbrott. 2.6.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Genom länskriminalavdelningens försorg har under år 2010 det nya metodstödet för utredning av grova våldsbrott införts vid Polismyndigheten i Västernorrlands län. Strategi För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska det finnas en handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet kan bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott. Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Polismyndigheten i Västernorrlands län har tagit fram en handlingsplan för utredning av grova våldsbrott och arbetar redan idag enligt den angivna metodiken. 2.7 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat nationellt under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till Rikspolisstyrelsen. 3 Nationellt mål: 3 Regeringsbeslut Ju2008/5776/PO Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten.

13 Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försvåras. 2.7.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Förekomsten av grov organiserad och systemhotande brottslighet bevakas genom kriminalunderrättelsetjänstens informationsinhämtning och löpande föredragning i myndighetens operativa ledningsgrupp. Den operativa ledningsgruppen beslutar därefter om operativa insatser med stöd av underrättelsearbetet. Den nationella strategin ska vara utgångspunkten i hur arbetet ska bedrivas. Särskilt gäller att samverka direkt med de aktörer som berörs. Strategi Underrättelseverksamheten ska fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde mellan lokal, regional och nationell nivå. Strategiska lägesbilder och underlag för operativa insatser ska vara av hög kvalitet. För att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten ska Polisens insatser präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter. Den nationella inriktningen för kriminalunderrättelsearbete som utges av Rikskriminalpolisen anger inriktningen för underrättelseverksamheten vad gäller grov organiserad brottslighet. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom denna typ av brottslighet. Nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk ska försvåras samt försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet för de kriminella grupperingarna, minska incitamentet för brottsligheten och motverka nyrekrytering till kriminella grupperingar. Det ska finnas kompetens och avsatta resurser för att kunna bedriva utredningar som syftar till att återta brottsvinster, parallellt med den ordinarie brottsutredningen. Polismyndigheten ska mot denna bakgrund även använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt operativt samarbete. Det rör sig i framför allt om att utnyttja Europol- och Schengenkanalerna inom EU, Interpol samt de nordiska polis- och tullsambandsmännen runt om i världen. Det utvecklade samarbetet ska omfatta informationsutbyte i underrättelse- och utredningssyfte. Kompetensen inom området människohandel och prostitution ska höjas. Rikspolisstyrelsen tillhandahåller för detta ändamål bland annat en interaktiv webbutbildning. Väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänst och Migrationsverket är en förutsättning för framgång i dessa ärenden. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Polismyndigheten ska motverka uppkomst och förekomst av grov organiserad och systemhotande brottslighet enligt den enhetliga nationella strategin. Utgångspunkten ska vara de nationella målen. Inom ramen för regeringens myndighetsgemensamma satsning mot grov organiserad brottslighet har det i Västernorrland etablerats ett regionalt underrättelsecentra (RUC). Syftet är att förstärka och utveckla samverkan inom underrättelsearbetet med de samverkande myndigheterna som är knutna till RUC. På samma område har det avdelats en särskild nationell resurs för operativa insatser som kallas aktionsgrupper. Delar av sådan aktionsgrupp har etablerats även i Västernorrland liksom i Västerbotten.

14 Både RUC och aktionsgruppen har det norra samverkansområdet, Nordsam, som består av de fyra nordligaste länen som primärt ansvarsområde men är samtidigt en nationell resurs. En väl utvecklad kriminalunderrättelsetjänst (KUT) finns i myndigheten. Den är uppbyggd enligt de riktlinjer som framgår av Polisens underrättelsemodell (PUM) och är en viktig del av den underrättelsestyrda operativa verksamheten. Polismyndigheten har även inom länskriminalavdelningen operativa resurser avdelade för spaning och utredning av grov organiserad brottslighet. En god samverkan med övriga avdelningar och närpolisområden är en framgångsfaktor i detta arbete. En särskild funktion för brottsoffer- och personsäkerhetsarbete har byggts upp. Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen fullt ut. 2.8 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. De brottskoder som bäst bedömts representera brott i nära relationer är misshandel inomhus mot kvinna respektive barn där offret är bekant med gärningsmannen, våldtäkt inomhus mot kvinna respektive barn, grov kvinnofridskränkning samt sexuellt utnyttjande av barn i nära relation. Antalet anmälda ärenden inom dessa brottskategorier har de senaste åren ökat i antal. Nationellt mål: Antalet ärenden redovisade till åklagare beträffande brott i nära relation ska till utgången av 2011 antalsmässigt inte understiga 6 800 stycken. 2.8.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Brott i nära relation har sedan flera år varit på agendan i olika sammanhang. Konferenser och utbildningar har genomförts, både internt och externt. Kunskapen hur vi ska hantera dessa ärenden har blivit bättre, men det krävs ett strukturerat arbetssätt för att i samverkan med andra berörda aktörer komma till rätta med att ha möjlighet att alltid kunna bedöma risk för utsatthet och upprepad utsatthet samt att kunna utreda brotten och få fler gärningsmän lagförda. Samverkan med t.ex. externa projekt och särskilt med kommunerna/socialtjänsten samt stödorganisationerna har stor betydelse att det fungerar väl. Strategi Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relation förutsätter att Polisen har en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård, stödorganisationer samt andra relevanta aktörer. Rutiner ska finnas för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Kunskapen som finns om upprepad utsatthet ska användas. Det ska finnas väl utvecklade rutiner för besöksförbud samt att vid behov genomföra strukturerade hot- och riskanalyser. Personalen ska vara utbildad i den av Rikspolisstyrelsen framtagna interaktiva utbildningen, den fördjupade nationella utbildningen samt använda handboken för brott i nära relationer.

15 Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna kan hållas. PUM och PNU är utgångspunkterna för att bättre och mer enhetligt förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. En ökad personuppklaring avseende mäns våld mot kvinnor påverkas av att säkerställa om det finns vittnen som på något sätt styrker brottsoffrets berättelse, att målsägaren deltar i utredningen, att skador dokumenteras samt att den misstänkte medger brottet till viss del. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker i brottsutredningsprocessen krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Yttre personal ska ha utredningskompetens för att kunna vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. I utredningsarbetet med brott mot barn ska resurserna prioriteras så att de lagstadgade tidsfristerna för ärendena som finns kan hållas. För att barn som lever med våld i familjen ska få stöd och möjlighet till brottsskadeersättning krävs tydliga rutiner för att dokumentera om barnet befunnit sig på platsen. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt möjligheter till stöd och skydd är ytterligare förutsättningar för ett bra omhändertagande att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra bra hot- och riskbedömningar ska öka och det ska framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. Vi ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Polisen ska arbeta genom informationsspridning till allmänheten som ska föregås av förbättrad kommunikation inom Polisen samt genom samverkan med berörda myndigheter och andra aktörer som t.ex. åklagarna. I Västernorrland finns också ett samarbete med Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Rättspsykiatriska regionvårdsenheten för att utveckla arbetet med brott i nära relation samt riskoch hotbildsanalyser. En nationell gemensam grund för polisarbetet mot våld i nära relationer finns i form av en nationell handbok och metodstöd som ges av de utbildade handledarna i länet. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Fler brott begångna i nära relation ska klaras upp och fler gärningsmän ska lagföras. Antalet ärenden redovisade till åklagare beträffande brott i nära relation ska till utgången av 2011 antalsmässigt inte understiga 180 stycken, samma minstanivå som gällt för 2010. Se VP-bilaga med enhetsfördelade mål för kärnverksamheten.

16 2.9 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. 4 Nationellt mål: Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 2.9.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Bland de viktigaste uppgifterna för att bidra till att de nya etappmålen i trafiksäkerhetsarbetet nås är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Det gör Polisen bl.a. genom att bidra till att trafikanter följer trafikreglerna, genom att kontrollera efterlevnaden samt genom att rapportera dem som bryter mot reglerna. Omkring var tionde arbetstimme för alla poliser i yttre tjänst inriktas på trafiksäkerhetsarbete. De flesta människor har på något sätt en knytning till vägar, fordon och trafik och berör därför alltid väldigt många. Polismyndighetens arbetssätt ska fokusera på att vi är delaktiga i att uppnå de nationellt satta trafiksäkerhetsmålen med betydligt färre skadade och dödade i trafiken. Oaktat att kvantitativa målnivåer anges som utgångspunkt för kontroller och förväntad rapporteringsnivå är det av stor vikt att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs planlagt med väl underbyggda beslutsunderlag. Detta tillsammans med en tydlig ledning och styrning bör leda till att kontrollerna genomförs på rätt tid och på rätt plats samt att vi t.ex. når en ökad andel positiva alkoholutandningsprov, en minskad medelhastighet på olycksdrabbade vägar och färre trafikolyckor. Polisens trygghetsundersökning 2010 som gjorts bland medborgarna i Västernorrland visar att 46 procent av de som svarat på frågorna upplever problem med trafiken på olika sätt, t.ex. fortkörning. Nivån har ökat från 42 procent sedan 2002. Detta styrker att om vi jobbar med att få en hög regelefterlevnad i trafiken så påverkar det den allmänna upplevda tryggheten på ett positivt sätt i lokalsamhällena. Det finns samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Strategi Trafiksäkerhetsarbetet i Västernorrland är mycket viktigt att det bedrivs målinriktat och underrättelsestyrt, för att nå resultat och därmed bidra till att det ska ske färre trafikolyckor där människor skadas och dödas. Samverkan med olika trafiksäkerhetsaktörer både inom och utom länet är betydelsefullt att det fortsätter. Polisen ska i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta fram tillförlitliga analyser. Analyserna ska sedan ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. I enlighet med den framtagna nationella strategin ska alla poliser i yttre tjänst aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. 5 Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv 4 Vägverket (2008:31) Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål 2020 5 Dnr. POL 325-2738/05

17 körning samt kontroller av skyddsanordning, se bilaga 4, Trafiksäkerhet. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Vid rapportering av hastighetsöverträdelser, oavsett om hastighetskontrollen sker genom manuell övervakning eller genom automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) ska särskilt fokus läggas på hastighetsöverträdelser mellan 6-9 km/t eftersom forskning visar att det sänker medelhastigheten och därmed bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Ertappade rattfyllerimisstänkta, oavsett alkohol- eller drogpåverkan, ska erbjudas samtal med beroendevården inom samverkansarbetet i Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). SMADIT bygger på ett nätverk mellan Polisen, socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården m.fl, och ska finnas tillgängligt och fungera i varje närpolisområde/kommun. I det av Vägverket beslutade nya etappmålet, som ersätter nuvarande nollvision ingår ett antal användningstillstånd och trafiksäkerhetsdelmål exempelvis nyktra förare, ökad bältesanvändning, bättre hastighetsefterlevnad och ökad regelefterlevnad inom yrkestrafikområdet. Polisen ska bidra till måluppfyllelsen genom att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer och brott som kan vara aktuella. Det finns även ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. En förutsättning för att denna underrättelsebaserade verksamhet ska fungera är att polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet aktivt engageras i trafiksäkerhetsarbetet genom beslut i de operativa ledningsgrupperna. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv beslutade av Europeiska unionens ministerråd och innebär ökade kontroller av yrkestrafiken de närmaste åren. Rikspolisstyrelsen arbetar därför tillsammans med Transportstyrelsen med att ta fram en gemensam kontrollstrategi för den tunga yrkestrafiken. Strategin omfattar även ett riskvärderingssystem och fördelning av de kvantitativa krav på kontroller enligt EU-direktiven. Kontroller av farligt gods på väg ska ske enligt beslutat kvantitativt mål utifrån EG-direktiv. En förutsättning för detta är att polismyndigheterna säkerställer att tillräcklig kompetens finns. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: 1. Minsta antalet utförda alkoholutandningsprov ska i Västernorrland vara 59 400 per år. Normalt är att det görs mellan 70 000 och 80 000 alkoholutandningsprov varje år i länet. 2. Vid hastighetsöverträdelse ska detta rapporteras. Toleransgränsen om 6 km/h över gällande hastighet är den måttstock som ska tillämpas i större utsträckning. Effekten av övervakning och rapportering ska bli en sänkt medelhastighet. 3. Den som inte använder bilbälte ska rapporteras. Minsta antalet rapporterade för att inte ha använt bilbälte förväntas i Västernorrland vara 1 400 per år. Effekten ska bli en bältesanvändning om minst 96 % i länets tätorter. NTF:s bältesmätningar i kommunerna ska användas som jämförelse. 4. Kontroll av arbetsdagar: fastställs i särskild ordning, när beslut finns om Polisens ansvar för kontroller i företag respektive på väg. Under förutsättning att den del av kontrollverksamheten som avser kontrollen i företag förläggs till Transportstyrelsen från och med 2011 ska Polisen endast genomföra kontroller på väg och därmed halveras antalet kontroller som anges enligt Planeringsförutsättningarna. 46 320 arbetsdagar kontrolleras år 2011 och 64 160 arbetsdagar år 2012. Hälften av kontrollerna ska göras på väg och hälften i företag. 5. Flygande inspektioner: Följs upp i START2 för att följa målet om andelen kontrollerade tunga fordon och nyttofordon som ska utgöra minst 70 procent.

18 6. Tillsyner av farligt gods: Mål för 2011 är 280 tillsyner, samma som för år 2010. 7. De särskilda nationella och internationella trafiksäkerhetsveckorna fortsätter med olika teman och ska planeras och genomföras även i Västernorrlands län. Varje sådan insats kommer med nationella planeringsdirektiv, för lokalt genomförande. Se VP-bilaga med enhetsfördelade mål för kärnverksamheten. 2.10 Narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. 6 Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Särskilt viktigt är att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Nationellt mål: Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. 2.10.1 Myndighetens anpassning till det nationella målet Tillgången på och användningen av narkotika ska minska i Västernorrland. Detta ska bland annat göras med ökat fokus mot överlåtelsebrott. Fler narkotikabrott ska totalt uppdagas. Strategi Fler narkotikabrott ska uppdagas. I första hand inriktas arbetet mot försäljning till ungdomar för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Sambandet mellan narkotikamissbruk och tillgreppsbrott är uppenbart. Insatser mot narkotika bedöms få effekter i minskat antal stöldbrott. Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: 1. Fler överlåtelsebrott ska uppdagas och anmälas. Mål och uppföljning baseras på antal brott i inkomna narkotikabrottsärenden per enhet. Andelen överlåtelsebrott i förhållande till totalt antal narkotikabrott i länet ska vara minst 5 procent. Baserat på antagandet att minst 2 400 narkotikabrott anmäls under året blir indexet 120 överlåtelsebrott. 2. Antalet uppdagade narkotikabrott har hög prioritet. Utvecklingen de senaste åren ger en bild av att minst 2 400 narkotikabrott kan uppdagas under året. Antal brott hämtas från inkomna ärenden per enhet för samtliga narkotikabrottskoder (4041/f.d. narkotikasmuggling/, 4046, 4047, 5001, 5004, 5005, 5009, 5010, 5011). 2.11 Service och polisrätt En betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen sker inom ramen för polisrättsärenden och vid mottagning och registrering av brottsanmälningar där information kanaliseras och handläggs. 7 Allmänhetens bild av Polisen formas till stor del vid dessa kontakter. God tillgänglighet, bra 6 Prop. 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner. 7 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 5 polislagen (1984:387).

19 bemötande samt korrekt och effektiv ärendehandläggning inom detta område är därför av stor betydelse för allmänhetens förtroende för Polisen. Nationellt mål: Antalet personer och andra parter som är nöjda med Polisens service, 8 tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 9 2.11.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Arbetet ska inriktas därefter. Satsningen på god yrkesetik ska vara en ledstjärna inom serviceområdet. En ökad och fullgod tillgänglighet enligt Handisams riktlinjer ska också alltid beaktas. Se särskilt avsnitt. Strategi Polismyndigheten ska utveckla förmågan att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt, t.ex. information och e-tjänster på Internet, i receptioner och via telefon. Utvecklingen ska anpassas till allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt, effektivt och rättsäkert. För att kunderna ska bli nöjda är det viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service i hela landet. Tillgänglighet i form av svarstider, bemötande och utförande genom Polisens kontaktcenter (PKC) är av stor betydelse för hur servicemottagarna uppfattar Polisen. God tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i efterföljande led. För att nå det övergripande nationella målet är det av vikt att polismyndigheten arbetar mot de servicemål som Rikspolisstyrelsen fastställer för bland annat tillgänglighet. Polisen ska även öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättsäkert sätt. Polisen ska också sträva mot att vara tydlig och öppen i informationen om innehåll och handläggningstider. Arbetet med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen är av stor betydelse för att undvika att huvudförhandlingar i brottmål ställs in. 10 Det är därför viktigt att polismyndighetens delgivningsverksamhet har en bra organisation med en tydlig ansvarsfördelning. Polisen ska sträva mot att klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 11 Polisrättsärenden såsom tillstånd och pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med Polisen. Tillgänglighet, bemötande och utförande av dessa ärenden är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen. Enhetlighet ska gälla inom serviceverksamheten samt att vi ska vara tydliga och öppna i informationen om innehåll och handläggningstid för serviceärenden. 8 Med service menas den kommunikation som sker i servicesyfte mellan Polisen och allmänheten samt mottagning och registrering av anmälan om brott. 9 För nöjdhetsmätningar som görs enligt Nöjd-Kund-Index modellen är motsvarande mål 85 i NKI-betyg. 10 Delgivningslag (1970:428) 11 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit.

20 Västernorrlands mål och bidrag till det nationella målet: Utgångspunkten ska vara de nationella målen och den nationella servicestrategin. Minst 85 procent av servicemottagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. När det är möjligt att göra ska lokala mätningar av väntetider i egna telefonsystem (växel och LKC) ske minst två gånger under året. Polismyndigheten ansvarar också för att uppdatera hemsidan med korrekt information om polisstationernas adresser och öppettider. Se VP-bilaga med angivna målvärden. 2.12 Riktlinjer för tillgänglighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, samordnar handikappolitiken i Sverige. Utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga ska fortskrida. Arbetet styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, funktionsnedsättning till följd av psykiska besvär eller läs- och skrivsvårigheter. Tillgänglighetsarbetet är en ständigt fortgående process som måste genomsyra hela verksamheten. Det handlar om själva innehållet i verksamheten, om informationen och om lokalerna. Med en tydlig ansvarsfördelning och etablerade rutiner nås framgång i arbetet. Strategi Inom myndigheten är det närpolis- och avdelningscheferna som ansvarar för att planera och bevaka tillgängligheten inom de tre områdena, utveckla och förbättra mötet med människor med funktionshinder, tillse att identifierade brister åtgärdas enligt checklista Handisamplan och att i budgetarbetet varje år beakta eventuella nya behov och krav på åtgärder. Handisam har tagit fram boken Riktlinjer för tillgänglighet - Riv hindren. Polismyndigheten har utifrån den tagit fram en tillgänglighetspolicy och identifierat vissa brister, vilka bör åtgärdas för att säkerställa en god tillgänglighet. För att få mer kompetens på tillgänglighetsområdet kan handboken hämtas via www.handisam.se. 2.13 Gränskontroll och utlänningsverksamhet Polismyndigheten ska ha rutiner och nödvändig kompetens för att genomföra inre utlänningskontroller som en del av det vardagliga polisarbetet. Alla poliser ska ha relevant utbildning för att kunna företa sådana kontroller. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Vid behov ska Polismyndigheten kunna införa gränskontroll vid inre gräns och därvid samverka med Tullverket och Kustbevakningen. Polisen ska delta i gemensamma gränskontrolloperationer och riskanalyser samordnade av Frontex. Polismyndigheten ska planera för ett ökande antal avvisnings- och verkställighetsbeslut. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. En väl fungerande samverkan med Migrationsverket är avgörande för ett gott resultat.