Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Relevanta dokument
Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Meteorologi. Läran om vädret

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Klimatet i Skandinavien

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Nederbörd. Nederbörd

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Avrinning. Avrinning

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Hydrologi, grunder och introduktion

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Framtidens översvämningsrisker

Värme, kyla och väder. Åk

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser


Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Konsten att spå väder

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

NEDERBÖRDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM (P104) Avrinningsförlopp inom urbana områden - korttidsnederbörd

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Hydrologins vetenskapliga grunder

Avledning av vatten med diken

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen


Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden på dagvattenflöden

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Sårbara platser. Sårbara platser

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Dagvattenutredning Streteredsvägen 36b

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1


Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Framtida klimat i Stockholms län

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning

Transkript:

Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys

Uppkomst

Uppkomst - Kondensering Kondenseringspunkt / Daggpunkt ΔT 6.5C / 1000m 1. Fuktig luft stiger 2. Expanderar och kyls ner 3. Når kondenseringspunkt

Uppkomst - Konvektion

Uppkomst Orografisk lyftning Warm air

Uppkomst Lågtryck (Konvergens)

Uppkomst Frontallyft

Uppkomst vattendroppar i moln Kalla moln Vatten kondenserar på iskristaller Större isdroppar faller Smälter vanligtvis innan når marken Varma moln Vatten kondenserar på aerosoler och andra vattendroppar Större vattendroppar faller

Uppkomst - sammanfattning 1. Vattenånga i luft 2. Fuktig luft stiger (konvektion, orografisk lyft, konvergens, frontal) Expanderar och kyls ner 3. Blir slut vattenmättad = Kondenseringspunkt 4. Kondensering på aerosoler och vattendroppar 5. Ökad densitet i vattendroppar 6. Nederbörd

Andel snö i årsnederbörd Typer av nederbörd Regn Hagel Snöblandat regn Snö

Nederbörd och avrinning Avrinningskoefficient a = Q/P Hur stor del av nederbörden blir till avrinning

Regnmätning enhet Vanligtvis i höjd (mm), som genomsnittlig höjd över ett område P h = 5 (mm) Volym regn = h x A = 5 (mm) x 1000 m 2 = 5 x 10-3 x 1000 = 5 m 3 (1 mm = 1 dm 3 / m 2 = 1 liter / m 2 )

Regnvariationer i tid och rum

Spatial variation

Korttidsvariation och designregn Intensitet, varaktighet, återkomsttid Behövs för riskanalysis och dimensionering av vattenflöden, till t.ex. dammar, byggnader, dagvattenhantering

Återkomsttid (Frekvensuppskattning) Uppskatta återkomstid från historisk data Hur ofta händer regn x? Hur ofta regnar det 5 mm eller mer på ett dygn? Återkomsttid T r (x) = Totalt antal fall Frekvens av (x) Sannolikhet p(x) = 1 T r (x) (%)

Intensitet och varaktighet Intensitet = Total mängd / varaktighet Storm = hög intensitet Snö = låg intensitet i = σ P t = 5.5 mm/h

Intensitet, varaktighet, och återkomstid

Intensitet, i Tr = a t+b + c Konstanter Varaktighet

IDF kurvor Kan användas för att uppskatta värden med hög återkomstid (extremvärden). OBS Platsspecifik!?

Malmö 2014-08-31 Observerad nederbörd per 15 min. Max = 17.6 mm / 15 min = 68 mm / h http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/extremt-kraftigt-regn-over-malmo-1.77503

Malmö 2014-08-31 Observerad nederbörd per 15 min. Max = 17.6 mm / 15 min = 68 mm / h

Malmö 2014/08/30-31 Uppmätta värden 107.4 mm på 24 h 85 mm på 6 h 31.6 mm på 1 h 17.6 mm på 15 min Återkomstid 85 mm på 6 h 100 år 107 mm på 48h 100 år

Regnmätningar Varför? Hur? Vattenresursplanering Vattentillgång, dimensionering av infrastruktur, dagvattenhantering, översvämningar, torkor, vattenkraft, jordbruk Regnstatistik och analys

Regnmätningar Punktmätningar 295 stationer i Sverige = 1 station per 1,500 km 2 = 40 x 40 km

Global väderstationstäthet Genomsnitt per landarea = 1 station per 39,160 km 2, ca 26 x glesare än Sverige

Punktmätning snö Snörör snödensitet ca 100-600 kg / m3 Snövåg

Regnmätning Väderradar Satellit Klimat/väder modeller

Regnmätning Väderradar Dopplereffekt

Regnmätning Satellit

Regnmätning Klimat- och vädermodeller Baserade på mark- och satellitobservationer + fysikaliska samband Används för väderprognoser och klimatscenarior

Regmätning - räkneexempel Från punkt till areell nederbörd Medelvärdesmetoden Thiessens metod Isohyet metod

Regnmätning - Medelvärdesmetoden Punktobservationer i P1, P2, P3, P4 Hur mycket regnar det i avrinningsområdet? Hur stort kommer vattenflödet vara? Medelvärdet av inkluderade observationer P A = σ i P i n = (P 2 + P 3 )/2

Regnmätning - Thiessen metod Thiessen Method = Viktat medelvärde per areal Uppskatta varje observationpunkts areabidrag P A = σ i a i P i A = (a 1 P 1 + a 2 P 2 + a 3 P 3 + + a n P n )/A

Regnmätning - Isohyet metod Identifiera isohyet linjer (antar linjär förändring mellan observationer) Uppskatta varje isohyetområdes areabidrag Isohyets

Vattenmängd i snö Hur mycket vatten finns i den observerade snömängden? Hur kommer snösmältning påverka vattenflöden?

Vattenmängd i snö - exempel I ett avrinningsområde med arean 197 km2 ligger ett snötäcke. Snötäcket mats I fyra representative punkter med ett snörör. Snöröret trycks ner I snötäcket, lyfts upp och vägs. Samtidigt mats snötäckets djup. Snödjupet har en innerdiameter på 50 mm och det väger 1 kg. Resultat finns presenterat i tabellen. Snödjup (cm) Vikt rör + snö (g) 50 64 39 48 1394 1421 1298 1304