Landstingskatalogen 2011 Telefonnummer, adresser och tider om du behöver vård

Landstingskatalogen 2011 Telefonnummer, adresser och tider om du behöver vård Råd om vård på webben Innehåller blankett om val av hälsocentral Resa inget hinder för snabb operation www.lg.se 1

2

Innehåll Vi vill berätta sid 4 Ekonomi i balans sid 5 Råd om vård på webben sid 6 Ring och få råd om vård sid 7 Hälsocentralen finns alltid nära till hands sid 8 För barn som uppvisar psykisk ohälsa sid 9 Familjeläkarjouren viktig för snabb vård sid 10 Färgkoder styr tiden på akutmottagningen sid 11 Resa inget hinder för att få en snabb operation sid 12 Näst bäst i landet sid 14 Mycket bra ska bli bättre sid 15 Nytt operationshus på Sjukhuset i Gävle sid 16 Koll på vardagen tack vare digital kalender sid 18 Kultur och kollektivtrafik som gör skillnad sid 20 37 skäl varför du ska välja hälsocentral sid 22 Valbara hälsocentraler inom hälsoval Gävleborg sid 25 Telefonkatalogen sid 27 www.lg.se Familjeläkarjouren sid 10 Rebeca Holmgren är sjuksköterska på Familjeläkarjouren i Sandviken. Läs mer om vilken roll hon och Familjeläkarjouren har i vårdkedjan. Patientinformation sid 65 Sökordsregister sid 79 3

Vi vill berätta! Det finns många vägar in i vården. 1177.se på webben, sjukvårdrådgivning på telefon 1177, hälsocentralen som du själv väljer, familjeläkarjouren i din närhet eller akutmottagningen och andra mottagningar på sjukhuset. Hur ska man hitta rätt från början? Vi vill berätta vilken som är den bästa kontaktvägen in när du behöver vård. Då blir du vinnare, både som patient och skattebetalare. Läs gärna artiklarna och ta en titt på sidorna 70 71, där finns en stor karta över vägarna in i vården. Vi vill också berätta att vi blir lite bättre varje dag. Vi är stolta över hur vi lyckats korta köerna till vården och att vården i länet är bra eller bättre än riket i åtta fall av tio. Att vi gjorde det bästa ekonomiska resultatet på tio år är värt att nämna. Liksom att vi kan bygga för nästan en miljard utan att låna en krona. Allt detta och lite till kan du läsa mer om i den första delen av denna katalog. I den andra delen finns telefonnummer till vård i länet och landstingets verksamheter, kartor till länets sjukhus och sådant som är bra att veta som patient. Hälsningar Landstinget Gävleborg 4

Intäkterna måste täcka kostnaderna under ett år. Landstinget får nämligen inte gå med förlust. År 2011 är ett kärvt år med låga skatteintäkter och minskade bidrag från staten. Ekonomi i balans Landstinget är skuldfritt och har sparade medel i sin kassa. Därför kan landstinget bygga för närmare en miljard kronor utan att låna en krona. Närmare en miljard kronor kommer att investeras i nya lokaler på länets sjukhus de kommande åren. Det handlar om allt från helt nya operationshus och mottagningar till patienthotell och parkeringsplatser. Inga lån kommer att behövas, landstinget är skuldfritt och har sparade medel i sin kassa. Dessutom gjorde landstinget år 2010 sitt bästa ekonomiska resultat på tio år. Ändå ser det ekonomiskt kärvt ut för 2011. Hur kommer det sig? De intäkter landstinget får under ett år ska räcka till vården av Gävleborgarna det året. Det ska också räcka till kollektivtrafik, utbildning och kultur som landstinget finansierar. Landstinget får nämligen inte gå med förlust enligt kommunallagen. Ett överskott får inte användas till nästa års dagliga verksamhet. Det får däremot sparas eller investeras för framtiden. År 2010 mnkr Intäkter Kostnader Exempel på kostnader Resultat Patientavgifter Biljettförsäljning 664 Skatt 11,17 kronor per intjänad 100-lapp i länet 5 179 Bidrag från staten 1 679 Läkarbesök på hälsocentral 1 600 kr* Vårddygn på sjukhus 7 900 kr* Starroperation 9 900 kr* Utprovning av hörapparat 10 100 kr* Operation 225 kr/minut* Gastroskopi 2 650 kr* Dialys 4 900 kr* Ambulanstransport 800 kr/mil* Förlossning 23 400 kr* Folkhögskoleutbildning 53 000 kr/ läsår och elev* Kollektivtrafik X-tåg 77 000 kr/dag (landstingets nettokostnad)* *Exemplen visar generella cirkakostnader för olika vårdinsatser och tjänster. I verkligheten kan kostnaderna variera kraftigt från fall till fall. Totalt 7 522 Totalt 7 364 + 158 5

1177 SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN Råd om vård på webben Sök kunskap och råd om hälso- och sjukvård på webbplatsen www.1177.se. Ställ frågor anonymt och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterska. Använd Mina vårdkontakter och andra e-tjänster för att beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept, få svar på olika prover eller för att byta hälsocentral. Leta vård i hela Sverige. 1177 ett enda nummer att komma ihåg för råd om vård både på webb och per telefon. Se även Välj rätt väg in i vården! sid 70-71 En del av Landstinget Gävleborg 6

Ring och få råd om vård Till oss på 1177 Sjukvårdsrådgivningen ska du ringa när du behöver råd om vård. Vi ger dig råd om hur du ska ta hand om dig själv, råd om egenvård. Vi gör också en bedömning om dina symtom kräver annan vård än den du kan klara på egen hand. Det berättar distriktssköterskan Åsa Lingman, som arbetar på 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Ring oss på 1177. Vi kan hjälpa dig att hitta rätt väg in i vården, säger Åsa Lingman på 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Ibland kan det vara svårt att veta om du ska till din hälsocentral, familjeläkarjouren eller akuten när du är sjuk. Då går det bra att ringa till oss och få hjälp med den bedömningen. Med det går alltid bra att vända sig direkt till sin hälsocentral och beställa tid. Man måste inte ringa till oss på 1177 först, säger Åsa Lingman på plats i 1177 Sjukvårdsrådgivningens lokaler i Bollnäs. Vid allvarligare, livshotande tillstånd ska du alltid ringa 112. Har du träffat en läkare på en hälsocentral eller på ett sjukhus ska du vända dig dit om du har frågor. Det kan gälla frågor om den behandling du fått, om du tycker att du inte blivit bättre eller har frågor om läkemedel. alltså vara bättre att ringa lite senare på förmiddagen. Då behöver du kanske inte vänta så länge i telefonkön. Många som ringer till oss är föräldrar med sjuka barn. Andra vanliga frågor gäller ryggproblem eller fallskador. I influensatider behöver många råd om hur man tar hand om sig eller en bedömning om man behöver söka annan vård och vart man i sådana fall ska vända sig, säger Åsa Lingman. Sjuksköterskorna använder ett rådgivningsstöd. Där finns enhetlig och kvalitetssäkrad medicinsk information och en samlad katalog över landets vårdutbud. Telefonsjuksköterskan besvarar först och främst samtal från vårt landsting. Ibland samarbetar man över länsgränserna. På 1177 Sjukvårdsrådgivningen svarar sjuksköterskor och distriktssköterskor i telefon dygnet runt. De allra flesta som ringer gör det på morgonen. Kan dina frågor vänta kan det Sjuksköterskorna som arbetar på 1177 har lång erfarenhet från vården och har även olika specialiteter. De tar emot drygt 150 000 samtal per år eller ca 450 samtal per dag. Se även Välj rätt väg in i vården! sid 70-71 7

Hälsocentralen finns alltid nära till hands Tobak och alkohol. Att förebygga skador av alkohol och tobak är viktigt. Det allra mesta av den hälso- och sjukvård du kan behöva under hela livet finns lätt tillgängligt på hälsocentralen, säger Kinga Millberg, distriktssköterska på Ockelbo hälsocentral. Den vård du behöver ofta finns nära. Vi tar hand om allt från enkla sårskador till hjärtinfarkt, säger Kinga Millberg. Bästa sättet att komma i kontakt med hälsocentralen är att ringa till rådgivningssköterskan. Hon ger råd, svarar på frågor och bedömer om du som ringer behöver träffa en läkare samma dag eller om det är mindre brådskande. Hälsocentralen håller öppet dagtid på vardagar. Ringer det en patient mot slutet av dagen gör rådgivningssköterskan en bedömning om det är så brådskande att det behövs en tid hos familjeläkarjouren på kvällen eller om det kan vänta till dagen efter. Hon kan också bedöma om situationen är så allvarlig att akutens resurser behövs. Varje patient ska få sin vård där det är bäst för patienten, där det finns den kunskap och de resurser som behövs i varje enskilt fall. Vi finns närmast patienten och känner våra patienter. Vi har korta väntetider och här kan man träffa sin familjeläkare eller ett helt team om man behöver det. Här finns all den kunskap samlad som patienten behöver ofta i hälso- och sjukvården, säger Kinga Millberg. Familjeläkarna har bred kunskap om hela människan. Distriktssköterskorna har specialkunskap inom olika områden som till exempel, astma, demens eller diabetes. Det innebär att patienter med någon av de stora folksjukdomarna kan gå på kontroll hos distriktssköterskan, som slussar vidare till läkaren när det behövs. Sjukgymnast, dietist, kurator och arbetsterapeut finns också på Ockelbo hälsocentral för den som behöver deras specialkunnande för behandling eller utredning. Ett lab sköter om provtagningar. Barnmorska finns på plats några dagar i veckan. Och nyblivna föräldrar kan besöka öppna förskolan. Hälsocentralen arbetar med förebyggande hälsovård. Distriktssköterskorna har hälsosamtal med 40-åringar, och ett första hälsosamtal med flyktingar. Vaccinationer inför utlandsresan är förebyggande hälsovård. Och en viktig del i det förebyggande arbetet görs på BVC, barnavårdscentralen som hör ihop med hälsocentralen. Ett viktigt arbete är att minska bruket av tobak och alkohol. Därför frågar vi alltid efter tobak- och alkoholvanor, säger Kinga Millberg. Se även Välj rätt väg in i vården! sid 70-71 8

Barn- och familjehälsan: För barn som uppvisar psykisk ohälsa Olika händelser och upplevelser kan göra att ett barn blir otryggt, känner osäkerhet eller känner sig missförstått. Barn visar oftast när de inte mår psykiskt bra och det kan märkas både hemma och bland kamrater, berättar Annika Johansson, kurator vid Barn- och familjehälsan i Hudiksvall. Oftast ringer föräldern och söker hjälp för sitt barn. Det kan vara olika beteenden hos barnet, som gör föräldern orolig. Då finns vi nära till för råd, stöd och behandling. Som förälder kan det ibland vara svårt att räcka till eller riktigt förstå barnets oro eller svårigheter. För barn kan det t ex innebära svårigheter att leva i styvfamilj och barnet kan då behöva hjälp att bearbeta och hantera den situationen. Mottagningen arbetar med vedertagna metoder för råd, stöd och behandling. De erbjuder enskilda samtal med föräldrar som söker hjälp för sina barn, enskilt samtal med barn i åldrarna 5 12 år och samtal tillsammans med föräldrar och deras barn. Verksamheten öppnade i höstas i Hudiksvall, men har funnits längre på andra platser i länet. Där finns psykologer, kuratorer och sjuksköterskor, alla med specifik barnkompetens som kan vara till stor hjälp. De arbetar under tystnadsplikt och besöken är kostnadsfria och kräver ingen remiss. Föräldrar eller annan vårdnadshavare kan ringa direkt till oss om sina bekymmer kring barnet. FAKTA Barn- och familjehälsan tar emot bland annat vid oro, ängslan, nedstämdhet, rädslor, sorg, mat- och sömnproblem, ångest och tvångsproblematik, kriser, syskonrelationer, psykosomatiska symtom, oro och nedstämdhet vid graviditet, frågor som rör föräldraskapet. Barn- och familjehälsan samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin, Bekymmer kring barnet. BUP, med elevhälsan i skolan och Föräldrar eller annan vårdnadshavare kan ringa direkt till oss om med socialtjänsten. Om Barn- och familje-hälsan bedömer att det behövs fördjupad bedömning för bar- Annika Johansson på Barn- och sina bekymmer kring barnet, säger familjehälsan. net hänvisar man familjen till BUP. Förhoppningen är att vi kan hjälpa till med tidiga insatser så att vi kan minska eller förhindra psykisk ohälsa hos barn, säger Annika Johansson. Unikt och prisbelönt samarbete Rätt insats på rätt nivå ska ge bättre vård för barnoch ungdomar med psykisk ohälsa. Det är tanken bakom samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primär-vården. Tidigare har barn- och ungdomar som mått psykiskt dåligt kunnat vända sig direkt till BUP, Barn- och ungdomspsykiatri, men numera är det i första hand primärvården, Barn- och familjehälsan och Ungdomsmottagningen man ska vända sig till. Barn i åldern 0 12 år vänder sig till Barn- och familjehälsan och från 13 år och uppåt kan vända sig till Ungdomsmottagningen eller hälsocentralens psykosociala team (från 18 år och uppåt). BUP finns på tre orter i länet medan primärvårdens olika verksamheter finns på fler ställen. Det gör att tillgängligheten ökar för många när vården kommer närmare, säger Helena Björkman, som var verksamhetschef för BUP då samarbetet startade 2010. Det nya sättet att jobba har fått mycket uppmärksamhet. I september fick barn- och ungdomshälsovården och BUP ta emot Guldskalpellens Specialpris för sitt unika samarbete. 9

Familjeläkarjouren viktig för snabb vård Rätt vård på rätt plats. Familjeläkarjouren tar vid när hälsocentralen har stängt. Se även Välj rätt väg in i vården! sid 70-71 De flesta av oss har besökt en hälsocentral. Vi har kanske också en uppfattning om vad akutmottagningen gör. Men vad ska man egentligen ha familjeläkarjouren till? Vi är en mycket viktig del i vårdkedjan på vardagkvällar och helger, säger Rebeca Holmgren, sjuksköterska på familjeläkarjouren i Sandviken. Familjeläkarjouren ligger i bottenplanet direkt till höger om huvudentrén på Sandvikens sjukhus. De har öppet vardagar klockan 17 20 och lördag söndag 10 18. Vi tar emot 6 000 7 000 patienter varje år, trycket kan vara ganska högt här ibland, men vi fyller en väldigt viktig funktion genom att avlasta akutmottagningen i Gävle. Enligt Rebeca Holmgren är det ganska enkelt att veta när man ska vända sig till det ena eller det andra stället med sina problem. Ring 1177, sjukvårdsrådgivningen, som gör en bedömning av dina problem och kan boka in dig på en tid direkt i vårt system om du behöver komma hit. Då slipper du oftast sitta och vänta länge här eller på akutmottagningen. Kommer det in mer akuta patienter måste vi förstås ta dem först, det är alltid den medicinska bedömningen som är viktigast. Självklart ska riktigt akuta fall tas omhand på akuten, men det händer att ambulansen väljer att åka hit med patienter om de bedömer att vi klarar av att ge rätt vård. För att hälso- och sjukvården ska ha möjlighet att ge rätt vård i rätt tid är det viktigt att patienter inte hamnar på fel plats. En viktig del i Rebeca Holmgrens arbete är att bedöma och prioritera patienterna som söker sig till familjeläkarjouren. Typiska sjukdomar som vi tar emot är njuroch gallstensanfall, astma, krupp, sårskador, små barn med hög feber och tillstånd där man känner sig riktigt sjuk och är allmänpåverkad. Att man bara har feber räcker oftast inte. Feber är i sig inte farligt utan kroppens sätt att ta hand om en virusinfektion, till exempel. Skoskav, småsår eller åkommor som antingen kan vänta till dagen därpå eller som går att lindra med en värktablett från bensinmacken tar vi oftast inte emot här. Jag skulle önska att fler lärde sig lite mer om enkel egenvård. Sjukvårdsrådgivningens hemsida www.1177.se är jättebra och innehåller massor av bra tips. Ett gott råd är att lägga några minuter av sin tid på den. Det kan spara mycket tid och onödig oro för din egen del. 10

Färgkoder styr tiden på akutmottagningen Vi är extremt duktiga på att ta hand om patienter som verkligen är i behov av akut sjukvård. Ulrica Haglöf är sjuksköterska på akutmottagningen i Gävle. Hon möter patienter både i receptionen och inne på mottagningen. Hon och hennes kollegor har tydliga rutiner att följa när de bedömer vilka patienter som är i störst behov att snabbt träffa en läkare. Vi använder oss av två parallella system. På fackspråk kallas det för triagering Det ena heter Manchester-metoden och det andra är så kallade vitalparametrar som vi tittar på. Triageringen går ut på att vi ställer och besvarar ett antal frågor enligt ett schema och gör egna bedömningar som resulterar i en färgkod. En patient som får färgkoden röd ska omedelbart få läkarvård. Det gäller till exempel hjärtstopp och trafikolyckor. Orange innebär läkarkontakt inom 10 minuter, gul inom 60 minuter, grön inom 120 minuter och blå inom 240 minuter eller eventuellt längre. Då är det klart att patienter som inte har lika akuta problem får vänta. Men vårt mål är att alla ska få träffa en sjuksköterska inom en halvtimme, säger Ulrica Haglöf. Innan man åker till akuten ska man alltid ringa antingen 112 om det är uppenbart att man behöver ambulans, eller 1177 till sjukvårdsrådgivningen som kan avgöra om det är hälsocentralen, familjeläkarjouren eller akutmottagningen som är mest lämplig. Det finns till exempel alltid akuttider på hälsocentralerna som man kan få samma dag. Under det här året kommer vi att börja med ett nytt system för våra medicinpatienter. Då ska triageringen göras av ett team med en läkare, en sjuksköterska och en undersköterska. Det har visat sig vara mer effektivt och ge snabbare vård för patienterna. Se även Välj rätt väg in i vården! sid 70-71 Vitalparametrarna bedömer andning, puls, blodtryck, syresättning, temperatur, alltså livsavgörande funktioner. Tillsammans ger de båda systemen trygghet i bedömningen för både patienter och vårdpersonalen. Ibland händer det att patienter får vänta längre tid än två timmar på den första läkarkontakten, men då beror det på att vi gjort nya bedömningar och sett att patienten klarar att vänta lite längre. Här på akutmottagningen går hela tiden de mest akuta patienterna före i kön. De senaste timmarna har vi fått in två trafikolyckor, ett hjärtstopp och nu larmas det om ytterligare en trafikolycka som är på väg in. Vitala funktioner. På akutmottagningen har man tydliga riktlinjer för vem som behöver vård snabbast. 11

Vård i tid Tomas Hellgren från Gävle tvekade inte när han erbjöds en operationstid i Hudiksvall istället för i Gävle. Det är bra att jag fick en operation snabbt, även om det var lite jobbigt att resa, säger han. Resa inget hinder för att få en snabb operation Tomas från Gävle valde Hudiksvall och opererades inom 60 dagar Väntetiderna i vården blir allt kortare. En förklaring till det är att alltfler av länets patienter väljer att opereras på andra sjukhus i länet än på hemmasjukhuset. Tomas Hellgren från Gävle är en av dem. Han valde att opereras i Hudiksvall. Det är bra att jag fick min operation så snabbt även om jag fick resa från Gävle till Hudiksvall. Det är ju inte så ofta som man ska opereras, säger han. För några år sedan var vårdköerna i länet långa. Mycket långa. För patienter som väntade på en höftledsoperation, en gråstarroperation eller en ny hörapparat kunde köerna till och med vara årslånga. Men idag är köerna nästan helt borta, tack vare ett intensivt arbete med att korta vårdköerna de senaste två åren. Så gott som alla patienter erbjuds idag ett första besök eller en operation inom 90 dagar. Det är den väntetid som anses rimlig i lagen om vårdgarantin. Vid årsskiftet var väntetiderna på en operation i länet näst kortast i landet. Tomas Hellgren från Gävle har både upplevt hur det var förr och hur det är idag. Redan 2006 fick jag beskedet om att att jag skulle opereras för mina magbesvär. Då var väntetiden två år, och tyvärr tvingades jag ställa in operationen, säger han. När det sedan återigen blev aktuellt med operation så fick jag en tid på mindre än 60 dagar i Hudiksvall. Det tyckte jag lät bra och tackade ja. Förr stod det oss över huvudet De allt kortare väntetiderna i vården har nåtts 12

tack vare att det opereras som aldrig förr i länet. De senaste två åren har antalet operationer ökat med över 20 procent från ungefär 22 000 om året till 25 000. Förklaringarna är många, bland annat att läkare och operationslagen schemaläggs två månader i taget istället för en månad. Det gör i sin tur att många patienter snabbt kan få en operationstid och i många fall redan vid första besöket före operationen. Sjukhusen i Hudiksvall, Bollnäs, Sandviken och Gävle delar på både läkare och patienter vilket gör att det blir ett bättre flyt i planeringen. Förr var väntetiderna så långa att det stod oss över huvudet. Nu är det roligare. Vi har bra koll på våra patienter. Nu siktar vi på att kunna ge våra patienter besked om när de kan opereras redan vid det första besöket på mottagningen, säger operationsplanerare Elvy Lindberg. Lätt att komma fram på telefon Fler operationer och bättre planering har också lett till en bättre service och bemötande. På kirurgmottagningens telefonrådgivning i Hudiksvall märks skillnaden tydligt. Förr hade många patienter svårt att överhuvudtaget komma fram på telefon till mottagningen. Nu hinner mottagningen med närmare 600 samtal i månaden och det gör att allt färre operationstider måste strykas för att en patient har fått förhinder med kort varsel. För ringde man om och om igen tills man kom fram och fick en tid för besök eller operation. Men de flesta fick inget svar utan istället en upptagetton. Nu har vi ett bättre flyt och kan hjälpa de flesta av våra patienter att hitta en ny tid om de har fått förhinder. Det känns bra, säger Karina Jonsson, sjuksköterska på kirurgmottagningens telefonrådgivning. Planering är nyckeln. Operationsplanerare Elvy Lindgren pratar ständigt i telefon. Vi måste använda våra operationslag och läkare på bästa sätt så att vi inte behöver ställa in operationer, säger hon. 13

Näst bäst i landet De senaste två åren har väntetiderna i vården minskat kraftigt. För två år sedan hade Gävleborg bland de längsta väntetiderna i landet till både besök och operation. Vid årsskiftet var väntetiderna på en operation i länet näst kortast i landet och väntetiderna till ett första besök på sjukhusen låg på riksgenomsnittet. Nästan alla får vård i tid Vid årsskiftet fick 96 procent av alla patienter en operation inom 90 dagar. Det är näst bäst i landet. Vid samma tidpunkt fick 89 procent av länets patienter ett besök inom 90 dagar. 90 dagar anses vara vård i rimlig tid enligt lagen om vårdgarantin. De senaste två åren har antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på besök eller operation/behandling minskat från 7376 till 1657 stycken. Antalet operationer i länet har de senaste två åren ökat från ungefär 22000 till 25000 om året. Mycket har blivit bättre Under de två senaste åren har länets hälso- och sjukvård genomfört flera olika åtgärder för att öka produktionen och minska väntetiderna. Bland annat har följande gjorts: sommaren en viss tid. Hur länge måste patienter vänta på behandling eller operation (procent)? 23 % 10 % 49 % 18 % 47 % 14 % 14 % 25 % Jan 2009 Jan 2011 Hur länge måste patienter vänta på ett första besök (procent)? 17 % 37 % 30 % 38 % 21 % 16 % Jan 2009 850 879 1402 17 % 3017 4359 1891 2036 3509 24 % Jan 2011 Hur länge måste patienter vänta på behandling eller operation (antal)? Jan 2009 350 526 863 Hur länge måste patienter vänta på ett första besök (antal)? Jan 2009 0-30 dagar 61-90 dagar 0-30 dagar 61-90 dagar 31-60 dagar 90 dagar eller mer Jan 2011 1307 1631 1896 Jan 2011 31-60 dagar 90 dagar eller mer 1552 3060 Statistiken visar hur stor andel patienter som får vård inom vissa tidsintervall. Statistiken inkluderar alla väntande, inklusive patienter som själva har valt att avvakta en operation (patientvald väntan). 14

Mycket bra ska bli bättre Resultat jämfört med riket 65 % 16 % 19 % Bättre I nivå Sämre * Källa. Sveriges kommuner och landsting, Samhällsmedicin Gävleborg. Vi vill egentligen inte skryta, bara visa upp vad vi är stolta över. För visst är det väl bra att vården i länet oftast håller en lika bra kvalitet som i övriga landet? Och att vården många gånger till och med är bäst i landet? Åtta gånger av tio är vår vård bättre eller i nivå med vården i övriga landet. Det visar nationella jämförelser.* Visste du det? Vi är stolta över att länets gravida kvinnor får ett bra stöd under hela graviditeten och en säker förlossning. Att vi dessutom vet hur vi på bästa sätt ska ta hand om de allra minsta barnen som föds för tidigt känns väl tryggt? Vår hjärtsjukvård som bara blir bättre och bättre får vi inte glömma bort, eller hur bra vi har blivit att ge dig rätt mediciner när du behöver dem. Vi skriver heller inte längre ut antibiotika i tid och otid. Vi är också stolta över att ha förbättrat vården för våra strokepatienter de senaste åren. Vi gör mycket bra. Men allt är inte perfekt. Vi vet att vi måste förbättra vården av våra njursjuka, se till att våra hjärtpatienter lever längre och bli bättre på att operera gråstarr. Där ligger vi lite efter. Men vi är övertygade om att vi kommer att klara det. För något år sedan sade många att vi aldrig kommer att kunna korta köerna till vården. Nu är de nästan helt borta. Det gick. I samma anda kommer vi att fortsätta att hela tiden göra vården bättre. För din skull. 15

Nytt operationshus på Sjukhuset i Gävle Sommaren 2013 ska ett nytt operationshus för länets patienter stå klart i Gävle. Det är en av flera framtidssatsningar inom länets hälso- och sjukvård. Med det nya operationshuset på plats kan fler patienter opereras än i dag. Det gör att vårdköerna kan bli ännu kortare, trots att de redan är bland de kortaste i landet. Patientsäkerheten sätts i fokus. När du opereras ska du känna dig trygg och säker. Det nya operationshuset blir ett sterilt hus, med ren luft och skarpa hygienkrav. Allt för din säkerhet. Detta ska nya operationshuset innehålla Nya operationssalar som uppfyller dagens och morgondagens krav på hygien, ren luft, teknik, arbetsmiljö och miljö. I det nya operationshuset blir arbetet effektivare. Allt finns nära för dig som patient: En preoperativ verksamhet där du förbereds inför operationen och i nära anslutning en nybyggd uppvakningsavdelning som tar hand om dig efter operationen. I närheten finns en intensivvårdsavdelning för dig som behöver särskild övervakning. Det är medarbetarna som får utveckla det nya operationshuset. De bistår med sin sakkunskap så att lokalerna anpassas till moderna arbetssätt och operationsmetoder. 16

Beslutade och pågående investeringar Om- och tillbyggnad vuxenpsykiatrin Gävle, 95 mnkr Nytt operationshus i Gävle, 220 mnkr Ombyggnad kirurgavdelningen 111 Gävle, 40 mnkr Ombyggnad psykiatrin Hudiksvall, 40 mnkr Ombyggnad röntgen Hudiksvall, 5 mnkr Parkeringsdäck Hudiksvall, 10,5 mnkr Onkologen Gävle, 5,0 mnkr Lekpark och innergårdar Gävle, 4,2 mnkr Kardiologiskt interventionscentrum Gävle, 7,5 mnkr Framtidstro för miljoner De kommande åren kommer länets sjukhus att rustas och byggas om för närmare en halv miljard kronor. Det handlar om allt från att bygga helt nya operationshus till att bygga patienthotell och fler parkeringsplatser. Många lokaler är gamla och slitna och motsvarar inte dagens krav för säker vård och bra arbetsmiljö. 17

Koll på vardagen tack vare digital kalender Tillsammans med sjukvården har Yvonne utvecklat flera hjälpmedel mot glömskan Koll på vardagen. Memoplannern är en digital kalender med påminnelsefunktion. Det är min andra hjärnhalva. Med enkla knapptryckningar har jag koll på vad jag ska göra och på vad jag har gjort, säger Yvonne Kingbrandt. Min vardag skulle inte fungera utan min digitala kalender. Jag har fått vara med och utveckla den. I den finns allt jag ska göra och har gjort. Orden är Yvonne Kingbrandts. Hon är 57 år gammal och har Alzheimers. Tillsammans med sjukvården har hon utvecklat flera verktyg som hjälper henne och andradementa att leva ett så vanligt liv som möjligt. För drygt fyra år sedan började Yvonne Kingbrandt glömma saker. Hon kunde lämna nycklarna i dörren när hon gick hemifrån. Det hände att hon inte stängde av spisen. Det blev allt vanligare att hon började gå in i saker. När hon började glömma bort bokstäverna blev det riktigt jobbigt. Arbetet som webbinformatör fungerande inte längre och diagnosen var den väntade. Henne mor hade den redan och hennes mormor hade dött av den. Alzheimers sjukdom. Samtidigt är jag för pigg för att bara vara. Jag vill inte sitta och damma ihop. Jag visste att jag kunde drabbas och när bokstäverna började dansa för mig förstod jag vad som var på gång, säger Yvonne Kingbrandt. I gång hela tiden Att vara demenssjuk handlar om att slåss mot glömskan för att behålla känslan av kontroll över vardagen. På egen hand har Yvonne valt bort stressande situationer som att handla mat och kläder. Att ha koll på många matvaror, priser, betalkort, pinkoder och parkeringstider kan bli för mycket. Sam-tidigt söker hon sig till andra människor i bekanta och trygga miljöer. Hon föreläser gärna om sin sjukdom och bloggar nästan dagligen om sin sjukdom och sitt liv. Aktiviteter hjälper. Det känns som att glömskan skyndas på om jag bara är hemma och är tyst, säger hon. Nu bloggar jag och har runt 800 personer som följer min blogg i veckan. Eftersom jag inte kan lita på mitt språk längre så skriver jag bara rakt in på bloggen utan att redigera texten. Det får bli som det blir. Hjälp att komma ihåg Tillsammans med sjukvården har Yvonne fått flera olika stöd för att kunna hantera sin sjukdom. Bromsmediciner är en självklarhet, men det som har störst betydelse för Yvonnes vardag är hennes Memoplanner, en digital kalender som liknar en bärbar dataskärm eller Ipad. I kalendern kan Yvonne lägga in alla tänkbara aktiviteter och ge dem olika bilder eller textrader som hjälper henne att komma ihåg vad hon ska göra. Hon får påminnelser om allt hon ska göra och måste också kvittera vad hon har gjort. Memoplannern har Yvonne utvecklat tillsammans med Gävle sjukhus och företaget som tillverkar den. Det är helt suveränt i Gävle. Jag har hela tiden fått förslag på olika hjälpmedel som jag kan pröva. Memoplannern har jag till och med fått vara med och vidareutveckla. 18

Två vinnare. Yvonne Kingbrants möjligheter att påverka vården har inte bara gett henne en digital kalender som stöd i vardagen. Den har även hjälpt Gävle sjukhus och överläkare Börje Lind att utveckla verktyget och kunna erbjuda det till andra. Jag är nöjd. De lyssnar på mina synpunkter och gör vad de kan för att hjälpa mig. Kalendern hjälper mig att klara av vardagen, säger hon. Har utvecklat kalendern En förändring av Memoplanner som Yvonne har påverkat är hur tangentbordet är utformat. Först hade tangentbordet en traditionell utformning som på vilken dator som helst. Men det skapade problem eftersom Yvonne hade svårt att minnas bokstäver. Nu är tangetbordet arrangerat i bokstavsordning vilket gör att Yvonne lättare hittar rätt. Jag är nöjd. De lyssnar på mina synpunkter och gör vad de kan för att hjälpa mig. Memoplannern är numer som en andra hjärnhalva, utan den skulle min vardag inte fungera. Jag lägger in allt, annars glömmer jag. Viktigt att vara delaktig De senaste åren har flera lagändringar gjorts som stärker patienternas möjligheter att påverka vården. Samarbetet mellan Yvonne och Gävle sjukhus är ett bra exempel på hur patienters åsikter tas tillvara och hur patienter kan göras mer delaktiga i vården. Yvonne har hela tiden fått information om vilka Fyra goda råd Ta chansen och påverka! Dina åsikter är viktiga. Säg vad du tycker och våga fråga när du inte förstår. Be att få mer information eller råd om du undrar över något. Res om du vill! Du kan alltid välja vård på andra sjukhus än ditt hemmasjukhus om du vill. Fråga din läkare eller vårdkontakt vad som gäller. Du kan också ringa länets vårdvägvisare på 0650-925 35. behandlingar hon kan få och vilka hjälpmedel som finns tillgängliga. Jag är frågvis och vetgirig och så fort jag kontaktar vården får jag snabbt svar. Vid ett av hembesöken kom vi tillsammans fram till att vi borde byta ut golven till halkfria golv när vi ändå skulle renovera. Nya hjälpmedel på gång En del hjälpmedel som erbjuds är nya som Memoplannern och en del är inte ens färdigutvecklade. Just nu provar Yvonne och hennes make Kjell ett helt nytt hjälpmedel tillsammans med Högskolan i Gävle. Det är en GPS som är kopplad till Kjells mobiltelefon. När Yvonne trycker på GPS-dosans knapp markeras ett område på GPS:en som visar inom vilket område hon kan röra sig. Går hon för långt får Kjell ett varnings-sms i mobilen. Jag kan gå ut med hunden, men skulle jag gå längre bort ser Kjell på en karta var jag är. Det känns tryggt, säger hon. Våga välja behandling! Fråga alltid efter vilka undersökningar, behandlingar eller hjälpmedel som finns för just din sjukdom. När det finns flera alternativ har du ofta möjligheten att välja det alternativ som du föredrar. Säg vad du tycker! Dina synpunkter utvecklar vården. Prata med din vårdkontakt om du är missnöjd. De måste ge svar på vad som hänt och vad de gör åt det. Du kan också kontakta patientnämnden 026-15 40 00. Om du anser att du fått fel diagnos, vård eller behandling kan du anmäla det till Socialstyrelsen. 19

Kultur och kollektivtrafik som gör skillnad När Elsmari Julin, förvaltningschef för Tillväxt och Regional Utveckling, ska beskriva varför landstinget arbetar med kultur och kollektivtrafik ser hon det i första hand som en fråga om att bidra till länets utveckling. Vi vill vara med och ge människor möjligheter att påverka sin framtid. Kultur och kollektivtrafik är två verktyg som på olika sätt ger dessa möjligheter. Landstinget använder drygt 235 miljoner kronor av sina skatteintäkter till kultur och kollektivtrafik men även till tre folkhögskolor och annan verksamhet som ska bidra till länets utveckling. Det är mycket pengar, men ändå en relativt liten del i landstingets totala skatteintäkter på 5,2 miljarder kronor. Huvuddelen av landstingets finansiering inom dessa områden går till verksamheter som utförs av andra än landstinget, konstaterar Elsmari. Men det är landstingets förtroendevalda som ger uppdrag till både egna och andras verksamheter. Kulturverksamheter inom landstinget: Kulturverksamheter med bidrag från landstinget: Att kollektivtrafiken har direkt betydelse för länets utveckling är kanske inte så svårt att se, den gör det möjligt för många att bo, arbeta och studera i en stor del av länet. Men det är viktigt att också se bortom länsgränserna för att knyta ihop vårt län med grannlänen, menar Elsmari Julin. Allt fler människor lever liv som är större än den kommun eller det län som man bor i. Men går det att på samma sätt se kulturen som en viktig del för länets utveckling? Ja, absolut. Kulturen kan ge oss perspektiv på oss själva och vår egen utveckling, både som individer och som samhälle. Kulturverksamhet av olika slag kan också vara redskap för att bearbeta det som händer omkring oss. Titta till exempel på hur Folkteatern gick in och arbetade i Norrsundet i samband med nedläggningen av fabriken där. Det betydde jättemycket för alla som var inblandade och bidrog till att ge kraft i bygden att gå vidare efter det tuffa beskedet. Folkteatern och Hälsinglands museum är två kulturinstitutioner som landstinget är med och finansierar. De är utmärkta exempel på verksamheter som arbetar nära människorna i länet, som tar vara på dagsaktuella frågor och även släpper in länsmedborgarna i processerna kring sitt arbete. Folkteaterns föreställning Svenhammeds journaler har arbetats fram i nära samarbete med klass 8b från Stora Sätraskolan i Gävle. Sen har den spelats nu under våren i skolor runt om i länet. Hälsinglands museum arbetar på liknande sätt. De använder historia och kulturarv till att problematisera kring dagsaktuella frågor. Museet har utvecklats till ett kulturhus som engagerar och intresserar många. 20