ØRESUNDSREGIONEN - Set gennem udvalgte projekter og initiativer ERFARINGER FRA

En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen - ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN - Set gennem udvalgte projekter og initiativer En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 1

INDHOLDSFORTEGNELSE 1. INLEDNING 1. INLEDNING 3 Hur långt har vi egentligen kommit på vägen mot en gemensam gränsregional arbetsmarknad i Øresundsregionen? Vad kan vi göra för att påverka utvecklingen så att vi kan ta ännu ett (eller flera) kliv framåt? Det är två frågor som genomsyrar projektet»en gränsregional arbetsmarknad i Øresundsregionen resultat och möjligheter«. Projektet är ett brett upplagt samarbete mellan Öresundskomiteen och Öresundsregionens Arbetsmarknadspolitiska Råd (ÖAR) og medfinianseres af Interreg III A Øresundsregionen. Vi skall bland annat ta en ordentlig titt på erfarenheter som gjorts inom ramen för tidigare og pågående projekt och initiativ med relation till arbetsmarknaden i Øresundsregionen. Hvad har været positivt? Hvor har de store udfordringer ligget (og ligger de der stadig)? Hvordan har man forholdt sig til disse udfordringer? Konklusionerne herfra er med til at definere områder for en fremtidig indsats. 2. ERFARENHETER 7 REJSEOMKOSTNINGER 7 UDDANNELSE 11 SPROG 17 BYRÅKRATI 19 3. VAD GÖR VI NU? 21 Vad har vi gjort? Som ett led i vårt samarbete har vi genomfört intervjuer med ca 35 personer som varit med och drivit projekt»på tværs«. Eftersom antalet dansk-svenska projekt glädjande nog är högt, har ambitionen inte varit att göra en uttömmande kartläggning. Det rör sig istället om en stickprovsundersökning. Intervjuerna ger en indikation på hur vardagen ser ut för människor som på olika sätt arbetar för att främja en gemensam arbetsmarknad i regionen. Vad säger deras svar om villkoren för de som engagerar sig i projektsamarbete»på tværs«? Vad fungerar och vad fungerar inte?»många bra saker dör på vägen«, sa en av de vi talade med. Den kommentaren sammanfattar ganska väl vad många andra också pekade på, nämligen att det ofta inte räcker med genomarbetade idéer och en god portion vilja för att genomföra projekt och andra initiativ»på tværs«. Respondenternas synpunkter om gränsregionala irritationsmoment rörde sig kring några specifika områden, nämligen Reskostnader Utbildning Språk Byråkrati En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 2 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 3

Vem vänder vi oss till? Mot den bakgrunden har vi valt att bygga upp delrapporten kring dessa fyra områden. Under varje delrubrik tar vi upp element som respondenterna särskilt uppehållit sig vid. Dessa kompletteras sedan med uppgifter som vi fått fram genom vidare kontakter med såväl respondenter som aktörer som har inflytande på områdena i fråga. Under rubrik»reskostnader«har vi t.ex kontaktat Skånetrafiken och Centrala Studiemedelsnämnden för att få en bredare bild av vad som gäller. Utgångspunkten är enkel: Intervjusvaren visar vad aktörer i regionen återkommande refererar till som»något som kan bli bättre«. Den vidare information som sedan inhämtats anger hur de formella ramarna (regler för resebidrag etc) ser ut. Utrymmet mellan»något som kan bli bättre«och»så här ser de formella ramarna ut i dag«öppnar för diskussion och förbättringar. Grundläggande information om vart och ett av de projekt som ingick i undersökningen redovisas i särskild bilaga. Där anges även vilka konkreta erfarenheter man dragit av projekten i fråga. I bilagedelen redovisas också hur intervjuprocessen var strukturerad. Varför har vi gjort det? Ambitionen med denna rapport är att den skall ge bränsle till vidare diskussioner om villkoren för den gränsregionala arbetsmarknaden. Projektparterna betraktar således redovisningen som en delrapport - ett arbetsmaterial som kan användas som underlag för vidare dialog med olika aktörer i regionen. De vi fått förmånen att intervjua har delat med sig av sina erfarenheter. Projektsekretariatet har sedan samlat ihop trådarna för att här presentera det som framstår som återkommande erfarenheter från en region som helt klart sjuder av aktivitet. Förhoppningen är att läsaren skall ta fatt i någon eller några av trådarna och föra dialogen vidare. Ytterst handlar det om hur olika aktörer i regionen gemensamt skall gå vidare både genom att söka nya spår och utnyttja redan beprövade vägar. De problemställningar och erfarenheter som undersökningen påvisat har i första hand två målgrupper. Den ena gruppen av mottagare är myndigheter som kan påverka och ändra villkoren för samarbetet över Øresund och den gränsregionala arbetsmarknaden. Den andra målgruppen vi haft för ögonen består av institutioner/ organisationer/personer som är engagerade i projekt och annat samarbete»på tværs«. Dessa kan ha nytta av andras erfarenheter när de skall driva projekt eller utveckla andra former av gränsregionala initiativ. Vad har vi kommit fram till? Av naturliga skäl kretsar debatten gärna kring de mest påtagliga barriärerna. De vi har talat med har dock inte i första hand koncentrerat sig på skatter, socialförsäkringsområdet eller broavgiftens storlek. De stora frågorna har förvisso nämnts, men sedan har samtalen fokuserat på till synes»mindre«problem. Problem som dyker upp som ständiga irritationsmoment. Problem som sammantaget hämmar och hindrar samarbete och utbyte över sundet. Men undersøgelsen peger også på de incitamenter og drivkræfter, der er baggrunden for det store engagement, man ofte finder hos aktører i disse projekter og initiativer.»vi finder ud af detdet finns så många möjligheter i det dansk-svenska samarbetet i Øresundsregionen!Lyft fram det som är bra och positivt!«. Många har pekat på att det även i Øresundssammanhang är viktigt att lyfta blicken mot möjlighsterna och inte stirra sig blind på hinder och stötestenar. Det skall understrykas att de erfarenheter som Projektsekretariatet fått ta del av i många stycken illustrerar hur dansk-svenska konstellationer av olika slag»finder ud af det«. Man ser helt enkelt till att på bästa sätt hantera de ramar och villkor som för dagen utgör grundvalen ja, verkligheten för det øresundsregionala samarbetet. Ibland drivs och fullföljs samarbete»på tværs«inte enligt riktlinjer som stakats ut i ursprungliga planer och program av olika slag. Det är nödvändigtvis inte något negativt justeringar under resans gång ger uttryck för att danska och svenska parter kan och vill»finde ud af det«. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 4 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 5

2. ERFARENHETER Som nævnt ovenfor peger undersøgelsen samt efterfølgende samtaler med relevante myndigheder - på fire overordnede områder, hvor rammevilkår og forudsætninger kræver særlig opmærksomhed. De fire områder er: Rejseomkostninger, Uddannelse, Sprog og Bureaukrati. Inden for visse af disse områder er der allerede taget skridt til forbedringer i forhold til de oplevelser, respondenterne har givet udtryk for. Andre steder må man stadig opfordre til øget samarbejde. Endelig er der forhold af ren strukturel eller kulturel karakter, og her kan respondenternes erfaringer med at få det bedste ud af disse være til inspiration for andre. Med hensyn til det sidste er der flere detaljer at hente i de enkelte projektbeskrivelser i bilagsdelen. REJSEOMKOSTNINGER Broen har helt klart flyttet noget mentalt. Det føles ikke længere så langt væk at tage til Sverige hhv. Danmark. Men transportomkostningerne er et problem for mange projekter. Transport ved studier i Øresundsregionen Höga reskostnader kan drabba enskilda studenter som önskar genomföra en del av sin utbildning på den andra sidan sundet. Det finns dock möjlighet att få resor till subventionerat pris. Vid merkostander i samband med resor kan svenska studerande ansöka om s.k merkostnadslån om upp till SEK 486/vecka. På den svenska sidan är Skånetrafiken huvudman för tågtrafiken mellan Skåne och Danmark. För studeranden och ungdomar som studiependlar till Danmark gäller följande regler: Fram till den 1 januari 2004 kostar en enkel biljett Malmö-Köpenhamn SEK 80. Om man använder ett rabattkort som vid behov kan "tankas på" med pengar erhålls 10% rabatt. Vid årsskiftet 2003/2004 höjs biljettpriset till SEK 85. Studenter och ungdomar är också berättigade till 35% rabatt på Øresundskortet (periodkort om 30 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 6 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 7

Transport ved jobsøgning dagar) under förutsättning att man antingen har ett giltigt SFS-, CSN- eller Mecenat-kort (eller kvitto på betald terminsräkning) från en svensk utbildingsinstans eller ett studieintyg från ett danskt universitet eller skola. På politisk nivå i Sverige råder det enligt uppgift delade meningar om huruvida det är den nationella eller den regionala nivån som skall behandla frågan om ytterligare rabatter vid resor för studier. Låsningen mellan statlig och regional nivå i den här frågan leder till att svenska studerande som pendlar till Danmark för att studera kan drabbas av mycket höga reskostnader. Danska studerande kan beviljas resebidrag, men endast i form av månadskort. Ofta skulle dock ett klippkort vara fullt tillräckligt, med tanke på att undervisning inte alltid äger rum varje dag. Om den (billigare) möjligheten fanns skulle dessutom bidragspotten räcka till fler studenter. En arbetssökande i Sverige som fått möjlighet att komma på intervju hos en potentiell arbetsgivare kan få en s.k sökanderesa vid den Arbetsförmedling där hon/han är inskriven. En sådan sökanderesa kan dock endast företas inom Sveriges gränser. En person som t.ex bor i Malmö och skall intervjuas i Köpenhamn har alltså ingen glädje av den möjligheten. En norrlänning som söker jobb»sydpå«kan emellertid ansöka om att få en betald sökanderesa från t.ex Sundsvall till Malmö för att sedan betala sista biten själv. Enligt beslut i Københavns Amt finns sedan årsskiftet 02/03 viss möjlighet till resebidrag för arbetssökande danskar som skall till intervju på den svenska sidan. 1. Erbjudandet omfattar dock endast personer som bor i Köpenhamn och är inskrivna vid Arbejdsformidlingen Storkøbenhavn. Resan i fråga skall gå till någon ort i Skåne. För övrigt är resor»på tværs«i jobbsökarsammanhang en fråga som diskuteras m.h.p koordinering inom ramen för det nordiska samarbetet. SU-Styrelsen oplyser, at i Danmark er studiestøtte til transport lovgivningsbestemt, og følger de samme principper, hvad enten der læses i Danmark eller i Skåne. Studerende, der har ret til SU, kan få rabat på abonnementskort til den kollektive trafik, uanset om transporten går til Roskilde eller til Malmö. Støtten gives til indenlandsk transport og til transport over den danske grænse til og fra lande, som Danmark har et takstsamarbejde med. Abonnementsstøtten er givet efter to hensyn: den skal være nem at administrere, og den skal sikre studierelevans. Det sidste begrundes med, at i og med man kun kan få støtte til månedskort, kræver det en regelmæssig transport for at det kan betale sig, og derved undgår man at støtte sporadiske rejser. Argumentet med, at mange danske studerende ikke har daglige kurser i Lund, gælder for så vidt også københavnske studerende i Roskilde. Resebidrag kan även beviljas personer som genomgår en arbetsmarknadsutbildning i Sverige, förutsatt att praktik ingår som ett moment i utbildningen. Detta kan arrangeras mot bakgrund av att regelverket anger att praktik under arbetsmarknadsutbildning kan företas i»närområdet«en formulering som öppnar för en øresundsdimension. Praktik som inte faller inom ramen för en reguljär arbetsmarkandsutbildning kan dock inte genomföras på andra sidan sundet med bibehållet aktivitetsstöd. På dansk side findes der (blandt andet gennem Arbejdsgivernes Elevrefusion (AER) og EU-programmet Leonardo) ligeledes mulighed for at få transportstøtte ved praktik i udlandet her dog i hele EU og ikke blot i Øresundsregionen. Også her er transportstøtten dog begrænset til etableringsrejser, og dækker ikke daglig transport. 1. AF Storkøbenhavn Faglig meddelse nr 545 av den 3/10 2002 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 8 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 9

Transport for skoler I folkeskoleregi udarbejdes der mange gange fælles korte (endags) lærerkurser i forbindelse med undervisningstilbud på tværs af Øresund. Det er de enkelte skoler i regionen, der betaler for, at deres lærere kan deltage, og her er budgettet ofte meget begrænset. Med tanke på transportomkostningerne for deltagere, der skal rejse over sundet, har kursusudbyderne derfor valgt at barbere de øvrige kursusudgifter (og dermed indhold) ned til et minimum for at kunne fastholde en ligelig fordeling af deltagere fra begge sider af sundet. Samme problem med transportomkostninger over Øresund kendes fra elevekskursionerne. Mange skoler har kun få ressourcer til dette, og bruger derfor den anden side af sundet ganske lidt. Der findes en række fonde, der giver tilskud for eksempel til skoler i København og Malmö kommuner. Problemet med disse er, at det ofte er et krav, at en dansk og en svensk klasse finder sammen. Det kan være svært for den enkelte skole at finde en klasse, der matcher i alder og fag. Og når det fra starten er tungt, afskrækkes mange ifølge de interviewede projekter fra at bruge tilbuddet. Det danske Undervisningsministerium oplyser, at man ikke giver støtte til drift, herunder transport. Driftstøtte er lagt ud til amter for gymnasier og til kommuner for folkeskolen. En stikprøve blandt amter viser, at der generelt ikke gives støtte til transport over sundet. Mht. støtte til undervisningsprojekter til andre nordiske lande henviser man i Undervisningsministeriet til Nordisk Ministerråd, som har visse programmer til dette. I Nordisk Ministerråd er man for tiden i gang med en omlægning af de relevante støtteprogrammer. For skolernes vedkommende vil det nye Nordplus Junior være relevant, men der kunne ikke ved redaktionens afslutning gives oplysninger om betingelser for støtte. Også flere tværgående projekter mellem universiteterne i Øresundsregionen har erfaring for, at transportudgifterne over Øresund skal være dækket eller i hvert fald støttet, hvis de studerende skal have mulighed for at deltage. Alt dette skal holdes op mod, at alle de interviewede understreger vigtigheden af, at man mødes på tværs af Øresund, og ikke mindst at folk - unge som gamle - selv kommer over på den anden side og ser, hvordan der er. Glädjande nog har projektintervjuerna också visat att man med lite ansträngning kan komma runt en del stötestenar på transportområdet. I bilagedelen det finns positiva exempel på konstruktiva lösningar där projekt, myndigheter och transportoperatörer har kommit överens. UDDANNELSE Et relevant aspekt af arbejdsmarkedet på tværs af Øresund er uddannelsesområdet. Dels fordi elever og studerende udgør de kommende aktører på arbejdsmarkedet, men også fordi efteruddannelsesaktiviteter er et interessant og strategisk vigtigt område i integrationen over Øresund. Akademisk efteruddannelse Att formulera bra projektidé och samla entusiatiska parter är inget problem i sammanhanget. Svårigheterna har dykt upp när idéer skall omsättas i handling på grundval av de ramar som utgör den högre utbildningen i Danmark respektive Sverige. Ramverken är så pass olika att det visat sig svårt att samköra projekt. Ett exempel är fort- och vidareutbildning inom universitetsväsendet. Betingelserna var vitt skilda och projektparter från vardera sidan hade därmed olika utgångspunkter när man skulle utveckla och konkretisera samarbete inom detta område. På Københavns og Lunds Universiteter oplevede man, at forskellige traditioner i udbud af efteruddannelse besværliggjorde et projekt om fælles akademisk efteruddannelse. Set i et udviklings- og integrationsperspektiv ville dette ellers være overordentlig interessant. En afdækning af kvalifikationsmangler rundt omkring i En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 10 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 11

Øresundsregionen ville medvirke til en bedre ressourceudnyttelse, dels gennem et øget udbud af kurser på disse områder, dels gennem en bevægelighed, så et evt. overudbud fra en del af regionen kunne fylde en efterspørgsel et andet sted. En del af problemet lå i, at i Sverige udbyder universiteterne efteruddannelseskurser på kommerciel basis og har en god indtægtskilde her, som er med til at sikre et bredt udbud. Desuden er svenske universiteter forpligtet til at lave efteruddannelseskurser for færdiguddannede, og har derfor flere ressourcer i deres system til dette. I Danmark har man først inden for de seneste år startet en udvikling hen mod det svenske system. Således blev der i 2001 bevilget udviklingsmidler til universiteterne, for at disse kunne udarbejde nye typer forskningsbaserede efteruddannelsestilbud samt oprette administrative enheder, der kunne understøtte dette. Næste skridt kom i sommeren 2003 med en ændring af universitetsloven, der nu eksplicit nævner universiteternes mulighed for at tilbyde forskningsbaseret efteruddannelse. Ifølge Københavns Universitet er man nu i en prøvefase, hvor markedet afsøges, og udbuddene afpasses herefter. En udfordring er, at aftagersiden også skal vænnes til de nye udbud, og ikke mindst skal finansieringen tænkes igennem. En model, der nævnes, er at kigge nærmere på den svenske»kompetens-konto«, det vil side et system hvor hver medarbejder opsparer midler til efteruddannelse i stil med arbejdsmarkedsbaserede pensionsordninger. I Sverige betoner man desuden muligheden af at studere på distance, mens man først for nyligt i Danmark er begyndt at udvikle denne type forskningsbaserede aktiviteter. I begge lande kombineres netbaseret undervisning dog i altovervejende grad med konfrontationstimer på holdet. Det har framhållits att det danska systemet erbjuder mer flexibilitet för den enskilde. Om man i Danmark vill gå en kortare kurs kan man nu (under en försöksperiod) betala för att genomgå en kvällskurs under ordningen om åbent universitet. Disse kurser er dog en direkte spejling af dagkurserne for de ordinære studerende, og er ikke efteruddannelseskurser der inddrager deltagernes professionelle viden. I Sverige kan man inte som privatperson betala för att delta i en kurs vid något universitet, där gäller det att som alla andra söka till höstterminen (ansökan senast 15/4) och till vårterminen (ansökan senast den 15/10). Uppläget av fort- och vidareutbildningar är i grunden olika. I Danmark är man tills vidare främst inriktad på längre vidareutbildningar, t.ex i form av ett- eller tvååriga mastersprogram som betalas av arbetsgivaren. I Sverige handlar det ofta om kortare påbyggnadskurser, t.ex 10 poäng (motsvarande 10 veckors heltidsstudier) i juridik, arbetsrätt, ledarskap mm. Men som sagt er man på de danske universiteter inde i en prøvefase, og det er tanken, at der skal udvikles flere korte kurser som decideret efteruddannelse og ikke blot som åbent universitet. Lund University Education (LUE AB) hanterar frågor som rör fort- och vidareutbildning (uppdragsutbildning). Vid kontakter med Köpenhamns Universitet har man konstaterat att i de fall där skillnaderna är stora kan en väg till samarbete och utbyte vara att man helt enkelt»marknadsför åt varandra«. Det har t.ex varit svårt att sälja svenska fortbildningsprogram/kurser till Danmark, men om man på dansk sida medverkar till att föra fram svenska kurser som alternativ skulle det möjligen kunna skapa ett bättre flöde i den här typen av utbyte och samarbete. Den idé, man oprindeligt havde i projektet mellem Lunds og Københavns Universiteter om en løbende fælles analyse af behovet for akademisk efteruddannelse, er dog stadig vældig intressant, og bør udvikles. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 12 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 13

Studerende og erhvervslivet Mange højere læreranstalter i regionen har aktiviteter for at formidle kontakt mellem de næsten færdige studerende og deres kommende arbejdspladser typisk hvor dette involverer erhvervslivet. Dette fungerer vældig godt med hensyn til virksomheder og studerende fra samme side af sundet, men der gøres stadig meget lidt for at formidle denne kontakt på tværs af Øresund. Det vil være oplagt at styrke denne kontakt ved i højere grad at invitere virksomheder fra den anden side af sundet med til disse messer, formidle sponsorater på tværs af sundet etc. Meritöverföring Det finns vissa friktioner mellan de båda systemen vad gäller meritöverföring. Uppgifter från Øresundsuniversitetet - som ju involverar en rad universitet och därmed har bred utblick visar dock att flera initiativ»på tværs«verkar för fördjupad integration på utbildningsområdet. Ett närmande mellan Danmark och Sverige sker bl.a inom ramen för ECTS-systemet (European Credit Transfer System) som utvecklats av Europeiska Kommissionen. Övergång till ECTS-systemet står högt på agendan vid alla universitet som tillsammans utgör det gränsregionala Øresundsuniversitetet. När systemet väl är infört torde vikten av individuella prövningar minska till förmån för mer generella regler. Arbetet med att fördjupa integrationen på utbildningsområdet föregår inom Studentbrokommittén (inrättad av Øresundsuniversitetets rektorskonferens 2001) samt dess»undergrupp«quality Framework. Gruppen har konstaterat att meritöverföring mellan de lärosäten som utgör Øresundsuniversitetet ofta fungerar bra. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 14 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 15

Arbejdsmarkedsuddannelse/certifikater Også inden for specialkurser kendes problemet med manglende gensidig anerkendelse af kompetencer. Inden for arbejdsmarkedsuddannelserne, transportområdet, behandles ansøgninger om dansk anerkendelse af udenlandske uddannelser som gaffeltruck- og kranfører. Arbejdstilsynet i Danmark oplyser, at der fra myndighedsside kræves dansk certifikat for disse to kategorier. I overensstemmelse med en række EUdirektiver 2. anerkendes uddannelser fra EU- og EØS-lande, hvis de er på højde med de danske. Rent praktisk foregår det ved, at Arbejdstilsynet ved henvendelse undersøger indholdet af den pågældende uddannelse. På baggrund af tidligere henvendelser har Arbejdstilsynet en liste over for eksempel svenske gaffeltruckføreruddannelser, som er fuldt på højde med den danske. I disse tilfælde udstedes et dansk gaffeltruckførercertifikat direkte på baggrund af det svenske certifikat. Er uddannelsen derimod ikke kendt af Arbedstilsynet, eller har den mangler i forhold til de danske fordringer, anmodes personen om enten at fremsende yderligere dokumentation for uddannelsens indhold inkl. bestået teoretisk og praktisk prøve, eller personen henvises til at aflægge prøve på et AMU-center uden forudgående kursusdeltagelse. I trit med at denne liste over godkendte uddannelser/certifikater udbygges, bliver det administrativt lettere og hurtigere at få anerkendt svenske certifikater i Danmark. Arbejdstilsynet oplyser, at ordningen, som den her er beskrevet, har fungeret dels længe før EU-direktivernes ikrafttræden, og dels anvendes den samme fremgangsmåde i sagsbehandlingen uanset hvilket land, der er tale om. Arbejdstilsynet oplever at have relativt få sager (på kranførerområdet 20 sager på to år), og ser det ikke som et problem at få vurderet svenske certifikater og uddannelsesbeviser. Noget tyder dog på, at der i erhvervslivet florerer myter om, at der altid kræves direkte prøver ved udstedelse af et dansk certifikat, og at det derfor opleves som et stort problem og en barriere. Det er muligt, at en informationsindsats er på sin plads her. I forbindelse med det svenske formandskab i Nordisk Ministerråd 2003 og dettes fokus på nordiske grænseregioner er der nedsat en arbejdsgruppe, der skal komme med en overordnet plan for gensidig kompetenceanerkendelse i Norden (Østersund-processen). Der er dog endnu ingen tidsplan for dette arbejde. På www.oresundsinfo.org/jobbfunktion/default.aspx kan man for de enkelte danske og svenske uddannelser og jobfunktioner se oplysninger om jobindhold, arbejdsmarkedsforhold, og ikke mindst hvorvidt den pågældende uddannelse umiddelbart kan anvendes på den anden side af sundet, eller om der kræves yderligere uddannelse/certificering. Vid de utbildningar och yrkesfunktioner som finns med på nämnda hemsida, anges huruvida det krävs auktorisation eller ej för att utöva en visst yrke på andra sidan sundet. I de fall där det krävs (VVS, hälso- sjukvårdan m.fl) finns oftast en hänvisning till hur man går vidare och vilken instans som sköter auktoriseringen. I et af de interviewede projekter klarede man udfordringen ved at tilbyde to gaffeltruckførereksamener efter det samme fælles Øresundskursus, således at begge landes certifikater kunne opnås. Det blev dog oplevet som besværligt, og anført at der ville være en del ressourcer at spare ved at udvikle kurser sammen på svensk og dansk side. Også med hensyn til udstyr kunne man passende bruge hos hinanden. SPROG Språk och språkförståelse tycks inte ha skapat avgörande problem i de aktuella projekten. Det har dock framhållits att en bra utgångspunkt i projektsammanhang är att ge plats till sådant som rör språk och kultur. Ibland är den typen av frågor snabbt överstökade, men det kan alltså visa sig att det är nödvändigt att ägna dem mer tid. En god idé är att sätta samman ordlistor med ord och termer som berör gemensamma arbetsoch sakområden samt närbesläktade organisationer, t.ex i sammanhang där handläggare på kommunnivå skall samarbeta»på tværs«. Lyckade dansk-svenska projekt tycks ha (eller åtminstone erbjuda) en något längre inledningfas än heldanska/helsvenska projekt. 2. se http://cvuu.uvm.dk/vurderinger/regler_eu.htm?menuid=2020 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 16 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 17

BYRÅKRATI I enskilda sammanhang kan dock språkfaktorn ha ganska stor betydelse. När man t.ex sonderat möjligheten för svenska elever och unga arbetslösa att få praktisera hos företag eller annan verksamhet i Danmark visar det sig att många arbetsgivare uttryckt tveksamhet på grund av förmodad språkförbistring. Vanligtvis brukar det ordna sig i slutänden, men de finns också de som helt avböjt att ta emot svenska praktikanter just med hänvisning till språket. Generelt viser projektinterviewene en tendens til, at jo bedre uddannet (og dermed ofte også internationalt vant) personer er, jo mindre er sproget en hæmsko i Øresundssamarbejdet. Og det er klart en forudsætning, at de deltagende personer behersker det ene af Øresundssprogene, hvis der skal være udbytte af kurser etc. Dessutom skall man komma ihåg att personer från ett tredje land som lärt sig behärska antingen danska eller svenska till fulländning ändå upplever det andra språket som ett helt främmande språk. En del projekter har haft sproget inde som et element af et kursusforløb. På nogle arbejdspladser er der gloser, der skal mestres, for at man kan udføre jobbet, og dette har været udgangspunktet i kurserne. De bedste erfaringer ses dog i de tilfælde, hvor sprogundervisningen også har haft sigte på at få deltagerne til at kunne begå sig socialt. En del projekter har desuden oplevet, at grammatiske øvelser skal holdes på et minimum, og at undervisningen skal være så praktisk og konkret som muligt. Det har også i flere tilfælde vist sig, at en indføring i kultur på arbejdspladsen (blandt andet alkoholpolitik) har medvirket til at få tingene til at glide nemmere. I forhold til unge nævnes sproget som en faktor, man absolut skal være opmærksom på. Der er eksempler på undervisningsaktiviteter i Øresundsregionen, hvor man benytter sig af undervisere, der både taler dansk og svensk. Dette kan synes som en falliterklæring, men skal ses i forhold til, at formålet med mange af disse aktiviteter er at vise ting og give oplevelser på den anden side af Øresund. Hvis eleverne ikke forstå undervisningen, lukker mange af, og det hele ville være tabt på dem. Trots att intresset på bägge sidor sundet är stort, kan det visa sig svårt att få till stånd en øresundsdimension i projekt som drivs»på tværs«. Eftersom underlaget för undersökningen bestod av en rad projekt redovisas här några»systemaspekter«som kan påverka samarbete och resultat. Det verkar praktiskt omöjligt att samköra projekt när beslutsprocesserna rörande projektmedel på dansk och svensk sida inte ligger i fas med varandra. Detta berör bl.a Mål 3-projekt. Därtill kan reglerna för användning av dessa medel vara olika utformade i Danmark och Sverige, vilket i praktiken kan göra det omöjligt att göra något tillsammans»på tværs«. När projektmedel väl beviljats visar sig skillnaderna i redovisningssystem. I Danmark kan för övrigt förskottsutbetalning av beviljade medel ske. Det går inte i Sverige, där projektmedel som regel utbetalas i efterhand. Det har framhållits att ett sätt att komma förbi problemen i framtiden vore att ge danska och svenska parter tillgång till en gemensam»pengapåse«avseende Mål 3-aktiviteter. Moms kan också ställa till problem, eller åtminstone vara administrativt tungrodda. Offentliga instanser kan köpa varor och tjänster momsfritt i det egna landet, men inte i utlandet. Vidare påförs moms på insatser (tjänster, service etc) som»säljs«av offentlig instans till utlandet. Detta påverkar och komplicerar dansksvenska projekt som ju drivs över nationsgränser. Ersättning för utlägg i samband med resor har vållat problem. I Danmark kan ett ärende av det här slaget handläggas relativt snabbt. I Sverige däremot är det ofta fråga om en mer utdragen process. Från svensk sida utgår man dessutom från svenska prislistor när t.ex kurser som arrangerats i dansk regi skall ersättas. Om priset sätts i svenska kronor täcks ofta inte hela utgiften. Det finns förslag om att en s.k»integrationspott«skulle kunna inrättas för att på ett smidigt sätt komma förbi den här typen av irritationsmoment. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 18 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 19

3. VAD GÖR VI NU? Problem som uppstår i kölvattnet av snårig administration och tungrodd redovisning kan fälla den mest entusiastiske projektpartner och därmed underminera en spirande øresundsdimension. Istället för att etablera samarbete och vidare utbyte kan projekt(ledare) som anser sig»administrativt drabbade«bestämma sig för att framtida projektplaner dras upp med ensidigt fokus på den egna sidan av sundet. För säkerhets skull. Å andra sidan har flera respondenter påpekat att de systemskillnader man känner till och är förbredd på upplevs som långt mindre problematiska än de som kommer som en ovälkommen överraskning. Därtill har fler projekt erfarenhet av att tid som används till att lära känna varandra och bekanta sig med respektive system är en god investering. Interviewene med erfarne og engagerede personer i regionen viser, at vigtige skridt er blevet taget, men også at det ikke er sket uden sværdslag, og at en del forhindringer stadig udestår. Hvad materialet også viser, er at vi her taler om et pionerområde, og at mange oplever, at med lidt anderledes tænkning løser mange problemer sig alligevel. Med andre ord opfordres der til at tænke i utraditionelle baner, når man beskæftiger sig med Øresundsområdet. Som nævnt i indledningen vil de beskrevne erfaringer og de udestående hindringer danne basis for en dialog med beslutningstagere og medier. Arbejdet med erfaringerne fra tidligere projekter og initiativer i regionen peger på områder, hvor samarbejdet mellem institutioner på tværs af sundet med fordel kan intensiveres. Der er også eksempler på områder, hvor der fra myndighedsside helt klart er sket forbedringer. Visse steder er disse initiativer imidlertid ikke blevet kommunikeret ud, og derfor florerer der her blandt brugerne stadig myter om besværligheder og»trakasserier«. En informationsindsats vil hjælpe her. Endelig er der naturligvis stadig eksempler, hvor regler og strukturer er uhensigtsmæssige i forhold til Øresundsintegrationen på arbejdsmarkedet. Det er forskelligt fra sammenhæng til sammenhæng, hvem der har mulighed for at tage bolden op. Vi vil forsøge at tage kontakt til de relevante parter for hvert område, og håber dermed, at vi kan være med til at give nye initiativer en håndsrækning, og ikke mindst bane vejen for en fortsat udvikling af Øresundsarbejdsmarkedet. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 20 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 21

KONTAKTER: Arbejdstilsynet Landskronagade 33 2100 København Ø www.arbejdstilsynet.dk Kontakt: Nancy Asmild Københavns Universitet Studieadministrationen Kompetenceenheden Fiolstræde 22 1171 København K www.adm.ku.dk Kontakt: Dorthy Rasmussen SU-Styrelsen Danasvej 30 1780 København V www.su.dk Kontakt: Marianne G. Petersen Lund University Education AB (LUE AB) Box 117, 221 00 Lund www.education.lu.se Kontakt: Susanne Norrman Undervisningsministeriet Frederiksholms Kanal 21 1220 København K www. uvm.dk Kontakt: Steen Harbild Arbetsförmedlingen Øresund Stortorget 3 211 22 Malmo www.oresundsinfo.or Kontakt: Laila Beltner Öresundsuniversitetet Københavns Universitet Nørregade 10, POB 2177 1017 København K www.uni.oresund.or Kontakt: Bjarke Frandsen Skånetrafiken www.skanetrafiken.skane.se Trafikupplysningen: tel + 46 (0)771-77 77 77 Centrala Studiemedelsnämnden www.csn.se Informationsenheten: tel + 46 (0)60 18 60 00 For kontakter til de enkelte projekter henvises til de enkelte beskrivelser i bilagsrapporten. En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 22 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 23

ADRESSER: Øresundssekretariatet Öresundskomiteen Vesterbrogade Gl. Kongevej 1 DK 1620 København V DK-1610 København V Tlf.: +45 3355 1385 Tlf.: +45 3322 0011 E-mail: r01sbp@af-dk.dk Hjemmeside: www.oresundsinfo.org E-mail: info@oresundskomiteen.dk Hjemmeside: www.oresundskomiteen.dk Udgiver: Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd (ØAR) og Öresundskomiteen Redaktion: Øresundssekretariatet og Öresundskomiteen Produktion: Øresundssekretariatet Layout/dtp: AF-Storkøbenhavn MH Trykning: Kailow Graphic, København Oplag: 1.500 En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen 24