Johan Lindwall Doktorand Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet MELLAN FRIVILLIGHET OCH TVÅNG O M M Ö T E T M E L L A N S O C I A L S E K R E T E R A R E O C H K L I E N T E R S O M A N V Ä N D E R N A R K O T I K A johan.lindwall@socwork.gu.se
SYFTE, METOD OCH MATERIAL Övergripande syfte: att beskriva och analysera den myndighetsutövande socialtjänstens arbete med klienter som använder droger, liksom hur klienter reagerar och hanterar detta arbete. Av särskilt intresse: Vilka uttryck tar sig handlingsimperativet att aktivt sörja för att klienter får nödvändiga insatser i arbetet med klienter som använder narkotika? Etnografiskt fältarbete: Deltagande observation Intervjuer Fokusgrupper Material: Fältanteckningar från etnografiskt fältarbete på vuxenenheter på tre olika socialkontor (5 ½ veckor). Transkriberade ljudupptagningar från interna professionella teammöten vid enheterna (12) Transkriberade ljudupptagningar från möten mellan socialsekreterare och klienter (10 + ytterligare 2 med endast fältanteckningar) Transkriberade ljudupptagningar från intervjuer med socialsekreterare (36), klienter (8). Transkriberade ljudupptagningar från fokusgrupper med socialsekreterare (3).
BAKGRUND Restriktiv narkotikapolitik Ett konsekvent avståndstagande från narkotika anses nödvändigt ur ett preventivt perspektiv. Alla aspekter och all form av hantering av narkotika är kriminaliserat, inklusive konsumtionen. Allt bruk är missbruk. Socialtjänsten har en nyckelroll i den narkotikapolitiska modellen. Socialtjänsten skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket (5 kap 9 SoL 2001:453) Vården av vuxna missbrukare bör så långt som möjligt ges I frivilliga former, men detta förutsätter att socialtjänsten aktivt söker upp och motiverar enskilda missbrukare för insatser (Socialstyrelsen, 2015) Liberala värderingar Autonomiprincipen Socialtjänstens arbete skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet (1 kap. 1 SoL). Samförstånd och samtycke. Motstridiga krav Socialsekreterare är ålagda att aktivt sörja för att klienter som använder narkotika kommer ifrån bruket, samtidigt som de också ska ska respektera och värna om klienters självbestämmande och integritet. Ständig risk för kritik: Göra för mycket ; kränka klienters självbestämmande och integritet, göra klienter hjälplösa och beroende. Göra för lite ; inte agera tillräckligt fort, tillräckligt kraftfullt eller inte agera alls.
INSISTERA ELLER AVSLUTA? Det är det jag känner att jag aldrig blir klok på riktigt. Det där med att aktivt sörja och så- se förmågan att se sin situation. För dom kanske inte kommer [till socialkontoret] för att dom inte har förmåga för det. Men samtidigt å andra sidan så har vi den här väl- har staten rätt att alltid inskränka på folks integritet? Man hamnar alltid mellan dom två pelarna, och jag blir aldrig klok på nåt resonemang, hur man ska se på det liksom. Däremellan. Det är svårt, tycker jag. Jag kommer direkt att tänka på ett sånt ärende som jag vet, som jag har, där vi håller det öppet, där vi resonerar kring, ja, kan vi verkligen släppa? Ja, det är svårt
TOLKNINGSREPERTOARER / INSTITUTIONELLA REPERTOARER Interpretative repertoires are recurrently used systems of terms used for characterizing and evaluating actions, events and other phenomena. A repertoire ( ) is constituted through a limited range of terms used in particular stylistic and grammatical constructions. Often a repertoire will be organized around specific metaphors and figures of speech. (Potter & Wetherell 1987:149) Tolkningsrepertoarer är handlingsorienterade. Tolkningsrepertoarer innehåller subjektspositioner. Genom att upprepas genom att återkommande användas i ett specifikt institutionellt sammanhang, transcenderar tolkningsrepertoarer det strikt situationella I en interaktion, och kan genom detta bli mer eller mindre institutionaliserade. (T.ex. Toth 2016)
REPERTOAR OM RESPEKT Vi jobbar ju framförallt med frivilliga insatser, tänker jag. [---] Och vill [klienten] inte, ja då får man respektera det. Så är han välkommen tillbaka. Socialkontoret står kvar. Det måste ju vara oerhört respektfullt, som jag ser det. Oerhört finkänsligt när det gäller respekten för den enskilde. Och det kan man aldrig tumma på på alltså. Och jag kan inte leva ditt liv, och ska inte och kan inte, och du kan inte leva mitt. Alltså vi är satta här på jorden för att leva våra egna liv, och det gör vi utifrån våra egna val eller vad vi nu kallar dom för nu va Men det är okränkbart ändå, den enskilda människans så att säga då, vilja eller bestämmande över sig själv. Hur den ska göra. Vi blir ju inte tillfrågade om våra vanor. [---] Det är ingen som kommer hem och drogtestar mig sådär.
REPERTOAR OM RESIGNATION Du kan inte göra någon människa nykter eller drogfri med mindre än att personen har något eget driv. Nånstans måste personen vilja nånting då va. Människan måste komma till det där stadiet där hon säger att det här är ett problem. Annars är också det vi gör rätt så meningslöst då. Vi får ju tillfälle att prata med personer när det blir den här typen av anmälningar, oro och alltihopa. Dom kommer hit och så, men ja det måste finnas något eget hos människan, för annars så är det spilld möda från oss. Vi kan ju inte vilja åt klienten. Det är ju det läget man hamnar I då. Tycker jag. Om inte klienten visar vilja att ta emot och ha hjälp I någon form, oavsett vad det är, då är vi I det läget. Och då är det inte mycket mer att göra. Du är välkommen tillbaka när du vill nåt.
REPERTOAR OM AKTIVERING Jag har sett så många gånger där det ställer till det när man har öppna ärenden utan insatser, där man tar ansvaret från klienterna. Många gånger där jag har tänkt efter ett samtal I ett möte med nån utav mina klienter att vad som hände nu- nu tror jag att dom försökte lägga lite ansvar på mig. Bara genom att nu har jag sagt såhär till min socialsekreterare är det lite mer okej alltså. Jag menar att det handlar om ansvar. Att få människor att ta ansvar för sin egen situation. Och det är något symboliskt med att vara aktuella här, att då finns det nån annan som håller i deras planering lite, nån annan som tar ansvar. Och det är ju liksom att dom själva får ta ansvar genom att visa att har du ingen insats här ett avslut. Det kan bli som en tydlig markering, det låter hemskt att säga markering, men det- jag kan se det som ett arbetsinstrument. Jag kan se på ett ärende att ja men här behöver vi nog avsluta för att förtydliga var ansvaret ligger och vad ansökan handlar om.
REPERTOAR OM SJÄLV- AKTUALISERING [Om] klienten kanske inte har insikt om en uppenbar problematik det är väl också våran skyldighet kanske att försöka hjälpa klienten på vägen till att inse sitt behov kanske. [---] Det är våran skyldighet att försöka. Så gått det går. Då får man dra ut lite på det. Det är väl lite vår uppgift att utreda och bedöma och kunna se behov som kanske klienten inte själv ser. Och belysa det på ett ödmjukt sätt. [---] Ibland kanske inte personen själv ser vad den behöver stöd i. Å då ligger det väl lite i vårt uppdrag å försöka motivera. Jag tror att egentligen så tror jag att motivation till en viss del också kan va kopplat till lite självinsikt. Hans [klientens] resonemang bygger ganska mycket på försvar liksom, psykiska försvarsmekanismer, och jag försöker angripa dom lite och se vad resonemangen som han har står för, så att han skulle kunna få nån lite mer bli lite utmanad. Lite du resonerar på det sättet vad kommer det leda till i förlängningen?. [Missbruket] sätter upp en hel del hinder för honom i utvecklingen och jag försöker få honom att se det.
REPERTOAR OM LOTSNING Människor som är I ett missbruk, dom är ju så pass sjuka också så dom kan liksom inte ta riktiga och vettiga beslut, utan det är ett sammelsurium alltihopa va, med dom här kronikerna så att säga, dom är ju- det är så sjukt allting då va, och därför känner man väl också att oj, vi måste va med. Vi kan inte avsluta för det är så sjukt alltihopa. Dom är väldigt oförmögna liksom, dom bara förs av vindar och fram och tillbaka och integriteten är skadad också så att säga då hela systemet är sjukt liksom. Våra klienter har perioder i livet där dom behöver litet extra, sådär. För dom har svårt att hålla ihop sig. Och få ihop det. Varför man ibland går in. Ibland så är det såhär nej men den personen fixar inte det här just nu, nu får vi gå in och styra upp och så. Dom vill ha hjälp, och dom vill ut ur sitt missbruk, och dom är har insikt och är på ett sätt motiverade men det är ju en helt annat sak att faktiskt ta steget att göra nånting. [---] Dom inte har förmåga eller dom behöver mer stöd, dom inte har förmåga att liksom själva ta initiativ. I min värld så är det att att en persons vilja är är till större delen kidnappad alltså när den är i missbruk, du du finns i en sfär där du inte har förmågan.
REPERTOAR OM INVESTERING Min ambition är att dom personer där jag upplever där min bedömning är att den här personen är verkligen motiverad, den personen vill, att där ska jag lägga min energi mitt fokus [---]. Liksom här tror jag att- det här är en person som blir ganska så snabbt- om vi väljer att satsa här nu då så tror jag att vi kan få den här personen att bli självständig ganska så snart. Eller jag ser en potential, liksom. Om man hjälper en ung människa så, det låter lite krasst, men då kanske vi inte har den om tretti år. Alltså och då gör man ju också samtidigt den vinsten. Det största är ju den mänskliga vinsten då, för personen såklart och dens anhöriga, men man kan ju också jag tänker det finns ett samhällsekonomiskt tänk i det också, utifrån att sätter vi in ordentligt med resurser för den här ungdomen så sen kan den bli en produktiv medborgare istället för att bli Kalle-Tjabo femtiåtta år som som sitter här och ska ha LVM för tjugotredje gången. Unga har mer chans att ända på sig än en femtiåring.
FORTSÄTTNING Hur skapas trovärdighet och legitimitet i samtal om klienter på socialsekreterarnas teammöten? Hur går det till när bilder av klienter framställs som faktiska? Hur går det till när ett visst förhållningssätt/en viss åtgärd/ett visst beslut framställs som rätt? Hur balanserar socialsekreterare mellan handlingsimperativet och respekt för klientens integritet i konkreta samtal? Hur går det till när man försöker få en klient att acceptera en viss insats? Hur går det till när klienters föreställningar konfronteras? Hur hanterar klienter detta arbete? Hur går det till när de accepterar socialsekreterarens förslag? Hur gör de motstånd?
REFERENSER Potter, Jonathan & Margaret Wetherell (1987) Discourse and Social Psychology. Beyond Attitudes and Behaviour. London: Sage Publishing. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Artikelnummer: 2015 1 10. Stockholm: Socialstyrelsen. Toth, Cosmin (2016) Institutional Repertoires. A Methodological Reassessment of Interviews in the Study of Professional Discourses. Revista de Cercetare si Interventie Sociala, 54, 168 181.