Skogsstyrelsens återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammet I åtgärdsprogrammets första punkt anges att alla myndigheter som omfattas av åtgärdsprogrammet senast i februari varje år ska rapportera till vattenmyndigheterna vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. Syftet är att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten inom myndighetens verksamhetsområde uppnås. Åtgärdsprogrammen, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner är beslutade av en vattendelegation för varje vattenmyndighet. Vattendelegationerna är utsedda av regeringen och beslutar därmed på dess uppdrag. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som beslutas av vattendelegationen. Detta regleras i 5 kap. miljöbalken, förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön och i länsstyrelseinstruktionen. Utformningen av rapporteringen har tagits fram av vattenmyndigheterna tillsammans med respektive myndighet och i det arbetet har en överenskommelse mellan myndigheterna skrivits (dnr: 537-7977-17). Rapporteringen innehåller både frågor av beskrivande karaktär och mer kvantitativ datainsamling. Rapporteringen skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2018 via e-postadressen: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Skicka gärna ert svar även i Word-format. 1 (14)
Rapporteringsfrågor Åtgärd 1 Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sin tillsyn av skogsbruksverksamheter i syfte att tillräckliga åtgärder vidtas för att minimera påverkan från dessa verksamheter i anslutning till vattenförekomster där det finns risk för att miljö-kvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden ska genomföras i samverkan med berörda länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Om möjligt redovisa nedanstående uppgifter per vattendistrikt eller län 1. I vilken utsträckning bedriver myndigheten egeninitierad tillsyn för att identifiera betydande påverkan från skogsbruket som kan leda till en försämrad vattenkvalitet? a. Redovisa antal ärenden/beslut och sortera om möjlig efter påverkansfaktor. Har antalet ärenden ökat eller minskat under 2017? Skogsstyrelsen har under ett antal år intensifierat arbetet med beslut för att tydliggöra lagens kvar. Antalet beslut om hänsyn till miljövårdens intressen har ökat från 8 stycken 2010 till 423 st 2017. Av dessa beslut gällde 55 förhindrande av körskador, 31 skyddszon, 8 återställande av körskada och 8 dikesrensning eller väg. De 31 beslut som skrevs angående skyddszoner kan röra annat t.ex. skyddszon mot betesmark, men de flesta berör vatten på något sätt exempelvis vattendrag eller myrmark. Antalet vägledningar om miljöhänsyn var 2017 2488 st och har ökat med 27% sedan 2016. En vägledning klargör Skogsstyrelsens tolkning av skogsvårdslagslagstiftningens bestämmelser i ett enskilt fall, men är inte rättsligt bindande. Att utfärda en vägledning är ett enklare och snabbare förfarande än att utfärda ett beslut och därför är antalet vägledningar som skrivs en större mängd än antalet beslut. En vägledning om miljöhänsyn kan rikta sig mot flertalet olika viktiga delar inom miljöhänsyn, exempelvis hänsynskrävande biotoper, enskilda träd, vattendrag, skyddszoner. 2488 st vägledningar är det totala antalet vägledningar under 2017 där ett antal av dess riktar sig mot vattenkvalitet på något sätt, t.ex. körskador och skyddszoner. Antalet beslut och vägledningar har ökat under flertalet år. Antalet beslut förväntas fortsätta att öka även kommande år då vi är inne i en förändring av arbetssätt där vi alltmer övergår från vägledningar till beslut. Skogsstyrelsen bedriver även systemtillsyn enligt miljöbalken. Varje år görs tillsyn hos 20 företag. Under 2017 har fokus i arbetet legat på områden med höga naturvärden och 2 (14)
vägbyggnation. Under 2018 kommer fokus även att ligga på dikesrensning. Nästan samtliga företag där Skogsstyrelsen haft tillsyn har fått göra någon slags förbättring i sitt system för egenkontroll för att uppfylla kravet. Eftersom vägbyggnation och dikesrensning har en negativ påverkan på vattenkvalitén om inte åtgärden görs på rätt sätt är systemtillsyn viktigt. b. Vilka kopplingar kan göras till status och MKN för vatten vid tillsyn? På grund av brist på underlag är det dock för närvarande svårt att koppla våra åtgärder direkt till förändring i miljökvaliteten i vattnet. För att kunna göra kopplingar mellan våra åtgärder och miljökvalitetsnormerna behöver vi ha ett bättre underlag. 2. Pågår någon form av samverkan mellan Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att genomföra åtgärden? a. Om ja beskriv pågående samverkansarbete. Skogsstyrelsen driver sedan 2014 i samarbete med länsstyrelserna ett arbete kring gemensam ärendehantering för skogliga frågor. Tanken är att det via ett gemensamt system ska vara möjligt för markägaren eller verksamhetsutövaren att lämna in sitt ärende via en och samma funktion oberoende av vilken myndighet ärendet ska till. En första version av den digitala tjänsten för gemensam inlämning av skogliga ärenden, vilken bygger på maskin-till-maskin-kommunikation, har varit i drift sedan december 2016. Förutom ärenden kopplade till föryngringsavverkning till Skogsstyrelsen kan även fornlämnings- och markavvattningsärenden lämnas in till länsstyrelsen via tjänsten. Under 2017 har utveckling pågått av ytterligare funktionalitet. Bland annat för att ta emot skogliga samråd. Genom att ärendena snabbt kommer till rätt myndighet ökar möjligheterna för respektive myndighet att påverka resultatet i skogen. Skogsstyrelsens distrikt har täta kontakter med länsstyrelserna och kommunerna i flertalet ärenden som rör vattenfrågor. Exempelvis så hanteras enskilda ärenden som kan komma att beröra Natura 2000 områden genom täta kontakter mellan länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har även planerat att se över hanteringen av Natura 2000 ärenden tillsammans med naturvårdsverket och någon länsstyrelse för att ytterligare förbättra handläggningen av ärenden i och kring Natura 2000 områden. 3 (14)
3. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? a. För länsstyrelser och/eller kommuner (t.ex. rörande åtgärder i Natura 2000-områden, åtgärder som kan utgöra vattenverksamhet eller i anslutning till allmänna dricksvattentäkter)? Skogsstyrelsen anser att åtgärden bidrar till utveckling och ett mer strukturerat arbete med vattenfrågorna generellt. Om åtgärden bidrar till att förutsättningarna förbättras för länsstyrelser och kommuner kan vi inte bedöma för närvarande. b. För berörda verksamhetsutövare? Ger åtgärden effekt? Bidrar den till ökad hänsyn? Tillsyn bidrar till att tydliggöra vad regelverket kräver, vilket är viktigt som bas i verksamheten. Att åtgärder till Skogsstyrelsen finns med i åtgärdsprogrammet bidrar generellt till ökat fokus på skog- och vattenfrågorna, leder till att frågorna diskuteras och till utveckling av kunskap och kapacitet, rutiner, instruktioner m.m. Det kan i sin tur leda till ökad hänsyn. 4 (14)
Åtgärd 2 Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sitt arbete med information, kunskaps-förmedling och återkoppling till skogsbruket, samt vid behov utveckla nya eller förändrade styrmedel eller arbetssätt på området. Åtgärden behöver särskilt fokusera på att minska tillförseln av näringsämnen, kvicksilver och partiklar till sjöar och vattendrag, upprätthålla skogsmarkens buffertförmåga mot försurning, samt minska den fysiska påverkan på vattenmiljön. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 1. Beskriv på vilket sätt och i vilken utsträckning myndigheten har genomfört arbete under 2017 avseende a. En vidareutveckling och utökad kunskapsförmedling vid skogsbruksplanering. Skogsstyrelsens planläggare har generellt god kompetens inom miljöfrågor, inklusive vattenfrågor. Skogsstyrelsens andel av marknaden inom skogsbruksplanläggning är dock på de flesta håll relativt liten, och något systematiskt och riktat arbete med kunskapsförmedling till andra aktörer på marknaden för skogsbruksplaner sker inte. Däremot utvecklas stödmaterial kontinuerligt. Sedan tidigare finns det till exempel faktablad som beskriver Målbilderna för god miljöhänsyn. inklusive hänsyn vid vattendrag och våtmarker. Under året har det också publicerats filmer om målbilderna. I drygt 20 olika filmer beskrivs målbilderna separat, däribland de som beskriver hänsyn till vattendrag, kärr och småvatten, källor och sumpskogar. Filmerna finns tillgängliga för alla på Skogsstyrelsens webb. Rådgivningsmaterialet kan vara till stöd både för skogsbruksplanläggare och för dem som arbetar med planering av enskilda åtgärder. 5 (14)
Om det finns behov av att påverka hänsynen vid en enskild åtgärd på ett specifikt objekt så arbetar Skogsstyrelsen i första hand med tillsynsåtgärder. b. En fortsatt utveckling av e-tjänster Skogsstyrelsens E-tjänster utvecklas kontinuerligt. De är ett stöd för skogsbrukarna att ta bra beslut och att planera åtgärder med god miljöhänsyn. Under 2017 har det visserligen inte tillkommit geodata eller funktionalitet som är specifikt kopplad till vattenhänsyn, men användningen av de underlag som finns sedan tidigare ökar kontinuerligt. Under året har till exempel antalet åtgärder som planers med stöd av kartmaterialet i Mina sidor ökat med 18 procent. Antalet avverkningar som anmäls via systemet har ökat med 36 procent. c. Kunskapsförmedling och återkoppling till verksamhetsutövare Kunskapsförmedling sker i huvudsak genom uppdragsutbildning. Det är inte möjligt att få fram statistik specifikt för utbildningar som berör vattenfrågor, men trenden för uppdragsutbildning som helhet är att den minskar. Även här är det dock så att Skogsstyrelsen bara är en av flera aktörer på marknaden. Många av de större företagen arrangerar internutbildningar för sina anställda och anlitade entreprenörer med anställda. Återkoppling till verksamhetsutövare sker framförallt genom objektsvis dialoger. Vid dessa dialoger träffar Skogsstyrelsen virkesköpare, skogsinspektorer och/eller maskinförare och diskuterar hänsynen på ett eller flera objekt som man planerat och utfört åtgärder på. De flesta dialoger sker i fält, men det förekommer också att man träffas på rummet och använder underlag som ortofoto eller bilder från helikopterinventering som underlag för dialogen. Dialogerna har effektutvärderats under 2016 och undersökningen visade att mer än två tredjedelar av deltagarna uppger att dialogerna har påverkat deras fortsatta arbete med miljöhänsyn.de har stor påverkan på deltagarnas fortsatta arbete med miljöhänsyn. Det är inte möjligt att få fram exakta siffror på hur stor andel av dialogerna under 2017 som berör vattenhänsyn, men i den ovannämnda utvärderingen som baserades på dialoger utförda under 2015 var det så att kantzoner mot vattendrag berördes i 30 %, överfart över vattendrag i 26 %, och kantzoner mot våtmarker i 17 % av dialogerna, Det är troligt att andelen av dessa typer av hänsyn ökat sedan dess eftersom fjärranalysunderlag har börjat användas mer och kantzoner hör till den typ av hänsyn som syns tydligt i flygbilder och från helikopter. 6 (14)
Under 2017 hölls dialoger med 848 verksamhetsutövare. Fördelningen över landet (per Skogsstyrelsedistrikt) var: Region Nord 196 Skellefteå 41 Umeå 23 Södra Lappland 8 Södra Norrbotten 30 Norra Norrbotten 17 Norra Jämtland 16 Södra Jämtland 25 Västernorrland 36 Region Mitt 360 Norra Dalarna 44 Södra Dalarna 106 Gävleborg 61 Stockholm-Gotland 14 Sörmland/Örebro 60 Uppsala/Västmanland 31 Värmland 44 Region Syd 290 Halland 17 Jönköping -Höglandet 42 Göteborg 30 Skaraborg-Fyrbodal 15 Blekinge 16 Skåne 29 Kronoberg 72 Kalmar 43 Östergötland 29 Vissa distrikt har fokuserat mer på vattenhänsyn än andra. Inriktningen styrs av behovs- och bristanalyser lokalt. Antalet deltagare i dialogerna har minskat succesivt sedan toppåret 2015, men detta är enligt plan. Målgruppen är inte så stor till antalet och efter några års intensiv verksamhet har många verksamhetsutövare deltagit i ett flera dialoger. 7 (14)
d. En utveckling av administrativa och tekniska riktlinjer för skyddsdikning och dikesrensning. Ett arbete pågår med att utveckla riktlinjer för god miljöhänsyn vid skyddsdikning och dikesrensning. Till riktlinjerna hör dels målbilder för god miljöhänsyn, dels bakgrundsmaterial som innehåller kunskapsunderlag, exempel på god praxis, förslag på arbetsgång m.m. e. Vidareutveckling av underlag, information, kunskapsförmedling och återkoppling för att minska försurningspåverkan. Skogsstyrelsen har sedan 2015 arbetat med att genomföra åtgärder inom projektet Handlingsplan för att öka askåterföringen till skog. Ett stort antal aktiviteter har genomförts under åren. Bl.a. har 35 möten med värmeverk genomförts för att påtala vikten av att återföra aska till skog. Arbete med information och utbildning 2017: Möten med 12 värmeverk. Möten med tre industrier Södra Mönsterås bruk, Katrinefors bruk Mariestad, BillerudKorsnäs i Gävle. Information vid möten till samtliga regionala ledningsgrupper inom Skogsstyrelsen. Information vid möte i Nationella skogliga sektorsrådet. Arbete med att få till askåterföring i Stockholmsområdet tillsammans med Energiföretagen Sverige och Fortum. Ett antal aktiviteter riktade mot skogsägare och skogstjänstemän, bl.a. i Västmanland, Örebro län, Jönköpings län och Skåne. Arbete med underlag 2017: Skogsstyrelsen har deltagit i flera forskningsprojekt för att öka kunskapen om askåterföringens effekter samt att förbättra teknik och logistik för askåterföring. Skogsstyrelsen har tillsammans med Naturvårdsverket och SGU drivit ett projekt för att hitta de mest försurningskänsliga avrinningsområdena i Sverige. Projektet avrapporterades under 2017. För att kontrollera att genomförd askåterföring sker enligt Skogsstyrelsens rekommendationer har Skogsstyrelsen genomfört ett 8 (14)
tillsynsprojekt under 2017. Projektet har tagit fram metodik som testats i fält. Samtliga verksamhetsutövare i Sverige har kontrollerats. Projektet har omfattat 7 län, 800 hektar och 130 bestånd. Projektet kommer att avrapporteras i början av 2018. Skogsstyrelsen har påbörjat arbetet med att ta fram en utbildning för entreprenörer och förare som arbetar med askåterföring Silverkort. Denna utbildning är tänkt att bli en påbyggnad till Grönt kort. f. En utveckling av underlag, information, kunskapsförmedling och återkoppling om åtgärder för att minska läckage av kvicksilver Framtagande av en sammanställning om kunskapen kring skogsbruk och kvicksilver har arbetats in i verksamhetsplaneringen för 2018. 2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? a. För länsstyrelser och/eller kommuner (t.ex. rörande åtgärder i Natura 2000-områden, åtgärder som kan utgöra vattenverksamhet eller i anslutning till allmänna dricksvattentäkter)? Under 2017 har underlag om askåterföring levererats till ett antal länsstyrelser. Även om hur länsstyrelser, via tillståndsarbetet för anläggningar, kan föreskriva askåterföring till skog har diskuterats. Mer tillgänglig aska medför mer askåterföring som medför förbättrade förutsättningar att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Skogsstyrelsen planerar under 2018 möten med samtliga länsstyrelser om tillstånd för askproducerande anläggningar. Dessa möten är särskilt föranlett av den kommande skärpningen i Miljöbalken och Avfallsförordningen där skogsaskor också berörs. Skogsstyrelsen har haft ett antal möten och diskussioner med kommuner angående dricksvattentäkter vattenskyddsområden om hur askåterföring ska genomföras i anslutning till dessa. Askåterföring är bra för vattenkvalitén men fel utförd kan den försämra vattenkvalitén. 9 (14)
b. För berörda verksamhetsutövare? Ger åtgärden effekt? Bidrar den till ökad hänsyn? Återkoppling om utförd askåterföring (2e) har genomförts till berörda verksamhetsutövare om hur arbetet ska förbättras för att uppfylla kraven i Skogsstyrelsens rekommendationer. Målet är att få förbättrad och ökad hänsyn. Detsamma gäller utvecklingen av riktlinjer för dikesrensning och skyddsdikning (2d). Dessa tas fram i bred samverkan vilket gör att kännedomen om dem och genomförandet i praktiken underlättas. Dialogerna (2c) har effektutvärderades under 2016 och undersökningen visade att mer än två tredjedelar av deltagarna uppger att dialogerna har påverkat deras fortsatta arbete med miljöhänsyn.de har stor påverkan på deltagarnas fortsatta arbete med miljöhänsyn. Panering (2a) inför en skogsbruksåtgärd är mycket viktig för att lyckas med hänsynen, så kapacitetsbyggande och kunskapsförmedling på området bidrar till ökad hänsyn i nästa steg. E-tjänster (2b) används i flera sammanhang, bland annat finns tillgång till underlag som är bra att ha då planering av skogsbruksåtgärder ska göras. Användningen av till exempel kartunderlag ökar hela tiden. Därför är den aktiviteten också viktig och bidrar till ökad hänsyn. Kunskapsunderlag om skogsbruk och kvicksilver (2f) kommer att bli ett bra underlag och öka förutsättningarna för att förhindra ökat läckage av kvicksilver i samband med skogsbruksåtgärder. Åtgärd 3 Skogsstyrelsen ska utveckla och implementera metoder för uppföljning av den miljöhänsyn som tas av skogsbruket, med avseende på påverkan på vattenmiljön. Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder, hänsynsuppföljning och kvantifierbara metoder för uppföljning. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 1. Beskriv vilket arbete som har utförts under 2017 för att utveckla och implementera metoder för uppföljning av miljöhänsyn med avseende på påverkan på vattenmiljön. Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning före avverkning (HF) har nu utförts sedan 2015. Hänsynsuppföljning efter avverkning (HE) görs på samma objekt två år efter avverkning. Under 2017 har Skogsstyrelsen påbörjat inventering av de första ärendena efter 10 (14)
avverkning. De objekt som har avverkats under första säsongen för HF är få och inventeringen är ännu i sitt uppstartsskede. Inventeringen av HE-objekten under 2017 får därför framförallt ses som en prövning av metoden. Under 2017 har en exkursion hållits med Expertkommittén för skogliga uppföljningar, tillsammans med Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn. Syftet var bl. a att belysa svårigheter i att följa upp målbilderna på ett objektivt sätt. Målbilderna behöver bl. a göras uppföljningsbara på ett tydligare sätt. Diskussioner har påbörjats med skogsbruket angående implementering av metodiken. Metodiken för framförallt Hänsynsuppföljning efter avverkning behöver dock prövas ytterligare vad gäller uttolkningen av målbilderna. Med anledning av det så kommer inventeringsledningen för Hänsynsuppföljningen och arbetsgrupperna för målbilderna träffas för övningar kring detta under 2018. Under 2017 har nationell uppföljning av flygbilder (NUF) gjorts i hela landet, där färska flygbilder har funnits att tillgå. I denna uppföljning har man bland annat tittat på körskador och överfarter över vattendrag. Metoden är tidseffektiv och återkoppling till markägare och ombud har gjorts. I en del fall har ärenden även hanterats som lagärenden i tillsynsprocessen. Skogsstyrelsen har även, med drönare, prövat fotografering, bildanalys och 3D-modeller. Drönare har bland annat prövats i ett Baltic landscape projekt, Vimla (Vatten och människan i landskapet). Drönaren har där använts för att följa upp miljöhänsyn vid avverkningar vid vattendrag. Metoden med drönare har ännu inte testats i större skala men signaler finns om att även denna metod kan vara tidseffektiv och pedagogisk vid planering och återkoppling till markägare och ombud. Hösten 2015 hade Skogsstyrelsen två drönare. I januari 2018 har vi sextiofem drönare. Inom grön näring var motsvarande siffror cirka hundra respektive åtta tusen drönare. Till år 2020 bedömer Skogsstyrelsen att det kommer att finnas trettio tusen drönare inom grön näring. Skogsstyrelsen har medverkat i ett projekt Vattenkvalitet skogsbäckar, som leds av länsstyrelsen i Västra Götaland. SCA och Sveaskog har varit markvärdar och vattenprover har tagits i fem bäckar i samband med avverkningsåtgärder. Analys av resultaten pågår för närvarande. På de avverkade trakterna har även miljöhänsynsuppföljning genomförts, som ett komplement till vattenproverna. En jämförelse av resultaten ska göras och publicering planeras under 2018. 11 (14)
2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Med tanke på att Hänsynsuppföljningen efter avverkning först har påbörjats under hösten 2017 så finns inga resultat att tillgå, som kan användas i pedagogiskt syfte. En publicering av resultat från Hänsynsuppföljningen (treårsmedel) kan tidigast ske år 2021. Beträffande Nationell Uppföljning Flygbilder så hänvisas det till beskrivning av användningsområden i Åtgärd 2, punkt 1c. 3. Vilken samverkan och kunskapsspridning kring resultaten av åtgärden har genomförts? Hur många verksamhetsutövare har nåtts av informationen? Vid länsstyrelsernas årliga Miljöövervakningsdagar har Skogsstyrelsen deltagit med bland annat ett inslag om användning av drönare, som ett redskap och pedagogiskt hjälpmedel för att åstadkomma en bättre miljöhänsyn. Skogsstyrelsen har även deltagit på mässor och hållit föredrag om nyttan med drönare för att åstadkomma en bättre planering och kunna förebygga skador på miljön. Informationen om drönare har nått ut uppskattningsvis ett tusen personer vid olika föreläsningar. Utöver föreläsningar har det gått att se filmat föredrag på internet. Vid SkogsElmia 2017 var besöken i Skogsstyrelsens monter uppskattningsvis fyra tusen personer. Beträffande Nationell Uppföljning Flygbilder så hänvisas det till Åtgärd 2, punkt 1c, ovan. Resultat avseende miljöhänsyn i samband med föryngringsavverkning redovisas varje år på Skogsstyrelsens hemsida 12 (14)
Åtgärd 4 Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Om möjligt redovisa nedanstående uppgifter per vattendistrikt eller län 1. Vilket arbete har genomförts avseende utvärdering av och analys av efterlevnaden av målbilden för ekologiskt funktionella kantzoner i skogsbruket? a. Beskriv både myndighetens egna arbete och ange om möjligt genomförda insatser för efterlevnaden av målbilden. Skogsstyrelsen samordnar arbetet med att utveckla målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket och förvalta dessa. Målbilder för avgränsning av kantzoner publicerades 2013. Därefter har arbete pågått i en stor del av skogssektorn med bland annat utbildningar, revidering av rutiner och instruktioner. En lägesbeskrivning av arbetet med implementeringen gjordes och rapporterades till regeringen 2016 ( 9:2016). Genomförandet vid föryngringsavverkning följs upp genom stickprovsinventering inom ramen för Skogsstyrelsens miljöhänsynsuppföljning, se vidare under Skogsstyrelsens Åtgärd 3. Ett examensarbete har initierats vid Linnéuniversitet som innebär att studenterna ska följa upp avgränsning av kantzoner vid vattendrag i samband med röjning. 2. Har skogsstyrelsen utvecklat och/eller utvecklar nya styrmedel avseende ekologiskt funktionella kantzoner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas? Under 2017 har inga nya styrmedel utvecklats. Skogsstyrelsen har framförallt arbetat med att stärka och förtydliga hur vi kan arbeta med befintliga styrmedel på området, för närvarande främst med miljöhänsynsuppföljningen. 3. Vilken samverkan och kunskapsspridning kring resultaten av åtgärden har genomförts? 13 (14)
Eftersom ingen analys och utvärdering har gjorts under 2017 har heller ingen samverkan/information kring resultat specifikt kunnat genomföras. Däremot sker samverkan och kunskapsspridning avseende målbilderna i flera sammanhang med olika intressenter i skogssektorn, med andra myndigheter och organisationer. En lägesanalys (kontrollstation) av målbildsarbetet planeras för 2018. a. Av myndigheten? b. Av branschen? c. Hur många verksamhetsutövare har nåtts av informationen? 14 (14)