Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Tällberg 2011-11-16. Jesper Johansson, Affärsområdeschef VA.

El Elnät Avfall VA Stadsmiljö Stadsnät Fjärrvärme Våra verksamheter Borlänge Energi erbjuder borlängeborna värme, el, vatten och stadsnät, tar hand om avfall och avlopp samt ger borlängeborna en god stadsmiljö.

Borlänge Energi räcker långt

Borlänge, Juli 2009.

Borlänge, Juli 2009. Vattenlinje

Källa: Thomas Anderzon, Härryda kommun Källa: Mats Andreasson, Sweco

Projektets syfte har varit att arbeta fram en metodik och ett arbetssätt för hur man lämpligen analyserar översvämningar i tätorter vid extrema regn. Hantering av extrema regntillfällen handlar om att minimera konsekvenserna av översvämningarna, om möjligt styra vattnet till en specifik plats och/eller skapa alternativa flödesvägar för vattnet. Vad som då behövs är en Plan B. Den grundläggande tanken bakom metodiken är att vara proaktiv, det vill säga att den situation som uppstår när det dimensionerande nederbördstillfället överträffas redan är analyserad och att konsekvenserna inte kommer som en överraskning. I praktiken betyder det att olika åtgärder och strategier redan ligger färdiga när 20-, 30- eller 100-årsregnet kommer. Det kan innebära att rännstensbrunnars kapacitet är avsiktligt begränsad, att gator och andra delar av trafikmiljön beräknats som delar av det totala avbördningssystemet, att det finns strategier för hantering av instängda lågpunkter etc. Exempel på Plan B-åtgärder är: -Avledning på ytan via gator och vägar. -Sekundära ledningar/kanaler för att avlasta instängda områden. -Styrning av flöden till ofarliga delar av avrinningsområdet. -Fördröjning på ytan för att temporärt hålla nere trycklinjen.

Svenskt Vattens Publikation P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, Råd vid planering och utformning. som bör läsas av alla inblandade i den kommunala planeringen. Ur innehållet Vi står inför stora utmaningar att hantera såväl dagens extrema nederbördstillfällen som den ökande nederbörd som kan förväntas i framtiden. Lösningen står att finna i ett helhetstänkande om hur våra städer och samhällen ska avvattnas och utformning av robusta dagvattenlösningar. Öppna dagvattenlösningar ger också spännande möjligheter att åstadkomma grönare och vackrare städer och samhällen där problemet dagvatten kan bli en resurs för stadens vegetation och grönområden. De bästa lösningarna för säker avledning av dag- och dränvatten, trevliga parkmiljöer och rening av dagvatten kan åstadkommas genom ett bra samarbete över kompetensgränser och genom att ta vara på den samlade kunskap som finns. Det gäller att både ha förståelse för varandras kompetensområden och kunna samverka. Även i framtiden kommer dagvattenlösningar behöva utgöras av en blandning av öppna dagvattenlösningar och dagvatten i slutna rörledningar. I P105 ges viktiga kunskaper om hur man med en framsynt planering ska kunna hantera dagvattenmängder när dagvattenledningens dimensionerande flöde överskrids i samband med mycket kraftigt nederbörd så att gällande funktionskrav kan upprätthållas.

Exempel på aktuellt projekt på Borlänge Energi: Traditionell lösning för att komma tillrätta med dagvattenproblem. Ny D-ledning

Exempel på aktuellt projekt på Borlänge Energi: (forts.) Traditionell lösning för att komma tillrätta med dagvattenproblem.

Kostnad: Ca 26 Mkr. Kostsamt att åtgärda i befintlig tätort med trångt om utrymme. Intressant med alternativa och förhoppningsvis billigare lösningar.

Följande rubriker, med utvalda textavsnitt och exempel på lösningar, är hämtad från P105 och kompletterad med text, bilder och exempel på lösningar från Borlänge och andra platser inom landet.

EN HÅLLBAR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING Mål och funktionskrav Detta förutsätter att vattnets avledning från bebyggelsen blir en styrande parameter och kommer in mycket tidigt i planeringsprocessen. Ytor som utnyttjas för tillfällig uppdämning vid mycket kraftig nederbörd ska dokumenteras och skyddas så att de inte med tiden får en annan höjdsättning eller bebyggs och den utjämnande funktionen därmed reduceras. LOD ett ibland missförstått begrepp Om man anger i en detaljplan att Dagvatten skall omhändertas med LOD utan att ange hur detta skall gå till löper man stor risk att misslyckas. Det är självklart av stor vikt att man anger i planen Hur stor ska fördröjningen vara och principiellt beskriva hur den hållbara dagvattenhanteringen skall utformas samt vilka ramar och funktionskrav som gäller.

EN HÅLLBAR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING (forts.) Klimatutmaningen I Boverkets regeringsuppdrag Klimatanpassning vid planering och byggande, framhålls kommunernas ansvar för klimatanpassning i PBL. Vid planering av bebyggelse och lösning av VA-försörjningen handlar detta framförallt om ökande nederbördsmängder och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. Avloppssystemen kommer att påverkas både genom att större flöden av dagvatten kommer att belasta systemen och genom att recipientnivåerna kommer att höjas. Det kommer att krävas omfattande utredningar för att identifiera riskområden och möjliga åtgärder. I befintliga områden kommer de lokala förutsättningarna att styra och åtgärder kan vara att skapa ytliga vattenvägar, som förmår att avleda det dagvatten som inte ryms i ledningarna.

Förebyggande åtgärd: Utredning Hydraulisk modell och ytavrinningskartering. Källa: DHI

Förebyggande åtgärd: Hydraulisk modell och ytavrinningskartering (forts.) Källa: DHI

Förebyggande åtgärd: Hydraulisk modell och ytavrinningskartering (forts.) Källa: Sweco

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN LYCKAD PLANERING Samverkan För att lyckas med hållbara dag- och dränvattenlösningar krävs ett brett samarbete mellan kommunernas förvaltningar. Även anlitade arkitekter, konsulter, exploatörer och entreprenörer måste integreras i planeringen. Ett bra sätt att arbeta är att införa en gemensam startpunkt för alla planarbeten. Dagvattenstrategi För att få igång arbetet med hur dagvattnet ska hanteras inom kommunen är framtagandet av en dagvattenstrategi ett utmärkt instrument. Borlänges dagvattenstrategi fastställdes av Kommunfullmäktige 2005-09-25. Eftersom det nu har gått ca 6 år sedan dess finns det säkerligen ett behov av en genomgång och eventuell uppdatering av vissa delar i den.

Utdrag ur Borlänges dagvattenstrategi Ansvarsfördelning mellan kommunen (berörda nämnder) och Borlänge Energi Kommunens planeringsorgan ska i samråd med Borlänge Energi och Miljönämnden tillse att dagvattenfrågorna beaktas i planering, bygglovprövning och tillhörande rådgivning. Borlänge Energi har som huvudman för Borlänges allmänna vatten & avloppsanläggningar helhetsansvaret för avledning och rening av dagvatten (enl. nedanstående definition) med därtill hörande anläggningar. De allmänna dagvattenledningarna där Borlänge Energis ansvar definieras enligt följande: Ledningar som anlagts av VA-verksamheten (investeringsansvar) fram till utlopp i recipient Dammar för utjämning av flöden i recipienter Reningsanläggningar Detta innebär att Borlänge Energi utifrån: Kommunens övergripande dagvattenstrategi Miljöbalkens hänsynsregler Annan av kommunfullmäktige antagen policy (t ex miljöprogram) gör den tekniska, ekonomiska och miljömässiga bedömningen av vart och hur dagvattnet ska ledas och renas. Bedömningen av om miljöbalkens hänsynsregler uppfylls görs i samråd med Miljönämnden i dess egenskap av tillsynsmyndighet.

Utdrag ur Borlänges dagvattenstrategi (forts.)

Utdrag ur Örebros dagvattenstrategi Ansvarsförhållanden Byggnadsnämnden ansvarar för att dagvattenfrågorna behandlas och inarbetas i planer och miljökonsekvensbeskrivningar. I dessa ska en helhetssyn på dagvattnet finnas där det är klargjort hur intentionerna i dagvattenstrategin följs. Exempel på sådant som måste framgå är områdets hydrologi, recipientens känslighet, vilka dagvattenflöden som exploateringen kommer att medföra samt förväntad föroreningsbelastning. Miljönämnden är tillsynsmyndighet för utsläpp av dagvatten till recipient och kan lämna de föreskrifter som behövs för att miljöbalkens bestämmelser ska efterlevas. Ansvarig inför miljöbalken är i första hand verksamhetsutövaren. Tekniska nämnden kan ställa krav angående flöden och föroreningsinnehåll för dagvatten som leds till den allmänna avloppsanläggningen.

Projektering, utformning mm Lokal hantering av dagvatten för industrier och andra verksamheter Källa: Svenskt Vatten P105

Projektering, utformning mm Öppna avvattningsstråk med resp. utan infiltration Källa: Svenskt Vatten P105

Projektering, utformning mm Öppna avvattningsstråk med resp. utan infiltration (forts.) Källa: Svenskt Vatten P105

Projektering, utformning mm Öppna fördröjningsmagasin Spetsamossen dagvattenmagasin Källa: Kjell Gustafsson, Teknisk chef, Växjö kommun

Projektering, utformning mm (forts.) Underjordiska fördröjningsmagasin

Projektering, utformning mm (forts.) Dagvattendammar I Borlänge har vi sedan mitten av 90-talet anlagt dagvattendammar utefter Lusbäckensystemet. Damm vid Trafikverket.

Projektering, utformning mm (forts.) Dagvattendammar Vattenparken nedanför Kupolen

Projektering, utformning mm (forts.) Dagvattendammar Damm nedanför Södra Backa

Projektering, utformning mm (forts.) Dagvattendammar Stort dammsystem/område nedanför Södra Backa som svämmas över vid kraftig nederbörd. Framtida skötsel av dammarna? Borttagning av sediment? Var kan sedimentslam lagras/deponeras?

Projektering, utformning mm (forts.) Träd i grönytor i anslutning till gator

Projektering, utformning mm (forts.) Träd i grönytor i anslutning till gator (forts.)

Projektering, utformning mm (forts.) I befintliga områden Strypning av dagvattenintag, nya vattenvägar

Projektering, utformning mm (forts.) I befintliga områden Borttagning av kantsten, anläggning av infiltrationsstråk

TACK FÖR MIG! Förhoppningsvis höll jag tiden så att vi nu har ca 10 minuter på oss till frågor och diskussioner.