KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare
Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP
1. Förord Denna rapport innehåller delar av resultaten i den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Stockholm den 2 maj 2001 Lena Lovén 2001 Svenska GALLUP 2
2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. 2.1 BAKGRUND Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar som har gjorts 1999, 1998 och 1997. I denna rapport redovisas skillnader mellan pojkars och flickors datoranvändning. Vi har dels tittat på vad de lärare och elever svarar när de direkt fått frågan huruvida de anser att pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt, dels har vi tittat på hur pojkar och flickor har svarat på de olika frågorna om användning och attityd till IT i undersökningen. I rapporten redovisas de områden där användningen och attityden till datorer och IT skiljer sig åt. Då frågorna är nya för i år kan jämförelser med tidigare års undersökningar inte göras. 2.2 SYFTE Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 2.3 METOD Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari 23 mars 2001. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive målgrupp: Lärare 4.800 intervjuer Skolledare 600 intervjuer 1.200 intervjuer 2.4 URVAL 2.4.1 Lärare Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Totalt innebär det 4.800 intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 procent. 2.4.2 Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt 2001 Svenska GALLUP 3
har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent. 2.4.3 Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 2.5 TABELLER Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 10. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 5 en något större osäkerhet än ett ja -svar på 1 eller 9. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal. 2001 Svenska GALLUP 4
3. s och flickors datoranvändning I följande avsnitt tittar vi bl.a. på elevernas och lärarnas syn på om pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt. s och flickors datoranvändning Målgrupp: lärare och elever Sammanfattning Nio av tio tillfrågade elever uppger att de har tillgång till dator i hemmet. Undersökningen visar att pojkar använder datorn fler timmar per vecka än vad flickor gör. En något lägre andel, knappt åtta av tio tillfrågade elever, har tillgång till Internet hemma. Andelen flickor som använder Internet hemma är lägre än motsvarande andel pojkar. Nästan alla, nio av tio elever, uppger att man i hemmet främst använder Internet till för att söka information i skolarbetet och för att skicka privat e-post. Andelen flickor som uppger att de använder Internet hemma för att söka information i skolarbetet samt skicka privat e-post är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att de använder Internet hemma för att delta i gruppdiskussioner eller chatta, beställa varor och tjänster, spela spel, söka information privat, utföra banktjänster samt ladda hem musik är högre än de flickor som uppger samma svar. Nästan alla elever uppger att de har tillgång till dator i skolan. Nära hälften av eleverna uppger att man i skolan använder datorn någon eller några gånger i veckan. Drygt fyra av tio använder datorn dagligen i skolan. En tjugondel uppger att de använder datorn någon eller några gånger i månaden. Andelen pojkar som uppger att de dagligen använder datorn i skolan är högre än de flickor som uppger att de dagligen använder datorn i skolan. Nära åtta av tio elever uppger att de tror att IT-undervisningen i skolan ökar deras chanser på arbetsmarknaden. Andelen flickor som tror att IT undervisningen i skolan ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden är högre än andelen pojkar som uppger detta. Drygt sex av tio elever uppger att en av fördelarna med ITundervisningen är att den ger naturliga datorvana (kunskap om IT). En lika stor endel, drygt sex a tio, uppger att IT-undervisningen ökar motivationen för skolarbetet och drygt hälften av de tillfrågade eleverna anser att en av fördelarna med IT-undervisningen är att den underlättar inlärningen i skolan. Andelen pojkar som uppger att en fördel är att IT undervisningen underlättar inlärningen samt ökar samarbetet i skolan är högre än de flickor som uppger detta. 2001 Svenska GALLUP 5
En stor andel, drygt tre fjärdelar av alla tillfrågade elever, tycker att det roligare att använda IT-baserade läromedel. Andelen pojkar som uppger att IT-baserade läromedel är roligare att använda är högre än andelen flickor som uppger samma svar. Majoriteten av eleverna, två tredjedelar, uppger att de har positiv inställning till IT-baserade läromedel. Andelen pojkar som uppger att de är mycket positiva är högre än andelen flickor. Nästan tre fjärdedelar av eleverna uppger att de har stor nytta av att använda IT-baserade läromedel i skolan. Andelen flickor som uppger att de är tveksamma eller att de inte vet vilken uppfattning de har om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Majoriteten av eleverna uppger att de tycker att de IT-baserade läromedlen är lätta att lära sig. Andelen pojkar som uppger att de tycker att IT-baserade läromedel är lätta att lära sig är högre än andelen flickor. Mer än hälften, drygt sex av tio elever anser att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Bland lärarna är det en något högre andel, drygt sju av tio, som anser att pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt. Det som både elever och lärare anger som de tydligaste skillnaderna är att killar spelar mer spel samt att tjejer chattar mer. 2001 Svenska GALLUP 6
Fig. 1 Tillgång till IT-redskap i hemmet? CD-spelare 96% 96% 96% Dator 9 9 9 CD-rom 8 87% 8 Internet 79% 8 76% E-mail 79% 8 76% Mobiltelefon utan WAPmöjlighet 77% 7 8 MP3-spelare 3 4 2 DVD (fristående eller på datorn) 17% 26% 3 Mobilelefon med WAPmöjlighet 1 17% 1 Inget av dem Inledningsvis ställdes en fråga om tillgången till IT-redskap i hemmet. Nästan alla tillfrågade elever uppger att de har tillgång till CD-spelare. Drygt nio av tio elever uppger att de har tillgång till dator i hemmet och drygt åtta av tio elever uppger att de har tillgång till CD-rom i hemmet. Sedan följer i fallande skala: Internet, E-mail, mobiltelefon utan WAPmöjligheter, MP3-spelare, DVD, mobiltelefon med WAP-möjligheter. Endast ett fåtal elever uppger att de inte har tillgång till nåt av dem. Andelen flickor och pojkar som uppger att de har tillgång till CD-spelare är lika stor. Det är en högre andel pojkar som uppger att de har tillgång till dator, CD-rom, Internet, E-mail, MP3-spelare, DVD och mobiltelefon med WAP-möjligheter, medan andelen fickor som anger att de har tillgång till dessa är lägre. 2001 Svenska GALLUP 7
Andelen flickor som har tillgång till mobiltelefon utan WAP-möjligheter är högre än de pojkar som uppger att de har tillgång till mobiltelefoner utan WAP-möjligheter. 2001 Svenska GALLUP 8
Fig. 2 Antal timmar i veckan man använder datorn hemma. Om man har uppgett att man har tillgång till dator 3-5 timmar 2 27% 3 6-10 timmar 18% 26% 3 1-2 timmar 9% 18% 27% 11-20 timmar 8% 1 19% Mer än 20 timmar Mindre än 1 timme 7% 8% 1 1 Inte alls Dryg en fjärdedel av alla elever uppger att de använder sin dator ca 3-5 timmar i veckan. En nästan lika stor andel, dryg en fjärdedel uppger att de använder sin dator mellan 6-10 timmar. Sedan följer i fallande skala: använder sin dator mellan 1-2 timmar i veckan, mellan 11-20 timmar, mer än 20 timmar i veckan, mindre än 1 timme. Endast ett fåtal elever uppger att de inte alls använder dator trots att de har tillgång till en. Andelen flickor som använder sin dator hemma mindre än 1 timme, mellan 1-5 timmar i veckan samt uppger att de inte alls använder dator är högre än andelen pojkar. Andelen pojkar som använder sin dator hemma mellan 6-20 timmar samt mer än 20 timmar i veckan är högre än andelen flickor. 2001 Svenska GALLUP 9
Fig. 3 Hur många timmar i veckan använder man Internet hemma? Mindre än 1 timme 9% 16% 2 1-2 timmar 2 27% 3 3-5 timmar 3 3 26% 6-10 timmar 17% 2 1 11-20 timmar Mer än 20 timmar 6% Inte alls En sjättedel av eleverna uppger att de använder Internet mindre än 1 timme i veckan hemma. Drygt en fjärdedel använder Internet mellan 1-2 timmar. Tre av tio använder Internet mellan 3-5 timmar i vecka och drygt en sjättedel uppger att de använder Internet mellan 6-10 timmar. Andelen flickor som använder Internet hemma mindre än 1 timme veckan är högre än andelen pojkar. Andelen pojkar som använder Internet hemma 3-10 timmar i veckan är högre än andelen flickor. 2001 Svenska GALLUP 10
Fig. 4 Vad av följande använder man Internet till hemma? Söka information i skolarbetet Skicka privat e-post Söka information privat Ladda hem musik Skicka e-post i skolarbetet Delta i diskussionsgrupper eller chatta 6 46% 5 5 5 5 56% 48% 9 89% 9 9 88% 9 8 88% 79% 7 Spela spel Beställa varor och tjänster 2 2 3 4 4 5 Utföra banktjänster 7% 1 1 Något annat, vad? Nio av tio uppger att man i hemmet främst använder Internet till för att söka information i skolarbetet. En lika stor andel, nio av tio, använder Internet i hemmet för att skicka privat e-post. Sedan följer i fallande skala, söka information privat, ladda hem musik, skicka e-post i skolarbetet, delta i diskussionsgrupper eller chatta, spela spel, beställa varor och tjänster samt utföra banktjänster. Endast ett fåtal uppger något annat. Andelen flickor som uppger att de använder Internet hemma för att söka information i skolarbetet samt skicka privat e-post är högre än de pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att de använder Internet hemma för att delta i gruppdiskussioner eller chatta, beställa varor och tjänster, spela spel, söka information privat, utföra banktjänster samt ladda hem musik är högre än de flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 11
Fig. 5 Tillgång till IT-redskap i skolan? Dator 99% 99% 99% Internet E-mail CD-rom 9 9 96% 9 9 9 8 86% 76% MP3-spelare DVD (fristående eller på datorn) 18% 2 1 9% 1 7% Inget av dem Nästan alla elever uppger att de har tillgång till dator i skolan. Sedan följer i fallande skala Internet, e-mail, CD-rom, MP3-spelare samt DVD. Beträffande fördelningen bland pojkar och flickor är andelen pojkar som uppger att de har tillgång till DVD, MP3-spelare och CD-rom i skolan högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 12
Fig. 6 Hur ofta använder du datorn i skolan? Någon eller några gånger i veckan 4 46% 48% Dagligen 37% 4 47% Någon eller några gånger i månaden 7% Varannan vecka Mer sällan Aldrig Nära hälften av eleverna uppger att man i skolan använder datorn någon eller några gånger i veckan. Drygt fyra av tio använder datorn dagligen i skolan. En tjugondel uppger att de använder datorn någon eller några gånger i månaden. Sedan följer i fallande skala: varannan vecka, mer sällan, aldrig. Andelen flickor som uppger att de någon eller några gånger i månaden använder datorn i skolan är högre än de pojkar som uppger att de någon eller några gånger i månaden använder datorn i skolan. Andelen pojkar som uppger att de dagligen använder datorn i skolan är högre än de flickor som uppger att de dagligen använder datorn i skolan. 2001 Svenska GALLUP 13
Fig. 7 Ange hur pass intresserad du är av följande. surfa på nätet 7 Intresserad 76% 7 Varken intresserad eller ointresserad 18% 18% 19% Ointresserad 6% 8% 8% Nära tre av tio uppger att de är intresserade av att surfa på nätet. Nästan var femte elev uppger att han eller hon varken är intresserad eller ointresserad och nära en tredjedel av eleverna uppger att man är ointresserad av att surfa på nätet. Andelen pojkar som uppger att de är intresserade av att surfa på nätet är högre än de flickor som uppger att de är intresserade. 2001 Svenska GALLUP 14
Fig. 8 Skicka och läsa e-mail 6 Intresserad 47% 79% Varken intresserad eller ointresserad 1 2 3 Ointresserad 16% 2 8% Drygt sex av tio elever uppger att de är intresserade av att skicka och läsa e-mail. Mer än en femtedel uppger att de varken är intresserade eller ointresserade av att skicka eller läsa e-mail, och en åttondel uppger att de är ointresserade. Andelen pojkar som uppger att de är ointresserade samt varken är intresserade eller ointresserade av att skicka eller läsa E-mail är högre än de flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som uppger att de är intresserade av att skicka eller läsa e-mail är högre än de pojkar som uppger att de är intresserade. 2001 Svenska GALLUP 15
Fig. 9 Spela spel 3 Intresserad 5 16% Varken intresserad eller ointresserad 18% 16% 2 Ointresserad 27% 47% 67% Drygt en tredjedel av eleverna uppger att de är intresserade av att spela spel. Nästan en femtedel uppger att de varken är intresserade eller ointresserade av att spela spel och nära hälften av alla elever uppger att är ointresserade av att spela spel. Andelen pojkar som uppger att de är intresserade av att spela spel är högre än de flickor som uppger att de är intresserade medan andelen flickor som uppger att de är ointresserade av att spela spel är högre än de pojkar som uppger att de är ointresserade. 2001 Svenska GALLUP 16
Fig. 10 Programmera 1 Intresserad 2 Varken intresserad eller ointresserad 1 1 19% Ointresserad 6 7 8 En sjundedel av eleverna uppger att de är intresserade av att programmera. En nästan lika stor andel, drygt en sjundedel, uppger att de varken är intresserade eller ointresserade av att programmera medan sju av tio uppger att är ointresserade. Andelen pojkar som uppger att de är intresserade samt varken är intresserade eller ointresserade av att programmera är högre än de flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som uppger att de är ointresserade av att programmera är högre än de pojkar som uppger att de är ointresserade. 2001 Svenska GALLUP 17
Fig. 11 Använda program som Word, Excel, Power Point etc. 4 Intresserad 3 5 Varken intresserad eller ointresserad 28% 3 3 Ointresserad 27% 3 2 Drygt fyra av tio elever uppger att de är intresserade av att använda program som Word, Excel, Power Point etc. Drygt tre av tio uppger att de varken är intresserade eller ointresserade och drygt en fjärdel av alla tillfrågade elever är ointresserade av att använda program som Word, Excel, Power Point etc. Beträffande fördelningen pojkar och flickor är andelen pojkar som uppger att de är ointresserade samt varken är intresserade eller ointresserade av att använda program som Word, Excel, Power Point mm. högre än de flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som uppger att de är intresserade av att använda program som Word, Excel, Power Point mm. är högre än de pojkar som uppger att de är intresserade. 2001 Svenska GALLUP 18
Fig. 12 Tror du att IT-undervisningen i skolan påverkar dina chanser på arbetsmarknaden? 78% Ökar 7 79% Varken ökar eller minskar 1 18% 2 Minskar Nära åtta av tio elever uppger att de tror att IT-undervisningen i skolan ökar deras chanser på arbetsmarknaden. Mindre än var femte elev uppger att de tror att deras chanser varken ökar eller minskar medan endast ett fåtal elever tror att IT-undervisningen i skolan minskar deras chanser på arbetsmarknaden. Mindre än en tjugondel uppger att de är tveksamma eller inte vet om de tror om IT-undervisningen i skolan påverkar deras chanser på arbetsmarknaden. Andelen flickor som tror att IT undervisningen i skolan ökar i mycket stor utsträckning deras möjligheter på arbetsmarknaden är högre än andelen pojkar som uppger detta. Andelen pojkar som uppger att IT undervisningen i skolan varken ökar eller minskar deras möjligheter på arbetsmarknaden är högre än de flickor som uppger detta. 2001 Svenska GALLUP 19
Fig. 13 Fördelar med IT-undervisning? Ger naturlig datorvana (kunskap om IT) 6 6 6 Ökar motivationen för skolarbetet 59% 6 6 Underlättar inlärningen i skolan 5 5 57% Stimulerar kritiskt tänkande Ökar samarbetet mellan eleverna 3 3 37% 4 4 4 Inget av ovanstående 9% 8% 9% Drygt sex av tio elever uppger att en av fördelarna med ITundervisningen är att den ger naturliga datorvana (kunskap om IT). En lika stor andel, drygt sex a tio, uppger att IT-undervisningen ökar motivationen för skolarbetet och drygt hälften av de tillfrågade eleverna anser att en av fördelarna med IT-undervisningen är att den underlättar inlärningen i skolan. Sedan följer i fallande skala : stimulerar kritiskt tänkande samt ökar samarbetet mellan eleverna. En tjugondel uppger inget av ovanstående alternativ och nästan var tionde elev är tveksam. Andelen pojkar som uppger att en fördel är att IT undervisningen underlättar inlärningen samt ökar samarbetet i skolan är högre än de flickor som uppger detta. 2001 Svenska GALLUP 20
Fig. 14 Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar dina möjligheter att tänka kritiskt och värdera information? 59% Utvecklar 6 57% 2 Varken hämmar eller utvecklar 2 2 9% Hämmar 9% 8% Sex av tio elever uppger att de tror att Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar dina möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. En tjugondel tror att den ökade Internetanvändningen varken ökar eller minskar möjligheterna och knappt var tionde elev tror att möjligheter att tänka kritiskt och värdera information hämmas. Andelen flickor som är tveksamma eller inte vet är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 21
Fig. 15 Kommer du i kontakt med IT-baserade läromedel i undervisningen? 68% Ja 7 6 29% Nej 2 3 Drygt två tredjedelar av eleverna uppger att de kommer i kontakt med IT-baserade läromedel i undervisningen medan knapp tre av tio uppger att de inte varit i kontakt med IT i undervisningen. uppger högre utsträckning än flickor att de kommer i kontakt med IT baserade läromedel i undervisningen medan flickor uppger i högre utsträckning än pojkar att de inte kommer i kontakt med IT baserade läromedel i undervisningen. 2001 Svenska GALLUP 22
Fig 16 Tycker du att det är roligare eller tråkigare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen? Roligare att använda ITbaserade läromedel 7 77% 8 Varken roligare eller tråkigare 1 1 1 Tråkigare att använda ITbaserade läromedel 9% 8% 1 Drygt tre fjärdelar av alla tillfrågade elever tycker att det roligare att använda IT-baserade läromedel, drygt en tiondel uppger att det varken är roligare eller tråkigare och knappt en var tionde elever tycker att det är tråkigare att använda IT-baserade läromedel än böcker i undervisningen. Andelen flickor som uppger att IT-baserade läromedel är tråkigare att använda är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att IT-baserade läromedel är roligare att använda är högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 23
Fig. 17 Vilken uppfattning har du om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan, är nyttan stor eller liten? 7 Stor 76% 7 1 Varken stor eller liten 1 1 Liten 1 1 1 7% Nästan tre fjärdedelar av eleverna uppger att de har stor nytta av att använda IT-baserade läromedel i skolan, drygt en tiondel uppger varken stor eller liten nytta och en lika stor andel, drygt en tiondel av eleverna uppger att de har liten nytta av att använda IT-baserade läromedel i skolan. Andelen flickor som uppger att de är tveksamma eller att de inte vet vilken uppfattning de har om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 24
Fig. 18 Möjligheter med IT-baserade läromedel. Tror du att IT-baserade läromedel? Lär eleverna att själva söka kunskap Avlastar lärarna Ökar motivationen i skolan (gör skolarbetet roligare) Ökar resurserna inom andra områden (kostnadseffektivt) Ökar inlärningen Hjälper elever med problem Lär eleverna att tänka kritiskt Snabbar upp inlärningen Förbättrar pedagogiken Ökar samarbetet i skolan Annat 9 9 88% 8 8 8 7 76% 7 69% 69% 68% 67% 7 6 6 68% 6 6 6 6 58% 6 5 48% 49% 46% 4 48% 3 Nio av tio elever tror att IT-baserade läromedel lär eleverna att själva söka kunskap. Drygt åtta av tio tror att IT-baserade läromedel avlastar lärarna. Sedan följer i fallande skala: ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen, hjälper elever med problem, lär eleverna att tänka kritiskt, snabbar upp inlärningen, förbättrar pedagogiken samt ökar samarbetet i skolan. Andelen pojkar som uppger att det ökar inlärningen, det hjälper elever med problem, det snabbar upp inlärningen, och att det ökar samarbetet, är högre än andelen flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som uppger att de är tveksamma eller inte vet är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 25
Fig. 19 Hinder med IT-baserade läromedel. Tror du att..är ett hinder för dig? Dålig kunskap om programmen 5 56% 6 Dålig kunskap hos lärarna 5 5 57% Har inte tid att sätta sig in i programmen 47% 5 58% 48% För få datorer 4 5 4 Programmen är för dyra 37% 4 För dåliga program 3 36% 4 Programmen är inte anpassade till läroplanen 3 3 38% Programmen är svåra att använda i undervisningen 3 3 3 Mer än hälften av alla elever tror att dålig kunskap om programmen är ett hinder, en nästan lika stor andel, drygt hälften, uppger att dålig kunskap hos lärarna är ett hinder. Lite mer än hälften av eleverna tror att för lite tid att sätta sig in programmen är ett hinder. Sedan följer i fallande skala: för få datorer, programmen är för dyra, för dåliga program, programmen är inte anpassade till läroplanen samt programmen är svåra att använda i undervisningen. Andelen flickor som uppger att för få datorer, dålig kunskap om programmen, att de inte har tid att sätta sig in i programmen är ett hinder är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att för dåliga program, att program som inte är anpassade till läroplanen, att programmen är för dyra är ett hinder är högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 26
Fig. 20 Vad är din allmänna inställning till IT-baserade läromedel? 67% Positiv 7 6 Varken positiv eller negativ 2 26% 3 Negativ 6% 6% Två tredjedelar av eleverna uppger att de har positiv inställning till ITbaserade läromedel, drygt en fjärdedel uppger att de varken är positiva eller negativa medan endast en tjugondel uppger att deras allmänna inställning till IT-baserade läromedel är negativ. Andelen pojkar som uppger att de är mycket positiva är högre än andelen flickor. Andelen flickor som uppger att de är varken positiva eller negativa samt att de är tveksamma eller inte vet vad deras inställning är till IT baserade läromedel är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 27
Fig. 21 Tycker du att de IT-baserade läromedlen är lätta eller svåra att lära sig? 76% Lätta 7 57% 2 Varken lätta eller svåra 17% 27% Svåra 8% 1 1 Drygt tre av fyra elever uppger att de tycker att de IT-baserade läromedlen är lätta att lära sig, Drygt en femtedel uppger att de tycker att de varken är lätta eller svåra att lära sig och drygt var tionde elev tycker att de IT-baserade läromedlen är svåra att lära sig. Andelen flickor som uppger att de tycker att IT-baserade läromedel är svåra samt varken svåra eller lätta att lära sig är högre än andelen pojkar. Andelen pojkar som uppger att de tycker att IT-baserade läromedel är lätta att lära sig är högre än andelen flickor. 2001 Svenska GALLUP 28
Fig. 22 I vilka ämnen använder du IT-baserade läromedel? Humanistiska ämnen 6 57% 6 Naturvetenskapliga ämnen 4 5 5 Samhällsvetenskapliga ämnen 4 49% 5 Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom verkstad, industri, teknik och service 6% 1 2 Estetiska ämnen (dans, teater, musik, konst, formgivning) 1 1 1 Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom vård, omsorg och omvårdnad Specialpedagogik 8% Övriga 1 9% 1 Sex av tio elever som använder IT-baserade läromedel i humanistiska ämnen och hälften av eleverna använder IT-baserade läromedel i naturvetenskapliga ämnen. Sedan följer i fallande skala: praktiskt yrkesinriktade ämnen (inom verkstad, industri, teknik och service), estetiska ämnen, praktiskt yrkesinriktade ämnen (inom vård, omsorg och omvårdnad), specialpedagogik samt övriga ämnen. uppger i högre utsträckning än flickor att de använder ITbaserade läromedel inom naturvetenskapliga ämnen samt inom praktiskt yrkesinriktade ämnen inom verkstad, industri, teknik och service. uppger i högre utsträckning än pojkar att de använder ITbaserade läromedel inom samhällsvetenskapliga ämnen inom praktiskt yrkesinriktade ämnen inom vård, omsorg och omvårdnad. 2001 Svenska GALLUP 29
Fig. 23 Skiljer sig tjejers och killars datoranvändning eller gör den inte det? 6 Ja, killar och tjejer har olika datoranvändning 6 6 Nej, killar och tjejer har inte olika datoranvändning 3 3 3 Drygt sex av tio elever anser att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Ungefär en tredjedel av eleverna anser att den inte skiljer sig åt. Inga markanta skillnader föreligger mellan de olika grupperna. 2001 Svenska GALLUP 30
Fig. 24 Lärare Skiljer sig tjejers och killars datoranvändning eller gör den inte det? Ja, pojkar och flickor har olika datoranvändning 7 7 7 Nej, pojkar och flickor har inte olika datoranvändning 19% 19% 19% Alla Män Kvinnor 8% 1 7% Drygt sju av tio lärare anser att pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt. Knappt en femtedel av lärarna anser inte att pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt. Det är en högre andel kvinnliga lärare som anser att datoranvändningen skiljer sig åt och en lägre andel män. Det är även en högre andel män som är tveksamma eller inte vet. 2001 Svenska GALLUP 31
Fig. 25 På vilket sätt tycker du att killar och tjejer skiljer sig åt? Killar spelar mer spel 49% 47% 5 Tjejer chattar mer\deltar i diskussionsgrupper Tjejer skickar mer e-post Killar använder datorn mer målinriktat Tjejer använder det mer i skolarbetet informationssökning Killar laddar ned mer musik 17% 16% 17% 1 1 1 1 7% 1 8% 6% 1 2 28% 3 Killar använder Internet mer\surfar Killar använder det mer i skolarbetet informationssökning Tjejer använder Internet mer\surfar Tjejer är mer försiktiga Tjejer använder datorn mer målinriktat Killar chattar mer\deltar i diskussionsgrupper 7% 7% 6% Tjejer spelar mer spel Tjejer laddar ned mer musik Tjejer arbetar mer i grupp Killar skickar mer e-post Killar är mer försiktiga Killar arbetar mer i grupp Något annat vad? 28% 26% 29% 6% 7% Nästan hälften av de tillfrågade eleverna uppger att de tycker att killar spelar mer spel. Drygt en fjärdel av eleverna uppger att tjejer chattar mer/deltar i diskussionsgrupper. Sedan följer i fallande skala: tjejer skickar mer e-post, killar använder datorn mer målinriktat, tjejer använder det mer i informationssökning, killar laddar ner mer musik, killar använder Internet mer /surfar, killar använder det mer i skolarbetet informationssökning, tjejer använder Internet mer /surfar, tjejer är mer försiktiga, tjejer använder datorn mer målinriktat. Ett fåtal uppger : killar chattar mer/deltar i diskussionsgrupper och tjejer spelar mer spel. Andelen flickor som uppger att tjejer använder det mer i informationssökning samt killar laddar ner mer musik är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 32
Andelen pojkar som uppger att tjejer chattar mer/deltar i diskussionsgrupper är högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 33
Fig. 26 Lärare På vilket sätt tycker du att killar och tjejer skiljer sig åt? spelar mer spel 46% 46% 46% chattar mer\deltar i diskussionsgrupper 2 2 28% är mer försiktiga 1 19% 2 använder det mer i skolarbetet\informationssökning 1 1 1 använder Internet mer\surfar 1 1 använder datorn mer målinriktat 1 1 1 1 använder datorn mer målinriktat 9% 7% 1 skickar mer e-post 7% 9% 6% använder det mer i skolarbetet\informationssökning 6% 6% laddar ned mer musik chattar mer\deltar i diskussionsgrupper Alla Män Kvinnor använder Internet mer\surfar arbetar mer i grupp laddar ned mer musik skickar mer e-post spelar mer spel är mer försiktiga arbetar mer i grupp Något annat vad? 3 3 3 Nästan hälften av de tillfrågade lärarna uppger att de tycker att pojkar spelar mer spel. Knappt en fjärdedel anger att flickor chattar mer. Knappt en femtedel anger att flickor är mer försiktiga. Sedan följer i fallande skala: flickor använder det mer i informationssökning, pojkar använder Internet mer/surfar, pojkar använder datorn mer målinriktat, flickor använder datorn mer målinriktat, flickor skickar mer e-post, pojkar använder det mer för 2001 Svenska GALLUP 34
informationssökning, pojkar laddar ned musik, pojkar chattar mer. Ett fåtal svarar: flickor använder Internet mer/surfar, flickor arbetar mer i grupp, flickor laddar ned mer musik, pojkar skickar mer e-post, flickor spelar mer spel, pojkar är mer försiktiga, pojkar arbetar mer i grupp. 2001 Svenska GALLUP 35
Fig. 27 Tror du att du kommer att läsa vidare efter gymnasiet eller inte? 58% Ja, absolut 5 6 2 Ja, kanske 2 2 1 Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte 7% 9% 1 1 Nära sex av tio elever uppger att de absolut kommer att läsa vidare efter gymnasiet medan lite mer än en femtedel uppger kanske. Drygt en tiondel uppger att de förmodligen inte kommer att läsa vidare efter gymnasiet och drygt var tjugonde elev att de absolut inte kommer att läsa vidare. Andelen flickor som uppger att de absolut kommer att läsa vidare efter gymnasiet är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att de förmodligen inte kommer att läsa vidare samt absolut inte kommer att läsa vidare är högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 36
Fig. 28 Tycker du att Internet har ökat eller minskat din egen medvetenhet kring källkritik? 7 Ökat medvetenheten 78% 7 Minskat medvetenheten 6% 2 17% 2 Nästan tre fjärdedelar av eleverna uppger att Internet har ökat medvetenheten, en tjugondel tycker att Internet har minskat medvetenheten och femtedel uppger att de inte vet om Internet har ökat eller minskat medvetenheten kring källkritik. Andelen pojkar som uppger att Internet har ökat medvetenheten är högre än andelen flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som är tveksam är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 37
Fig. 29 Tycker du att IT-användningen har bidragit till att förbättra eller försämra din egen förmåga att uttrycka sig skriftligt? 67% Förbättrat min förmåga 7 6 8% Försämrat min förmåga 9% 6% 2 2 3 Två tredjedelar av eleverna uppger att de tycker att IT-användningen bidragit till att förbättra den egen förmågan att uttrycka sig skriftligt medan mindre än en tiondel uppger de tycker att IT-användningen bidragit till en försämrad förmåga. En fjärdel uppger att de är osäkra på om IT-användningen bidragit till en förbättrad eller försämrad förmåga. Andelen pojkar som uppger att IT-användningen har bidragit till att förbättra förmågan att uttrycka sig skriftligt är högre än andelen flickor som uppger samma svar. Andelen flickor som är tveksamma eller inte vet om de tycker att ITanvändningen har bidragit till att förbättra eller försämra den egna förmågan att uttrycka sig skriftligt, är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 38
Fig. 30 Vilket program läser du på? Samhällsvetenskap (SP) 18% 26% 3 Naturvetenskap (NV) 1 19% 2 Barn- och fritids (BF) 6% 1 Handels (HP) 6% Hotell- och Restaurang (HR) 6% Estetiska (ES) 7% El (EC) 8% Medie (MP) Fordons (FP) 6% Omvårdnad (OP) Individuella (IV) Industri (IP) Specialutformat program Byggt (BP) Naturbruk (NP) Hantverk (HV) Energi (EN) Livsmedel (LP) Något annat 6% 8% Drygt en fjärdedel av eleverna läser på Samhällsvetenskapliga programmet, knappt en femtedel på Naturvetenskapliga programmet och drygt en tjugondel uppger att de läser på barn- och fritidsprogrammet. Andelen flickor som uppger att de läser barn- och fritidsprogrammet, läser estetiska programmet läser hantverkarprogrammet, läser omvårdnadsprogrammet är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. Andelen pojkar som uppger att de läser byggprogrammet, läser elprogrammet,läser energiprogrammet,läser fordonsprogrammet, industriprogrammet, läser naturbruksprogrammet, läser naturvetenskapsprogrammet, läser samhällsvetenskapsprogrammet, läser något annat är högre än andelen flickor som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 39
Fig. 31 Om du skulle beskriva din familj, skulle du beskriva den som en. Arbetarfamilj 6 6 66% Tjänstemannafamilj 1 1 1 Egenföretagarfamilj 1 1 1 Akademikerfamilj 6% 6% 6% Jordbrukarfamilj Drygt sex av tio elever uppger att de skulle beskriva sin familj som en arbetarfamilj, drygt en tiondel beskriver sin familj som en tjänstemannafamilj, en lika stor andel,drygt en tiondel, uppger egenföretagarfamilj, var tjugonde elev beskriver sin familj som akademikerfamilj och endast ett fåtal beskriver sin familj som jordbruksfamilj. Andelen flickor som beskriver sin familj som en arbetarfamilj är högre än andelen pojkar som uppger samma svar. 2001 Svenska GALLUP 40
7. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. 2001 Svenska GALLUP 41