Statistik & Utredningar Statistikinfo 213:3 Kvinnor i åldern 28 år bakom födelserekordet Med 1 887 födda barn under kalenderåret 212 sattes ett nytt prydligt rekord i födda barn för Linköpings kommun Kvinnor i åldern 28 år födde 38 barn fler än förväntat under 212 Kvinnor i Linköpings kommun som födde barn under 212 var i genomsnitt 4,4 år äldre än de kvinnor som födde barn Skäggetorp var den stadsdel i kommunen där det föddes flest barn under 212 Sju kommuner i riket satte nytt rekord i födda barn under 212 Födda barn i Linköpings kommun efter moderns ålder -212 Antal 18 16 14 12 1 8 6 45-w år 4-44 år 35-39 år 3-34 år 25-29 år 2-24 år -19 år 4 2 198 22 24 26 28 21 212 212 var 37 procent av de nyblivna mödrarna i åldern 3-34 år. tillhörde endast 18 procent av de kvinnor som födde barn denna åldersklass. Statistik & Utredningar Ref: Jimmy Lindahl, 13-2 61 76 Besöksadress: Ågatan 4 Postadress: 581 81 LINKÖPING Webbplats: http://www.linkoping.se/statistik 213-3-27
Ålder för kvinnor som har fött barn i Linköpings kommun -212 18 16 14 12 1 8 6 212 27-11 -12 4 2 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Flest barn föddes under 212 av kvinnor i åldern 31 år. För i stort sett samtliga åldrar mellan 27 och 36 år föddes det fler barn 212 än vad det i genomsnitt gjordes under perioden 27-211, endast åldern 32 år avviker. Jämfört med hela perioden -212 föddes det under 212 fler barn än i genomsnitt för samtliga åldrar 28 år eller äldre. För samtliga åldrar 27 år eller yngre föddes det däremot färre barn än i genomsnitt för perioden -212. Avvikelse i födda barn efter moderns ålder jämfört med referensperioden 27-211 4 3 2 1-1 -2 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Genom att använda den senaste femårsperioden (27-211) som referens går det få en bra uppfattning om i vilka åldrar som det föddes fler barn än förväntat under 212. Vid beräkningen har hänsyn också tagits till att et kvinnor i respektive ålder varierar mellan de olika åren. Framförallt var det kvinnor i åldern 28 år som födde fler barn än förväntat, kvinnor i åldern 28 år födde 38 barn fler än förväntat jämfört med referensperioden 27-211. Även kvinnor i åldern 29 år och 33 år födde betydligt fler barn än förväntat. När det gäller kvinnor i åldern 23 år framgår det i det övre diagrammet på den här sidan att de i födde fler barn än vad kvinnor i åldern 23 år gjort i genomsnitt under perioden 27-211. Trots detta föddes något färre barn än förväntat av kvinnor i åldern 23 år. Orsaken till denna, vid en snabb anblick, till synes motsägelsefulla situation är att et kvinnor i åldern 23 år var väsentligt högre 212 än under de tidigare åren. Det höga et kvinnor i den nämnda åldern innebar att de summerat födde fler barn än de närmast föregående åren även om et barn per kvinna i åldern 23 år var lägre än de närmast föregående åren. För flertalet åldrar 27 år eller äldre föd-
des det fler barn än förväntat medan det omvänt föddes färre barn än förväntat för flertalet åldrar 26 år eller yngre. Endast åldersgruppen 32 år är ett tydligt undantag från detta mönster. Jämförelse mellan mödrars ålder vid början av -, 8-, 9-, - och 1-talen 18 16 14 12 1 8 21-12 -2-92 198-82 -72 6 4 2 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Sedan början av -talet har kvinnor som föder barn successivt blivit allt äldre. Vid början av -talet var det kvinnor i åldern 25 år som födde flest barn, och endast 7 procent av mödrarna var äldre än 35 år. Vid början av 198-talet, då det inte föddes så mycket barn, visas inte någon tydlig topp utan det var framförallt i åldrarna 26 till 28 år som toppnoteringen nåddes, vid den tidpunkten var 1 procent av mödrarna 35 år eller äldre. I samband med baby-boomen kring var det en topp för åldern 27 år, och 12 procent av kvinnorna som födde barn var äldre än 35 år. Kring sekelskiftet, då det inte föddes så mycket barn, visas en topp kring 29 till 3 år och 19 procent av mödrarna var äldre än 35 år. Under den senaste treårsperioden 21-212 visas en topp för kvinnor i åldern 31 år och 24 procent av kvinnorna som har fött barn under de tre åren har varit 35 år eller äldre. Genomsnittlig ålder för kvinnor i Linköpings kommun som har fött barn -212 ålder 32 31 3 29 28 27 26 25 24 198 22 24 26 28 21 212 Beräknas den genomsnittliga åldern för samtliga kvinnor som har fött barn har åldern för barnafödande kvinnor successivt ökat. Från en genomsnittlig ålder på 26,9 år till 31,3 år 212. De senaste åtta åren har dock den genomsnittliga åldern för barnafödande kvinnor varit tämligen stabil. Tydliga åldersökningar för de barnafödande kvinnorna visas framförallt under slutet av -talet och början av 198-talet, samt under större delen av -talet.
Genomsnittlig ålder för kvinnor i Linköpings kommun som har fött sitt första barn - 211 ålder 32 31 3 29 28 27 26 25 24 198 22 24 26 28 21 Även åldern för de kvinnor som har fött sitt första barn har åldern successivt ökat. Några uppgifter för 212 finns ännu inte, men mellan och 211 ökade den genomsnittliga åldern för kvinnor i Linköpings kommun som födde sitt första barn med 4,7 år till 29,3 år. Åldern för män som har blivit fäder för första gången har ökat med ungefär lika mycket och i genomsnitt var de män som blev pappa för första gången 211 31,5 år. Andel nyblivna mödrar i Linköpings kommun som är yngre än 25 år -212 procent 45 4 35 3 25 2 15 1 5 198 22 24 26 28 21 212 Under -, 198- och -talen blev andelen mödrar yngre än 25 år allt lägre. var 39,1 procent av de kvinnor som födde barn yngre än 25 år. 212 uppgick motsvarande andel endast till 1,7 procent. Sedan 21 har denna procentandel varit tämligen stabil. Lägst andel visas med 9, procent för 24.
Summerad fruktsamhet för Linköpings kommun -212 2,5 2, 1,5 1,,5, 198 22 24 26 28 21 212 En starkt bidragande orsak till att Linköpings kommun under 212 kunde sätta nytt rekord i födda barn är att folkmängden i kommunen successivt ökar. En allt större folkmängd i kombination med en kraftig ökning av den summerade fruktsamheten gav gynnsamma förutsättningar för ett nytt rekord. Den summerade fruktsamheten var dock högre i samband med babyboomen kring och även i början av -talet var den summerade fruktsamheten högre än 212. För att befolkningen ska växa av sig själv utan inflyttning krävs en summerad fruktsamhet på 2,1. En nivå högre än 2 har dock Linköping sedan slutet av 196-talet endast uppnått under fyra år. 1971,, 1991 och. Längre tillbaks i tiden utanför den tidsrymd som ovanstående diagram täcker - har dock nivåer över 2 i fruktsamhet också visats för Linköping. Exempelvis under mitten av 196-talet och under den senare delen av 194-talet. Linköpings kommuns andel av samtliga födda barn i riket -212 procent 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1, 198 22 24 26 28 21 212 Eftersom ökningen av et födda barn under förra året var större i Linköping än i de flesta andra kommuner i riket innebar födelserekordet 212 samtidigt att Linköpings andel av samtliga barn som föddes i Sverige var högre än någonsin tidigare. 1,67 procent av samtliga barn som föddes i landet föddes av kvinnor bosatta i Linköping kommun. Endast har denna andel tidigare varit högre än 1,6 procent. Linköpings andel av den totala befolkningen i Sverige är för närvarande 1,55 procent.
Antal kommuner som redovisat eget rekord för födda barn respektive år -212 6 5 4 3 2 1 1969 1971 1973 1975 1981 1985 1987 1989 1991 1993 1995 24 26 27 28 29 21 211 212 Tidpunkt som respektive kommun i riket satt rekord för födda barn för perioden -212 212 sattes det nytt rekord i födda barn i sju av landets 29 kommuner. Vid sidan om Linköping, sattes rekord också i Sundbyberg, Solna, Växjö, Lomma, Svedala och Malmö. Ett stort av landets kommuner har sina födelserekord från 196-talet eller i början av - talet. 81 kommuner har ett rekord som sattes eller tidigare. Åren kring sattes nya rekord för en stor andel av landets kommuner. Mellan och 1995 sattes rekord som ännu inte har överträffats i 166 kommuner. Linköpings tidigare rekord sattes också under denna period, eller närmare bestämt. Från 24 och fram till 211 har det på nytt satts nya rekord (i 21 kommuner). Dessa rekord har framförallt satts i kommuner som växer befolkningsmässigt, och för flertalet av dessa kommuner sattes det nya rekordet 21. Färgerna i diagrammet ovan och i kartan överensstämmer med varandra.
Antal födda barn per stadsdel/tätort 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Skäggetorp Berga Lambohov Innerstaden Gottfridsberg Ryd Ljungsbro Östra Valla Tallboda Ekholmen Vasastaden Vidingsjö Linghem Ekängen Flest barn föddes under 212 i stadsdelen Skäggetorp. Kvinnor bosatta i Skäggetorp födde 189 barn. Närmast därefter följer stadsdelarna Berga, Lambohov och Innerstaden, där det också föddes fler än 1 barn under det gångna året. Johannelund Tannefors Hjulsbro Vimanshäll Malmslätt Garnisonen Ekkällan Hejdegården Ullstämma Summerad fruktsamhet per stadsdel/tätort 212 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Ekängen Ullstämma Tallboda Vidingsjö Linghem Skäggetorp Ekholmen Ljungsbro Hjulsbro Berga Garnisonen Vimanshäll Östra Valla Lambohov Ekkällan Malmslätt Ryd Hejdegården Gottfridsberg Innerstaden Johannelund Tannefors Vasastaden Observera att summerad fruktsamhet (TFR) är ett statistiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period om den fruktsamhet som gällde under det aktuella året består. Det innebär att det tillfälligt kan bli ganska höga tal inom mindre områden, inte att exempelvis kvinnorna i Ekängen i genomsnitt har fött fyra barn. Även om flest barn föddes i Skäggetorp var det inte i den stadsdelen som den summerade fruktsamheten var högst under 212. Bland de 23 stadsdelar/tätorter där det föddes minst 25 barn under 212 var den summerade fruktsamheten högst i tätorten Ekängen, närmast följt av stadsdelarna Ullstämma och Tallboda. Den summerade fruktsamheten varierar också utifrån var mödrarna själva är födda. För kvinnor födda i Sverige och bosatta i Linköpings kommun uppgick den summerade fruktsamheten till 1,87. För utrikes födda kvinnor var den summerade fruktsamheten 2,12. Den summerade fruktsamheten för kvinnor födda i Östergötland och bosatta i Linköping var med 1,85 något lägre än de 1,94 som visas för kvinnor bosatta i kommunen som är födda i ett annat län. Kvinnor födda i ett annat land i Norden hade en fruktsamhet på,84, vilket kan jämföras med 2,1 för kvinnor födda i Asien och 3,46 för kvinnor födda i Afrika. För kvinnor med utländsk bakgrund uppgick den summerade fruktsamheten till 2,4.
Genomsnittlig ålder för kvinnor som fött barn efter stadsdel/tätort 212 ålder 34 33 32 31 3 29 28 27 26 Ekängen Hjulsbro Malmslätt Ljungsbro Linghem Garnisonen Östra Valla Ekholmen Gottfridsberg Tannefors Innerstaden Tallboda Ullstämma Ekkällan De genomsnittligt äldsta nyblivna mammorna var under 212 bosatta i Ekängen. Kvinnor bosatta i Ekängen som födde barn under 212 var i genomsnitt 33,3 år gamla. Även barnafödande kvinnor i Hjulsbro var 33 år gamla. I diagrammet visas de stadsdelar/tätorter där det föddes minst 25 barn under året. Endast i tre av dessa 23 stadsdelar/tätorter var den genomsnittliga åldern för barnafödande kvinnor lägre än 3 år. Lägst genomsnittlig ålder visas för Skäggetorp där kvinnorna som födde barn i genomsnitt var 28,8 år under 212. Födda barn per 1 kvinnor i åldern 15-49 år efter stadsdel/tätort 212 Vimanshäll Hejdegården Lambohov Ryd Vidingsjö Vasastaden Johannelund Berga Skäggetorp Vid sidan om Ekängen, Ullstämma och Tallboda som nämndes på föregående sida föddes det under 212 mycket barn i förhållande till et kvinnor i åldern 15-49 år i exempelvis tätorterna Västerlösa, Skeda Udde, Sjögestad och Bestorp. I staden Linköping föddes det 51,8 barn per 1 kvinnor i åldern 15-49 år under 212. Motsvarande siffra för övriga tätorter uppgick till 55,2 och för landsbygden till 64,.