Ungas delaktighet i socialtjänsten. Maskrosbarn

Relevanta dokument
Ungas möte med socialtjänsten

Barn i utsatta livssituationer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

/ ungdom Maskrosbarn. Jag behöver någon som finns där, lyssnar och förstår. Jag behöver få känna mig älskad, behövd och värdefull!

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Till dig som bor i familjehem

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Frågar man inget - får man inget veta

Fråga man inget - får man inget veta

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Kick Off Västermodellen. 18 oktober

Ett enda samtal kan förändra liv.

Ansökan om bidrag år 2018 Bufff (Barn och ungdom med förälder/familj i fängelset)

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Barnperspektiv i socialtjänsten

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Handledningsmaterial för skolpersonal

Till alla barn och ungdomar

Barns delaktighet i socialtjänsten

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Fråga hur vi mår, inte hur det går.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder inför uppföljningsmötet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Samverkan varför, när och hur?

JAG ÄR BARA EN PÅSE MED PENGAR. En rapport av Maskrosbarn om ungdomars upplevelser av insatser från socialtjänsten

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kvalitetsmätning 2016

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

LÄSGUIDE till Boken Liten

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

De små gesternas betydelse

Samrådsdokument för barn och unga som bor på ett hem för vård eller boende eller i familjehem inför uppföljningsmötet

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Samtal 2: Alex (kodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Alla barn har rätt att må bra

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Samrådsdokument för familjehemsföräldrar, vårdpersonal eller kontaktperson/familj inför uppföljningsmötet

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Vantörs Familjedaghem

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Feedback Oriented Dialogical Family Therapy

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

Brukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Högdalen/Örby Förskolor

Bra att veta om sexuella övergrepp

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Transkript:

Ungas delaktighet i socialtjänsten Maskrosbarn

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn Organisationen 13 års arbete med stöd till målgruppen, 13-19 år Föräldrar som har missbruk eller psykisk ohälsa 23 anställda och närmare 100 engagerade Kontor i Stockholm och Göteborg Stödverksamhet Ca 100 ungdomar per vecka 9 stödprogram Rikstäckande och lokalt stöd Påverkansarbete Föreläsningar och utbildningar Påverkan tillsammans med ungdomarna Rapporter Samarbete med kommuner och myndigheter Remissinstans

Maskrosbarns stödverksamhet < Läger Coach online Coachprogram Barnombud Stödsamtal Chatt Ungdomsgård

Vad är delaktighet/medskapande? Bli lyssnad på Vara med från början Få vara med och påverka utgången av processen Ökar möjligheten att ge rätt stöd

Varför? Du behöver inte gissa Stöd/insats är anpassat efter barnet* Allians med barnet Känsla av egenmakt och framtidstro Få ut ett upplevt värde av att vara med och skapa Barn är rättighetsbärare Upplevelsen av delaktighet * Allmänna barnhuset, 2017

Hinder för barns delaktighet Enligt ungdomar och socialsekreterare Brist på tid Vet inte sina rättigheter Tillgänglighet Relation Information Fel hjälp

SOC Box Använde SOC-boxen på en 16-årig ungdom. Gick jättebra! Hen valde flera lappar i boxen och på nästa möte skrev t.ex. alla anteckningar på tavlan (och inga i blocket vilket en del tycker är läskigt. De undrar vad vi skriver). Tror att övningen bidrog till att hen kände att hens åsikter är viktiga för oss. - Socialsekreterare

Frågekortlek

Termometern

Modell för att göra barn delaktiga

Du som socialsekreterare Var varm och snäll Dela något som är personligt om dig Var genuint intresserad av min bild/uppfattning/känslor ta mig på allvar Prata, skriv, ring, hör av dig direkt till mig Försök att vara flexibel och gå utanför ramarna Skapa allians direkt med mig Gör allt du kan för att vårt möte inte ska kännas som ett förhör Positiva erfarenheter av socialtjänsten har ofta ett namn

Deltagare i mötet Goda förutsättningar, tid och förberedelse Ta med en utomstående person som stöd för att skapa trygghet någon som litar på Enskilda möten minskad oro och risk för negativa konsekvenser rädsla för att svika föräldern

Miljöns betydelse Musik och ungdomstidningar i väntrummet Hemmakänsla Bjud på fika Ingen insyn i samtalsrummet Alternativa platser för mötet Rum anpassat för mötet Kanske någon fåtölj eller något skönt att sitta i, och någon rolig tapet eller någonting så att det blir lite mer hemkänsla. Så att det inte är känslan att Ja nu sitter jag i ett rum på socialtjänsten och så liksom.

Information Rak och tydlig information om: vilket stöd som finns att få vad har jag för rättigheter i mötet med dig föräldrars sjukdom hur vår kontakt kommer att se ut vilken tystnadsplikt/anmälningsplikt du har Utvärdering efter avslutad kontakt

Flödesschema genom socialtjänsten

..... ----------------- ------------,,... },,, ----------,p1.:1, a,ȯ R..JA,----- r ;, R. f/.and s - -----------,,',-- $!, D o /111 NI N U) ----------,, I. O tv, f;d e, /_!, A JZ....,, SJcY ODJ $ fd 0 ', ------ ----- ---. -..., : "<f TNtN"i A\/;L.IIIT A\/ /Nl '.. ---------.. -,, --------- -- ------0 0 ----- --- 0..\ I - -- --------- --,---- ------ * ------- I I ' ',, I ------------ &tsl.ltt, I, '... 5,;;c,jtN -... I, 'I I... OM e>l, 8E)Ll-tT,'\ ATT ov INTE F;.,it ln INSltT5 1:AN DIA AH T I D "lrj}bka lt, E N, INt:,ET ST l>d I'"' J ATj *

... Maskro b rn So 111lfo n.,ilrruu!-1 " I u-cdmn c11h ' L n for bam ('(:h IIIDJ:ll r- l}u.tr i 2013 B a r J'lu t red n n g ar lln fo r m at i.o n till ba rnlunga. Familj oc'1 mlljci

... Maskr o -b r n

Det här kan du göra redan nu Visa engagemang och empati Gör något fast du inte måste, för att du bryr dig om mig Var alltid ärlig och berätta att det är okej att ställa frågor Fråga mig vad jag vill och vad jag tänker Våga skapa relation med mig Använd andra kanaler för att kunna ha mer kontakt Bjud på fika! Fråga mig vart jag vill ses Sluta aldrig försöka hjälpa mig

Kontakta oss gärna! Maria Thell 076-899 88 58 maria.t@maskrosbarn.org www.maskrosbarn.org