EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 2002/2071(COS) 3 oktober 2002 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet för sysselsättning och socialfrågor över kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet (KOM(2001) 723 C5-0163/2002 2002/2071(COS)) Föredragande: Antonio Mussa AD\478766.doc PE 314.373
PE 314.373 2/9 AD\478766.doc
ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 27 mars 2002 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Antonio Mussa till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 9 september och 2 oktober 2002 behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 35 röster för, 3 röster emot och 2 nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Mauro Nobilia (ordförande), Alexander de Roo och Anneli Hulthén (vice ordförande), Antonio Mussa (föredragande), Per-Arne Arvidsson, María del Pilar Ayuso González, Hans Blokland, John Bowis, Philip Bushill-Matthews (suppleant för Martin Callanan), Dorette Corbey, Avril Doyle, Anne Ferreira, Marialiese Flemming, Karl-Heinz Florenz, Pernille Frahm, Cristina García-Orcoyen Tormo, Robert Goodwill, Françoise Grossetête, Christa Klaß, Eija-Riitta Anneli Korhola, Bernd Lange, Peter Liese, Torben Lund, Jules Maaten, Minerva Melpomeni Malliori, Eryl Margaret McNally (suppleant för Catherine Stihler i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Jorge Moreira da Silva, Emilia Franziska Müller, Giuseppe Nisticò, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Marit Paulsen, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Karin Scheele, Inger Schörling, María Sornosa Martínez, Nicole Thomas-Mauro, Antonios Trakatellis, Kathleen Van Brempt och Phillip Whitehead. AD\478766.doc 3/9 PE 314.373
KORTFATTAD MOTIVERING Inledning I enlighet med uppmaningen från Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001 lades en preliminär rapport fram vid Europeiska rådet i Barcelona den 15-16 mars 2002 om principerna för äldreomsorgen. Europeiska rådet uppmanade kommissionen och rådet att mer djupgående undersöka aspekterna rörande tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet inför Europeiska rådets möte våren 2003. Det meddelande som behandlas är Europeiska kommissionens bidrag till den pågående debatten och genomförandet av uppdraget som gavs i Göteborg och har varit grunden för den rapport som rådet utarbetade inför toppmötet i Barcelona. Det allmänna hälsotillståndet och äldreomsorgen i Europeiska unionen når höga nivåer tack vare de förbättrade levnadsvillkoren och bättre utbildning i hälsofrågor samt den allmänna täckningen av skyddet mot risk för sjukdom och invaliditet. De offentliga utgifterna för hälso- och sjukvården står således för huvuddelen av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård i de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen, och har under de senaste trettio åren, särskilt före 1990, ökat snabbare än BNP. De långsiktiga målen Det är alltså viktigt för de europeiska medborgarna att bevara och anpassa de vårdsystem som utvecklats de senaste trettio åren till det nya millenniets utmaningar, särskilt den åldrande befolkningen. Såsom kommissionen påpekar gäller det att förena tillgång till vård för alla, en hög kvalitetsnivå på vårdutbudet och finansiell hållbarhet i vårdsystemen. Dessa tre långsiktiga mål fastställdes av Europeiska rådet i Barcelona och de utgör referensramen för debatten om den framtida hälso- och sjukvården. De nationella vårdsystemens organisation, finansieringsformer, vårdtyper och behandling är en uppgift för den enskilda medlemsstaterna i Europeiska unionen och kännetecknas av stora och historiska skillnader. Trots detta är det dock tydligt att informations- och kunskapsutbytet endast kommer att ha positiva effekter på utarbetandet av lämpliga svar på de nya kraven rörande de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. I debatten om den framtida hälso- och sjukvården tas också de senaste domarna från EG-domstolen upp rörande patienternas fria rörlighet för att genomgå behandling i en annan medlemsstat än den medlemsstat där man är bosatt. Problemen Den ökade livslängden som leder till en ökning av andelen åldringar i den totala befolkningen kan få betydande konsekvenser även om de för närvarande är svåra att mäta exakt för vårdsystemen på grund av äldre personers högre sjuklighet, deras tendens att lida av flera sjukdomar, samt åldersrelaterade sjukdomars allvarligare och mera kroniska karaktär som kan leda till vårdberoende. Till detta bör läggas den troliga ökningen av utgifterna för långtidsvård såväl inom öppenvården som inom den slutna långtidsvården och psykiatriska vården, som också hänger samman med de försvagade familjestrukturerna, vilka varit de traditionella nätverken för vård och tillsyn av åldringar i behov av vård. PE 314.373 4/9 AD\478766.doc
Denna troliga dubbla utveckling visar tydligt problemet med personal och kvalificerad arbetskraft inom hälso- och sjukvården och på det sociala området, som under de senaste fem åren har uppvisat en dubbelt så stor ökning av antalet sysselsatta jämfört med genomsnittet. I detta sammanhang är det därför mer nödvändigt än någonsin att medlemsstaterna och Europeiska unionen tar initiativ till att informera ungdomar om vårdyrkena, finansiera yrkesutbildningsprojekt inom sjukvården och för att definiera en normativ ram som medger att unga från utomeuropeiska stater med examen kan anställas vid medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utvecklingen inom medicinsk teknik och av behandlingsformer är den andra utmaningen som vårdsystemen kommer att ställas inför under de kommande decennierna. De tekniska framstegen ger inte enbart produktivitetsvinster, som t.ex. en förkortning av vårdtiden eller en minskning av riskerna för allvarliga sjukdomar, utan gör det också ofta möjligt att behandla nya sjukdomar och att genomföra intensivare behandlingar. I en så atypisk verksamhet som hälso- och sjukvården där utbudet i hög grad bestäms av efterfrågan både på läkemedel och behandlingar och där patienterna, som numera är utbildade och upplysta, utövar ett tryck på läkarna att använda de senaste läkemedlen och/eller behandlingsmetoderna, måste därför klara, öppna och effektiva utvärderingsmetoder utformas som garanterar att nya produkter och behandlingar finns tillgängliga. Det ökade välståndet och den ökade levnadsstandarden har också haft betydande konsekvenser för vårdsystemens utveckling. Utbildande och förebyggande insatser gör det möjligt att på sikt undvika intensiv och kostsam vård. Tillgången till information medför att allt bättre och effektivare vårdsystem efterfrågas, och gör det också möjligt att jämföra med tillämpningen i andra länder, vilket därmed medför en större rörlighet över gränserna. Patienterna efterfrågar större delaktighet och öppenhet när det gäller hälso- och sjukvårdens kvalitet och funktion. SLUTSATSER Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och socialfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: Punkt 1 1. Europaparlamentet instämmer i stort i kommissionens slutsats att den ökade livslängden leder till en ökad efterfrågan på kvalificerad vård på grund av högre sjuklighet och på grund av att en och samma person tenderar att drabbas av flera sjukdomar. Punkt 2 2. Europaparlamentet ställer sig bakom de långsiktiga och likvärdiga mål (tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet) som fastställs i meddelandet. Punkt 3 3. Europaparlamentet påminner om att alla prognoser om kostnadsutvecklingen på hälsoområdet är mycket osäkra. AD\478766.doc 5/9 PE 314.373
Punkt 4 4. Europaparlamentet anser att ett hållbart socialt trygghetssystem förutsätter att samstämmiga åtgärder vidtas inom ramen för gemenskapens politik och strategier. Punkt 5 5. Europaparlamentet anser att stödet för en politik som syftar till en aktiv ålderdom kräver en högre grad av samordning mellan de nationella systemen för social trygghet, folkhälsa och motverkan av diskriminering. Punkt 6 6. Europaparlamentet anser att sjukvårdspersonalen spelar en grundläggande roll för att bibehålla och utveckla effektiva och fungerande vårdsystem, samt en hög nivå på omsorg och hälso- och sjukvård, och understryker att personalkrisen i sjukvården är ett gemensamt fenomen i alla medlemsstater, även om omfattningen skiljer sig åt. Punkt 7 7. Europaparlamentet påpekar att hälso- och vårdsektorn utgör en växande arbetsmarknad och därmed bidrar till att uppfylla sysselsättningspolitiska mål. Europaparlamentet anser att man framför allt måste garantera adekvat betalning för att denna arbetssektor skall kunna utvecklas ordentligt. Punkt 8 8. Europaparlamentet anser att rekrytering av personal utanför EU kan vara en lämplig lösning på kort sikt om den sker i enlighet med etiska riktlinjer. Europaparlamentet anser emellertid att EU:s målsättning på lång sikt bör vara att det skall finnas tillräcklig tillgång på inhemsk sjukvårdspersonal. Punkt 9 9. Europaparlamentet föreslår att EU finansierar informationskampanjer om vårdyrken, vilka är nödvändiga för att utveckla tjänster och bibehålla en hög standard på omsorgen och hälso- och sjukvården i medlemsstaterna. Punkt 10 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett särskilt program för finansiering av utbildningsprojekt som underlättar tillträde till och möjligheten att följa studiekurser i vårdkunskap och specialistutbildningar på masternivå efter grundutbildning på viktiga områden (transplantationsvård, cancervård, hjärtkirurgi, geriatrik, akutvård, rehabilitering, läkarvård på distans och annan vård på distans och neurologi). PE 314.373 6/9 AD\478766.doc
Punkt 11 11. Europaparlamentet anser att nödvändiga resurser bör prioriteras till utbildning av kvalificerade sjuksköterskor på områdena geriatrik, cancervård, akutvård, transplantationsvård, hjärtkirurgi, nefrologi och psykiatri för att öka intresset hos ungdomar att avlägga examen i vårdkunskap samt att särskilt möjliggöra ökad kunskap och stimulans på områden som kräver en större utmaning, både intellektuellt och psykologiskt (utbrändhet inom cancervården och stress inom transplantationskirurgin). Det bör även skapas särskilda utbildningsprogram som särskilt tar upp de psykologiska aspekter som rör vårdpersonalen i det att de utsätts för större känslomässiga påfrestningar ju allvarligare patienternas sjukdomstillstånd är. Punkt 12 12. Europaparlamentet anser att man måste fastställa riktlinjer för utbildning av alla kategorier av personal som arbetar med sjukdomar som endast drabbar äldre. Punkt 13 13. Europaparlamentet tror på idén att skapa ett nätverk för information om nya behandlingsmetoder och erbjuda stöd till alla dem som arbetar med äldre med neuropsykiska eller degenerativa sjukdomar. Punkt 14 14. Europaparlamentet anser att det även av orsaker relaterade till ekonomisk hållbarhet är nödvändigt att äldreomsorgen inte bara tillhandahålls av personal inom vårdyrken, utan även av anhöriga och andra i de äldres sociala sammanhang, vilka först skall ha erhållit lämplig utbildning för detta. Punkt 15 15. Europaparlamentet påpekar att man vad gäller målet om tillgänglighet skall ta särskild hänsyn till personer som står utanför samhället. Punkt 16 16. Europaparlamentet anser att problemet med bristen på sjuksköterskor och läkare i vissa medlemsländer hör samman med att många sjuksköterskor lämnar yrket tidigt och att många läkare går i pension i förtid. Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att i detta avseende tillhandahålla statistik i jämförande syfte. Punkt 17 17. Europaparlamentet håller med om att organisationen, finansieringen och planeringen av hälso- och sjukvården är en fråga för de enskilda medlemsstaterna, men anser att medlemsstaterna har mycket att lära av varandra och att de mer aktivt bör utbyta erfarenheter och bästa metoder. AD\478766.doc 7/9 PE 314.373
Punkt 18 18. Europaparlamentet framhåller i synnerhet att en minoritet av medlemsstaterna finansierar den nationella hälso- och sjukvården enbart med skatteintäkter och rekommenderar att man också beaktar andra tänkbara finansieringsmöjligheter. Punkt 19 19. Europaparlamentet anser i likhet med kommissionen att man vid finansieringen av hälso- och sjukvården bör ta större hänsyn till de särskilda behoven hos personer över 65. Punkt 20 20. Europaparlamentet betonar att vårdköerna blivit avsevärt mycket längre under de senaste åren, vilket är en direkt följd av en betydligt ökad efterfrågan på sjukvård för långvariga behandlingar och kroniska sjukdomar. Därför föreslår parlamentet att man ser till att alla hjälpmedel som behövs finns tillgängliga för att i de fall där detta är möjligt erbjuda vård i hemmet. Vård i hemmet måste organiseras med kvalificerad vårdpersonal, läkare och ambulerande strukturer. Punkt 21 21. Europaparlamentet kräver rätt till fortsatt utbetalning av lön upp till ett belopp som motsvarar arbetstagarens maximala arbetstid per vecka under ett år om arbetstagaren efter påbörjad anställning kan visa att han eller hon inte kan arbeta på grund av vård av en nära anhörig som insjuknat och som ingår i arbetstagarens hushåll. Som nära anhöriga avses make eller maka och personer som är släkt med arbetstagaren i rakt nedstigande led, samt den person som arbetstagaren lever tillsammans med. Punkt 22 22. Europaparlamentet påminner om att åtgärder inom åldringsvården kräver ett flerdimensionellt tillvägagångssätt som tar hänsyn till olika akuta och kroniska sjukdomar, men även till psykiska och sociala problem hos människor som blivit sårbara när de förlorat sin självständighet och familjestrukturen har lösts upp. Punkt 23 23. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att främja en strategi för att förebygga och identifiera riskfaktorer i samband med åldrande, t.ex. undernäring, effekter av att kombinera läkemedel, benskörhet, inkontinens, Alzheimers sjukdom och besläktade sjukdomar samt problemet med de svåra och många fallolyckor som drabbar äldre. Punkt 24 24. Europaparlamentet är medvetet om det tilltagande problemet med övergrepp av fysisk, psykisk, sexuell och ekonomisk natur som sårbara äldre personer utsätts för i sina egna hem, i äldreboende och på sjukhus, av familjemedlemmar, vårdpersonal eller PE 314.373 8/9 AD\478766.doc
Punkt 25 socialtjänstemän. Parlamentet ser med tillfredsställelse på den forskning som för närvarande bedrivs på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att begära att Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor samordnar kunskapsutbyte och spridande av kunskap om olika strategier på detta område. 25. Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av att motverka övergrepp på äldre personer genom att inrätta ett nätverk för kontrollförfaranden i de enskilda medlemsstaterna, så att en person som flyttar till en annan medlemsstat och söker jobb i äldreomsorgen kan bli föremål för en säkerhetskontroll i den medlemsstat där hon eller han kommer ifrån. Punkt 26 26. Europaparlamentet påpekar att befolkningens förväntade livslängd har ökat, vilket kan ses som en framgång för hälsovårds- och läkemedelspolitiken. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att undvika diskriminerande begrepp som till exempel äldreöverskott i lagtexter och förarbeten. AD\478766.doc 9/9 PE 314.373